Styrande dokument Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd av bildningsnämnden 2014-03-19, 19 Senast reviderad av bildningsnämnden 2017-03-22, 24 Gäller från och med 2017-03-22
Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 (9)
3 (9) Inledning Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete handlar om hur de nationella styrdokumenten uppfylls. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Utifrån analys av resultat i förhållande till de nationella styrdokumenten ska utbildningen planeras och utvecklas. Utvecklingsområde ska identifieras för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella styrdokumenten. Huvudman har det yttersta ansvaret för att utbildning genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter. Detta yttersta ansvar medför att huvudman har en central roll när det gäller att bedriva och se till att det på enhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Huvudman ansvara även för att det finns förutsättningar för att bedriva ett kvalitetsarbete. Underlag till huvudmans systematiska kvalitetsarbete bygger på uppgifter som kommer fram i kvalitetsarbetet på enhetsnivå och av andra uppgifter som är av vikt för utbildning och utveckling, till exempel nationell- och kommunal betygsstatistik samt förutsättningar för: -god miljö för lärande -personal -organisation -resursfördelning Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ska utföras systematiskt och kontinuerligt, vilket innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på långsiktig utveckling. Både huvudman och enhet måste hitta sina former och rutiner för att bedriva kvalitetsarbetet. Enligt Skolverket finns det en fördel om en gemensam kärnstruktur hittas i både form och rutiner. Utifrån denna kärnstruktur ska enheten utvidga och anpassa sitt arbete utifrån sina behov och förutsättningar. För att få en systematik i bildningsnämndens kvalitetsarbete har en modell tagits fram bestående av olika delar. De olika delarna är; ansvarsfördelning, struktur för genomförande, koppling mellan nationella mål och verksamhetsmål, tidsplan och arenor för återkommande dialog mellan ansvarsnivåer.
4 (9) Systematiskt kvalitetsarbete enligt 4 kap. 3-8 skollagen (2010:800) Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.
5 (9) Modell för bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Modellen för bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete är framarbetad utifrån skollag, läroplan, skolverkets stödmaterial: Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsarbete i praktiken, särskilt material framtaget som stöd för huvudmans kvalitetsarbete och olika forskares litteratur kring ämnet. Modellen ska visa på hur huvudman ska skapa tydliga strukturer och fastställda rutiner för att säkra systematiken i processen kring det systematiska kvalitetsarbetet. Det ska finnas en grundläggande struktur som tydliggör vad i verksamheten som ska följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Rutiner ska finnas kring: hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara när och hur enheternas dokumentation av kvalitetsarbetet ska finnas som ett underlag för huvudmannens kvalitetsarbete arenor för återkommande dialog mellan ansvarsnivåer, dvs. mellan huvudmannanivå och enhetsnivå. Modellen ska: tydliggöra kopplingen mellan nationella mål och verksamhetsmål tydliggöra ansvarsfördelningen för det systematiska kvalitetsarbetets olika delar och moment
6 (9) Ansvarsfördelning Huvudman ansvarar för att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskrav kan uppfyllas. En viktig uppgift för huvudman är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. Huvudman är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Chefer på enhetsnivå ansvarar för enhetens kvalitetsarbete där det handlar om att tillämpa skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. De ansvarar för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Utveckla utbildning (Bild: skolverket Stöd för huvudmannens kvalitetsarbete )
7 (9) Struktur för genomförande Det pågående arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet består i faser som ingår i en cyklisk process. Genom att faserna i modellen behandlas i tur och ordning underlättas arbetet med att följa upp och planera i verksamheten. Bild 1: Cyklisk process Bild 2: Huvudmannens struktur för dokumentation av faserna i den cykliska processen Var är vi? Utifrån uppföljningen av verksamhetens arbete görs en kartläggning som beskriver ett nuläge, var vi är. En analys görs av nuläget, vilket innebär att beskriva var verksamheten står just nu i förhållande till de nationella styrdokumenten. Vart ska vi? Först när kartläggningen av nuläget är gjort, är det dags att ställa frågan: vart ska vi? Utifrån den samlade kartbilden som synliggjorts under fasen var är vi, behöver beslut tas kring vilka identifierade utvecklingsområden som är mest angelägna att utveckla. Dessa görs till prioriterade utvecklingsområden och beskrivs som mål med tydliga målkriterier. Hur gör vi? Planera in konkreta, avgränsade, tidsbestämda och kommunicerade aktiviteter som ska leda fram till målet. Gör klart vem som bär ansvaret för aktiviteterna och vad ansvaret innebär. Hur blev det? När aktiviteterna är genomförda följs resultatet av dessa upp genom reflektion över processen utifrån den dokumentation som gjorts kring aktiviteterna. Ledde aktiviteterna till önskad måluppfyllelse? Vilka insikter har vi fått?
8 (9) Kopplingen mellan nationella mål och kommunala verksamhetsmål Struktur över kopplingen mellan nationella mål och kommunala verksamhetsmål, se bilaga 1 och 2. Tidplan I tidsplanen ska det framgå när enheters analys ska vara tillgänglig inför den övergripande analysen och bedömningen på huvudmannanivå. Tidsplanen ska vara kommunicerad och beslutad i samarbete med chefer på enhetsnivå. Tidsplanen ska även innehålla tider för arenor för återkommande dialog mellan de olika ansvarsnivåerna. Arenor för återkommande dialog mellan ansvarsnivåer Huvudmannen ska skapa dialog kring resultatbild i relation till kraven på måluppfyllelse samt arenor för återkoppling till enhetsnivå av sin bedömning av övergripande utvecklingsbehov och de resurser som krävs. I dialog mellan huvudman och enhetschef ska det fångas upp det behov av stöd enheten har i sitt systematiska kvalitetsarbete.
9 (9) Referenser Jan Håkansson, Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder, Studentlitteratur, 2013. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete, Skolverket, 2012 Skolverkets kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket, 2015 Skolverket, avdelningen för skolutveckling, 2017 https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete Skollag (2010:800), 4 kap. 3-8
Bilaga 1 Kopplingen mellan nationella mål och kommunala verksamhetsmål MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid God kommunal service Bemötande av och kommunikation med besökare och föräldrar Andelen besökare och föräldrar som rekommenderar verksamheterna till andra. Vartannat år i kvalitetsenkät 100 % 2017-09-30 Erbjuda förskoleplats inom 4 månader för 1:a eller 2:a handsalternativet Andelen barn som under det senaste året fått plats på 1:a eller 2:a-handsvalet, inom 4 månader. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetett 100 % 2016-06-30 2017-06-30 2018-06-30 Delaktiga medborgare Barn/elevers delaktighet Andel elever som upplever att personal och skolledning tar till vara på deras synpunkter utifrån målen i de nationella och lokala styrdokumenten. Vartannat år i kvalitetsenkät 100 % 2017-09-30 Verksamhetsmålet God kommunal service har koppling till 6 bibliotekslagen (2013:801), som säger att folkbibliotekeken ska vara tillgänglig för alla och anpassad till användarnas behov, rubriken Förskola och hem i läroplan för förskola Lpfö 98 och rubriken Skola och hem i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Verksamhetsmålet Delaktiga medborgare har koppling till rubriken Barns inflytande i läroplan för förskola Lpfö 98 och rubriken Elevernas ansvar och inflytande i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelse -tid Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Andel medarbetare som upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats. Årligen i medarbetar-enkät 100 % 2016-09-30 2017-09-30 2018-09-30 Återkoppling Andel medarbetare som upplever kontinuerlig återkoppling på genomfört arbete från närmsta chef. Årligen i medarbetar-enkät 100 % 2016-09-30 2017-09-30 2018-09-30 Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling En attraktiv arbetsplats Andelen medarbetare som rekommenderar sin arbetsplats till andra. Årligen i medarbetar-enkät 100 % 2016-09-30 2017-09-30 2018-09-30 Verksamhetsmålen Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap och Tryggad kompetensförsörjning/utveckling har koppling till arbetsmiljölagen.
UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Attraktiv kommun En stimulerande verksamhet Andelen som tycker att det är roligt eller meningsfullt att delta i och besöka verksamheterna, förskola, skola, kultur och fritid. Vartannat år i kvalitetsenkäten 100 % 2017-09-30 En likvärdig förskola/skola lika tillgång till utbildning lika kvalitet på utbildning Alla elever läser efter sitt första skolår. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % 2016-06-30 2017-06-30 2018-06-30 kompensera för elevers olika förutsättningar och behov Satsning på gymnasieutbildning med Teknik- och Vårdcollege Skolornas totala meritvärde enligt Skolverkets beräkning av meritpoäng. Alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande. Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet för gymnasiet. Andelen elever som uppnår yrkesexamen eller gymnasieexamen. Andelen elever i årskurs 2 inom Teknik- och Vårdcollege som har för avsikt att studera vidare eller söka arbete inom teknik eller vård. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet Vartannat år i kvalitetsenkäten Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet Vartannat år i kvalitetsenkät Årlig ökning 100 % 100 % 100 % 100 % 2016-06-30 2017-06-30 2018-06-30 2017-09-30 2016-06-30 2017-06-30 2018-06-30 2016-06-30 2017-06-30 2018-06-30 2017-09-30 Verksamhetsmålet Attraktiv kommun har koppling till rubriken Utveckling och lärande i läroplan för förskola Lpfö 98 och rubriken Kunskaper i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Biblioteksplan för Oskarshamns kommun 2017-2020 Biblioteksplan för Oskarshamns kommun 2017-2020 har koppling till bibliotekslagen (2013:801). Se bilaga 2.
Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, BN 2015-0 08-19, 8 NATIONELLA MÅL Skollag 2010:800 Läroplaner för förskolan, samt respektive skolform. Lgr 11 Skollag 2010:800 Läroplaner för förskolan, samt respektive skolform. Skollag 2010:800 Läroplaner för förskolan, samt respektive skolform. Skollag 2010:800 Läroplaner för förskolan, samt respektive skolform. Läroplaner för förskolan, samt respektive skolform. Skollag 2010:800 Läroplaner för förskolan, samt respektive skolform. Skollag 2010:800 Läroplaner för förskolan, samt respektive skolform. BILDNINGSNÄMNDENS UPPFÖLJNING DELMÅL Alla barn och elever i Avläsning utrullningsplan, enligt Strategi för Oskarshamns kommun har skolutveckling med hjälp av digitala verktyg. tillgång till de lärverktyg som behövs för att tillgodogöra sig en tidsenlig utbildning. Innebörden av tillgång till kan variera beroende på ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, så som arbetssätt, lokalers utformning mm. Alla barn och elever använder Kvalitetsenkät modern teknik för kommunikation och lärande. Alla medarbetare inom skola, Avläsning utrullningsplan, enligt Strategi för förskola och fritidshem i skolutveckling med hjälp av digitala verktyg. Oskarshamns kommun har tillgång till modern teknik i den omfattning som krävs utifrån aktuella arbetsuppgifter och rådande ekonomi. Alla medarbetare arbetar med Kvalitetsenkät etablerade och kvalitetssäkrade metoder där tekniken används på bästa sätt för att stödja kommunikation och lärande. BILDNINGSNÄMNDENS LÅNGSIKTIGA MÅL Ökad måluppfyllelse (resultat i Analys av betygsutfall och verksamhetsutvärdering enskilda ämnen och i det systematiska kvalitetsarbetet. verksamhetsförbättringar). Förbättrade framtidskompetenser Analys av betygsutfall och verksamhetsutvärdering som att kunna kommunicera, i det systematiska kvalitetsarbetet. analysera och värdera information (förmågorna i läroplanen). Ökad motivation och lust att lära. Kvalitetsenkät Ökad förmåga hos Kvalitetsenkät lärare/pedagoger att utveckla verksamheten på ett tidsenligt sätt.
Bilaga 2 Styrande dokument Biblioteksplan för Oskarshamns kommun 2017-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-02-13, 6 Gäller från och med 2017-02-22
Biblioteksplan Oskarshamns kommun 2017-2020 1
Innehåll 1. Oskarshamn kommuns bibliotek... 3 1.1. Bibliotekets uppdrag... 3 1.2. Nulägesanalys... 4 1.3. Bibliotekets verksamhet och vision... 5 1.3.1. Folkbibliotek... 5 1.3.2. Skolbibliotek... 6 1.4. Biblioteksplanens fokusområden och uppföljning... 7 2. Presentation av fokusområden för 2017-2020... 7 2.1. Barn och unga... 7 2.2. Digital delaktighet... 8 2.3. Kulturella mötesplatser... 8 2.4. Mångspråk... 9 2.5. Tillgänglighet... 9 2
1. Oskarshamn kommuns bibliotek Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, 2 bibliotekslagen (BL). 1.1. Bibliotekets uppdrag Oskarshamn kommuns biblioteksplan syftar till att säkerställa att biblioteksverksamheten i kommunen utformas i enlighet med de lagkrav som styr verksamheten samt enligt lokala visioner och målsättningar. Planen är ett politiskt styrdokument som beskriver hur biblioteksverksamheten i kommunen är utformad samt riktningen för hur den ska utvecklas de närmaste åren utifrån utvalda fokusområden med tillhörande strategier. Bibliotekslagen (2013:801) och Skollagen (2010:800) är lagar som reglerar bibliotekets verksamhet, liksom även Diskrimineringslagen (2008:567), Minoritetslagen (2009:724) och Jämställdhetslagen (1991:433). Idédokument som UNESCO:s folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest tillsammans med FN:s barnkonvention genomsyrar även de utformningen av Oskarshamns biblioteksplan. Oskarshamns kommuns biblioteksverksamhet utformas kommunpolitiskt ytterst utifrån kommunens övergripande vision: Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet, och kommunfullmäktiges kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Attraktiv arbetsgivare Ökad tillväxt Attraktiv kommun med hög livskvalitet Tillsammans med bildningsförvaltningens vision om ett gott liv innebär det att grunden för all den verksamhet biblioteket har är att bidra till besökarens goda livskvalitet. Genom att erbjuda alla bibliotekets besökare platser och verksamheter runt om i kommunen som berikar bidrar biblioteksverksamheten i Oskarshamn till kommunens mål om att bli en attraktiv plats för både boende och besök vilket i sin tur understödjer det kommunövergripande målet om Oskarshamn som en tillväxtkommun. Biblioteket ska på detta sätt vara en betydelsefull aktör för samhällsutvecklingen i Oskarshamns kommun. I dokumentet Strategisk plan för folkhälsa och samhällsskydd i Oskarshamns kommun (2012) beskrivs utvalda nationella målområden för kommunens arbete med folkhälsa. Delaktighet och inflytande i samhället tillsammans med barn- och ungas uppväxtvillkor är två prioriterade målområden för 3
Oskarshamns kommun där biblioteksverksamheten med sitt uppdrag kan spela en viktig roll. I den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län 2012-2020 står följande: Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har en stor betydelse för att stärka folkhälsan, öka delaktigheten och engagemanget i samhället, höja och utjämna bildnings- och utbildningsnivån samt underlätta ungas etablering i arbetslivet. Kommunens bibliotek är till för alla men ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska. Dessa områden återkommer i bibliotekets fokusområden för 2017-2020. I bibliotekets verksamhet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt barn- och ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. 4,5 och 8 BL I dokumentet Program för personer med funktionsnedsättning, som antogs i kommunfullmäktige 2015-03-09, 26, framgår det att Oskarshamns kommun ska sträva efter att alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda inne- och utemiljöer i vår kommun samt att alla ska kunna delta i och tillgodogöra sig kultur- och fritidsaktiviteter. Förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning ligger till grund för utformningen av bibliotekets verksamhet. Ur e-oskarshamn, kommunens e-strategi (2008), ges att informationstekniken skall bidra till att medborgarna får bättre information, service och större tillgänglighet till kommunens tjänster, oavsett tidpunkt och geografi. Bibliotekets verksamhet utformas för att bidra till den digitala delaktighet som kommunens e-strategi kräver. Digital delaktighet är ett av bibliotekets fokusområden för 2017-2020. 1.2. Nulägesanalys Oskarshamns kommun visar på en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Detta är inte på något vis unikt för kommunen och förklaras till stor del av att den genomsnittliga livslängden under en längre tid har ökat. För att möta detta ställs för kommunens bibliotek ökade krav på tillgänglighet i flera avseende, inte minst i den fysiska utformningen av våra lokaler men också på våra mediers tillgänglighet i form av till exempel litteratur med stor stil och talböcker. Å andra sidan förväntas antalet barn i åldrar 1-6 år öka i Oskarshamns kommun under de kommande åren. För bibliotekets del motiverar det till ökade satsningar på målgruppen barn och unga. Oskarshamns kommun har under de senaste åren, precis som många andra svenska kommuner, också mottagit många nyanlända, individer med annat modersmål än svenska. För att möta denna målgrupp erfordras satsningar från bibliotekets sida på litteratur på andra språk men också på språklig tillgänglighet för våra lokaler och verksamhet. Människor i vår kommun har olika förutsättningar och bakgrunder och består av kvinnor och män som är fördelade över olika åldrar. Kommunen består av en större tätort och ett antal mindre tätorter med omgivande landsbygd. 4
1.3 Bibliotekets verksamhet och vision Oskarshamns kommuns bibliotek ska arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, för att främja litteraturens ställning och bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska utgöra platser som är öppna och tillgängliga för alla, oavsett individens bakgrund eller förutsättningar och utan krav på motprestation. Platser dit alla kan komma för att kostnadsfritt finna litteratur och information, en stund i avskildhet eller ett tillfälle att möta andra och uppleva saker tillsammans. Verksamheten ska, hela tiden och i allt som görs, präglas av allsidighet och kvalitet. Det ska finnas en strävan efter att verksamheten kontinuerligt utformas efter samhällets behov och användarnas önskemål och att den sprids i hela kommunen. Vision för Oskarshamns biblioteksverksamhet: Vidgade vyer åt alla! Med visionen menas att biblioteket ska erbjuda alla möjlighet att utvecklas och inspireras, oavsett förutsättningar, ålder eller bakgrund. Det är därför viktigt att alla grupper i samhället är representerade och känner sig delaktiga i verksamhetens utbud. För att bryta strukturer och ge fler människor möjlighet att nå sin fulla potential ska bibliotekets verksamhet fokusera på de sju diskrimineringsgrunderna - etnisk tillhörighet (etnicitet), religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning och ålder. Biblioteket ska genom att bryta stereotypa mönster ge alla lika förutsättningar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna (se faktaruta). Oskarshamns biblioteksverksamhet består av ett stadsbibliotek beläget i centrala Oskarshamn, folkbiblioteksfilialer i Figeholm och Kristdala, skolbibliotek på Norra skolan, Rödsleskolan och Vallhallaskolan, integrerade folk- och skolbibliotek i Kristineberg och Påskallavik, gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet och en bokbuss. 1.3.1Folkbibliotek Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur ( ) Biblioteket ska stimulera barns läsning, verka för kulturell mångfald och garantera alla medborgares tillgång till all sorts samhällsinformation. Unescos folkbiblioteksmanifest 1994 Oskarshamns folkbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Stadsbiblioteket i centrala Oskarshamn Biblioteksfilialen i Figeholm Biblioteksfilialen i Kristdala Biblioteksfilialen i Kristineberg Biblioteksfilialen i Påskallavik Bokbussens hållplatser runt om i kommunen 5
1.3.2 Skolbibliotek Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek, enligt 2 kap. 36 skollagen. Skolinspektionen har vidare förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Oskarshamns skolbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Skolbibliotek i Figeholm Skolbibliotek i Kristdala Skolbibliotek i Kristinebergsskolan Skolbibliotek i Norra skolan Skolbibliotek i Påskallavik Skolbibliotek i Rödsleskolan Skolbibliotek i Vallhallaskolan Bokbussbesök vid skolan i Bockara Bokbussbesök vid skolan i Fårbo Bokbussbesök vid skolan i Misterhult Bokbussbesök vid skolan i Saltvik Gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet 6
Kommunens skolbiblioteksverksamhet regleras ytterligare i läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan samt beskrivs övergripande mål i Kulturplan för förskola och grundskola i Oskarshamns kommun (2016). 1.4 Biblioteksplanens fokusområden och uppföljning Utifrån nationella och lokala styrdokument, nulägesanalysen samt bibliotekets övergripande vision har för perioden 2017-2020 fem fokusområden identifierats. Dessa fokusområden kommer under samma period att riktas särskild uppmärksamhet. Barn och Unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet För vart och ett av dessa fokusområden finns i biblioteksplanen en vision och ett uppföljningsbart mål. Bildningsnämnden kommer årligen besluta om uppföljningsbara mål för varje fokusområde. Bildningsnämndens mål och biblioteksverksamhetens aktiviteter kommer finnas tillgängliga på bibliotekets hemsida och i tryckt format på alla bibliotek runt om i kommunen. Uppföljningen av dem kommer kontinuerligt att ske inom ramen för bibliotekets kvalitetsarbete. Utvärdering av biblioteksplanen på en övergripande nivå sker till kommunfullmäktige i slutet av planperioden och inför antagandet av en ny biblioteksplan år 2020. 2. Presentation av fokusområden för 2017-2020 2.1. Barn och unga Vision för fokusområdet Barn och unga: Ge alla barn sin egen anledning att komma till biblioteket. Mål för fokusområdet Barn och unga och år 2020: Informera om vikten av högläsning samt presentera bibliotekens aktiviteter på föräldramöten i en ökad utsträckning. Detta i syfte att göra föräldrarna mer medvetna om vad biblioteket kan erbjuda. Inom detta område arbetar kommunens bibliotek för barn och unga utanför deras skoltid och syftet är att främja barn och ungas språkutveckling och stimulera till läsning. För att uppnå detta ska det erbjudas ett brett utbud av barn- och ungdomslitteratur och ett kvalitativt programutbud av aktiviteter riktade mot barn och unga. Utbudet ska präglas utav mångfald. Lokalerna ska utformas på så vis att barn och unga uppfattar dem som både inbjudande och spännande. 7
2.2. Digital delaktighet Vision för fokusområdet Digital delaktighet: Ge alla våra besökare kunskapen och verktygen till digital delaktighet. Mål för fokusområdet Digital delaktighet och år 2020: Arrangera temaveckor med inriktning digital delaktighet i en ökad utsträckning. Kommunens bibliotek ska verka för att alla våra användare ska kunna ta del av det digitala samhällets möjligheter och tjänster. För att uppnå detta ska vi arrangera aktiviteter som kan bidra till att utveckla användarnas förtrogenhet för informationsteknik och hur den kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet. Dessutom ska Oskarshamns bibliotek borga för att våra användare erbjuds tillgång till den teknik och de verktyg som samhället kräver för att kunna vara digitalt delaktig. 2.3. Kulturella mötesplatser Vision för fokusområdet Kulturella mötesplatser: Utgöra inspirerande och välkomnande mötesplatser för alla. Mål för fokusområdet Kulturella mötesplatser och år 2020: Arrangera evenemang i samarbete med lokala kultur- och samhällsföreningar i en ökad utsträckning. Syftet är att föreningslivet ska få en arena på biblioteket, och att besökarna genom biblioteket ska få chansen att upptäcka kommunens föreningsliv. 8
Kommunens bibliotek ska erbjuda välkomnande och inspirerande mötesplatser för alla. Mötesplatserna ska med demokratisk grund inspirera till skapande och lärande som stimulerar till nyfikenhet och kreativitet. Mötesplatserna ska bidra till ökad förståelse för andra människor och på så vis motverka fördomar. Biblioteket ska vara en plats där alla människor kan träffas och berikas, alldeles oavsett bakgrund och förutsättningar. 2.4. Mångspråk Vision för fokusområdet Mångspråk: Vara en länk in i det svenska samhället och främja läsning för personer med andra modersmål än svenska. Mål för fokusområdet Mångspråk och år 2020: Erbjuda tolk vid våra arrangemang i en ökad utsträckning. Detta i syfte att i högre grad tillgängliggöra evenemangen för besökare som inte har svenska som modersmål. Kommunens bibliotek ska bidra till etablering av nyanlända och främja läsning för minoritetsgrupper med annat modersmål än svenska. För att kunna lyckas med det måste kommunens bibliotek utgöra tillgängliga och välkomnande platser för alla oavsett språk eller etnisk bakgrund. Kommunens bibliotek ska arbeta tillsammans med kommunens övriga aktörer i etableringsprocessen och rikta en del av vår egen programverksamhet mot just denna målgrupp. Kommunens bibliotek ska erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, övriga språk och på lättläst svenska. 2.5. Tillgänglighet Vision för fokusområdet Tillgänglighet: Vår verksamhet ska vara öppen och tillgänglig för alla. Mål för fokusområdet Tillgänglighet och år 2020: Den fysiska tillgängligheten på alla kommunens bibliotek ska senast 2018 vara genomgångna tillsammans med Rådet för personer med funktionsnedsättning och överenskomna förbättringar från den genomgången ska vara utförda senast 2020. Kommunens bibliotek ska arbeta för att alla ska ha tillgång till en god biblioteksservice. Därför ska verksamheten utformas så att alla individer kan ta del av den, oberoende av var man bor eller när man har möjlighet att besöka biblioteket. Biblioteksverksamheten ska fortsätta utgöras av ett stadsbibliotek beläget i centrala Oskarshamn, folkbiblioteksfilialer i Figeholm och Kristdala, skolbibliotek på Norra skolan, Rödsleskolan och Vallhallaskolan, integrerade folk- och skolbibliotek i Kristineberg och Påskallavik, gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet och en bokbuss. Alla platser där kommunens bibliotek bedriver verksamhet ska kännetecknas av fysisk och digital tillgänglighet. Vidare ska bibliotekens tjänster vara tillgängliga för alla oavsett individens ålder, förutsättningar och förmåga att ta del av dem. 9
Faktaruta diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur individen uppfattar sitt kön eller hur individen uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs hur individen beter sig eller hur individen ser ut kopplat till kön. Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att individen är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, dvs sin uppnådda levnadslängd. 10