Bildningsnämnden. Datum: Plats: Oskarshamnssalen

Transkript

1 Bildningsnämnden Datum: Plats: Oskarshamnssalen

2 BN (Oskarshamnssalen) Cirka Nr Ärende Föredragande tid Upprop 09:30 Val av protokolljusterare Förslag: Elisabet Åström (M) 96. Information: - Presentation nyanställda 09: Fastställande av dagordning 96. Information: - Kulturchefen informerar - Utsmyckning vid inre hamnen Peter O E Anne L 09:45 10: Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Förslag till KF Marcus 10:30 Ajournering ca 11:00-11: Information: - Nämndens systematiska kvalitetsarbete Sofia, Jonas 11: Systematiskt kvalitetsarbete: Strategi för informations- och kommunikationsteknik (IKT) Uppföljning Kent-Roger Lunch 12:00-13: Information: - Nämndens resursfördelningssystem Kristoffer, Jesper 13: Driftbudget 2016: Nyttjande av buffert för oförutsedda kostnader Kristoffer, Jesper Kaffe 14:10-14: Driftbudget 2017: Resursfördelning till bildningsnämndens verksamheter Information 96. Information: - Bildningschefen informerar - Kontaktpolitiker informerar Kristoffer, Jesper Matz 97. Anmälningsärenden 98. Anmälan delegationsbeslut

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Bildningsnämnden Datum Bildningsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: klockan 9:30 Plats: Oskarshamnssalen Vid förhinder kontakta: Ann-Birthe Larsen Rosén, tel: , e-post: [email protected] Magnus Larsson (C) Ordförande Ann-Birthe Larsen Rosén Sekreterare Ledamöter Magnus Larsson (C), ordförande Thina Andersson (S), 1:e v ordförande Leine Johansson (S) Sami Durmishi (S) Lena Blomander (S) Marita Reinholdsson (V) Gudrun Gustafsson (M), 2:e v ordförande Elisabet Åström (M) Vakant (L) Andreas Brager (KD) Jan Johansson (SD) Ersättare Ingrid Brundin (C) Helen Hammarqvist (MP) Marianne Erlandsson (S) Yvonne Hagberg (S) Cenneth Holmberg (V) Monica Johansson (V) Lucas Lodge (M) Anders Stenberg (M) Igor Trisic (L) Per Tingström (KD) Michael Erlandsson (SD)

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Bildningsnämnden Datum Dagordning Ärende Upprop Val av justerare 91. Fastställande av dagordning 92. Biblioteksplan för Oskarshamns kommun 93. Strategi/handlingsplan för informations- och kommunikationsteknik (IKT) - Uppföljning 94. Driftbudget Nyttjande av driftbudget för oförutsedda kostnader 95. Driftbudget Resursfördelning till bildningsnämndens verksamheter - Information 96. Information 97. Anmälningsärenden 98. Anmälan av delegationsbeslut

5 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2014/ Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts till bildningsnämndens sammanträde Ärendet Oskarshamns kommuns biblioteksplan för syftar till att säkerställa att biblioteksverksamheten i kommunen utformas i enlighet med lagkrav och lokala visioner och målsättningar. Planen beskriver hur biblioteksverksamheten i Oskarshamns kommun är utformad samt riktningen för hur den ska utvecklas de närmaste åren. Utifrån styrande dokument och nulägesanalys har för perioden fem fokusområden identifierats: Barn och unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet För vart och ett av dessa fokusområden kommer bildningsnämnden årligen att besluta om uppföljningsbara mål. Dessa mål kommer, tillsammans med de aktiviteter Oskarshamns bibliotek utformar för att uppnå dem, att finnas tillgängliga på bibliotekets hemsida och i tryckt format på alla bibliotek runt om i kommunen. Uppföljning av målen kommer kontinuerligt att ske inom ramen för bibliotekets kvalitetsarbete. Utvärdering av biblioteksplanen på en övergripande nivå sker till kommunfullmäktige i slutet av planperioden och inför antagandet av en ny biblioteksplan år Förslaget till biblioteksplan har varit ute på remiss hos kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden godkänner och överlämnar föreliggande förslag till biblioteksplan för Oskarshamns kommun för beredning till kommunstyrelsen. Dagens sammanträde Bibliotekschef Marcus Persson föredrar ärendet. Thina Andersson (S) yrkar för Socialdemokraterna och Centerpartiet att ärendet hänskjuts till bildningsnämndens sammanträde Ordföranden ställer proposition på Thina Anderssons yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till biblioteksplan Remissvar från kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Skickas till För kännedom: Bibliotekschefen Kulturchefen För åtgärd: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2014/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Kulturkontoret Marcus Persson E-post: [email protected] Tel: Bildningsnämnden Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner och överlämnar föreliggande förslag till biblioteksplan för Oskarshamns kommun för beredning till kommunstyrelsen. Ärendet Oskarshamns kommuns biblioteksplan för syftar till att säkerställa att biblioteksverksamheten i kommunen utformas i enlighet med lagkrav och lokala visioner och målsättningar. Planen beskriver hur biblioteksverksamheten i Oskarshamns kommun är utformad samt riktningen för hur den ska utvecklas de närmaste åren. Utifrån styrande dokument och nulägesanalys har för perioden fem fokusområden identifierats: Barn och unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet För vart och ett av dessa fokusområden kommer bildningsnämnden årligen att besluta om uppföljningsbara mål. Dessa mål kommer, tillsammans med de aktiviteter Oskarshamns bibliotek utformar för att uppnå dem, att finnas tillgängliga på bibliotekets hemsida och i tryckt format på alla bibliotek runt om i kommunen. Uppföljning av målen kommer kontinuerligt att ske inom ramen för bibliotekets kvalitetsarbete. Utvärdering av biblioteksplanen på en övergripande nivå sker till kommunfullmäktige i slutet av planperioden och inför antagandet av en ny biblioteksplan år Förslaget till biblioteksplan har varit ute på remiss hos kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden. Matz Ingvarsson Bildningschef Marcus Persson Bibliotekschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till biblioteksplan Remissvar från kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden.

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2014/ Skickas till För kännedom: Bibliotekschefen Kulturchefen För åtgärd: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige

9 Biblioteksplan Oskarshamns kommun

10 Innehåll 1. Oskarshamns bibliotek Bibliotekets uppdrag Nulägesanalys Bibliotekets verksamhet och vision Folkbibliotek Skolbibliotek Biblioteksplanens fokusområden och uppföljning Presentation av fokusområden för Barn och unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet... 9

11 1. Oskarshamns bibliotek Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, 2 bibliotekslagen (BL) Bibliotekets uppdrag Oskarshamns kommuns biblioteksplan syftar till att säkerställa att biblioteksverksamheten i kommunen utformas i enlighet med de lagkrav som styr verksamheten samt enligt lokala visioner och målsättningar. Planen är ett politiskt styrdokument som beskriver hur biblioteksverksamheten i Oskarshamn är utformad samt riktningen för hur den ska utvecklas de närmaste åren utifrån utvalda fokusområden med tillhörande strategier. Bibliotekslagen (2013:801) och Skollagen (2010:800) är lagar som reglerar bibliotekets verksamhet, liksom även Diskrimineringslagen (2008:567), Minoritetslagen (2009:724) och Jämställdhetslagen (1991:433). Idédokument som UNESCO:s folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest tillsammans med FN:s barnkonvention genomsyrar även de utformningen av Oskarshamns biblioteksplan. Oskarshamns kommuns biblioteksverksamhet utformas kommunpolitiskt ytterst utifrån kommunens övergripande vision: Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet, och kommunfullmäktiges kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Attraktiv arbetsgivare Ökad tillväxt Attraktiv kommun med hög livskvalitet Tillsammans med bildningsförvaltningens vision om ett gott liv innebär det att grunden för all den verksamhet biblioteket har är att bidra till besökarens goda livskvalitet. Genom att erbjuda alla bibliotekets besökare platser och verksamheter runt om i kommunen som berikar bidrar biblioteksverksamheten i Oskarshamn till kommunens mål om att bli en attraktiv plats för både boende och besök vilket i sin tur understödjer det kommunövergripande målet om Oskarshamn som en tillväxtkommun. Biblioteket ska på detta sätt vara en betydelsefull aktör för samhällsutvecklingen i Oskarshamns kommun. I dokumentet Strategisk plan för folkhälsa och samhällsskydd i Oskarshamns kommun (2012) beskrivs utvalda nationella målområden för kommunens arbete med folkhälsa. Delaktighet och inflytande i samhället tillsammans med barn- och ungas uppväxtvillkor är två prioriterade målområden för Oskarshamns kommun där biblioteksverksamheten med sitt uppdrag kan spela en viktig roll. I den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län står följande:

12 Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har en stor betydelse för att stärka folkhälsan, öka delaktigheten och engagemanget i samhället, höja och utjämna bildnings- och utbildningsnivån samt underlätta ungas etablering i arbetslivet. Oskarshamns bibliotek är till för alla men ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska. Dessa områden återkommer i bibliotekets fokusområden för I bibliotekets verksamhet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt barn- och ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. 4,5 och 8 BL I dokumentet Program för personer med funktionsnedsättning, som antogs i kommunfullmäktige , 26, framgår det att Oskarshamns kommun ska sträva efter att alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda inne- och utemiljöer i vår kommun samt att alla ska kunna delta i och tillgodogöra sig kultur- och fritidsaktiviteter. Förutsättningarna för personer med funktionshinder ligger till grund för utformningen av bibliotekets verksamhet. Ur e-oskarshamn, kommunens e-strategi (2008), ges att informationstekniken skall bidra till att medborgarna får bättre information, service och större tillgänglighet till kommunens tjänster, oavsett tidpunkt och geografi. Bibliotekets verksamhet utformas för att bidra till den digitala delaktighet som kommunens e-strategi kräver. Digital delaktighet är ett av bibliotekets fokusområden för Nulägesanalys Oskarshamns kommun visar på en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Detta är inte på något vis unikt för Oskarshamn och förklaras till stor del av att den genomsnittliga livslängden under en längre tid har ökat. För att möta detta ställs för Oskarshamns bibliotek ökade krav på tillgänglighet i flera avseende, inte minst i den fysiska utformningen av våra lokaler men också på våra mediers tillgänglighet i form av till exempel litteratur med stor stil och talböcker. Å andra sidan förväntas antalet barn i åldrar 1-6 år öka i Oskarshamns kommun under de kommande åren. För bibliotekets del motiverar detta utökade satsningar på målgruppen barn och unga. Oskarshamns kommun har under de senaste åren, precis som många andra svenska kommuner, också mottagit många nyanlända, individer med annat modersmål än svenska. För att möta denna målgrupp erfordras satsningar från bibliotekets sida på litteratur på andra språk men också på språklig tillgänglighet för våra lokaler och verksamhet. 1.3 Bibliotekets verksamhet och vision Oskarshamns kommuns bibliotek ska arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, för att främja litteraturens ställning och bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska utgöra platser som är öppna och tillgängliga för alla, oavsett individens bakgrund eller förutsättningar och utan krav på motprestation. Platser dit alla kan komma för att kostnadsfritt finna litteratur och information, en stund i avskildhet eller ett tillfälle att möta andra och uppleva saker tillsammans. Verksamheten ska, hela tiden och i allt som görs, präglas av allsidighet och kvalitet. Det ska finnas en

13 strävan efter att verksamheten kontinuerligt utformas efter samhällets behov och användarnas önskemål och att den sprids i hela kommunen. Vision för Oskarshamns biblioteksverksamhet: Vidgade vyer åt alla! Med visionen menas att biblioteket ska erbjuda alla, oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar, inspiration och möjlighet till utveckling. Oskarshamns biblioteksverksamhet består av ett stadsbibliotek beläget i centrala Oskarshamn, folkbiblioteksfilialer i Figeholm och Kristdala, skolbibliotek på Norra skolan, Rödsleskolan och Vallhallaskolan, integrerade folk- och skolbibliotek i Kristineberg och Påskallavik, gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet och en bokbuss Folkbibliotek Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur ( ) Biblioteket ska stimulera barns läsning, verka för kulturell mångfald och garantera alla medborgares tillgång till all sorts samhällsinformation. Unescos folkbiblioteksmanifest 1994 Oskarshamns folkbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Stadsbiblioteket i centrala Oskarshamn Biblioteksfilialen i Figeholm Biblioteksfilialen i Kristdala Biblioteksfilialen i Kristineberg Biblioteksfilialen i Påskallavik Bokbussens hållplatser runt om i kommunen

14 1.3.2 Skolbibliotek Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek, enligt 2 kap. 36 skollagen. Skolinspektionen har vidare förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Oskarshamns skolbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Skolbibliotek i Figeholm Skolbibliotek i Kristdala Skolbibliotek i Kristinebergsskolan Skolbibliotek i Norra skolan Skolbibliotek i Påskallavik Skolbibliotek i Rödsleskolan Skolbibliotek i Vallhallaskolan Bokbussbesök vid skolan i Bockara Bokbussbesök vid skolan i Fårbo Bokbussbesök vid skolan i Misterhult Bokbussbesök vid skolan i Saltvik Gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet Kommunens skolbiblioteksverksamhet regleras ytterligare i läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan samt beskrivs övergripande mål i Kulturplan för förskola och grundskola i Oskarshamns kommun (2010). 1.4 Biblioteksplanens fokusområden och uppföljning Utifrån nationella och lokala styrdokument, nulägesanalysen samt bibliotekets övergripande vision har för perioden fem fokusområden identifierats. Dessa fokusområden kommer under samma period att riktas särskild uppmärksamhet. Barn och Unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet För vart och ett av dessa fokusområden finns i biblioteksplanen en vision och ett uppföljningsbart mål. Till detta kommer också bildningsnämnden att årligen besluta om uppföljningsbara mål för varje fokusområde. Bildningsnämndens mål och biblioteksverksamhetens aktiviteter kommer att finnas

15 tillgängliga på bibliotekets hemsida och i tryckt format på alla bibliotek runt om i kommunen. Uppföljningen av dem kommer kontinuerligt att ske inom ramen för bibliotekets kvalitetsarbete. Utvärdering av biblioteksplanen på en övergripande nivå sker till kommunfullmäktige i slutet av planperioden och inför antagandet av en ny biblioteksplan år Presentation av fokusområden för Barn och unga Vision för fokusområdet Barn och unga: Ge alla barn sin egen anledning att komma till biblioteket. Mål för fokusområdet Barn och unga och år 2020: Informera om vikten av högläsning samt presentera bibliotekens aktiviteter på föräldramöten i en ökad utsträckning. Detta i syfte att göra föräldrarna mer medvetna om vad biblioteket kan erbjuda. Inom detta område arbetar Oskarshamns bibliotek för barn och unga utanför deras skoltid och syftet är att främja barn och ungas språkutveckling och stimulera till läsning. För att uppnå detta ska det erbjudas ett brett utbud av barn- och ungdomslitteratur och ett kvalitativt programutbud av aktiviteter riktade mot barn och unga. Utbudet ska präglas utav mångfald. Lokalerna ska utformas på så vis att barn och unga uppfattar dem som både inbjudande och spännande.

16 2.2. Digital delaktighet Vision för fokusområdet Digital delaktighet: Ge alla våra besökare kunskapen och verktygen till digital delaktighet. Mål för fokusområdet Digital delaktighet och år 2020: Arrangera temaveckor med inriktning digital delaktighet i en ökad utsträckning. Oskarshamns bibliotek ska verka för att alla våra användare ska kunna ta del av det digitala samhällets möjligheter och tjänster. För att uppnå detta ska vi arrangera aktiviteter som kan bidra till att utveckla användarnas förtrogenhet för informationsteknik och hur den kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet. Dessutom ska Oskarshamns bibliotek borga för att våra användare erbjuds tillgång till den teknik och de verktyg som samhället kräver för att kunna vara digitalt delaktig Kulturella mötesplatser Vision för fokusområdet Kulturella mötesplatser: Utgöra inspirerande och välkomnande mötesplatser för alla. Mål för fokusområdet Kulturella mötesplatser och år 2020: Arrangera evenemang i samarbete med lokala kultur- och samhällsföreningar i en ökad utsträckning. Detta dels i syftet att föreningslivet ska få en arena på biblioteket, dels för att besökarna genom biblioteket ska få chansen att upptäcka kommunens föreningsliv. Oskarshamns bibliotek ska erbjuda välkomnande och inspirerande mötesplatser för alla. Demokratiska mötesplatser som inspirerar till skapande och lärande, som stimulerar till nyfikenhet och kreativitet, som bidrar till förståelse och som på så vis motverkar fördomar. Biblioteket ska vara en plats där alla människor kan träffas och berikas, alldeles oavsett bakgrund och förutsättningar Mångspråk Vision för fokusområdet Mångspråk: Vara en länk in i det svenska samhället och främja läsning för personer med andra modersmål än svenska. Mål för fokusområdet Mångspråk och år 2020: Erbjuda tolk vid våra arrangemang i en ökad utsträckning. Detta i syfte att i högre grad tillgängliggöra evenemangen för besökare som inte har svenska som modersmål. Oskarshamns bibliotek ska bidra till en väl fungerande integration av nyanlända och främja läsning för minoritetsgrupper med annat modersmål än svenska. För att kunna lyckas med detta måste Oskarshamns bibliotek utgöra tillgängliga och välkomnande platser för alla oavsett språk eller etnisk bakgrund. Oskarshamns bibliotek ska arbeta tillsammans med kommunens övriga aktörer i integrationsprocessen och rikta en del av vår egen programverksamhet mot just denna målgrupp. Oskarshamns bibliotek ska erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, övriga språk och på lättläst svenska.

17 2.5. Tillgänglighet Vision för fokusområdet Tillgänglighet: Vår verksamhet ska vara öppen och tillgänglig för alla. Mål för fokusområdet Tillgänglighet och år 2020: Den fysiska tillgängligheten på alla Oskarshamns bibliotek ska senast 2018 vara genomgångna tillsammans med handikappsrådet och överenskomna förbättringar från den genomgången ska vara utförda senast Oskarshamns bibliotek ska arbeta för att alla ska ha tillgång till en god biblioteksservice. För denna skull ska verksamheten utformas så att alla individer kan ta del av den, oberoende av var man bor eller när man har möjlighet att besöka biblioteket. Biblioteksverksamheten ska fortsatt utgöras av ett stadsbibliotek beläget i centrala Oskarshamn, folkbiblioteksfilialer i Figeholm och Kristdala, skolbibliotek på Norra skolan, Rödsleskolan och Vallhallaskolan, integrerade folk- och skolbibliotek i Kristineberg och Påskallavik, gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet och en bokbuss. Alla platser där Oskarshamns bibliotek bedriver verksamhet ska kännetecknas av fysisk och digital tillgänglighet. Vidare ska bibliotekens tjänster vara tillgängliga för alla oavsett individens ålder, förutsättningar och förmåga att ta del av dem.

18 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2016/ Biblioteksplan för Oskarshamns kommun - svar på remiss Kommunstyrelsens beslut Följande yttrande lämnas till bildningsnämnden gällande förslag till biblioteksplan för : Kommunstyrelsen anser att biblioteksplanen ska innehålla vision om vad som ska utmärka biblioteksverksamheten i Oskarshamns kommun. I biblioteksplanen är det viktigt att det finns övergripande mål för respektive fokusområde som har sin utgång i visionen. Kommunstyrelsen anser att det är bra att bildningsnämnden fastställer årliga mål utifrån biblioteksplanens vision och övergripande mål. Vidare bedöms att det är bra att handlingsplanerna beslutas av kulturkontoret utifrån bildningsnämndens mål. Reservation Britt-Marie Sundqvist (SD) och Dan Bengtsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Britt-Marie Sundqvists (SD) yrkande. Ärendet Bibliotekslagen (SFS 2013:801 rev) fastställer att alla kommuner ska anta en plan för biblioteksverksamheten. Oskarshamns kommuns gällande biblioteksplan fastställdes Föreliggande förslag till biblioteksplan för syftar till att säkerställa att biblioteksverksamheten i kommunen drivs enligt med de lagkrav som finns för verksamheten samt enligt lokala visioner och målsättningar. Utifrån nationella och lokala styrdokument har förslaget till plan under perioden fem fokusområden: Barn och unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet Av planen framgår att bildningsnämnden årligen kommer besluta om uppföljningsbara mål samt att bildningsnämnden vid periodens 2020 till kommunfullmäktige kommer redovisa en utvärderdering. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, , från strategi- och näringslivsenheten föreslås att kommunstyrelsen inte har något att erinra mot förslaget till biblioteksplan för Oskarshamns kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 70, att ansöka om förlängd remisstid hos bildningsnämnden till Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 87, att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsens sammanträde Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

19 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Dagens sammanträde Lena Granath (V) yrkar för Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet att följande yttrande ska lämnas till bildningsnämnden: Kommunstyrelsen anser att biblioteksplanen ska innehålla vision om vad som ska utmärka biblioteksverksamheten i Oskarshamns kommun. I biblioteksplanen är det viktigt att det finns övergripande mål för respektive fokusområde som har sin utgång i visionen. Kommunstyrelsen anser att det är bra att bildningsnämnden fastställer årliga mål utifrån biblioteksplanens vision och övergripande mål. Vidare bedöms att det är bra att handlingsplanerna beslutas av kulturkontoret utifrån bildningsnämndens mål. Britt-Marie Sundqvist (SD) yrkar att fokus och styrande princip för Oskarshamns kommuns bibliotek skall vara att erbjuda litteratur till nyanlända som främst är på svenska. Ordföranden meddelar att Lena Granaths (V) yrkande och Britt-Marie Sundqvists (SD) yrkande ska prövas mot varandra och kommunstyrelsen godkänner detta. Efter avslutat propositionsförfarande finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar bifalla Lena Granaths (V) yrkande och avslå Britt-Marie Sundqvists (SD) yrkande. Beslutsunderlag Missiv- Remiss Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Förslag till Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Protokollsutdrag BN - Biblioteksplan, Tjänsteutlåtande från strategi- och näringslivsenheten, Kommunstyrelsens arbetsutskott , 70. Kommunstyrelsens arbetsutskott , 87. Skickas till Bildningsnämnden Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

20 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Dnr SBN 2016/ Remiss angående biblioteksplan för Oskarshamns kommun Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig bakom samhällsbyggnadskontorets yttrande. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden fick möjlighet att yttra sig angående biblioteksplan för Oskarshamns kommun Av yttrandet ska det framgå om nämnden tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslaget. Bildningsförvaltningen önskade svar senast Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret tycker det är positivt att en ny biblioteksplan tas fram som visar på vikten av våra bibliotek som offentliga mötesplatser. Biblioteken är viktiga för det goda samhället, som förutom att verka för läsning och litteraturens spridning också har uppdrag att verka för demokrati, digitalisering och en ökad medie- och informationskunnighet i samhället. I biblioteksplanen lyfts tillgängligheten fram som en prioritetsfråga för Oskarshamns kommun. Den fysiska tillgängligheten exempelvis för funktionsnedsatta lyfts fram vilket är bra. Samhällsbyggnadskontoret saknar dock ställningstagande eller diskussion kring tillgänglighet för kommunens invånare ur ett geografiskt perspektiv samt hur kommunen ser på behovet av bibliotek och öppettider runtom i kommunen. Servicenivån gällande olika kommunala funktioner i våra tätorter är en viktig fråga för landsbygden och kommer att behandlas i kommunens översiktsplan. Det är viktigt med samverkan i frågan. Detta är en synpunkt som fördes fram redan vid remissvaret i samhällsbyggnadsnämndens beslut , 221. Noteras bör också att detta ska vara en plan och det förväntas en beskrivning av aktiviteter och åtgärder. En vision dock, ska ge en bild av ett framtida önskvärt tillstånd. Utöver detta har samhällsbyggnadskontoret inget att erinra ur samhällsplaneringssynpunkt och tillstyrker i övrigt förslaget. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden ställer sig bakom kontorets yttrande. Tjänsteutlåtandet har omarbetats efter återremiss från samhällsbyggnadsnämnden. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets omarbetade förslag bifalles. Samhällsbyggnadsnämnden svarar ja. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

21 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum forts. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande , SBN 48/2016 bilaga 1 - Förslag till Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Skickas till Bildningsförvaltningen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

22 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Dnr TN 2014/ Yttrande över remiss angående biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tekniska nämndens beslut 1. Tekniska nämnden tar inte ställning till förslaget Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tekniska nämnden har inga synpunkter på remissen angående Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Ärendet I bildningsnämnden , 91 skickades ett tidigare förslag om biblioteksplan på remiss till samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen. Synpunkterna i de inkomna remissvaren har beaktats tillsammans med ytterligare revideringar och nu föreligger ett nytt förslag till biblioteksplan. Oskarshamns kommuns biblioteksplan för syftar till att säkerställa att biblioteksverksamheten i kommunen utformas enligt de lagkrav som styr verksamheten. Planen är ett politiskt styrdokument som beskriver hur biblioteksverksamheten är utformad samt riktningen för hur den ska utvecklas de närmaste åren. Bakgrund En ny biblioteksplan trädde i kraft den 1 januari 2014 vilken ersätter tidigare bibliotekslag (1996:1596). I lagen står det att kommunerna ansvarar för folkbibliotek och skolbibliotek. Folkbibliotekens uppdrag enlig lagen är bland annat att: - vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov - verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning - barn, unga, funktionshindrade, invandrade och minoriteter är prioriterade målgrupper - främja läsning, litteraturens ställning, intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt - medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet - verka för digital delaktighet och tillgång Yttrande Tekniska nämnden har inga synpunkter på remissen Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Tekniska nämnden tar inte ställning till förslaget Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tekniska nämnden har inga synpunkter på remissen angående Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

23 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum fortsättning Arbetsutskottet föreslår enligt föreliggande förslag: - Tekniska nämnden tar inte ställning till förslaget Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tekniska nämnden har inga synpunkter på remissen angående Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag: - Tekniska nämnden tar inte ställning till förslaget Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tekniska nämnden har inga synpunkter på remissen angående Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Ordföranden ställer proposition och finner att nämnden bifaller förslagen. Beslutsunderlag - Remiss Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tjänsteutlåtande/utredning från teknisk chef Yttrande över biblioteksplan för Oskarshamns kommun - Tekniska nämndens arbetsutskott , 164 Yttrande över biblioteksplan för Oskarshamns kommun - Tekniska nämnden , 143 Yttrande över biblioteksplan för Oskarshamns kommun - Remiss angående biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tjänsteutlåtande/utredning från teknisk chef Yttrande över remiss angående biblioteksplan för Oskarshamns kommun Tekniska nämndens arbetsutskott , 45 Yttrande över remiss angående biblioteksplan för Oskarshamns kommun Skickas till För åtgärd: Bildningsnämnden Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2015/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Kent-Roger Svensson E-post: [email protected] Tel: Bildningsnämnden Strategi/handlingsplan för informations och kommunikationsteknik (IKT) Uppföljning Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner uppföljningen och antecknar den till protokollet. Ärendet Bakgrund Bildningsnämnden beslutade , 87, om en strategi/handlingsplan för informations- och kommunikationsteknik (IKT) Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg. Nämnden gav då förvaltningen i uppdrag att följa upp och utvärdera satsningen på övergripande nivå i enlighet med nämndens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljning 2016 Strategins mål att alla barn och elever i Oskarshamns kommun har tillgång till de lärverktyg som behövs för att tillgodogöra sig en tidsenlig utbildning är uppnått. Målet är uppnått i den bemärkelsen att alla enheter inom elevsatsningen 2016 har utrustats med digitala verktyg; lärplattor eller chromebooks, i enlighet med budgeten. Målet att alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande är ännu inte undersökt/mätt. Målet att alla medarbetare inom skola, förskola och fritidshem i Oskarshamns kommun har tillgång till modern teknik i den omfattning som krävs utifrån aktuella arbetsuppgifter och rådande ekonomi, är uppnått utifrån tilldelad budget Strategins mål att alla medarbetare arbetar med etablerade och kvalitetssäkrade metoder där tekniken används på bästa sätt för att stödja kommunikation och lärande är ännu inte undersökt/mätt. Elevsatsningen för 2017 Fritidshem och förskoleklass: Vallhallaskolan Grundskola årskurs 1-3: Vallhallaskolan, Norra skolan Grundskola årskurs 4-6: Kristdalaskolan, Fårboskolan, Figeholmskolan, Vallhallaskolan Grundsärskola åk 1-10: Rödsleskolan Gymnasieskola/vuxenutbildning: En årskurs Förskola: En kompletterande satsning på förskolorna. Beräknas starta i augusti Matz Ingvarsson Bildningschef Kent-Roger Svensson Utvecklingsledare

25 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2015/ Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande med bilaga: Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige IT-chef Tomas Karlsson Förvaltningsekonom Jesper Oscarsson Utvecklingsledare Kent-Roger Svensson

26 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2015/ Strategi/handlingsplan för informations- och kommunikationsteknik (IKT) Uppföljning Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner uppföljningen och antecknar den till protokollet. Ärendet Bildningsnämnden beslutade , 87, om en strategi/handlingsplan för informations- och kommunikationsteknik (IKT) Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg. Nämnden gav då förvaltningen i uppdrag att följa upp och utvärdera satsningen på övergripande nivå i enlighet med nämndens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljning 2016 Strategins mål att alla barn och elever i Oskarshamns kommun har tillgång till de lärverktyg som behövs för att tillgodogöra sig en tidsenlig utbildning är uppnått. Målet är uppnått i den bemärkelsen att alla enheter inom elevsatsningen 2016 har utrustats med digitala verktyg; lärplattor eller chromebooks, i enlighet med budgeten. Målet att alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande är ännu inte undersökt/mätt. Målet att alla medarbetare inom skola, förskola och fritidshem i Oskarshamns kommun har tillgång till modern teknik i den omfattning som krävs utifrån aktuella arbetsuppgifter och rådande ekonomi, är uppnått utifrån tilldelad budget Strategins mål att alla medarbetare arbetar med etablerade och kvalitetssäkrade metoder där tekniken används på bästa sätt för att stödja kommunikation och lärande är ännu inte undersökt/mätt. Elevsatsningen för 2017 Fritidshem och förskoleklass: Vallhallaskolan Grundskola årskurs 1-3: Vallhallaskolan, Norra skolan Grundskola årskurs 4-6: Kristdalaskolan, Fårboskolan, Figeholmskolan, Vallhallaskolan Grundsärskola åk 1-10: Rödsleskolan Gymnasieskola/vuxenutbildning: En årskurs Förskola: En kompletterande satsning på förskolorna. Beräknas starta i augusti Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden godkänner uppföljningen och antecknar den till protokollet. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

27 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Dagens sammanträde Utvecklingsledare Kent-Roger Svensson föredrar ärendet och svarar på frågor tillsammans med utvecklingsledare Sofia Källman. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige IT-chef Tomas Karlsson Förvaltningsekonom Jesper Oscarsson Utvecklingsledare Kent-Roger Svensson Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

28 Strategi för skolutveckling i Oskarshamns kommun med hjälp av digitala verktyg Skolor i tiden, lustfyllt lärande och hög måluppfyllelse Antagen av bildningsnämnden Reviderad av bildningsnämnden

29 2 (16) Förord Detta dokument är resultatet av ett omfattande förberedelsearbete där chefer och medarbetare diskuterat vilka utvecklingsbehov förskola och skola i Oskarshamns kommun har när det gäller arbetet med ny teknik, utifrån kraven som skollag och läroplaner ställer. Utifrån det identifierade behovet, prioriterade Barn och utbildningsnämnden frågan 2011 och slog fast i de kommunala verksamhetsmålen att ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse är en framgångsfaktor för ökad tillväxt. Nämnden beslutade att en handlingsplan för investerings, drifts och kompetensutvecklingsbehov för hur ny teknik kan leda till högre måluppfyllelse skulle tas fram. I ett första skede gjordes en kostnadskalkyl för inköp av digitala verktyg. Kalkylen kompletterades av områdescheferna och en Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg formulerades. Därefter processades strategin på respektive skolområde. Sedan tog ITchef, utvecklingsledare och ekonom vid för att utveckla dokumentet och sammanföra verksamhet och ekonomi. Under våren 2015 reviderade bildningsnämnden strategin utifrån följande: 1 Ambitionsnivån måste överensstämma med de medel som nämnden tilldelats och kan tänkas tilldelas. 2 Strategin anpassas utifrån det behov olika yrkesgrupper inom verksamheterna har. 3 Elever/barn inom verksamheten ska ha tillgång till de IT-verktyg som krävs för att genomföra utbildningen. 4 Språkbruket i strategin ses över i dialog med presidiet. Strategin för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg kommer att vara ett komplement till Oskarshamns kommuns övergripande e-strategi och innehåller övergripande riktlinjer för hur alla verksamheter inom bildningsnämndens utbildningsdel ska förhålla sig till arbetet med modern teknik. Syftet är att innehållet i strategin ska leda till att: Ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle Skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Ge barn och unga i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Oskarshamn Matz Ingvarsson Bildningschef

30 3 (16) Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Begreppsförklaring... 4 Inledning Var är vi?... 5 IKT-utveckling på vetenskaplig grund... 5 Omvärldsanalys... 7 Syfte Vart ska vi?... 8 Mål... 8 Införande Hur gör vi?... 9 Tekniska utvecklingsområden... 9 Förskolans och skolans lokala organisation för skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus Uppföljning och utvärdering - Hur blev det? Litteratur Bilaga 1 Budget Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg Investeringsbudget Driftsbudget... 16

31 4 (16) Begreppsförklaring Beprövad erfarenhet Digital kompetens Digitalt verktyg E-strategi IKT Molntjänst SAMR-modellen Skoldatatek USE IT IKT 2.0 Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll Högskoleverket (2008). Digital kompetens är ett begrepp som myntats av EUkommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att kunna ta del av informationssamhället. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Digital kompetens bygger på grundläggande färdigheter för användning av datorer för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa, utbyta information och för att kommunicera och samarbeta via internet. Digitalt verktyg kan vara en dator, en surfplatta, en smart telefon, en kamera, en kommunikationsyta (facebook, twitter, annan kommunikationsplattform), projektor, tv mm. Ett dokument vars syfte är att effektivisera förvaltningsarbetet i Oskarshamns kommun, öka servicen till medborgarna via digitala medier samt ge ökad insyn och delaktighet i det demokratiska arbetet med hjälp av IT. Ett begrepp som i pedagogiska sammanhang används allt oftare istället för IT. IKT fokuserar på den del av IT som handlar om kommunikationen mellan människor. IKT står för informations och kommunikationsteknik. En extern lagringsplats som gör att användaren själv slipper investera i dyra programvaror samtidigt som hen kommer åt informationen var han/hon än befinner sig där nätet finns. Modellen används för att synliggöra hur tekniken kan användas för att utveckla undervisningen och lärandet. SAMR står för substitution, augmentation, modification, redefinition. Kommunen organiserar en övergripande verksamhet som kallas Skoldatatek och som arbetar med IT och specialpedagogik. Namnet på det projekt som formats för att verkställa Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg.

32 5 (16) Inledning Var är vi? Bredband är i dag en lika nödvändig infrastruktur som tillgång till vägar, järnvägar och elnät var för 100 år sedan. IT har förändrat sättet att jobba inom nästan alla områden i samhället och digital kompetens är nu en förutsättning för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Riksdagen har beslutat att Sverige, på alla nivåer, ska arbeta för att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi vet att införandet av digitala verktyg i skolan, i sig självt, inte är lösningen. Det höjer inte kvaliteten och resultaten automatiskt, men genom att nyttja de digitala verktygen på ett pedagogiskt och systematiskt sätt kan vi erövra helt nya, helt nödvändiga vägar till lärande. Det ställer krav på förskolan och skolan vilka ska rusta barn och elever för det som väntar dem efter skolan. Arbetslivet. Vuxenlivet. Våra barn, elever, kommuninvånare, samhälle och näringsliv har rätt till en förskola och skola som ligger i samhällsutvecklingens framkant. Förutsättningarna finns: I dag använder en majoritet av treåringarna internet var den genomsnittliga debutåldern för internetanvändning nio år. I dag använder 96 procent av 16-åringarna mobilen för att komma åt internet var det enbart 7 procent som använde mobiltelefonen för detta. (Ungar och medier, Statens medieråd 2015) Eleverna ska utan kostnad kunna ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. (Skollagen 2010:800) Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. (Lpfö 98/10) Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Gy 11) IKT-utveckling på vetenskaplig grund All verksamhet i skola och förskola ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Befintlig forskning tyder på att användningen av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen kan bidra till ökad måluppfyllelse om rätt förutsättningar finns. Det krävs en demokratisk grundsyn, en tydlig ledning, fungerande och ändamålsenlig teknik, pedagogisk- och teknisk kompetens samt stor motivation hos politiker, chefer och medarbetare. Med detta som bakgrund står det klart att en satsning på digitala verktyg måste inledas med en diskussion om den pedagogiska grundsynen som genomsyrar verksamheten (Steinberg 2013). Det är den pedagogiska grundsynen som kommer avgöra hur vi väljer att utnyttja teknikens möjligheter och i en förlängning hur elevernas måluppfyllelse kommer att påverkas.

33 6 (16) Vad innebär nedanstående begrepp för chefer och medarbetare i Oskarshamns kommuns förskolor och skolor? Hur syns förhållningssättet till dessa begrepp i den dagliga verksamheten/undervisningen? Värdegrund Alla människors lika värde, solidaritet mellan människor, jämställdhet, jämlikhet, individens frihet och integritet. Syn på lärande och kunskap Hur lär sig barn/elever? När lär sig barn/elever? Vilken roll spelar den vuxne/läraren för barnets/elevens lärande? Hur kan lärandet gynnas? Vad innebär begreppet kunskap? Syn på demokrati Vad innebär skolans demokratiska uppdrag? Vilka förmågor/färdigheter behöver barnen/eleverna utveckla för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle? Hur kan/bör skolan arbeta för att främja dessa förmågor/färdigheter? När eleverna får tillgång till internet och andra digitala verktyg på lektionstid ändras några av den traditionella skolans förutsättningar gällande den vuxnes inflytande på (Steinberg 2013): - Vad eleven ska lära sig (innehåll) - Hur eleven ska lära sig (metod) - Var eleven ska lära sig (plats) - När och hur länge eleven ska lära sig (tid) - Vem som ska lära eleven (ledare) - Med vem eleven ska lära sig (grupp) Kommer de nya möjligheterna att utnyttjas eller kommer den nya tekniken regleras och paketeras in i gamla strukturer? John Steinberg (2013) skriver att: Det som digitaliseringen och internet gör är att utmana den traditionella instrumentella synen på kunskap, hur lärande går till och hur personlig utveckling sker. Det dolda budskapet som internet ropar ut är att du kan välja vad du vill lära dig, hur du vill lära dig, när du vill lära dig, med vem du vill lära dig och av vem du vill lära dig. Internet är ett av de kraftigaste verktyg för demokratisering som världen någonsin uppfunnit. Diskussionen kan sedan fortsätta gällande: Vilka behov ska de digitala verktygen uppfylla? Vad ska förändras när vi inför de digitala verktygen i verksamheten? Vilka förmågor ska tränas? Hur kan läroplanens intentioner om digitala verktyg uppfyllas? Länk: Hur hänger ämneskunskaper, teknikkunskaper och förmågan att undervisa ihop?

34 7 (16) SAMR-modellen SAMR-modellen visar hur lärande med modern teknik kan ske på olika sätt. Med rätt kompetens kan tekniken stödja och underlätta lärande på sätt som är omöjliga utan tekniken. Modellen är framtagen av forskaren Ruben Puentedura. Omvärldsanalys Nationellt Nästan alla lärare i svensk gymnasieskola och tre av fyra lärare i grundskolan har tillgång till egen arbetsdator (Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan 2013). Krånglande IT-utrustning och bristande stöd för hur IT kan användas i undervisningen begränsar ofta lärares användning av IT i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare (Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan 2013). Elever som har fått en egen dator av skolan använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning. 1:1 gynnar också elever i behov av särskilt stöd (Skolverket: IT-användning och IT-kompetens i skolan, Skolverket: Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskolan) Lokalt i Oskashamns kommun Fungerande trådlöst nätverk är under utbyggnad. Den möjliggörs tack vare IKTsatsningen i enlighet med denna strategi. Syftet är att ge verksamheterna goda möjligheter att nyttja modern teknik i enlighet med styrdokumenten. Bristen på digitala verktyg för medarbetare och elever försvårar arbetet med den mängd digitala program som används både i undervisningen och som administrativt stöd för bland annat ekonomiuppföljning och kvalitetsarbete.

35 8 (16) Användandet av Informations och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen bygger i dag på varje lärares intresse, tillgång och kunskaper och skiftar därmed från lärare till lärare vilket i sin tur gör elevernas tillgång till IKT mycket ojämn. Syfte Vart ska vi? Syftet med arbetet utifrån denna strategi är: Att ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Att skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Att ge alla barn och elever i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Mål Tekniken har inget värde i sig självt, så länge chefer, pedagoger och barn/elever inte har kompetensen att använda tekniken på ett ändamålsenligt sätt. För att göra det krävs först och främst tillgång till teknik. Därefter behöver användarna pröva, öva och lära. Målen med denna strategi handlar därför både om att ha tillgång till teknik, att använda den, samt det resultat användandet förväntas leda till. Delmål Alla barn och elever i Oskarshamns kommun har tillgång till de lärverktyg som behövs för att tillgodogöra sig en tidsenlig utbildning. Innebörden av tillgång till kan variera beroende på ekonomiska och organisatoriska förutsättningar så som arbetssätt, lokalers utformning med mera. Alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande. Alla medarbetare inom skola, förskola och fritidshem i Oskarshamns kommun har tillgång till modern teknik i den omfattning som krävs utifrån aktuella arbetsuppgifter och rådande ekonomi. Alla medarbetare arbetar med etablerade och kvalitetssäkrade metoder där tekniken används på bästa sätt för att stödja kommunikation och lärande. Långsiktiga mål Ökad måluppfyllelse (resultat i enskilda ämnen och verksamhetsförbättringar). Förbättrade framtidskompetenser som att kunna kommunicera, analysera och värdera information (förmågorna i läroplanerna). Ökad motivation och lust att lära. Ökad förmåga hos lärare/pedagoger att utveckla verksamheten på ett tidsenligt sätt.

36 9 (16) Införande Hur gör vi? Respektive rektor och förskolechef i Oskarshamns kommun gör en plan för hur utvecklingsarbetet kring modern teknik ska utformas på den egna enheten. Målen för arbetet ska vara nationella och lokala styrdokument. Som stöd i planeringen av införandeprocessen har rektor och förskolechef tillgång till nedanstående implementeringsmodell. Förvaltningschef, områdeschef, IT-avdelning och utvecklingsledare finns också tillgängliga som stöd för rektor och förskolechef under hela utvecklingsarbetet. Hur lång tid processen kommer att ta från kunskapsfördjupning till mogen användning kommer att variera beroende på hur politiker, chefer och medarbetare tillsammans kommer att ta ansvar för att satsningen ska lyckas. När implementeringsarbetet är genomfört övergår arbetet från projekt till ordinarie verksamhet. Implementeringsmodell Implementeringsmodellen är inspirerad av analysföretaget Gartners modell för implementering av ny teknik. Modellens faser är inte statiska. De går in i varandra. Hur lång tid varje fas tar är individuellt från enhet till enhet och från individ till individ. Modellens syfte är att utgöra ett stöd till huvudman, chefer och medarbetare i planeringen och uppföljningen av arbetet med digitala verktyg. Tekniska utvecklingsområden En rad IT-tekniska insatser behöver göras för att nå målen med denna strategi. Härvid krävs ett nära samarbete mellan bildningsförvaltningen och IT-avdelningen för att säkerställa att de pedagogiska behoven tillgodoses. Inom ramen för denna strategi kommer fokus att ligga på följande IT-tekniska utvecklingsområden: Bärbara datorer för pedagoger Pedagoger ges tillgång till bärbara datorer med både god åtkomst till pedagogiska samverkansytor och administrativa system som till exempel intranät och e-post. Datorerna införlivas i den finansieringsmodell som används för kommunen i övrigt. Modern teknik för barn/elev Barn och elever ges tillgång till datorer eller lärplattor som är avsedda för kommunikation och lärande. Ekonomiskt sett är detta den mest omfattande posten inom satsningen på grund av skicket på den befintliga tekniken.

37 10 (16) Uppgradering av befintliga datorer Uppgradering av operativsystemet på de befintliga datorerna. Nätverk Fungerande nätverk är en förutsättning för att den moderna tekniken ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. Ambitionen är att det ska finnas åtkomst till fungerande nätverk i samtliga lärmiljöer men det ställer också krav på bakomliggande infrastruktur, högre bandbredd till samtliga skolor samt högre bandbredd mot internet. Övriga digitala verktyg i klassrummen/lärmiljöerna Klassrum/lärmiljöer kommer att utrustas med modern teknik för att möjliggöra en mer tidsenlig utbildning i enlighet med styrdokumenten. Exempel på sådana verktyg är OHkanoner, högtalare och interaktiva tavlor. Centrala funktioner Förutom ovan beskriven modern teknik krävs ett antal centrala funktioner för att göra satsningen komplett, till exempel någon form av applikationsportal, kommunikations/arbetsyta (molntjänst), servicepunkter och möjlighet till utskrifter.

38 11 (16) Förskolans och skolans lokala organisation för skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus För att kunna arbeta framgångsrikt mot målen behövs en väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete. Bildningsnämnden. Bildningsnämnden fördelar ekonomiska resurser så att barn och elever kan erbjudas den verksamhet de har rätt till i enlighet med nationella styrdokument. IT-chefen. IT-chefen ansvarar för planering och investering av hårdvara, mjukvara och infrastruktur. IT-chefen ansvarar också för att service och digitala verktyg håller god kvalitet. Förvaltningschefen. Förvaltningschefen är förtrogen med aktuell forskning och ansvarar för att planera, följa upp och utvärdera det övergripande arbetet med digitala verktyg. Förvaltningschefen arbetar för en god IT-kompetens i kommunen och använder själv digitala verktyg för att lyfta fram förskolor och skolor i Oskarshamns kommun. Förvaltningschefen stödjer skolledningarna i att lyfta fram kvalitetssäkrade arbetsmetoder och lärresurser via utvecklingsledarna. Förvaltningschefen ansvarar för övergripande kompetensutveckling och för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Förvaltningschefen värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Områdeschef. Områdeschefen håller sig förtrogen med aktuell forskning. Områdeschefen stödjer förskolechefer och rektorer i skolutvecklingsarbetet med hjälp av digitala verktyg. Områdeschefen använder sig av digitala verktyg för att förmedla kommunens och skolområdenas mål och uppdrag. Områdeschefen värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Rektor/förskolechef. Rektor/förskolechef håller sig förtrogen med aktuell forskning och stödjer medarbetarna i utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser och ansvarar för att arbetsmetoderna som används kvalitetssäkras med hjälp av utvecklingsledarna. Rektor/förskolechef planerar, leder, beslutar i och följer upp skolutvecklingsfrågor med digitala verktyg inom den egna enheten utifrån riktlinjerna i den övergripande skolutvecklingsstrategin. Rektor/förskolechef använder sig av digitala verktyg för att förmedla skolans mål och uppdrag och värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Rektor/förskolechef ansvarar även för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Utvecklingsledare. Utvecklingsledaren är förtrogen med aktuell forskning och tar ett särskilt ansvar för den gemensamma kompetensutvecklingen gällande digitala verktyg. Utvecklingsledaren stödjer skolledningarna i utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser och kvalitetssäkrade arbetsmetoder. Utvecklingsledaren

39 12 (16) ansvarar för att driva skolutveckling med hjälp av strategiska grupper av pedagoger, exempelvis vid IKT-arenan. IKT-ansvarig. Varje skolenhet eller förskoleenhet kan utse en IKT-ansvarig. Den IKTansvariges uppdrag kan skifta beroende på vilka behov som finns på den aktuella enheten men han/hon bör ha förmåga att utgöra ett tydligt stöd för skolledning och övriga kollegor när det gäller skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, inte enbart besitta en teknisk kompetens. Den IKT-ansvarige ansvarar även för att sprida goda exempel från sin egen enhet vid de möten som utvecklingsledarna bjuder in till med syfte att utbyta erfarenheter och utveckla verksamheten. IKT-Arena. Mötesplats för enheternas IKT-ansvariga och utvecklingsledarna som syftar till att diskutera gemensamma utmaningar och lyfta goda exempel på framgångsrikt arbete med digitala verktyg. IKT-arenan är ett beredande organ åt rektorsgruppen/förskolechefsgruppen och leds av utvecklingsledarna. Skoldatatek. Skoldatatekets personal som har särskild kompetens inom specialpedagogik kopplat till IT bjuds in till varje IKT-arena. Pedagog. Pedagogen tar initiativ till att lära sig mer om lärande med hjälp av digitala verktyg. Pedagogen utvecklar sina arbetssätt med hjälp av digitala verktyg och nyttjar regelbundet metoder och lärresurser som genom forskning visat sig ha god inverkan på elevernas lärande. Pedagogen granskar de digitala lärresurserna och arbetsmetoderna lika kritiskt som traditionella läromedel och metoder för att säkerställa att de möjliggör hög förståelse och höga betyg. Pedagogen delar med sig av sina erfarenheter till skolledning och kollegor och lyfter goda exempel vid APT och liknande. Pedagogen jobbar aktivt för att minska distraktionen från social medier. Uppföljning och utvärdering - Hur blev det? Uppföljning och utvärdering av utvecklingsarbetet inom ramen för Use IT görs kontinuerligt under året i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet, både på kommunövergripande nivå och enhetsnivå.

40 13 (16) Litteratur Högskoleverket (2008) Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Rapport 2008:8R. Hylén, Jan (2013) Digitalisering i skolan en kunskapsöversikt. Stockholm. Ifous och FoU skola/kommunförbundet i Skåne Trageton, Arne (2012) Att skriva sig till läsning IKT i förskoleklass och skola. Stockholm. Liber AB Pettey, Christy (2012) Gartner Identifies the Top 10 strategic Technology Trends Orlando. Gartner Inc. Grönlund Åke, Englund Tomas, Andersson Annika, Wiklund Matilda, Norén Isabella (2013) Unos Uno årsrapport Örebro universitet Kroksmark, Tomas (red) (2013) Den trådlösa pedagogiken. Lund. Studentlitteratur AB. Östling Mats, Gisterå Elsy-May, Lavsund Margareta mfl (2013) It i lärandet för att nå målen. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).SE Stiftelsen för internetinfrastruktur (2012) Svenskarna och internet 2012 Statens medieråd (2013) Småungar och medier 2012/13 Skolverket (2013) It-användning och It-kompetens i skolan, dnr :124 Skollagen 2010:800 Strålsäkerhetsmyndigheten, Mobilråd Europarådet (2011) Resolution 1815: The potential dangers of electromagnetic fields and their effect on the environment Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Gymnasieskola 2011 (2011). Västerås. Edita

41 14 (16) Andersson, Curt (2004) Kunskapssyn och lärande, i samhälle och arbetsliv. Lund. Studentlitteratur Skolverket (2009) Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och anda autismspektrumtillstånd i grundskolan, mer.pdf Steinberg, John (2013) Lyckas med digitala verktyg i skolan. Stockholm. Gothia Fortbildning AB Svensson, Idor (2013) Appar gör läsningen enklare Facebook: Ipad i förskola och skola Brittiska skolmyndigheten BECTA (2007), The impact of ICT in schools, a landscape review wnload.cfm?resid=28221 OECD, (2009) Assessing the impact of ICT use on PISA scores Partnership of 21 st Century Skills Wallin Johan, Limén Helene (2013) Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan, del 1. Stockholm. Riksdagstryckeriet. Coffey JH, Horner RH (2012) The Sustainability of Schoolwide Positive Behavior Interventions and supports. 78(4): Europaparlamentet (2007) Nyckelkompetenser för livslångt lärande, En europeisk referensram. Belgien. Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer Pedagogstockholm.se

42 15 (16) Bilaga 1 Budget Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg Att verkställa strategin medför både investerings- och driftskostnader. Kostnaderna har beräknats i samarbete mellan bildningsförvaltningen och kommunens IT-avdelning. Kostnaderna för de IT-tekniska insatserna är sällan engångsinvesteringar utan kräver avsatta budgetmedel över tid utifrån avskrivningar, nyinvesteringar samt drift- och underhållskostnader. Ambitionen i det förberedande arbetet har varit att identifiera samtliga kostnader som är förknippade med ett genomförande. Samtliga investeringar går via IT-avdelningens budget medan driftskostnaderna går via Bildningsförvaltningens budgetram. Investeringsbudget (tkr) Område Nätverksavgift, inköp av datorer Överbrygga skola och adminnät Windows 7-migrering Nätverksutbyggnad Övriga digitala verktyg i lärmiljöerna Utskriftsfunktion, applikationsportal, servicepunkt

43 16 (16) Driftsbudget Område Nätverksavgift, kostnad per dator och anställd Överbrygga skola och adminnät Digitalt verktyg för barn/elev (dator/lärplatta) Ökad bandbredd till skolorna (totalkostnad) Windows 7-migrering Nätverksutbyggnad Övriga digitala verktyg i lärmiljöerna Utskriftsfunktion, applikationsportal, servicepunkt Befintliga kostnader som upphör från och med Avtal IT Datakommunikation flyttas till IT Microsoft-avtal flyttas till IT Inköp hårdvara flyttas till IT Nettokostnad

44 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2015/ Driftbudget 2016 Nyttjande av driftbudget för oförutsedda kostnader Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar att under 2016 använda 250 tkr av bufferten i driftbudgeten för 2016 till att täcka underskottet för natt- och helgomsorgen. Ärendet I driftbudgeten för 2016 finns en buffert om tkr (0,25 procent av bruttoomslutningen) avsatt på central förvaltning. Bufferten kan användas till oförutsedda kostnader, utveckling av verksamheter, skapa handlingsutrymme eller möta sparbeting. Bildningsnämnden avgör när och hur bufferten ska användas för dessa ändamål. I det tidigare beslutet användes tkr till inköp av inventarier som behöver ersättas inom utbildningsverksamheten. Det har även uppstått behov under året av att täcka underskottet för nattoch helgomsorgen samt av att finansiera behoven som uppstått av tilläggsbelopp till nyanlända. Förvaltningen föreslår att resterande medel om 450 tkr nyttjas för dessa ändamål. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår följande: 1. Bildningsnämnden beslutar att under 2016 använda 250 tkr av bufferten i driftbudgeten för 2016 till att täcka underskottet för natt- och helgomsorgen. 2. Bildningsnämnden beslutar att under 2016 använda 200 tkr av bufferten i driftbudgeten för 2016 till att finansiera behoven som uppstått av tilläggsbelopp till nyanlända. Dagens sammanträde Förvaltningsekonom Jesper Oscarsson föredrar ärendet. Bildningschef Matz Ingvarsson och förvaltningsekonom Kristoffer Lundgren svarar på frågor. Magnus Larsson (C) yrkar för Centerpartiet och Socialdemokraterna bifall till förvaltningens förslag punkt 1 och avslag till förvaltningens förslag punkt 2. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag punkt 1 och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag punkt 2 och finner att arbetsutskottet beslutar avslå detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

45 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Skickas till För kännedom: Verksamhetscheferna För åtgärd: Bildningschef Matz Ingvarsson Förvaltningsekonom Jesper Oscarsson Förvaltningsekonom Kristoffer Lundgren Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

46 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2015/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Kristoffer Lundgren E-post: [email protected] Tel: Bildningsnämnden Driftbudget Nyttjande av driftbudget för oförutsedda kostnader Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden beslutar att under 2016 använda 250 tkr av bufferten i driftbudgeten för 2016 till att täcka underskottet för natt- och helgomsorgen. 2. Bildningsnämnden beslutar att under 2016 använda 200 tkr av bufferten i driftbudgeten för 2016 till att finansiera behoven som uppstått av tilläggsbelopp till nyanlända. Ärendet I driftbudgeten för 2016 finns en buffert om tkr (0,25 procent av bruttoomslutningen) avsatt på central förvaltning. Bufferten kan användas till oförutsedda kostnader, utveckling av verksamheter, skapa handlingsutrymme eller möta sparbeting. Bildningsnämnden avgör när och hur bufferten ska användas för dessa ändamål. I det tidigare beslutet användes tkr till inköp av inventarier som behöver ersättas inom utbildningsverksamheten. Det har även uppstått behov under året av att täcka underskottet för natt- och helgomsorgen samt av att finansiera behoven som uppstått av tilläggsbelopp till nyanlända. I och med detta förslag till beslut är bufferten 2016 fullt nyttjad. Matz Ingvarsson Bildningschef Kristoffer Lundgren Förvaltningsekonom Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För kännedom: Verksamhetscheferna För åtgärd: Bildningschefen Förvaltningsekonomen

47 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2016/ Driftbudget 2017 Resursfördelning till bildningsnämndens verksamheter Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts till bildningsnämndens sammanträde Ärendet Kommunstyrelsen beslutade i mars 2016 om budgetramar för 2017 och verksamhetsplan Budgetprocessen har därefter fortsatt. Kommunstyrelsen beslutar om det slutliga förslaget till driftbudget. Kommunfullmäktige fastställer därefter kommunens driftbudget i november. Bildningsförvaltningens förslag till resursfördelning baserar sig på kommunstyrelsens slutliga förslag till driftbudget som beslutas först Eftersom kommunstyrelsens förslag beslutas så nära inpå bildningsnämndens arbetsutskotts sammanträde, kommer handlingarna med förvaltningens förslag till resursfördelning att läggas på bordet vid arbetsutskottets sammanträde. Bildningsförvaltningens förslag om resursfördelning innefattar tre delar; Förslag till fördelning av driftbudgeten per verksamhet, per respektive chefs ansvarsområde samt storleken för respektive elevpeng. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden fastställer förvaltningens förslag till fördelning av driftbudget per verksamhet 2017 och verksamhetsplan samt per ansvarsområde och per elevpeng för Dagens sammanträde Förvaltningsekonom Kristoffer Lundgren och bildningschef Matz Ingvarsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Magnus Larsson (C) yrkar för Centerpartiet och Socialdemokraterna att ärendet hänskjuts till bildningsnämndens sammanträde Ordföranden ställer proposition på Magnus Larssons yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För kännedom: Bildningsförvaltningens chefer Bildningskontoret För åtgärd: Förvaltningsekonom Jesper Oscarsson Förvaltningsekonom Kristoffer Lundgren Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

48 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Kristoffer Lundgren E-post: [email protected] Tel: Bildningsnämnden Driftbudget 2017 Resursfördelning till bildningsnämndens verksamheter Förslag till beslut Bildningsnämnden fastställer förvaltningens förslag till fördelning av driftbudget per verksamhet 2017 och verksamhetsplan samt per ansvarsområde och per elevpeng för Ärendet Kommunstyrelsen beslutade i mars 2016 om budgetramar för 2017 och verksamhetsplan Budgetprocessen har därefter fortsatt. Kommunstyrelsen beslutar om det slutliga förslaget till driftbudget. Kommunfullmäktige fastställer därefter kommunens driftbudget i november. Bildningsförvaltningens förslag till resursfördelning baserar sig på kommunstyrelsens slutliga förslag till driftbudget som beslutas först Eftersom kommunstyrelsens förslag beslutas så nära inpå bildningsnämndens arbetsutskotts sammanträde, kommer handlingarna med förvaltningens förslag till resursfördelning att läggas på bordet vid arbetsutskottets sammanträde. Bildningsförvaltningens förslag om resursfördelning innefattar tre delar; Förslag till fördelning av driftbudgeten per verksamhet, per respektive chefs ansvarsområde samt storleken för respektive elevpeng. Matz Ingvarsson Bildningschef Kristoffer Lundgren Förvaltningsekonom Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För kännedom: Bildningsförvaltningens chefer Bildningskontoret För åtgärd: Förvaltningsekonom Jesper Oscarsson