Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog

Relevanta dokument
Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Nationella sektorsrådet

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

SKRIVELSE. Värdefulla skogar. Redovisning av regeringsuppdrag

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Vad är skogsstrategin? Dialog

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Nationell strategi för formellt skydd av skog

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

1 (10) REDOVISNING Ärendenr: NV SKS dnr 2014/2313. Er referens: M20l4/2010/Nm

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Nationell strategi för formellt skydd av skog

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Naturvärden i nordvästra Sverige

Bevarandeplan Natura 2000

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

VÄLKOMNA. Webinarium för länsstyrelser om anslagsfördelning januari 2017

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Grön infrastruktur i prövning och planering

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.

Strategi för formellt skydd av skog i Jämtlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi Version

Strategi för formellt skydd av skog i Skåne län

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

FÖRDELNING AV MEDEL FÖR SKYDD OCH ÅTGÄRDER FÖR VÄRDEFULL NATUR

Regeringens skrivelse 2018/19:25

PM - Revidering av avfallsplan och avfallsföreskrifter Dnr KS14/

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING

Strategi för formellt skydd av skog i Uppsala län

SKÖTSELPLAN Dnr

Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur

Regeringskansliet Miljödepartementet Stockholm

En renässans för friluftslivet?

Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreonemoral och nemoral region

Regeringsuppdraget hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen - åtgärdsplan

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

EKOLOGISK KOMPENSATION

Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Genomförandeplan för arbete med grön infrastruktur. Del av redovisning av ett regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm)

Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Information från Miljödepartementet

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Bevarandeplan Natura 2000

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur och prioritering av naturvårdsinsatser

MEDDELANDE NR 2006:8. Strategi för formellt skydd av skog i Jönköpings län

Strategi för formellt skydd av skog i Kalmar län

Skogligt sektorsmöte Grön infrastruktur i skogen, 14 december 2016, Naturum, Siljansnäs

Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar

Strategi för formellt skydd av skog i Norrbottens län

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Strategi för formellt skydd av skog i Västra Götalands län

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

Transkript:

Välkommen till Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november Jonas Nordanstig, Naturvårdsverket Bo Hultgren, Skogsstyrelsen

Innehåll Om regeringsuppdraget En reviderad nationell strategi Kända värdefulla skogar Fördelning av etappmålets arealer Bortom 2020

Uppdraget Säkerställa ett ändamålsenligt genomförande när det gäller etappmål om formellt skydd av skogsmark Utvärdering nationell strategi för formellt skydd av skog Revidering av strategi Särskilt beakta skydd för friluftslivet och tätortsnära skogar Ny arealfördelning utifrån gällande etappmål (150 000 ha) Konsekvensanalyser Strategidokument 2.0 (beslutas av myndigheterna) Bidra med relevant underlag för arbetet med att utveckla nya etappmål för skydd av skog. Nuläge kända värdefulla skogar (skyddat, undantaget och oskyddat) Kartläggningsbehov värdefulla skogar Relevanta slutsatser från utvärdering och revidering Skrivelse till Regeringskansliet för vidare arbete

Tidplan jan-mar apr-jun aug-sep okt-dec jan-17 Inledande möten, resursfrågor, samverkansfrågor, uppdragsdialog, projektdirektiv, projektplan Analyser, utvärdering, enkäter, dialog med berörda myndigheter och intressenter Utvärdering avslutas, vägval, revidering påbörjas, geodataunderlag, chefsavstämningar Revidering avslutas, dialog med intressenter, arealfördelning, konsekvensanalyser, skrivelse till regeringskansliet Kvalitetssäkring, färdigställande och beslutsberedning

Identifierade utvecklingsbehov Friluftsliv som skyddsmotiv Andra miljökvalitetsmål Genomförandetakt och hantering vid akut hotbild Dialog med olika aktörer i skogen Ökad fokus på funktionalitet konsolidera och binda samman Tydligare koppling till EU:s naturvårdsdirektiv Hantering av nyckelbiotopsrika fastigheter

En reviderad strategi Den värdebaserade ansatsen består. Formellt skydd ska utgå från en skoglig värdekärna. Befintliga värden framför restaureringsmarker. Förenklad prioriteringsmodell för områdesurval: färre bedömningssteg och enhetlig poängskala oavsett kunskapsnivå. Skogsbiologiska bevarandevärden väger fortsatt lika: Värde på beståndsnivå Långsiktig funktionalitet Prioriterad skogstyp Betydelsen av värdetrakter behöver kommuniceras bättre

En reviderad strategi Urvalet prioriterade skogstyper förändras marginellt. Listorna slås ihop och kopplas till habitattyperna i annex 1 för att bättre stödja arbetet för gynnsam bevarandestatus. Vissa justeringar i prioriterade skogstyper övervägs: Hassellundar förs till ädellövskog Lövsumpskogar på översilningsmark läggs till Landhöjningsskogar tas bort Brandfält läggs till (med precisering) Hög bonitet gäller enbart barrskog och inte gran i region 5 Betespräglad skog läggs till (med precisering)

En reviderad strategi, forts. Friluftslivet stärks genom att särskild vikt ges åt värdekärnor inom 500 m från tätorter. Kommunerna har huvudansvaret för att ta tillvara friluftslivets intressen inom och utanför formellt skyddade områden. Övriga miljökvalitetsmål och allmänna intressen integreras i poängmodellen tydligare än idag. Oförändrat fokus på att söka synergier. Starkast synergier förväntas finnas i gränssnittet skog-vatten och skog-våtmarker. Arbetet med nyckelbiotopsrika fastigheter prioriteras upp. Ett nationellt arealmål på 12 000 hektar föreslås till 2020, vilket motsvarar ca 50% av arealen nb > 5% och en markant ambitionshöjning i förhållande till tidigvarande takt. Målet har ingen egen medelstilldelning.

En reviderad strategi, forts. Genomförandetakten behöver öka generellt. Länsstyrelserna uppmanas att redovisa åtgärder för att effektivisera processen och slutföra pågående ärenden. Länsstyrelserna uppmanas redovisa vilken prioritet planerade naturreservat utan/med ringa genomförd marklösen bör ha i förhållande till den reviderade strategin och gällande etappmål. Myndigheterna behöver arbeta proaktivt och tillsammans med övriga intressenter för att minska antalet akuta omprioriteringar. Detta inbegriper uppdaterad information om värdefulla skogar. Målet bör vara att minska antalet ärenden och att antalet färdiga beslut ska vara mångdubbelt fler än antalet nya ärenden.

En reviderad strategi, forts. Regionala strategier bör uppdateras med utgångspunkt från den nationella strategin och arbetet med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Uppdatering av värdetrakter ingår som en del i detta arbete. Samverkansfrågorna kommer att vara fortsatt viktiga för att nå framgång. Modeller för samverkan på regional nivå kan behöva utvecklas.

Formellt skydd andel av produktiv skogsmark 46 % 3,1 % Inkl. N2000 Hela landet: 4,7 % 2,1 % 3,3 % Nedanför fjällnära: 2,8 % 3,9 %

Areal kända värdekärnor 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Summa areal värdekärna på produktiv skogsmark, 2015-12-31 Nemoral Boreonemoral Sydboreal Nordboreal

Kända och skyddade värdekärnor 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Summa areal känd och formellt skyddad värdekärna på produktiv skogsmark, 2015-12-31 Kända värdekärnor varav formellt skyddat Nemoral Boreonemoral Sydboreal Nordboreal

Känt, skyddat och frivilligt avsatt 450 000 400 000 350 000 300 000 Summa areal känd, formellt skyddad och frivilligt avsatt (redovisade FA) värdekärna på produktiv skogsmark, 151231 Kända värdekärnor Frivilliga avsättningar Formellt skyddat 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Nemoral Boreonemoral Sydboreal Nordboreal

Andelar i förhållande till behov 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Formellt skydd Totalt undantaget Kända värdekärnor Kortsiktigt behov Långsiktigt behov Nemoral Boreonemoral Sydboreal Nordboreal

Principer för arealfördelning Etappmålet: 150 000 ha skogsmark med höga naturvärden i behov av formellt skydd Återstår 2016-2020: ca 90 000 ha Utgångspunkt: länens andel av den totala arealen (520 ha) kända värdekärnor utanför formellt skydd på produktiv skogsmark Nedviktning 50 %: Kända värdekärnor i frivilliga avsättningar som redovisats med läge Uppviktningar 200 %: Värdekärnor i ädellöv och trivialädel, tätortsnära vk och nyckelbiotoper >5%

Fördelning på instrument Fördelas länsvis utifrån instrumentens lämplighet och länens förutsättningar i stora drag Preliminärt förväntas en markant höjd takt i arbetet 2016-2020 jämfört med 2012-2015 i flertalet län (+25 % hela landet), främst i norr Omfördelning kan bli aktuellt under slutet av etappmålsperioden Arbetet med genomförande omfattar också formalisering av skydd i objekt som ligger utanför etappmålet (marklösta arealer före 2012, N2000 mm)

Underlag för nya etappmål Strategiska vägval Uppdaterat nuläge Andra underlag Kartläggning kontinuitetsskog Nätverksanalyser boreal region Samverkansprocess nyckelbiotoper Uppdrag om frivilliga avsättningar Särskilt viktiga kunskapsluckor

Kartläggningsbehov Förnyad nyckelbiotopsinventering (inom samverkansprocessen) Kartläggning av trädkontinuitet södra Sverige Landskapsanalyser / konnektivitetsanalyser utifrån specifika artgrupper/ skogstyper Kartläggning/ prioriteringsunderlag gränssnitt skogvatten Samlad information om värdefulla skogar Bristanalys (motsv. Angelstam & Andersson, 1997) Analys av ekologisk representativitet

Omkring 2020 Ökat fokus på funktionalitet Betydelsen av konnektivitet ökar när fragmenteringen når kritiska nivåer. Arbetet med grön infrastruktur genererar ny kunskap och nya underlag Strategin ses över med avseende på viktning mellan skogsbiologiska bevarandevärden Ökad systematik i värdering av representativitet Många olika sätt att beskriva vad som bör representeras några är antagligen viktigare än andra Strategins prioriterade skogstyper kan ses över när bättre underlag finns

Bortom 2020 Allt mer högupplösta underlag vägleder naturvårdsarbetet Kompletterande kartläggning, t ex nyckelbiotoper, k-skogar Landskapsanalyser skog andra naturtyper Mer lägesbunden information, automatiserad analys och sammanställning Större grepp: verktyg och strategier för skydd, restaurering och mångbruk i landskapsperspektiv Urbanisering, klimatförändringar, bioekonomisk utveckling m.m. är viktiga påverkansfaktorer

Nästa steg Kvalitetssäkring Beslutsberedning Redovisning till RK senast 31/1 Planering av implementering Publicering strategi