Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2013:22 Infördes i författningssamlingen den 14 februari 2014 Finansreglemente för Heby kommunkoncern Kommunfullmäktige beslutade 1 den 29 oktober 2013, om följande reglemente. 1 Beslutet ersätter Heby FS 2013:03; Kf 124/2013. 1

Innehållsförteckning ALLMÄNT... 3 Övergripande mål för finansverksamheten... 3 Kapitalförsörjning... 3 Betalningsberedskap... 3 Ansvars- och befogenhetsfördelning... 4 Övergripande... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Upplåning... 4 Riskdefinitioner av betydelse vid upplåning är:... 4 Refinansieringsrisk... 4 Ränterisk... 4 Leasing... 5 Likviditetsplanering... 5 Likviditetsreserv... 5 Placeringar... 5 KOMMUNAL BORGEN... 6 Definitioner... 6 Ändamål... 6 Prövning av borgen... 6 Generella Risknivåer... 6 Generellt riskåtagande... 7 Borgensavgift och administrationsavgift... 7 Fondering av medel... Fel! Bokmärket är inte definierat. Regler... 7 Riskbedömning... 7 Säkerheter... 7 Försäkring... 8 Insyn... 8 Giltighetstid... 8 Beslut om borgensärenden... 8 2

ALLMÄNT Detta finansreglemente reglerar finansverksamheten inom kommunkoncernen. Finansreglementet förutsätter samordning mellan Heby kommun och det helägda fastighetsbolaget och dess dotterbolag. Med kommunkoncern avses Heby kommun och de majoritetsägda bolagen och deras dotterbolag. Ett villkor för att Heby kommun ska lämna borgensgaranti till de majoritetsägda bolagen är att bolagens finansiella riskprofiler är i överensstämmelse med kommunens centrala riskprofil som återspeglas i detta dokument. Övergripande mål för finansverksamheten Kapitalförsörjning sker genom främmande/lånat eller eget kapital. Övergripande mål för finansverksamheten är att: säkerställa tillgång till finansiering på kort och lång sikt hantera de finansiella risker som uppstår i verksamheten sträva efter att uppnå bästa möjliga ränta säkerställa en god intern kontroll Finansreglementet lägger fast mål och regler för kommunkoncernen inom följande områden. beslutanderätt, organisation och rapportering koncernsamordning av finansverksamheten likviditetsplanering upplåning och leasing placering borgen och garantier Reglementet inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige ska fastställa enligt 8 kap 3 Kommunallagen. Av kommunfullmäktige fastställd finansreglemente reglerar tillsammans med attestreglemente och delegationsordning vilka instanser och befattningshavare som har rätt att ingå och underteckna avtal med mera för kommunens räkning. I lag om kommunal redovisning (1997:614) finns bestämmelser om bokföring och rapportering av finansiella transaktioner och ställning. Kapitalförsörjning Verksamheten ska bedrivas utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Vid upplåning och skuldförvaltning ska en lämplig balans mellan låg risk och lägsta möjliga finansieringskostnad eftersträvas. Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst, så kallade arbitrageaffär, är inte tillåten. Det innebär dock inte något hinder mot genomförandet av så kallad förfinansieringsåtgärd. Med det menas att vid en marknadsmässigt lämplig tidpunkt tidigarelägga upptagande av lån som inte omgående behövs för att finansiera en beslutad investering. Betalningsberedskap Brister i betalningsberedskapen kan ge upphov till likviditetsproblem vilket kan leda till svårigheter att genomföra investeringar, omsätta lån eller svårigheter att klara löpande betalningar. Bristande betalningsberedskap ska undvikas genom likviditetsplanering, likvida reserver och upplåningens utformning. Likvida reserver består av likvida tillgångar och lånelöften med mera. Likvida tillgångar är sådana tillgångar som med kort varsel kan omvandlas till bankmedel utan större kostnader. 3

Ansvars- och befogenhetsfördelning Övergripande För kommunkoncernen ska följande ansvars- och befogenhetsfördelning gälla. Kommunfullmäktige Beslutar om finansreglemente Beslutar om ramar/limits för upplåning samt övriga finansiella mål. Kommunstyrelsen Ansvarar för kommunens medelsförvaltning. Inom ramen för fullmäktiges delegation, beslutar styrelsen, eller den styrelsen utser, om upplåning, placering av medel, externa förvaltningsuppdrag samt förvaltning av andra organisationers medel. Kommunstyrelsen får rapportering från förvaltningen om utvecklingen inom finansverksamheten. Ansvarar för att löpande föra strategiska diskussioner samt följa utvecklingen inom finansverksamheten genom att ta del av den månadsvisa finansiella rapporteringen av aktuell belåning, aktuella räntekostnader samt beskrivning av omvärldssituationen. Att fatta beslut i finansiella ärenden som i jämförelse med den löpande finansverksamheten är nya eller är av ovanlig konstruktion. I de helägda bolagen bedrivs finansiell verksamhet i den omfattning som krävs för den löpande ekonomiska förvaltningen. I detta ingår att bedriva cash management och att i samråd med Kommunstyrelsen göra upplåningar och placeringar. Upplåning I lag om kommunal redovisning definieras vad som ska anses vara kort- respektive långfristig upplåning. I samband med beslut om årsbudget fattar kommunfullmäktige beslut om storleken av den långfristiga nyupplåning som ska gälla för budgetåret, så kallade limitar. Omsättning av gamla lån handläggs av och undertecknas av kommunens firmatecknare. Upplåning får genomföras för långfristiga finansieringar och för att trygga kommunens kortfristiga betalningsberedskap. Kommunens upplåning ska ske med beaktande av kommunens likviditetssituation och den egna investeringstakten. Upplåningen ska ske till lägsta möjliga kostnad, till betryggande säkerhet och utan spekulativa inslag. Riskdefinitioner av betydelse vid upplåning är: - Med refinansieringsrisk avses risken att Heby kommun inte kan refinansiera sina lån när så önskas eller ta upp ny finansiering på marknaden när behov uppstår eller att refinansiering endast kan ske till ofördelaktiga villkor. - Med ränterisk avses risken att låsa fast alltför stor del av upplåningen till hög fast ränta vid ett sjunkande ränteläge och risken att finansieringskostnaden ökar vid rörlig ränta. Refinansieringsrisk Refinansieringsrisken skall begränsas genom att förfallostrukturen avseende finansieringen sprids över tiden. Följande begränsningar gäller: - Maximalt får 20 % av skuldportföljen förfalla inom de närmaste 12 månaderna. - Övriga kapitalförfall skall spridas jämt över tiden så att maximalt 20 % av skuldportföljen förfaller ett enskilt år. Ränterisk Ränterisken skall begränsas genom fastställda restriktioner för andelen kort och lång räntebindning. Därigenom begränsas risken som en uppgång i marknadsräntan får. - Maximalt får 30 % av skuldportföljen ha en räntebindning som understiger 1 år. - Skuldportöljens räntebindning får inte överstiga 25% ett enskilt år. 4

- Skuldportföljens räntebindning bör inte överstiga 15% ett enskilt år. Leasing Alla typer av leasing (finansiell och operationell leasing) är att jämställa med upplåning och handläggs av Kommunstyrelsen samt omfattas av reglerna för upplåning i detta reglemente. Frågor och beslut om leasing som finansiering hanteras i samråd med Kommunstyrelsen. Leasing kan användas om kostnaden för hela leasingavtalet är lägre än traditionell finansiering. För att leasingavtal ska anses som bindande ska avtalet vara undertecknat behörig firmatecknare. Likviditetsplanering För att nå en effektiv penninghantering ska likviditetsplaneringen för hela kommunkoncernen vara samordnad och transparent mellan kommunens olika aktörer. Likviditetsplanerna ska vara rullande och avse in- och utbetalningar under de närmaste tolv månaderna och revideras två gånger per år. Härutöver ska större förväntade avvikelser i penningflödet utan anmaning rapporteras till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar för att förvaltningarnas och koncernföretagens planer sammanställs i en gemensam likviditetsplan för kommunkoncernen. Likviditetsreserv För att säkerställa en tillfredsställande likviditetsreserv ska Kommunstyrelsen säkerställa att likvida medel som motsvarar tre månaders nettoutflöde och som kan frigöras inom tre bankdagar finns att tillgå. Likvida medel definieras för kommunkoncernen som kassa, bank och plusgiro, outnyttjade, kontrakterade checkräkningskrediter och kreditfaciliteter (lånelöften m.m.), marknadsvärdet på placerade medel i omsättningsportföljen som kan frigöras inom två bankdagar. Kommunstyrelsen ska följa upp likviditetsrisken och göra en sammanställning som tydligt visar att likviditetsrisken hålls inom föreskrivna ramar. Överskottslikviditet ska i första hand användas enligt följande ordning 1. återbetala utestående krediter 2. placeras i enlighet med denna finansreglementets skrivningar Placeringar Dessa riktlinjer gäller placeringar som görs i finansiellt syfte. Vid placering av kommunens medel ska sådana placeringsformer väljas att bästa möjliga förräntning uppnås utan att kraven på lågt risktagande åsidosätts. Placeringar i utländsk valuta är inte tillåtna. Placering medges ej i företag som har som huvudsaklig inriktning att producera eller sälja krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror. Placering av kommunens likvida medel samt pensionsmedel får ske enligt följande: A. Räntebärande värdepapper utställda av svenska staten, svensk kommun/landsting eller garanterade av staten/kommun/landsting. Maximal löptid ett år för likvida medel och tio år för pensionsmedel. Andel 100 %. B. Räntebärande värdepapper utställda av svenska banker och kreditmarknadsbolag. Godkända av KS. Maximal löptid två år. Andel maximalt tio procent, dock högst tio procent av externt placerat kapital. C. På bankkonto i svensk bank, godkända av KS. Obegränsad löptid. För pensionsmedel får dessutom placering ske: A. Enligt de stadgar som antagits för Uppsala gemensamma pensionsstiftelse enligt beslut KF 2012-11- 20; dnr 2012/166. 5

KOMMUNAL BORGEN Definitioner Vid enkel borgen är borgensmannen förpliktigad att betala det gäldenären själv inte kan återbetala. Detta innebär att borgenären (långivaren) måste visa att utmätning hos huvudgäldenären (låntagaren) misslyckats. Om långivaren trots dessa åtgärder inte får betalt får hänvändelse till borgensmannen ske för infriande av betalningsskyldigheten. Vid proprieborgen förbinder sig borgensmannen att teckna borgen såsom för egen skuld. En borgensförbindelse med sådan lydelse innebär att borgensmannen iklätt sig ett preliminärt ansvar för huvudgäldenärens (låntagarens) skuld. Detta medför att borgenären (långivaren) vid denna typ av borgen kan söka betalning antingen av huvudgäldenären (låntagaren) eller av borgensmannen. Proprieborgen är den mest vanliga borgensformen. En generell borgen är av variant av proprieborgen och är från risk synpunkt den mest heltäckande borgensformen. Den avser inte enbart säkerhet för befintlig skuld utan omfattar även tillkommande skuld till borgenären (långivaren). En generell borgen kan vara begränsad till beloppet men omfatta alla skuldförbindelser för lån, som huvudgäldenären (låntagaren) tagit upp och även innefatta av borgensmannen inte kända skuldförbindelser. Sammantaget innebär detta för borgensmannen, att denne står risk såsom för egen skuld för samtliga av huvudgäldenärens (låntagarens) skulder. Fyllnadsborgen är en variant på enkel borgen, som nyttjas i samband med lån där säkerhet lämnats även i form av panträtt i den belånade egendomen. Borgensmannens betalningsansvar inträder först sedan pantsäkerheten inte har befunnits räcka till för att betala låntagarens skuld. För Heby kommuns vidkommande utgör fyllnadsborgen säkerhet för bostadslån åt enskilda egnahemsägare, det s.k. kommunala förlustansvaret. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen då kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för huvudgäldenärens (låntagarens) räkning i det fall denne inte kan fullgöra sina åtaganden. Ändamål Syftet med att lämna kommunal borgen är att stimulera sådan verksamhet som kommunen har ett ansvar för, utan att kommunen får ett huvudmannaskap. Dessutom skall verksamheten vara till väsentlig nytta för kommunens innevånare. Detta innebär att verksamheten skall vara inom ramen för den verksamhet som kommunen själv kan bedriva, dvs. inom den kommunala kompetensen. Prövning av borgen Efter särskild prövning kan Heby kommunen lämna borgen till olika typer av organisationer. Denna prövning skall omfatta såväl den ekonomiska risken (en allsidig riskanalys och kreditprövning) som verksamhetens art. Heby kommun har generellt en restriktiv inställning till nya beslut om kommunal borgen. Generella Risknivåer Borgensåtaganden kan delas in i tre riskgrupper där åtaganden i riskgrupp ett har högsta risk. Indelning ser ut enligt följande: Riskgrupp I Föreningsåtaganden (både ideella och ekonomiska föreningar) Förlustgarantier för småhus enligt vissa tidigare statliga förordningar. Inga nya förlustgarantier eller borgen för småhus till enskild kommer att tecknas. Övriga åtaganden åt enskilda (både fysiska och juridiska personer) Riskgrupp II Delägda kommunala företag 6

Riskgrupp III Helägda kommunala företag Risknivåerna är utformade schablonmässigt utifrån hur stor procent av respektive riskgrupp, som inom två år kan utlösas och medföra kapitaltäckning för kommunen i sin roll som borgensman. Generellt riskåtagande Kommunfullmäktige ska varje år fastställa en övre borgensgräns för kommunen totalt samt en per riskgrupp. Den övre gränsen ger då uttryck för kommunens totala risknivå, som också utgör en indikation på kreditvärdighetens belastning genom borgensåtaganden. Borgensavgift och administrationsavgift Det förekommer att kommuner tar ut en särskild borgensavgift eller motsvarande som en särskild riskpremie. Det är således inte fråga om någon särskild utdelning utan en ren ersättning för en ökad risktagning. Att teckna en borgen innebär en minskad risk för banken (borgenären), vilket visas genom en lägre ränta. För lämnad borgen tar Heby kommun ut en i budget fastställd borgensavgift. I borgensavgiften inkluderas även kommuns administrativa omkostnader i samband med beviljande av kommunal borgen. RKR (Rådet för kommunal redovisning) har i råd (RKR 10:2) stadgat att en avsättning får göras om det finns risk för att ett troligt utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ett borgensåtagande i sig är således inte ett skäl för borgensavsättning. Regler Borgensteckning får endast ske för lån till investeringar i organisationer med säte i kommunen om det inte föreligger särskilda skäl för annat. Investeringen i sig ska bidra positivt till en stor andel av kommunens innevånare och vara till nytta för dessa. Nyttan bör inte vara allt för geografiskt eller demografiskt begränsad. Verksamhetens skall dessutom ha en varaktig karaktär och i övrigt ligga inom den kommunala kompetensen. Riskbedömning Beslut om borgen skall innehålla en bedömning av den risk kommunen tar. Bedömningen skall avse en kreditvärdering av låntagaren, bedömning av lån, låneobjekt och lånevillkor samt möjlighet att finansiera objektet på annat sätt och kostnaden för alternativ finansiering. Kommunens borgensåtagande får inte äventyra eller fördyra kostnaden för den egna upplåningen. För lämnande av borgen skall följande kriterier vara uppfyllda: Lånet skall vara upptaget i svenska kronor. Borgen beviljas inte för organisationer/personer som har skulder till staten gällande skatter eller arbetsgivaravgifter, har betalningsanmärkningar eller som tidigare inte skött sina åtagande och betalningar mot kommunen. Investering, som ligger till grund för borgensansökan, skall inte ha påbörjats innan ansökan om borgen kommer till kommunen. Den ekonomiska insatsen, med monetära medel, som en organisation själv gör ska motsvara minst 20 procent av den totala investeringen avseende riskgrupp I definierad ovan. Säkerheter Vid tecknande av borgen kan kommunen kräva säkerheter i olika former. Ytterligare belåning får inte ske i panträtt utan borgensmans/heby kommuns medgivande. Nedskrivning av borgensåtagande ska ske i takt med att lånebeloppet amorteras. 7

Försäkring Investeringar som finansieras med lån där kommunal borgen beslutas skall vara försäkrat till ett värde som minst motsvarar Heby kommuns borgensåtagande. Heby kommun skall hållas underrättad om försäkringen hela den tid borgensåtagandet gäller. Insyn Vid kommunal borgen ska Heby kommun ha tillgång till låntagarens löpande redovisning och årsredovisning. Kommunen ska som borgensman vid behov representeras i låntagarens beslutande organ. För enskild person ska på uppmaning av borgensmannen redogöra för sin ekonomiska situation. Större förändringar i låntagarens situation ska omedelbart meddelas borgensmannen. Giltighetstid Utgångspunkten för kommunal borgen är att den inte är tidsbegränsad. Om kommunen beslutar om tidsbegränsad borgen ska det tydligt framgå av beslutet annars är borgensåtagandet tills vidare. Dock ska Heby kommun som borgensman se till att det om möjligt av villkoren i skuldebrevet framgår att borgensmannen skriftligt kan begära att borgenären säger upp lånet till betalning. Beslut om borgensärenden Kommunfullmäktige beslutar om ett borgensåtagande överstiger 1 000 000 kr. För belopp understigande 1 000 000 kr och inom de av kommunfullmäktige beslutade borgensgränserna beslutar kommunstyrelsen. Ansökan om kommunal borgen ska ställas till kommunstyrelsen Detta reglemente träder i kraft den 26 november 2013. Annika Krispinsson Ordförande i kommunfullmäktige Lars Dalén Ekonomichef 8