Digital Agenda för Västra Mälardalen Tillgänglighet till Hållbar IT Projektrapport 2012-2014 Rapport från Tillgänglighet i ERUF Mål 2 Östra Mellansverige med syftet att säkerställa tillgängligheten på ett robust bredbandsnät för näringslivet på landsbygden i ett antal kommuner runt Mälaren samt förstudie kring tillgänglighet till tjänster inom Hållbar IT med miljövinster. Samordnat av Västerås stad i samverkan med Arboga, Enköping, Eskilstuna, Strängnäs, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Landstinget i Västmanlands län samt VKL - Västmanlands kommuner och landsting
Innehåll 1 Sammanfattande projektbeskrivning... 3 2 Syfte med projektet... 4 3 Projektets mål... 5 4 Projektets målgrupp... 5 5 Projektorganisation... 5 6 Arbetssätt, verksamhetsbeskrivning och projektets aktiviteter... 6 6.1 Aktivitet 1 Projektsamordning och projektstyrning... 8 6.2 Aktivitet 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen... 9 6.3 Aktivitet 3 Nytta med hållbar IT över välfärdsbredband... 9 6.4 Aktivitet 4 Framtidens hållbara IT... 9 6.5 Aktivitet 5 Dagens struktur för Hållbart IT - MOBILT... 11 6.6 Aktivitet 6 Dagens struktur för Hållbart IT - FAST... 11 6.7 Aktivitet 7 Dagens struktur för Hållbart IT MOBILT och FAST i samspel... 12 6.8 Aktivitet 8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar IT-infrastruktur... 13 6.9 Aktivitet 9 Styrdokument för Hållbar IT... 13 6.10 Aktivitet 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård... 14 6.11 Aktivitet 11 Plan för kommande strukturfondsprogram... 15 6.12 Aktivitet 11 Finansiell hållbarhet... 16 6.13 Aktivitet 13 Spridning av resultat och extern kommunikation... 17 6.14 Aktivitet 14 Lärande utvärdering... 17 7 Bilagor... 18 2
Projektrapport 1 Sammanfattande projektbeskrivning De två projekten Digital Agenda för Västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT syftade till att skapa förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i Västmanlands län och norra Sörmlands län med inriktning mot Hållbar IT samt säkerställa näringslivets tillgång till en funktionell och robust tillgång till bredband, att orter sammanbinds och den geografiska utbredningen av bredband ökar. Projekten har kompletterat varandra i ERUF-ansökan genom att: Samtliga kommuner i Västmanlands län ingår, liksom en kommun i Norra Sörmlands län och bidrar då till en gemensam regional plan Innehåller förstudier och planering inför ett större genomförandeprojekt inom ramen för den nya strukturfondsperioden 2014-2020 Har både ett fokus på Hållbar IT (som bidrar till ett hållbart samhälle med positiva och kvantifierade effekter för miljön) och på att skapa förutsättningar för att bygga ut bredband på landsbygden Fokuserar både på fast och mobilt bredband, var för sig och i kombination Projekten samordnades av Västerås stad och har tillsammans haft 15 delaktiviteter. Dessa är: 1 Projektsamordning och projektstyrning (gemensam planerad aktivitet i båda projekten och innehåller även aktiviteten Digital Agenda för Västra Mälardalen) projekten samordnas av Västerås stad 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen en förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön och hållbar infrastruktur för tjänster inom hållbar IT 3 Nytta med Hållbar IT över Välfärdsbredband - en förstudie kring indikatorer och mätetal för hållbarhetsvinster inom hållbar IT 4 Framtidens Hållbara IT vad ger framtida teknisk utveckling för förutsättningar för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning, bandbredd och utveckling av innovativa samhällstjänster 5 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT en studie av mobiltäckning i deltagande kommuner. 6 Dagens struktur för Hållbar IT FAST (gemensam planerad aktivitet i båda projekten) en studie av för fast bredband per kommun 7 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT och FAST i samspel en analys av mobil- och fibertäckning i deltagande kommuner som underlag för framtida utbyggnad samt dialog med aktörer inom mobilt och fast bredband. 3
8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar IT-infrastruktur dialog med operatörer inom mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband. 9 Styrdokument för Hållbar IT (gemensam planerad aktivitet i båda projekten) framtagande av en bredbandsstrategisk handlingsplan per kommun 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård 11 Plan för kommande strukturfondsprogram 12 Finansiell hållbarhet (gemensam planerad aktivitet i båda projekten och innehåller även aktiviteten Stimulera till lokala utbyggnadsprojekt) 13 Spridning av resultat och extern kommunikation 14 Lärande utvärdering (gemensam planerad aktivitet i båda projekten) Rapporten kommer härifrån att använda ordet projekt i singularis när vi beskriver vad som åstadkommits i de båda projekten tillsammans då vi i praktiken hanterat de båda som ett gemensam projekt. Projektets aktiviteter namngavs efter vad aktiviteten tänktes leverera för resultat. Varje aktivitet skapades för att bidra till projektets syfte och mål. Projektets aktiviteter har innehållit flera förstudier som ska ha lett fram till en gemensam analys samt en plan för ett större projekt under kommande strukturfondsperiod. Projektet planeras att ge ny kunskap till projektets samarbetsparter och är strategiskt inriktat då projektet var tänkt att leda fram till att samtliga deltagande kommuner skulle ha en bredbandsstrategisk handlingsplan som är ett styrdokument för utbyggnad av framtidens hållbara IT. Projektets samarbetsparter har varit Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs (ej delaktig i ERUF-ansökan), Surahammar, Västerås, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Landstinget i Västmanlands län samt VKL - Västmanlands kommuner och landsting. 2 Syfte med projektet Syftet med projektet har varit att i en förstudie beskriva hur vi kan säkerställa näringslivets tillgång till en funktionell och robust tillgång bredband, att orter sammanbinds och den geografiska utbredningen av bredband ökar. Projektet skulle skapa förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i Västmanlands län och norra Sörmlands län med inriktning mot Hållbar IT. Projektet planerades också att bidra till: EU2020 strategin med fokus på flaggskeppet En digital agenda för Europa Västmanlands läns regionala utvecklingsplan och Länsplan Västmanland Regeringens digitala agenda och IT för en grönare förvaltning agenda för IT för miljön 2010 2015 genom att skapa förutsättningar för resfria möten och distansarbete 4
SKL:s handlingsplan för e-samhället Detta projekt har sökts under Insatsområde C: Tillgänglighet. Förstudier inom de tematiska målen 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik samt 7. Att främja hållbara transporter och få bort så kallade flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 3 Projektets mål Projektets mål har varit att stärka näringslivets utveckling i regionen genom att skapa förutsättningar för att bygga ut robust bredband på landsbygden. Projektet skulle bidra till att det kan skapas fler livskraftiga företag samt fler växande företag som stärker regionens nationella och internationella konkurrenskraft. Projektet hade även som mål att: att skapa synliga vinster för miljö och hållbarhet att skapa tillväxt på lång sikt i regionen och bidra till EU2020 strategin om smart, hållbar och inkluderande tillväxt att skapa synlighet och transparens för projektets aktiviteter och resultat via web och i massmedia att driva ett effektivt projekt med god samordning att skapa ett faktiskt lärande utifrån projektets aktiviteter och resultat hos projektets deltagare skapa hållbara projektresultat (som påverkar tiden efter projektets livscykel) 4 Projektets målgrupp Projektets primära målgrupp var deltagande kommuner och Länsstyrelsens personal som arbetar med bredbandsstrategiska frågor. Hushåll och arbetsställen på landsbygden i de aktuella kommunerna i projektet som idag inte har tillgång till säkert och rubust bredband med en överföringshastighet på 100 Mbit/sekund var en målgrupp. Projektet ville ha en dialog med andra kommuner som inte är partners i projektet, varför alla kommuner i länet (och även utanför länet) var intressanta som målgrupp för projektets dialog. Marknadsaktörer inom fast och mobilt bredband var också en målgrupp för projektets aktiviteter och kommunikation. 5 Projektorganisation Projektet samordnades av Västerås stad och med Mikael Lagergren (ITdirektör, stadsledningskontoret) som koordinator. Projektsamordningsteamet har bestått av projektledare och en projektekonom. 5
Aktivitetssamordnare kopplades till projektets andra aktiviteter. Projektets samarbetsparter har deltagit i olika aktiviteter och i varierande omfattning. Samtliga personer kopplade till projektet har bidragit till projektets horisontella kriterier dvs jämställdhet, integration, miljöpåverkan och folkhälsa. Arbetssättet har varit i projektform, där aktiviteter, kostnader, resultat och mål har följts upp och länkats till varandra. Projektet har stött en process som leder till hållbarhet för projektets tema. Arbetssättet har varit att vara inkluderande och transparent, men har också haft fokus på effektivitet så projektets ledning har god kontroll över kostnader och resultatet i projektet. Projektets processer och aktiviteter har samordnats av en projektledare som anställdes vid Västerås stads stadsledningskontor. Projektledaren har varit kontaktperson visavi projektets samarbetsparter. Projektledaren har kallat till styrgruppsmöten samt förberedett rapporter till dessa möten liksom rapporter till Tillväxtverket. Projektets koordinator har övervakat projektets effektiva genomförande. En projektekonom har skött bokföring, ekonomisk uppföljning och rapportering. Projektet har haft en projektredovisning varför projektets kostnader (verifikationer) kan särskiljas från ordinarie verksamhet, ekonomiska rapporter har tagits fram och arkivering har skett enligt regler uppställda av projektets finansiär. Ekonomisk rapportering har skett en gång per månad till projektets projektledare. Inför styrgruppsmöten har status rapporterats för den period som gått. Fakturor har attesterats av projektledaren som angivit vilken delaktivitet kostnaden härrör sig till. Kontering har gjorts av projektekonomen. Projektekonomen har sammanställt den ekonomiska rapporteringen inför rekvisition av medel från Tillväxtverket. Styrgruppen har följt upp utvecklingen och målen i projektet, fastställt resultat, fattat större beslut i projektet och givit uppdrag till projektets projektledare. 6 Arbetssätt, verksamhetsbeskrivning och projektets aktiviteter 1 Projektsamordning och projektstyrning 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen 3 Nytta med Hållbar IT över Välfärdsbredband 4 Framtidens Hållbara IT 5 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT 6 Dagens struktur för Hållbar IT FAST 7 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT och FAST i samspel 8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar IT-infrastruktur 9 Styrdokument för Hållbar IT 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård 11 Plan för kommande strukturfondsprogram 6
12 Finansiell hållbarhet 13 Spridning av resultat och extern kommunikation 14 Lärande utvärdering 7
6.1 Aktivitet 1 Projektsamordning och projektstyrning Västerås stad har varit samordnare av projektet. En projektsamordnare har anställts. Tillsammans med en projektekonom har de utgivit projektledningsteamet. Projektet har haft en styrgrupp som styr projektet och fastställer resultat. I denna har representanter från projektets samarbetsparter ingått. För att konkretisera och tydliggöra målbilden för deltagarna har en beskrivning av olika scenarion presenterats i form av personas. De är: Hightechbonden Stina Den ruraliserade familjen Vera på Salaslätten År 2015 i Bäckby Se bilaga 1. Projektledningen har deltagit på två större konferenser under året för att förtydliga och effektivisera spridningen av vårt projekt; Det goda livet 4 februari 2014 Se bilaga 2 för program (och presentationer). Smart Summit 12-13 november 2014 Se bilaga 3 för presentation från projektet samt denna plats för hela programmet: http://smartsummit.se/. Se även nedan länkar för presentationer: Till presentationerna Se Smart Summit i efterhand! Under Smart Summit den 12-13 november spelades utvalda seminarier in. Ta del av dessa seminarier genom att gå in på www.offentligaaffarer.se. Vilka var på plats? Ta del av den digitala deltagarlistan genom att klicka här. It:s roll för samhällsutvecklingen I den digitala agendan för Sverige It i människans tjänst står det att Det finns behov av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika delar av livet. För att möta dessa varierande behov behövs ett stort och varierande utbud av tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. Utvecklingen av nya och bättre tjänster stimulerar användningen av digitala kanaler och bidrar till att effektivisera etablerade branscher och verksamheter samtidigt som nya kreativa idéer, innovationer och affärsmodeller växer fram. Vi har skapat en matris utifrån de fyra områden som finns i den svenska digitala agendan kopplat till våra aktiviteter. Se bilaga 4. 8
6.2 Aktivitet 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen Aktiviteten har varit en förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön och hållbar infrastruktur för tjänster inom hållbar IT. Exempel på detta har varit att kartlägga behov och krav som tjänsterna ställer på infrastrukturen i form av hållbarhet. Den infrastruktur som har studerats är dels hård infrastruktur i form av fasta och mobila nät och dels mjuk infrasrtuktur vilket här menades gemensamma IT-resurser som till exempel operatörstjänster. Särskilt har behovet av digitala välfärdstjänsters krav på välfärdsbredband studeras. Aktiviteten har levererat ett underlag för planeringen och kravställningen av kommande utbyggnation. Se följande bilagor för underlag skapade i denna aktivitet: Bilaga 5, Bredbandsskolan Bilaga 6, Välfärdsbredband 2.0 Bilaga 7, 5G i Mälardalen 2020 Bilaga 8, Stomnätskarta över Västerås med omnejd (plan mot 2020) 6.3 Aktivitet 3 Nytta med hållbar IT över välfärdsbredband Aktiviteten har varit en förstudie kring indikatorer och mätetal för hållbarhetsvinster inom infrastruktursatsning på Välfärdsbredbandet. Som exempel framtagande av indikatorer för att mäta utveckling kopplat till miljöpåverkan, socialt ansvar och ekonomi. Genomförande av nulägesanalys för samtliga indikatorområden samt definition av målnivå för samtliga indikatorområden. Framtagande av metod för insamling, konsolidering och utvärdering av indikatordata. Aktiviteten har levererat övergripande indikatorer med väl definierade målområden och målnivåer samt förslag på metod och verktyg för att mäta och konsolidera resultat. Genom nulägesanalysen finns även basvärden för indikatorerna. Se följande bilagor skapade i denna aktivitet: Bilaga 9, Socioekonomisk studie Bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi 6.4 Aktivitet 4 Framtidens hållbara IT Aktiviteten har varit en förstudie kring vilka förutsättningar framtida teknisk utveckling kan ge för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning med en tidshorisont till år 2020, 9
särskilt har två trender studerats. Dels den snabba utvecklingen av mobila bredbandsnät som även kommer att byggas inomhus i större utsträckning och dels behovet av att ansluta ett mycket stort antal tekniska utrustningar, såsom sensorer, larm, välfärdsteknik i hemmet mm. Utmaningen för infrastrukturen ligger bland annat i att den uppkopplade teknikutrustningen är hundrafalt fler enheter än antal individer som använder infrastrukturen, vilket ställer nya, ökade krav. Aktiviteten har levererat en rapport som belyser en tänkt framtidsutveckling i syfte att framtidssäkra planeringen av tillgänglig infrastruktur och förutse krav. Kraven ska syfta till att det ska vara lätt att att ansluta hållbara IT tjänster och utrustning till infrastrukturen. En fråga vi ställer oss i projektet är hur vi säkerställer ett relevant säkert system som också är användarvänligt? Nedan har vi resonerat runt denna fråga. Det är en komplex fråga och vi har i resonemanget berört både övergripande och detaljnivå. I ett antal projekt i Sverige har man identifierat att man behöver ett system som ligger ovanför bredbandet för att kunna hantera framtidens hållbara IT tjänster, såväl för sänkt miljöbelastning som för välfärdstjänster. Detta system bygger på att kunna utrusta hem och byggnader med ny infrastruktur i form av dumma sensorer som via bredband är anslutna till smarta styrsystem. Mellan de smarta styrsystemen och sensorerna ligger en gemensam och öppen plattform som har två grundfunktioner: 1. Ett behörighetsregister (Active Directory, AD) för inlogg/autentisering, rättigheter, och händelserapport, kallas även för AAA (Authentication, Authorization, Accounting) 2. En telefonkatalog för sensorer och teknikutrustning Det är denna plattform, som växel och ihopkopplare, som möjliggör både säkerhet och affärsmodell genom att rätt organisation får kontakt med rätt sensor. Samtidigt övervakar plattformen staus och användning samt att det via plattformen erbjuds service och support. Dock så har plattformen ingen insyn i dataströmmen, det har bara tjänsteleverantören. Driften av denna öppna plattform förvänta ske av en s.k. TSP, Trusted Service Provider. Se exempel i bilaga 2, Välfärdsbredband 2.0. Detta är en roll. Flera TSP kan finnas dels inom en region, men ännu naturligare som specialister inom ett område, exempelvis miljöteknik, säkerhet, välfärd och hemsjukvård. Det fina är att rollen TSP passar in i den öppna stadsnätsmodellen och rollen lägger sig på samma nivå som dagens tjänsteleverantörer. Den lägger dock i sin tur mindre tjänster och applikationer ovan på sig själv. TSP skriver avtal med kommunikationsoperatören om att få tillträde att leverera en viss grupp av tjänster, precis som vilken annan leverantör som helst. TSP kan sen välja om leveransen ska ske på lager två vilket är det vanliga sättet för triple playtjänster eller lager tre. Om det görs på lager två kan kontrollen bli högre 10
för TSP för denne kan då se hela länken i sina övervakningssystem och därmed felavhjälpa effektivare. Det är alltså TSP som själv sätter både IP-adresser (agerar ISP) och adresserar och tilldelar sensorer (dock inte med IP). Det finns även en tredje möjlighet och att det är att TSP levererar OTT, over the top, dvs över ren Internet. Så görs det exempelvis för trygghetslarm i dag. Dock gäller i detta fall Internet-spelregler som gör att man inte vet varför ett nät ligger nere eller inte och varför prestandan blir som den blir. Observera att det inte spelar någon roll för resonemanget vilken accessteknik vi har här utan detta handlar om hantering av trafik, affärsmodeller och avtal. TSP-rollen knyter ihop behovet av aggregerade tjänster för Hållbar IT samt säkerställer via avtal även kommunikation via exempelvis välfärdsbredband. Observera i ett sådant uppdrag kan en TSP ta på sig ansvaret att leverera exempelvis välfärdstjänster med 100% täckning inom en kommun eller region. Detta måste då ske med en kombination av accesstekniker för att säkra 100% tillgänglighet. Samtidigt får kommunen/regionen en one-stop-shop-lösning. Se bilagor: Bilaga 6, Välfärdsbredband 2.0 Bilaga 7, 5G i Mälardalen 2020 Bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi 6.5 Aktivitet 5 Dagens struktur för Hållbart IT - MOBILT Aktiviteten har varit en studie av mobiltäckning i deltagande kommuner. Egen mätning har skett bland annat med stöd av soptransporter i respektive kommunen försedda med mätutrustning. Posten har även varit engagerad. Aktiviteten har levererat fakta, tillgång och brister, vilket används för kommande planering av utbyggnation och sammanställs och analyseras under punkt 6.7. nedan. För rapport om täckningskollen, se bilaga 11, Projektrapport Täckningskollen 1.2. 6.6 Aktivitet 6 Dagens struktur för Hållbart IT - FAST Aktivitetens mål var att kommunerna var för sig skulle dokumentera sina befintliga fiberinfrastrukturer på ett sådant sätt att de, i ett senare skede, kan sammanställas och användas som ett GIS-skikt i en regiongemensam kartbild för att t ex. identifiera s.k. vita fläckar, behov av redundanta anslutningar oavsett kommuntillhörighet och skapa underlag för gemensam nätplanering. 11
Länsstyrelsen i Västmanlands läns kartläggning från 2011, samt egen kartläggning av den kommunala infrastrukturen med stöd av ett it-system, x-opto har använts. Aktiviteten har levererat en rapport som belyser de utmaningar som denna aktivitet har givit projektet. Rapporten pekar bl.a. på vad syftet är av att dokumentera sin infrastruktur. Det minskar t.ex. risken för parallellinvesteringar och värdet med gemensam/sammankopplad infrastruktur höjs både för marknadens aktörer, samhällsmedborgare och den egna offentliga verksamheten. Bredbandsskolan som varit ett inslag i projektet har bidragit med ett kunskapslyft till de medverkande. Medvetenheten om att agera och att ta ställning som kommun i denna fråga har aktualiserats och beslutens konsekvenser har belysts. För att illustrera hur samverkan kan ske mellan en kommun och marknaden gällande utbyggnadsplan av fiberstomnät, se bilaga 15, Utbyggnadsplan fiberstomnät -2015. Se följande bilagor för underlag till resultatet ovan: Bilaga 19, Kartläggning av fast fiberinfrastruktur Bilaga 20, Rapport 2011 Bredbandskartlaggning Vastmanlands lan Bilaga 5, Bredbandsskola Bilaga 15, Utbyggnadsplan fiberstomnät -2015 6.7 Aktivitet 7 Dagens struktur för Hållbart IT MOBILT och FAST i samspel Aktiviteten har varit en analys av fiber och mobiltäckning i deltagande kommuner som underlag för framtida utbyggnad. Aktiviteten har fått data från aktivitet 6.5 och 6.6 i projektet. Det insamlade mätresultatet var tänkt att sammanställas i en webbaserad kartjänst med grafisk visualisering för repsketive mätresultat, fiber- och mobiltäckning. Tillgång och brister skulle analyseras med samtidig överblick. Även robusthetsfatktorer skulle vägas in i analysen som behov av runda och redundanta nät samt ortssammanbindningar. I slutet av projektperioden skulle ett antal stöd och riktlinjer verkställas i enlighet med utredningen, Effektivare bredbandsstöd SOU 2013:47. Ovan aktiviteter var tänkta att vara i linje med utredningen. Aktiviteten har levererat fakta för planering av utbyggnation samt underlag för dialog och förhandling med marknadens aktörer, fasta och mobila nätägare och operatörer. Insamlat material i grafisk visualisering finns om struktur för hållbar IT mobilt men inte 12
för de fasta näten, se varför under aktivitet 6.7. En analys i detta arbete är hur informationen ska kunna hållas samman. När båda fast och mobil IT ska samverka och flera olika leverantörer och intressenter kommer att medverka kräver detta tekniskt stöd och ständigt uppdaterat informationsmaterial. En rekommendation är att studera BIM Building Information Model. BIM kan t.ex. underlätta för kommuner att kravställa på fastigheter. Läs mer om BIM här: http://www.bimalliance.se/. Se bilaga 7, 5G i Mälardalen 2020 6.8 Aktivitet 8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar ITinfrastruktur Aktiviteten har omfattat en dialog med operatörer och infrastrukturägare av mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband. Till intressenterna hör kommunen och Länssyrelsen samt även byalag i glesbygd och Leader-organisation eller motsvarande, användare (kunder) av välfärdsbredband samt leverantörer av tillämpningar inom välfärdsbredbandet..tre alt. minst två st samverkansmöten per kommun planeras. I aktiviteten har samtliga möten med ovan intressenter utförts. Dessa möten och forum har bidragit till kunskapslyft både för projektet och för marknaden. Se bilaga 16, Spridning av resultat och extern kommunikation. I bilaga 5, Bredbandsskolan finns viktig information för kommuner och dess vägval som måste göras. Här är marknadens aktörer en stor del av hur besluten tas. Länsstyrelsens lärdomar i bilaga 12 visar på vikten av samverkan sker i en öppen dialog. 6.9 Aktivitet 9 Styrdokument för Hållbar IT Samtliga kommuner har behov av sin egen lokala bredbandsstrategiska handlingsplan för att medvetet, målinriktat och kontinuerligt arbeta för kommunens utveckling. EU2020-strategin digital agenda för Europa, Regeringens bredbandsstrategi och digitala agenda finns som bas vid skapandet av de kommunala handlingsplanerna. Fyra kommuner är klara och de har då en beslutad bredbandsstrategisk handlingsplan för sin kommun. Andra kommuner är klara men inväntar beslut från högsta politiska ledning för föränkring och vissa håller på att ta fram sin bredbandsstrategiska handlingsplan. 13
Projektets erfarenheter har skapat en rekommendation för hur kommuner kan beskriva, förankra och implementera en bredbandstrategisk handlingsplan. Se bilaga 13. Rekommendation_skriva, förankra och kommunicera. För deltagande kommuners bredbandstrategiska handlingsplaner, se bilagor 14.x. 6.10 Aktivitet 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård Aktiviteten har genomförts med hjälp av seminarier och runda-bords-samtal med kunder och leverantörer för att göra analys av förutsättningar och behov av utbud (hållbara IT-tjänster) kopplat till olika näringar. Frågorna har ställts utifrån näringslivsaktörernas behov av att skapa konkurrenskraft och näringslivstillväxt. Miljömässiga och hållbarhetsmässiga krav har hanterats. Kopplingar till RUP där till exempel demografisk tillväxt av gruppen äldre ger ett ökat behov av omsorg och därmed behov av hållbara e-hälsotjänster och välfärdsbredband har funnits i fokus. Behoven kring miljömål i bebyggd miljö har naturvårdsverket som myndighet som ansvarområde och målen är mycket bra strukturerade, se http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/15-god-bebyggd-miljo/preciseringar-av-god-bebyggd-miljo/. Vidare kan man se att många kommuner i dag börjar frivilligt rapportera in sin uppmätta miljöprestanda till naturvårdsverkets öppna databas men ofta är det ett faktiskt utfall som rapporteras och inte ett erbjudande om hur samhället kan använda verktygen så att utfallet förbättras snabbare. Samma sak gäller för välfärdsteknik - det gäller att verktygen används - först då uppstår nytta och förändrade effekter. När det gäller näringslivet i Sverige så är hållbarhet högt uppe på agendan och det finns ett intresse på flera olika nivåer vilket ger goda förutsättningar Följande utvecklingsområden kan listas inom näringsliv: Arbete för distansskötare i glesbygd Smarta system för det nya jordbruket Arbetstillfällen inom allt som rör utbildning (på alla nivåer) inom temat hållbar IT. Smarta transportlösningar (alla transportslag) Styrning av smarta och förnyelsebara energilösningar Smarta-hemmet-tjänster Lokal och regional e-handel inklusive hållbara logistiklösningar med elfordon Transportpooler (bil, båt, cykel) Smarta kretslopp, sopor TSP-tjänster Molnbaserade tjänster inom hållbarhetsområdet 14
Utav de områden som visas på sista bilden i bilaga 2, Det goda livet (2 Per Fröling) har fokus lagts på Tillgång till bredand samt Stöd till dem som behöver då de sågs som prioriterade områden för projektdeltagarna. Med koppling till dessa två områden kan följande bilagor ge mer information: Bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi demografin och dess konsekvenser Bilaga 7, 5G i Mälardalen 2020 det finns ett stort behov av beställarkompetens hos kommunen mot näringslivet Bilaga 1, Personas - vilka tjänster har invånarna behov utav? vilka aktörer är rätt att skapa dessa tjänster? - vilken roll har kommunen som erbjuder samhällstjänster? 6.11 Aktivitet 11 Plan för kommande strukturfondsprogram En plan för ett större genomförande projekt inom ramen för den nya programperioden för ERUF var tänkt att tas fram inom denna aktivitet. Planen hade baserats på resultatet av projektet som kan ses som en förstudie inför ett större projekt. Ett genomförandeprojekt kan komma att fokusera på innehållet i bredbandet snarare än bredbandsutbyggnad när vi arbetar med Hållbar IT. I den information vi hade vid ansökan skulle ERUF Östra Mellansverige satsa på åtgärder som stärker forskning, teknisk utveckling och innovation, åtgärder som ökar konkurrenskraften hos små och medelstora företag, och eventuellt åtgärder som stödjer övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Ett projekt som främjar Hållbar IT skulle kunna passa för alla dessa tre fokusområden, beroende på hur innehållet kommer att se ut, och vilka resultat och behov som framkommer. Under både våren och hösten 2014 har projektet arbetat med att utforma en plan för att ansöka om fortsatta medel inom kommande strukturfondsprogram. Kontakter etablerades dock med aktörer med intresse i bredbandsfrågor och IT för tjänster i Norge, Danmark, Spanien och Polen och fokus skiftades något från strukturfondsprogram till Horizon 2020-programmet (European Commission, 2015) och framför allt till Nordic Innovation (2015) under Nordiska ministerrådet. et blev en projektansökan till Nordic Innovation (2015) under Nordiska ministerrådet tillsammans med partners från Norge och Danmark. En ansökan arbetas det på med slutdatum för ansökan den 21 april 2015 till Horizon 2020-programmet, PHC25 (European Commission, 2015) tillsammans med partners från Norge, Danmark, Spanien och Polen. Enligt tidigare styrgruppsmöte fick projekledningen i uppdrag att ta fram en projektplan med budget för fortsatt samverkan. Projektledningen har insett att om vi ska nå våra digitaliseringsmål 2020 så behöver vi samverka i ett program med delaktighet av 15
samtliga aktörer i regionen. I projektet har vi också haft som mål att ta fram en gemensam digital agenda men vi har kommit till insikt att våra gemensamma projekt tar inte höjd för att skapa en regional digital agenda. I ett kommande program som vi föreslår kan vi beakta helheten med ett kollektivt ansvar. Vi har inte tagit hänsyn till den politiska arenan utan ser detta programförslag som en lyckad grund för framtida samhällsutveckling. Se bilaga 18, Samverkansförslag, för en översikt av samverkansmodellen samt förslag till syfte, målsättning och aktörer. Modellen tar hänsyn till länsöverskridande samverkan. Den 23 mars 2015 äger sista styrgruppsmötet rum för projekten som vi här redovisar. För att hålla kontinuitet i vår samverkan behöver styrgruppen ta ett principbeslut om modellens framtid. Förslag på principbeslut kommer att läggas in i agendan, som skapas utanför denna rapport. Vi ser att målbilden för den fortsatta samverkan ska mynna ut i en gemensamt utarbetad och signerad regional digital agenda. Detta bör göras i ett regional digitalt program 2020. 6.12 Aktivitet 11 Finansiell hållbarhet Inom aktiviteten har vi undersökt finansieringsmöjligheter för en ökad utbyggnad av fast och mobilt bredband på landsbygden som skulle kunna finnas tillgängliga inom ramen för projektets tidscykel eller efter projektets avslut. Finansieringslösningar skulle vara interna för varje kommun (enskilt eller i samverkan med andra kommuner och intressenter) eller externa. Målet var också att stimulera till lokala projekt (utbyggnad) på landsbygden och att ha målgrupper som byalag, samfälligheter, hushåll, företag m.m. Aktivitetens mål var att hjälpa till att identifiera möjligheter till finansiering till olika intressenters önskemål om redundant bredband och hur de skulle kunna assistera med att ta fram underlag för medfinansiering. Målet var att skapa redundant infrastruktur för bredband med hög tillgänglighet, säkerhet och robusthet. Aktiviteten har innehållit: Uppsökande verksamhet Informationsmöten Rådgivning kring finansieringslösningar, Rigga möten mellan olika tänkbara medfinansiärer Assistans vid framtagning av underlag till finansiärer som identifieras Det krävs en variation av finansiärer för en ökad utbyggnad av fast och mobilt bredband på landsbygden. Projektet har sett att både privata-, EU- samt kommunala medel behöver användas för att skapa t.ex. ortssammanbindande nät och mobiltäckning. För att ge goda möjligheter för invånarna att koppla upp sig krävs ett arbete med att skapa ett nät som ligger närmare bostäderna ute på landsbygden. 16
I bilaga 12 om Länsstyrelsens lärdomar i projektet kan vi läsa att de ser positivt på att kommunerna tar ett större ansvar i bredbandsfrågan, att kommunen tar ett samordnaransvar, stöttar sina lokala bredbandsföreningar, söker bidrag och driver projekt. Spridningsnätet ute på landsbygden finansieras av byalag som samordnar aktiviteterna. Här har kommunen en stor betydelse för att agera stöd då byalagen ansöker om finasiering av Jordbruksverket. 16 utbyggnadsprojekt har definierats och påbörjat planering eller även processen med att bygga sin finansiering. Ett annat exempel på hur en finasiell hållbarhet kan uppnås är genom samverkan med marknadens aktörer. Se bilaga 15, Utbyggnadsplan fiberstomnät -2015 där det ursprungliga behovet för byggnation av stomnät kalkylerades till en kostnad på ca 40 MSEK. Efter att diskussion förts och samverkan med marknaden gjorts kunde estimeringen av kostnaden sänkas till hälften. Detta beror på att kommunen fick en kunskap om inventering av anslutningsbara telestationer för byalag. En annan aspekt är den om vilken kostnad samhället får om kommuner inte satsar på hållbar IT i framtiden. Se bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi där de demografiska siffrorna visar på en ohållbar situation om vi fortsätter att arbeta med nuvarande kända metoder. Frågan vi bör ställa oss är om vi har råd att inte bygga hållbar it. 6.13 Aktivitet 13 Spridning av resultat och extern kommunikation Spridning av resultat har skett: via digitala media en särskilda websida har upprättats för projektet via dialogmöten med projektets målgrupper via traditionellt PR arbete mot lokala och regionala media (tidningar, websidor, radio, tv) genom att sprida lärande utvärderingsrapporter från projektets följeforskningsaktivitet av aktiviteten har omfattat en uppdaterad hemsida och spridning av projektets resultat i digital form. Se bilaga 16, Spridning av resultat och extern kommunikation. 6.14 Aktivitet 14 Lärande utvärdering Projektet har anlitat en följeforskare som på ett interaktivt och processinriktat sätt har följt lärandet i projektet. Det huvudsakliga verktyget för den lärande utvärderingen har 17
varit webbaserade enkäter som fokuserar på förväntningar kring lärande, faktiskt lärande och användning av nya kunskaper och erfarenheter. Den lärande utvärderaren har haft en kontinuerlig kontakt med både den operativa projektledningen och den styrande mekanismen för projektet. av utvärderingen är flera rapporter och tydligt lärande samt ett effektivt genomfört projekt (som framkommer via samspel med projektledning och projektstyrning). Leverabeln från aktiviteten är en slututvärderingsrapport kring projektets lärande, se bilaga 17, Lärande utveckling. 7 Bilagor 1 Personas för Tillgänglighet till Hållbar IT 2 Det goda livet feb 2014 3 Smart Summit nov 2014 4 Its roll för samhällsutvecklingen 5 Bredbandsskola 6 Välfärdsbredband 2.0 7 5G i Mälardalen 2020 8 Kartläggning av fast fiberinfrastruktur 9 Socioekonomisk studie (bifogas senare då den ej ännu är rapporterad) 10 Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi 11 Projektrapport Täckningskollen 1.2 12 Länstyrelsens lärdomar från DA för V Mälardalen och Tillgänglighet till hållbar IT 13 Rekommendation_skriva, förankra och kommunicera 14 Bredbandsstrategiska handlingsplaner (14.1, 14.2, 14.3, 14.4, 14.5) 15 Utbyggnadsplan fiberstomnät -2015 16 Spridning av resultat och extern kommunikation 17 Lärande utveckling Tillgänglighet till hållbar IT 18 Samverkansförslag 19-20 Rapport 2011 Bredbandskartlaggning Vastmanlandslan 18