Regler för medelshantering inom Strömsunds kommunkoncern

Transkript

1 1 (8) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF , 53 Uppdateras: inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Mål och riktlinjer 2. Långfristig finansiering och skuldförvaltning 3. Hantering av ränterisker 4. Lån i utländsk valuta 5. Långsiktig kreditförsörjning 6. Likviditet och kassa 7. Placeringspolicy för likvida medel 8. Etiska och miljömässiga hänsyn 9. Godkända finansiella instrument 10. Delegationer och rutiner 11. Ansvar och befogenheter 12. Organisation 13. Rapportering 14. Borgen för bostadsbyggande 15. Övriga borgensåtaganden 16. Borgensrisk 17. Rapportering 1. Mål och riktlinjer Genomgripande förändringar har skett på det finansiella området under de senaste åren. Penning- och kapitalmarknaderna har utvecklats och internationaliserats och därigenom också blivit mera komplicerade. Samtidigt har också kraven ökat på mer effektiv penninghantering inom det kommunala området. Kommunkoncernens agerande på kreditmarknaden ska kännetecknas av god kännedom om marknadsförhållanden och de möjligheter och risker som är förknippade med finansverksamheten. Kommunkoncernens risktagande ska präglas av försiktighet både vad gäller enskilda affärer och det totala risktagandet. Kommunkoncernen ska ha en effektiv och affärsmässig penninghantering. Kommunkoncernen ska sträva efter bästa möjliga räntenetto inom verksamhetens ramar och med hänsyn tagen till bl.a. ränte- och kreditrisker som anges i denna policy.

2 2 (8) Denna finanspolicy innefattar riktlinjer för penninghanteringen och omfattar kommunen och kommunens bolag. Den organisatoriska uppbyggnaden för den finansiella verksamheten ska vara sådan att bästa möjliga resultat uppnås för kommunkoncernen. Därför ska kommunkoncernen ha en central finansfunktion som sköter de externa kommersiella kontakterna i finansfrågor. Denna centrala finansfunktion utgörs av förvaltningsstab/ekonomi. För delägda bolag kan annan finansfunktion avtalas. 2. Långfristig finansiering och skuldförvaltning All upplåning för kommunkoncernen ska i princip ske centralt för att ge största möjliga samordnings-, storleks- och säkerhetsfördelar. Undantag kan göras för delägda bolag genom avtal. Kommunfullmäktige fastställer ramen för årets långfristiga upplåningsbehov i samband med budgeten. I budgethandlingen ges ett perspektiv på kommunkoncernens lånebehov för totalt tre år. Kommunkoncernen ska sträva efter minsta möjliga räntekostnader inom ramen för angiven risknivå och med hänsyn tagen till denna policys riktlinjer för lånens löptid. Upphandling av lån ska ske med affärsmässighet och genom att dra nytta av de konkurrensfördelar kommunkoncernen i sin helhet har. Kommunkoncernen ska med beaktande av vad som sägs i denna policy bedriva en aktiv och affärsmässig förvaltning av den befintliga låneskulden. Lån med utländsk bank eller annan kreditgivare utanför Sverige får ej ske utan speciellt beslut i kommunstyrelsen. 3. Hantering av ränterisker Med ränterisk (risk att inte få bästa räntan) menas hur en lånestock påverkas av förändringar i ränteläget. Motsvarande gäller i fråga om placeringar med t ex fast ränta där värdet förändras till följd av höjningar eller sänkningar av allmänna ränteläget. Erfarenheten har visat att bedömningar av ränteutvecklingen har varit svåra att genomföra på ett tillförlitligt sätt. Därför bör kommunkoncernen sträva efter en fördelning av ränteriskerna genom att sprida räntebindningstiderna för lån och placeringar över tiden.

3 3 (8) Kommunkoncernens räntebindningsfördelning ska ha följande huvudinriktning: 1/3 av beloppen mindre än ett år 1/3 av beloppen mellan 1 och 3 år 1/3 av beloppen längre än 3 år I ovan nämnda belopp ingår nettot av lån och placeringar. Avvikelser från ovan nämnda tredjedelsfördelningar får göras med tio procentenheter uppåt och nedåt. För att minimera riskerna att hamna på extrema toppar vid ränteändring bör förfallen under respektive år spridas till olika tidpunkter under året. Detta ger också en jämnare likviditetspåfrestning under löpande år. För att göra hanteringen administrativt enkel, för att underlätta analyser och främst för att få bästa resultat vid varje upphandlingstillfälle bör en minsta lånestorlek på 10 miljoner kronor eftersträvas. 4. Lån i utländsk valuta Räntedifferensen mellan utländska valutor och svenska kronor gör att det ibland kan finnas goda skäl att överväga viss del av upplåningen i utländska valutor. Detta kan ske efter speciellt beslut i kommunstyrelsen. Lån i utländska valutor får uppgå till högst 15 % av den totala skulden. 5. Långsiktig kreditförsörjning Under årens lopp har tillgången på kapital varierat. Därför är det av största vikt att kommunkoncernen tillförsäkrar sig om en långsiktig kreditförsörjning. Kommunkoncernen ska därför sträva efter att den genomsnittliga kredittiden överstiger 5 år. 6. Likviditet och kassa Kommunkoncernen ska alltid ha en god betalningsberedskap, som bygger på egna intäkter och avtalade kreditmöjligheter. För kommunkoncernen ska tillgänglig likviditet alltid uppgå till minst 20 miljoner kronor inklusive kreditlöften. Kommunkoncernen ska sträva efter ett likviditetssaldo på noll. Om minuslikviditet uppstår ska centrala finansfunktionen ta upp lån genom att använda avtalade krediter eller på annat sätt låna på högst ett år.

4 4 (8) Överskottslikviditet får placeras utanför svensk bank enligt placeringspolicy nedan. Placeringarna ska genomföras av centrala finansfunktionen. Kommunkoncernen ska agera affärsmässigt och utnyttja sina konkurrensfördelar såväl vid upphandling av lån och andra finansiella tjänster, som vid placeringar av likvida medel. Betalningshanteringen ska ske centralt i kommunkoncernen och genom att använda de på marknaden för kommunkoncernen mest gynnsamma betalningssystemen. Det innebär att kommun och bolag ska ha ett gemensamt s.k. koncernkonto i en (1) bank. Om betalningsflöden finns på mer än en bank ska detta kunna motiveras av effektivitetsskäl. Kommunkoncernen ska ha en sådan organisation att räntenettot kan optimeras och risken för kundförluster minimeras. Detta förutsätter bl.a. rationell hantering av såväl kund- som leverantörsfakturor. Kommunallagen föreskriver att upplåning för placering inte får ske (s.k. arbitrageverksamhet). Undantag får göras om planerad upplåning tidigareläggs av t ex marknadsskäl. Sådan upplåning får äga rum för samtidig placering av lånevalutan. Ekonomichefen i kommunen ansvarar för att likviditetsplanering löpande genomförs för att skapa underlag för effektiv hantering av underskotts- och överskottslikviditet. 7. Placeringspolicy för likvida medel Följande placeringsformer av likvida medel är tillåtna: Förutom inlåning i svensk bank, värdepapper utgivna av svenska staten helägt bolag till svenska staten fonder innehållande värdepapper som eljest också godkänns i denna policy svenska banker av svenska banker helägda dotterbolag svenska bostadsfinansieringsinstitut kommuner och landsting

5 5 (8) låntagare med garanti av svensk bank, svenska staten eller svensk kommun räntebärande värdepapper med rating K 1. Högst 6 månaders löptid För placering av pensionsmedel finns ett särskilt reglemente. 8. Etiska och miljömässiga hänsyn Av etiska skäl bör placeringar undvikas i företag som har sin huvudsakliga verksamhet, produktion eller försäljning inom krigsmateriel eller tobaks- och alkoholvaror. Likaså bör företag som ej aktivt bidrar till att minska de negativa effekter som deras verksamhet kan ha på miljön undvikas. 9. Godkända finansiella instrument För att kunna genomföra effektiv upplåning och skuldförvaltning bör möjlighet finnas att använda nedanstående finansiella instrument. Användande av dessa ska ske för att minimera kommunkoncernens finansiella kostnader och får endast brukas för att minska riskexponeringen för specifika lån eller placeringar. -ränteswap Ränteswap är ett avtal mellan två parter och innebär att parterna byter ränteflöden - rörlig ränta mot fast ränta eller vice versa - på ett avtalat belopp under en viss tid. -räntetak Ett räntetak (cap) innebär att låntagaren garanteras att låneräntan inte överstiger en avtalad nivå under en viss tidsperiod. För detta erlägger låntagaren en avgift. Räntetak kan också kombineras med ett räntegolv (floor). En sådan kombination kallas räntekrage (collar). -räntetermin Ett terminskontrakt innebär en förbindelse att i framtiden köpa eller sälja ett värdepapper till en ränta som fastställs redan på affärsdagen. Syftet med att använda ränteterminer ska vara att skydda sig mot framtida ränteökningar på lån. -forward rate agreement (FRA) FRA, framtida ränteavtal, är ett avtal där två parter fastställer den ränta som ska gälla för en bestämd framtida löptid, t ex att i januari bestämma räntan för perioden juli-september.

6 6 (8) -valutatermin För att begränsa kommunkoncernens risktagande får terminssäkringar ske mellan dels en utländsk valuta och svenska kronor, dels mellan två utländska valutor. En valutatermin är ett avtal om framtida betalning till en på förhand avtalad valutakurs. 10. Delegationer och rutiner Följande delegationer och rutiner gäller finanshanteringen i kommunen. För de kommunala bolagen hänvisas till ägardirektiv och bolagsstyrelsedelegationer. 11. Ansvar och befogenheter Kommunfullmäktige beslutar om ramarna för upplåning i samband med budgetbehandlingen. Kommunstyrelsen beslutar om: nyupplåning i utländsk valuta Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar om: upptagande av lån över 2 år inom av kommunfullmäktige fastställda budgetramar. finansiering genom leasing Ekonomichefen beslutar om: upptagande av lån under 2 år inom av kommunfullmäktige fastställda budgetramar upptagande av lån med högst 1 års löptid för att minska likviditetsunderskott uppsägning av befintliga lån för att ersätta dessa inom ramen för beslutad ränte- och valutariskfördelning genomföra placeringar av likvida medel enligt beslutad placeringspolicy användande av kommunfullmäktige godkända finansiella instrument inom ramen för beslutad ränte- och valutariskfördelning.

7 7 (8) 12. Organisation För att öka säkerheten i affärstransaktioner med de motparter som kommunen gör affärer med ska det finnas en uppdelning mellan den som verkställer affären och den som kontrollerar/bokför transaktionen. Denna kontroll avser såväl avräkningsnotor vid medelsplacering som låneavier i samband med kort- eller långfristig upplåning och användande av finansiella instrument. Ekonomichefen verkställer beslut om lån och placering. För varje affär (lån och placering med bunden löptid) som genomförs ska separat beslutshandling upprättas. På denna ska framgå affärens art (lån eller placering), motpart, löptid, villkor, belopp, datum och nummerordning för varje affär i obruten nummerföljd. Kommunchefen respektive vd i bolag kontrollerar transaktionen genom att underteckna ett beslut angående finansiella transaktioner. Förvaltningsstaben/ekonomi utser en person inom enheten, som attesterar bokföringsunderlag från finansiella transaktioner och därefter registrerar i lånerutinen för kommunen, och i förekommande fall för bolagen. 13. Rapportering Varje tertial ska kommunkoncernens finansiella ställning rapporteras till kommunstyrelsen och vd i kommunens bolag. Denna rapport ska innehålla: likviditetsställning aktuell låneskuld under perioden upptagna lån och/eller gjorda placeringar kommunens riskexponering vad gäller räntor och ev valutor genomsnittlig löptid för lån ekonomichefens kommentarer till den finansiella ställningen etc.

8 8 (8) Borgenspolicy 14. Borgen för bostadsbyggande Borgen till byggnadskreditiv och investeringslån för bostäder i hyresrätt kan lämnas utan pant till av kommunen helägt bostadsbolag, efter beslut i kommunstyrelsen. I övrigt lämnas ingen kommunal borgen till bostadsproduktion. 15. Övriga borgensåtaganden Kommunen har en restriktiv inställning till borgen. Kommunens huvudprincip är att inte åta sig borgensansvar gentemot banker eller andra kreditgivare. Om det undantagsvis aktualiseras frågor om kommunala borgensåtaganden ska sådana ärenden tas upp till särskild prövning i kommunfullmäktige. 16. Borgensrisk Att ingå borgen innebär alltid en risk. Risken är att kommunen kan tvingas infria åtagandet. I beslutsunderlaget ska ingå en bedömning av den risk borgen medför för kommunen och hur stort inflytande ett sådant risktagande kan få för kommunens ekonomi. Kommunen ska alltid undersöka möjligheten att ta ut säkerheter i de fall gäldenären inte är ett helägt kommunalt bolag. Säkerhet kan bestå av pantbrev eller företagsinteckning. Om utrymme för säkerheter saknas ska kommunen upprätta ett avtal med gäldenären där kommunens rätt till fastigheten/borgensobjektet fastställs i händelse av konkurs. Alla borgensåtaganden med investeringsändamål ska innehålla krav på att gäldenären fullvärdeförsäkrar investeringen under hela åtagandetiden. Beviljad borgen bör tids- och beloppsbegränsas. 17. Rapportering Förutom i årsredovisningen redovisas under året ingångna och infriade borgensåtaganden i den tertialvisa finansrapporten.