ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 20

INNEHÅLL Händelser i korthet 2 Manifest 3 Året som gått, överblick 4 VD-kommentar 6 Koncernstrategier 9 LKAB 20 11 Konjunkturutveckling, marknad 13 Stål kräver järnmalm 16 Internationell handel 17 Järnmalmsgruvorna 18 Prospektering, malmreserver 19 Förädling från järnmalm till pellets 20 Produktion 20 21 Forskning och utveckling 22 Personal, kompetens 23 Investeringar 24 Industrimineralverksamheten 25 Dotterbolag 26 Hållbarhetsredovisning 27 Intressenter och hållbarhetsfrågor 28 Värdeskapande 29 Styrning av hållbarhetsarbetet 30 Samhällsomvandling 31 Miljö 34 Medarbetare 44 Engagemang i lokala samhällen 49 Om LKABs Hållbarhetsredovisning 20 106 GRI index 106 Bestyrkanderapport 108 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 50 Styrelse och koncernledning 55 Ekonomi 58 Koncernöversikt 58 Innehåll ekonomisk redovisning 59 Förvaltningsberättelse 60 Finansiella rapporter och noter 68 Förslag till vinstdisposition 104 Revisionsberättelse 105 Ordlista 1 Adresser 110 Årsstämma och finansiell information 111

2 HÄNDELSER 20 Regeringen säger ja till gasledningen på bottnen av Östersjön, Minelcos magnetitleveranser dit tar fart. VindIn AB där LKAB är delägare inviger första vindkraftsparken i Skutskär, utanför Gävle. Extra bolagsstämma beslutar att LKAB omvandlas till publikt aktiebolag. Första numret av nya tidningen LKAB Framtid kommer ut. Första chattarna med LKABs ledning genomförs. Minelco får utmärkelse som årets Tysklandsexportör tillsammans med HM. LKAB redovisar vinst för tredje kvartalet. Projekt SILA i Narvik invigs. De första sektionerna av fyra nya IORE-lok anländer till Kiruna. Minelco AB miljöcertifieras. Ny personaldirektör tillträder. Minelco firar 20 års jubileum. Kommunikationsministern inviger bygget av nya järnvägen i Kiruna. Nytt avloppsledningsnät i Kiruna invigs. Premiärlastning av tågsätt med linjelok från nya lastningsstationen på Kirunaterminalen. LKAB tecknar avtal om finespriset (-32 procent) med europeiska kunder. Samtliga gruvor och förädlingsverk i Malmfälten återstartas, leveranserna ökar. EUs ambassadörer från Bryssel besöker LKAB, det första besöket av många under Sveriges ordförandeår. LKAB sluter första prisavtalet för masugnspellets med Salzgitter Flachstahl, -48,3 procent. LKAB och Kiruna kommun samarbetar i ettårigt fotoprojekt Ögonblick i Kiruna. Första familjen flyttar in i nytt hus på mellanområdet i Gällivare.

LKAB vinner pris för bästa hållbarhetsredovisning stora företag på Finforum. 40 års jubileum av gruvstrejken. Bolagshotellet i Malmberget stängs. LKAB beslutar att bygga ca 200 nya lägenheter i Malmberget på fem års sikt. Lars-Eric Aaro utses till vd och koncernchef från 1 januari, 2010. SEP AUG OKT NOV DEC 20 ÅRETS HÄNDELSER I KORTHET JAN FEB Året inleds med tre av totalt sex pelletsverk stängda. Hematitproduktionen i Malmbergsgruvan stängs. Personal från stängda verksamheter ingår i resursstyrkor och arbetar med förebyggande underhåll och där behov av hjälp finns. Antalet visstidsanställda och konsulter/entreprenörer begränsas kraftigt. LKAB och Banverket tecknar genomförandeavtal för 18 km ny järnväg i Kiruna. Veteranfest för medarbetare som jobbat i företaget 40 och 25 år. JULI MARS JUNI MAJ APRIL KGS gjuter grunden för ny betongstation i Kiruna. LKAB startar förstudie om Projekt Ironman med Statoil och Höganäs. Kompletterande bergförstärkningsarbeten startar på huvudnivå 1045 i Kiruna. Sommarstädning av Malmberget, bland annat i FABs regi. Sommarstopp i järnmalmsverksamheten, exkl Svappavaara pellets- och anrikningsverk som återstartas efter fem månaders stopp. Miljödomstolen fastställer nya deformationsvillkor för Kiruna. Styrelsen beslutar att bygga ett AggloLab i Malmberget. Brasilianska Vale och japanska samt koreanska köpare träffar första prisuppgörelsen för masugnspellets, -48,3 procent. Mantelbyte till pelletsugn genomförs i Svappavaara pelletsverk. Nya mätplintar för att mäta markdeformation börjar installeras i Malmberget. Första prisuppgörelsen för järnmalmsprodukter görs mellan Rio Tinto och japanska köpare, -33 procent för fines och -44 procent för lump (styck). Publicering av www.lkabframtid.com Marknadsorganisationen förstärks. Första lasten skickas till Kina. Qmatec Drilling blir distributör för Wassaras borrsystem på den norska marknaden.

MANIFEST LKAB 3 Luossavaara- Kiirunavaara AB LKAB Djupt nere i det norrländska urberget ligger själva källan till Sveriges industriella utveckling; miljoner och åter miljoner ton av världens renaste och finaste järnmalm - ett fundament i svensk basindustri, exportnäring och välstånd. Sedan 1890 har LKAB brutit och förädlat malmen, en av Sveriges viktigaste naturresurser. Lika länge har bolaget agerat pålitlig leverantör och samarbetspartner till den europeiska stålindustrin. Järnmalmen har kompletterats med andra naturliga mineraler och idag är LKAB en högteknologisk mineralkoncern med storskalig verksamhet på en global, konkurrensutsatt marknad. En tillförlitlig resurs för ägare och kund, i ständig utveckling och med siktet inställt på framtiden. LKAB är en kreativ smältdegel, där människor, råvara, teknik, kunskap och kompetenser driver en starkt kundorienterad produktion, produktutveckling och forskning i världsklass. Framgångsfaktorer som gjort LKAB till teknologiskt ledande leverantör av järnmalmspellets i världen. Luossavaara Kiirunavaara AB (publ). LKAB är helägt av svenska staten, företrädd av Näringsdepartementet. Verkställande direktör: Lars-Eric Aaro Styrelseordförande: Björn Sprängare Organisationsnummer: 556001-5835

4 ÅRET SOM GÅTT ÖVERBLICK koncernen Koncernsammandrag Mkr 20 2008 2007 2006 Nettoomsättning 11 558 23 128 16 385 14 615 Rörelseresultat 659 10 327 6 148 6 256 - rörelsemarginal, % 5,7 44,7 37,5 42,8 Resultat efter finansiella poster 1 192 10 389 6 344 6 382 - vinstmarginal, % 10,3 44,9 38,7 43,7 Skatt -473-2 748-1 665-1 785 Årets resultat 719 7 641 4 679 4 597 Anläggningstillgångar 23 688 21 414 19 447 14 341 Omsättningstillgångar 11 867 14 915 10 233 11 524 Eget kapital 25 375 25 218 22 251 19 076 Årets kassaflöde -3 140 3 948-1 159 70 Avkastning på eget kapital, %* 2,8 32,2 22,6 27,1 Soliditet, % 71,4 69,4 75 73,8 Investeringar (matr. anläggn.) 3 543 4 716 5 968 4 844 Medeltal anställda 3 788 4 086 3 885 3 737 * Efter skatt. Nettoomsättning och rörelseresultat (MKR) Avkastning på eget kapital (%) Omsättning per marknadsområde (%) 24 000 50 Mellanöstern/Asien 30% 21 000 18 000 40 Övriga 7% 15 000 30 12 000 9 000 20 6 000 3 000 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 20 Europa 63% Nettoomsättningen ( 20) Rörelseresultat Avkastning på eget kapital (efter skatt) Nettoomsättningen minskade med 50 procent till 11 558 Mkr (23 128 Mkr) främst på grund av lägre produktpriser och volymer. Mål avkastning på eget kapital (efter skatt) Avkastningsmålet är 8,5 procent över en konjunkturcykel. Europa är koncernens största marknad. Industrimineralverksamheten Minerals Division VIKTIGA HÄNDELSER 20: Leveranserna av magnetitprodukter påbörjades till Nord Stream-projektet. Ny organisation infördes från och med oktober. Den innefattar tre övergripande geografiska affärsenheter och förbättrar Minelcos förmåga att effektivisera och öka säljtrycket på marknaden. Under sista kvartalet beslutades att stänga olivingruvan på Grönland i slutet av 2010. Nyckeltal Minerals Mkr 20 2008 Omsättning 2 141 2 753 Rörelseresultat -95 216 Rörelsemarginal,% -4,4 7,8 Opertaiva tillgångar 1 352 2 054 Operativa skulder 1 029 1 469 Investeringar 13 55 Avskrivningar 47 49 Nedskrivningar 317 0 Medeltal anställda 384 417 Omsättning per marknadsområde (%) Övriga 15% Mellanöstern/Asien 33% Europa 52% Europa är Minelcos hemmamarknad, tillväxten sker dock i stor utsträckning på andra marknader.

ÅRET SOM GÅTT ÖVERBLICK 5 Järnmalmsverksamheten Mining Division inklusive Sales & Marketing Division VIKTIGA HÄNDELSER 20: Alla sex pelletsverk stängdes i omgångar första halvåret på grund av vikande marknad. Nya affärer gjordes i Kina. Sommarstopp i verksamheten fem-åtta veckor på grund av lågkonjunkturen. Kompletterande bergförstärkning i gruvorna. Kraftigt ökande efterfrågan resulterade i rekordtakt inom produktion, logistik och leveranser under andra halvåret. Nyckeltal Mining Mkr 20 2008 Omsättning 9 613 20 703 Rörelseresultat 537 9 993 Rörelsemarginal,% 5,6 48,3 Operativa tillgångar 27 862 26 262 Operativa skulder 6 885 7 310 Investeringar 3 461 4 608 Avskrivningar 1 741 1 383 Medeltal anställda 3 158 3 461 varav moderbolaget 2 800 3 058 Produktion, Mt 17,7 23,9 Leveranser, Mt 18,7 22,7 Lager, Mt 1,6 2,7 Produktion och produktivitet Mt 25 Ton anställd 10 000 Världens export av järnmalm och produktion av råstål 1 500 (mt) Omsättning per marknadsområde (%) Övriga 5% Mellanöstern/Asien 31% 20 8 000 1 200 15 6 000 900 10 4 000 600 5 2 000 300 0 2004 2005 2006 2007 2008 20 0 0 1960 1970 1980 1990 2000 20 Europa 64% Produktion, Mt ( 20) Produktivitet, ton/anställd Världens export av järnmalm (prel. 20) Världens produktion av råstål ( 20) Hemmamarknaden för LKABs masugnspellets är Europa och för direktreduktionspellets Mellanöstern. (Källa: CRU, december 20, worldsteel, januari 2010) Produktion järnmalmsprodukter Mt Produktion per ort 20 Mt Skeppat 20 Mt Leveranser 20 Mt 20 2008 2007 2006 2005 Pellets 14,7 19,9 18,8 16,9 16,5 Fines* 3,0 3,9 5,9 6,4 6,8 (* inkl specialprodukter) Järnmalmsprodukter Pellets Kiruna 8,1 Pellets Svappavaara 2,3 Pellets Malmberget 4,3 Fines Kiruna* 0,5 Fines Malmberget* 2,5 Summa 17,7 Från Narvik, 157 båtar 14,1 Från Luleå, 293 båtar 2,3 Övriga leveranser Till kund och lager 2,3 Summa 18,7 Pellets 14,3 Fines * 4,4 Summa 18,7 * inkl specialprodukter * inkl specialprodukter Dotterbolag Special Businesses Division VIKTIGA HÄNDELSER 20: Wassara ökade försäljningen till anläggningssektorn med 30 procent, trots lågkonjunkturår. KGS ökade betongproduktionen med 40 procent och byggde en ny betongfabrik i Kiruna. LKAB gav FAB i uppdrag att bygga cirka 200 nya lägenheter under fem år i Gällivare. Nyckeltal Special Businesses Mkr 20 2008 Omsättning 1 8 893 Rörelseresultat 168 140 Rörelsemarginal,% 16,3 15,7 Operativa tillgångar 1 063 1 083 Operativa skulder 375 501 Investeringar 55 69 Avskrivningar 39 29 Medeltal anställda 236 208

6 VD-KOMMENTAR Tillbaka till framtiden Den globala finanskris som startade under 2008 växte till en djup världsomspännande lågkonjunktur som drabbade LKAB hårt under 20. Året blev ändå inte den katastrof som vi befarade. Under hösten vände utvecklingen överraskande starkt och det ekonomiska resultatet för året blev en vinst på 1 192 miljoner kronor efter finansiella poster. Ekonomiska perspektiv Koncernens huvudaffär är järnmalmsverksamheten. Under första halvåret halverades leveranserna, liksom priset på huvudprodukten järnmalmspellets. Vår handlingsplan innebar bland annat att stärka marknadsorganisationen, bearbeta nya marknader och att starta ett kraftfullt kostnadssänknings- och kapitaleffektiviseringsprogram. Det resulterade i nya affärer, nya kunder och väsentligt bättre kassaflöde. LKABs starka finansiella ställning innebar att vi kunde ta beslut om att bygga lager av järnmalmsprodukter samt undvika uppsägningar av tillvidareanställd personal. Tack vare lagren kunde vi ta marknadsandelar när efterfrågan kom tillbaka under andra halvåret. Vi har ett pågående flerårigt kostnads- och kapitalrationaliseringsprogram med målet att successivt sänka kostnadsnivån i kronor per ton till 2007 års nivå, samma som prisnivån för järnmalmsprodukterna. Detta leder till stärkt konkurrenskraft med lägre kostnadsnivå och styrda investeringsutbetalningar. Under året har LKAB omvandlats till ett så kallat publikt aktiebolag. Syftet med det är att öka möjligheterna till lån på kapitalmarknaden, om sådana skulle bli nödvändiga. Vår målsättning är dock att genom kostnadssänkande effektiviseringar klara verksamhet och investeringar med egna medel. De stora framtidsinvesteringarna, i nya huvudnivåer i järnmalmsgruvorna och uppgraderingen av logistiksystemet, fortsatte i stort sett enligt plan under året, trots lägre intäkter. Sociala perspektiv LKAB upplevde under fjolåret en av de värsta efterfrågeminskningarna på mycket länge. De låga leveranserna innebar stora förluster och en hård belastning på likviditeten. Trots detta fortsatte vi arbetet med våra viktiga framtidsinvesteringar och ingen av våra tillsvidarean- ställda inom järnmalmsverksamheten behövde lämna jobbet på grund av de stora produktionsbegränsningar som gjordes under året. Däremot begränsades antalet visstidsanställda samt konsulter och entreprenörer kraftigt. LKAB har ett långsiktigt mål på noll olycksfall. Vi inser att arbetet tar tid och har satt ett delmål som är en halvering av olycksfallen fram till 2012. Under 20 inträffade 58 (65) olyckor med frånvaro. Även om antalet minskade jämfört med året innan så nådde vi inte målet att minska olyckorna med 20 procent. Arbetet med Säkerheten först intensifieras nu i hela koncernen. Brytningen i järnmalmsgruvorna innebär att allt större områden i Kiruna och Malmberget behöver tas i anspråk som industriområde eftersom flertalet malmer på djupet sprider sig mot samhällena. En stor utmaning för LKAB de närmaste åren blir att öka människors kunskap om effekterna av vår gruvbrytning. Tillsammans med kommuner, medborgare, sakägare och andra aktörer söker vi lösningar som uppfattas som rimliga och hållbara för alla intressenter. Miljöperspektiv Världssamfundets, och därmed även järn- och stålindustrins, gemensamma stora utmaning är påverkan på det globala klimatet. I det sammanhanget är LKABs magnetitbaserade pellets en framtidsprodukt som väsentligt sänker koldioxidutsläppen per ton stål jämfört med konkurrerande produkter av hematit. När det gäller att minska branschens koldioxidutsläpp har det europeiska samarbetsprojektet ULCOS, med LKABs unika experimentmasugn i centrum, teoretiskt visat att utsläppen kan minskas med ca 60-70 procent genom att man återför toppgas till processen och samtidigt demonstrerat att man kan särskilja koldioxiden. Fortsättningen av projektet ser mycket intressant ut. LKAB arbetar också

LKAB har klarat lågkonjunkturen Lars-Eric Aaro vd och koncernchef

8 vd-kommentar med ett antal utvecklingsprojekt tillsammans med externa partners för att undersöka möjligheterna att binda koldioxid i gråberg och växande skog. LKAB är en av landets stora elkonsumenter. Det betyder att hållbara energiaffärer, energieffektivisering och utvecklingen på energimarknaden har stor betydelse för vår konkurrenskraft. Det är därför av yttersta vikt att politiska styrmedel i form av exempelvis miljöskatter och handel med utsläppsrätter inom EU stimulerar till en teknikutveckling, inte till en koldioxidexport och därmed utslagning av industrier i Europa. LKAB är delägare i BasEl AB och VindIn AB, vars första vindkraftspark invigdes under året i Skutskär, utanför Gävle. Utredningar pågår om möjlighet till framtida vindkraftproduktion även på andra områden. I oktober invigde vi den om- och tillbyggda malmhamnen i Narvik. Produktlagren har byggts in i berget och tågen går på ett inbyggt spår för att tömma sin last i tolv stycken 60 meter djupa bergsilos. Effektiviteten och miljön i Narvik, där hamnen ligger mitt i staden, förbättras därmed avsevärt. En av årets trevliga överraskningar var att LKAB, med vår första hållbarhetsredovisning någonsin, vann FAR SRS-pris som Sveriges bästa i klassen stora företag på Finforum i december. Det tar vi som ett erkännande av det gedigna arbete som läggs ner inom LKAB i olika hållbarhetsrelaterade sammanhang. Ett aktivt samarbete med det omgivande samhället är en förutsättning för vår framgångsrika verksamhet. Framtida utsikter Järnmalmslagren inom LKAB var vid årsskiftet i princip tömda. Vi fortsätter med full produktion in i 2010, trots en svårbedömd marknad. Produktionskapaciteten i våra pelletsverk är utbyggd till ca 28 Mt per år. Den trånga sektorn i produktionskedjan är tillgången på råmalm, produktionskapaciteten i våra stora underjordsgruvor. Våra strategiska investeringar för att säkra malmbasen från djupare nivåer fortsätter genom arbetet med de nya huvudnivåerna. I Malmberget tas de första delarna igång under sista kvartalet 2010 och i Kiruna under 2013. En miljöansökan om brytning av magnetit från Gruvberget utanför Svappavaara har lämnats in i juni 2008 och vår förhoppning är att komma igång med produktionen under första halvåret 2010. Ansökningar om miljötillstånd för ytterligare två dagbrott i Svappavaara-området kommer att lämnas in under 2010. Vårt mål är att inom tre till fem år nå en produktionskapacitet på ca 37 Mt järnmalmsprodukter. För att behålla positionen som teknologiskt världsledande pelletsleverantör bygger vi under 2010 ett agglomereringslaboratorium i Malmberget. Tillsammans med experimentmasugnen i Luleå erbjuder det nya laboratoriet våra kunder världsunika möjligheter att tillsammans med LKAB, på en ny kunskapsnivå, fortsätta utveckla såväl produkter som processer. Genom de resultat som har uppnåtts i samarbetsprojektet ULCOS har stålindustrin i Europa fått en ny syn på möjligheterna att ta nästa steg i att effektivisera järnframställningen, bland annat med direktreduktion. På längre sikt ser vi stora möjligheter till produktion av DR-produkter i Europa inom ramen för projekt Ironman, som vi bedriver i en förstudie tillsammans med Höganäs och Statoil. Här finns potential att kombinera LKAB Green Pellets med norsk naturgas och en 70-80 procentig minskning av CO 2 -emissionerna via direktreduktionsteknik, vilket aktivt skulle bidra till att nå EUs mål på området. För industrimineralerna förväntas en fortsatt hård konkurrens och Minelco arbetar aktivt med att implementera en flexibel organisation för att möta kundspecifika krav. LKAB har klarat lågkonjunkturen med stärkt ställning på våra hemmamarknader i Europa och Mellanöstern, samtidigt som vi har etablerat nya affärsrelationer i Asien. Vi bygger nu en ny framtid för LKAB, våra medarbetare och våra kunder genom de strategiska investeringarna i nya huvudnivåer för järnmalmsgruvorna i Kiruna och Malmberget och i vårt nya malmfält i Svappavaara-området. Samtidigt ökar vi takten i FoU-insatserna för att stärka positionen som den globalt sett teknologiskt ledande leverantören av järnmalmspellets. Luleå, mars 2010 lars-eric aaro, vd och koncernchef

KONCERNSTRATEGI 9 LKABs koncernstrategier utgår från kunderna Affärsidé LKABs verksamhet är att, med utgångspunkt från Malmfälten, för världsmarknaden tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunderna. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKABs kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten. Vision LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leverantör som ger mest mervärde och därmed ledande inom sina utvalda marknadssegment. LKABs strategiska resa in i framtiden utgår från kunderna Övergripande affärsstrategier för att leva upp till affärsidé och vision kan sammanfattas enligt nedan. Kunden i centrum - Performance in ironmaking LKABs huvudprodukt är järnmalmspellets. Företaget levererar även produkten fines till stålverkskunder. En viss volym järnmalmsprodukter avsätts för leveranser till kunder på tillväxtmarknader. Lönsamma industrimineraler kompletterar LKABs produktportfölj. LKAB sätter kunden i centrum och svarar alltid upp mot kundens krav på produkter och kundservice. LKAB är det teknologiskt ledande pelletsföretaget globalt och levererar mervärden som resulterar i bästa totalvärde för kund. Positionen som världsledande pelletsleverantör inklusive en långsiktig konkurrenskraft säkras genom uthållig satsning på forskning och utveckling. En långsiktig plan är LKABs Ironmaking Research Centre, som idag består av verktygen Experimentmasugnen i Luleå samt AggloLab i Malmberget som är under uppförande och tas i drift under början av 2011. I den långsiktiga planen finns också ett experimentdirektreduktionsverk samt ett experimentpelletsverk. LKAB arbetar med att kontinuerligt implementera nya innovationer och teknologier i pelletstillverkningsprocessen. Företaget har en långsiktig och systematisk satsning på kompetens- och försörjningsuppbyggnad, exempelvis med flera samarbetspartners i världen, men också genom ett långsiktigt samarbete med externa kompetenscentra, bland annat Luleå tekniska universitet. Tillväxt med kunderna Stålkonsumtionen i världen ökar och därmed ökar många av LKABs kunder sin produktionskapacitet. LKAB vill växa med kunderna för att bibehålla en betydande position hos kund för att stärka LKABs långsiktiga konkurrenskraft. Företaget levererar 30 Mt järnmalmsprodukter under 2012 vilket innebär behov av mer råvara för järnmalm, dvs investeringar i ytterligare gruvkapacitet. LKAB öppnar tre nya satellitgruvor i Svappavaara-området och fortsätter prospektering efter fler järnmalmsfyndigheter nära befintliga verksamhetsorter. På sikt växer LKAB mot en kapacitet på cirka 37 Mt genom tilläggsinvesteringar i förädlingsverk och logistiksystem. Säker och resurssnål produktion en självklarhet LKAB har geologiska fyndigheter av världsklass. Verksamheten satsar uthålligt på kompetens, innovationsarbete och teknologier med ständiga förbättringar av kostnader, produkter och processer. Arbetet med Säkerheten först genomsyrar verksamheten. Antalet olycksfall är halverade till 2012 och det långsiktiga målet är noll olyckfall. Attraktivt företag i dag och i morgon LKAB utvecklar och förbättrar ständigt verksamheten och organisationen. Medarbetarna är starkt motiverade att var för sig och gemensamt vidareutveckla LKAB som Dramatiska svängningar kräver flexibla lösningar Leif Boström Direktör Finance Tre saker var viktiga när LKAB valde väg för att tackla lågkonjunkturen. Nämligen vissheten om att recessionen var tillfällig, att världen långsiktigt behöver stål och därmed järnmalm samt LKABs finansiella styrka på ca nio miljarder kronor som gav företaget en unik handlingsfrihet. Efter första halvåret hade likviditeten halverats till drygt fyra miljarder kronor. Järnmalmsleveranserna och priset på huvudprodukten pellets hade också halverats. Resultatet hade sjunkit dramatiskt och företaget redovisade förlust under kvartal två. Därför satte LKAB upp ett omfattande kostnads- och kapitalrationaliseringsprogram för koncernen. I programmet, som är flerårigt, ingår exempelvis ökad konkurrensutsättning och ändrat köpbeteende, förbättrad material- och lagerhantering, energibesparingar, förskjutna investeringsutbetalningar och en långsiktig personalanpassning via naturliga avgångar i kombination med verksamhets- och organisationsutveckling. De stora och tunga investeringarna i nya huvudnivåer i Kiruna och Malmberget är förutsättningar för LKABs framtid. Ett av målen som sattes upp var att klara dessa genom eget kassaflöde. LKAB omvandlades till ett så kallat publikt bolag för att underlätta framtida lånemöjligheter. En så kallad lånefacilitet på 5 000 Mkr tecknades för att kunna användas vid behov. Ett annat viktigt mål var att sänka kostnadsnivån i kronor per ton för järnmalmsprodukterna till 2007-års nivå, samma som gällande prisnivå. Forts nästa sida

10 KONCERNSTRATEGI forts. Strategin på kort sikt var att ta en månad i taget, att producera och sälja till de marknader som trots lågkonjunkturen efterfrågande produkterna, exempelvis Kina och Mellanöstern. LKAB bestämde sig också för att lägga såväl produkter som råmalm på lager i avvaktan på en vändning i konjunkturen. Kapitalbindningen i lager var möjlig tack vare den finansiella styrkan. Verksamheten fick visa prov på stor flexibilitet under året. En utmaning som de klarade med utmärkt resultat. Produktionsanläggningar stängdes i omgångar under första halvåret. Antalet visstidsanställda och leverantörer/konsulter begränsades kraftigt. Egna tillsvidareanställda personer från stängda verksamheter omdisponerades till arbeten som behövde utföras. Ett fem till åtta veckor långt sommarstopp genomfördes i järnmalmsverksamheten. Fyra veckor av sommarstoppet togs ut i semester. Resterande fyra veckor betalade LKAB lön mot att medarbetarna sköt på 20 års lönerevisioner och tog tid från tidsbanker. Under hösten ökade leveranserna dramatiskt. LKAB kunde nyttja de tidigare uppbyggda lagren av järnmalmsprodukter och råmalm för att snabbt komma igång med leveranser till kunderna. Trots produkter på lager och full produktion hade LKAB under hösten och vintern svårt att fylla båtarna som stod i kö i hamnarna. Rekordleveranserna under andra halvåret resulterade i en miljardvinst för året. De dramatiska svängningarna under 20 har lärt oss att förändringar kommer snabbt. Flexibla lös - ningar inom alla områden är viktiga för att lotsa LKAB in i framtiden. ett konkurrenskraftigt och attraktivt företag. Företaget är en förtroendegivande partner i Malmfälten med aktiv dialog och tidsenlig kommunikation med sina intressenter. LKAB utvecklar kontinuerligt sina medarbetare och arbetar aktivt för att säkerställa behovet av framtida medarbetare och med att anpassa och utveckla organisationen, exempelvis genom mångfald och jämlikhet. Policy Kvalitetspolicy miljö- och energipolicy Etikpolicy personalpolicy informationspolicy finansiella policys I korthet Samhällsomvandlingar tillsammans med intressenterna LKABs gruvdrift orsakar samhällsförändringar i Kiruna och Malmberget och påverkar därmed många människors situation och vardag. Företaget arbetar proaktivt för att samhällsomvandlingarna genomförs med en allt bättre framförhållning och i stark samverkan med berörda kommuner, kommunmedborgare, myndigheter och andra intressenter. Roller och ansvarsfördelningar är tydliga. LKAB ska överträffa kundernas nuvarande och framtida förväntningar genom att engagera alla i ständiga förbättringar. Vi ska sträva mot noll fel i allt vi gör och varje anställd är ansvarig för kvaliteten i sitt arbete. LKABs verksamhet ska genom ständiga förbättringar av arbetsmiljön, yttre miljön och energianvändningen bidra till en långsiktigt hållbar och lönsam utveckling. LKAB ska sträva efter att av sina intressenter uppfattas som att LKAB utvecklar och bedriver en sund och framgångsrik verksamhet och att den bedrivs med hög integritet och moral. LKABs personalpolicy ska bidra till att LKAB är och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. LKABs medarbetare ska alltid vara väl informerade om dels företagets verksamhet, omvärld, mål, strategier och resultat, dels om den egna arbetsplatsen och dess roll i verksamheten. LKABs externa intressenter ska kontinuerligt och i tid ges en rättvisande bild av företaget och dess verksamheter. Kredit- och valutapolicy samt policy för hantering av finansiella tillgångar och skulder, se hemsidan. Utdelningspolicy, se Bolagsstyrningsrapporten. Fullständiga policys se www.lkab.com

LKABS ÅRSBERÄTTELSE 11 LKAB 20 M a r k n a d 1 3 Järnmalms- gruvorna 18 Forskning och utveckling 22 Personal 23 Investeringar 24 Industrimineral- verksamheten 25 Det är svårt, om inte omöjligt, att tänka sig en värld utan järn och stål. I tusentals år har järn- och stålframställning gått hand i hand med samhällsutvecklingen och bidragit till dagens välstånd och högteknologiska samhälle. Stål är i särklass det mest använda konstruktionsmaterialet i världen. Trots att nya material hela tiden utvecklas, är stål och därmed även järnmalm, ryggraden i den globala ekonomiska och materiella utvecklingen. Dotterbolag 26 En av stålets unika fördelar är möjligheten att i tillverkningsprocessen justera dess egenskaper för att perfekt matcha det slutliga användningsområdet. Överallt runt omkring oss finns stål i olika kvaliteter; på väggar och tak och som bärande konstruktioner i byggnader, i olika typer av transportfordon och maskiner, möbler, verktyg, datorer och häftklamrar. Inget annat material är så flexibelt i sitt användningsområde och ger sådan hög prestanda i förhållande till pris. Det behövs järn för att tillverka stål. Järn är det fjärde vanligaste grundämnet på vår jord, ofta i förening med syre som bildar exempelvis mineralerna magnetit och hematit. Trots att järn praktiskt taget finns överallt, är det inte säkert att förekomsten är så pass rik att den är brytvärd. Först när vinsten vid försäljning överstiger kostnaden för framställning kallas mineralet för järnmalm. Av all järnmalm som bryts i världen består huvuddelen av blodstensmalm, eller hematit. Den järnmalm som LKAB bryter i Kiruna och Malmberget är huvudsakligen av typen magnetit, även kallad svartmalm. Magnetiten är som namnet antyder ferrimagnetisk, vilket gör den

12 L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E enkel att separera från gråberg vid anrikning. Magnetit har också en annan egenskap som ger den en stark konkurrensfördel och ett mervärde gentemot hematiten. Magnetiten kräver väsentligt mindre mängder energi vid förädling till järnmalmspellets. Det ger LKAB en framskjuten position som leverantör av pelletsprodukter till den globala stålindustrin. På en global, konkurrensutsatt marknad är LKAB i ton räknat en mycket liten järnmalmsproducent. Inom segmentet pelletstillverkning är bolaget däremot en marknadsledande aktör och i kapacitet räknat världens näst största enskilda pelletsleverantör. I 55 år, sedan det första pelletsverket byggdes i Malmberget 1955, har LKAB bedrivit produktutveckling och skaffat sig erfarenhet och kunskap inom pelletstillverkning i nära samarbete med stålverkskunderna i Europa. LKABs gröna förädlingsprocess Råmaterialet till LKABs pellets består huvudsakligen av magnetit. Vid pelletstillverkningen avger magnetiten kemisk energi som täcker 60 procent av behovet i tillverkningsprocessen. Därför tillsätter LKAB väsentligt mindre mängder fossila bränslen som kol och olja till processen, jämfört med konkurrerande hematitprocesser. Med LKABs pellets minskar utsläppen av koldioxid per ton stål väsentligt jämfört med alternativen att sintra hematitfines vid stålverken, eller att använda pellets av hematit. Det är därför vi kallar våra produkter för LKAB Green Pellets. Grundregeln säger att för varje ton råstål som tillverkas släpps två ton koldioxid ut i atmosfären. LKAB Green Pellets ställer den regeln på ända genom att minska emissionerna. För precis som stål- och järnmalmsmarknaden är världsomspännande, är också klimatfrågan global. LKAB Green Pellets hjälper gruv- och stålindustrin att minska sin miljöpåverkan och att bidra till en hållbar utveckling. Prisutveckling järnmalmsprodukter 270 240 210 180 150 120 90 60 30 0 LKAB Pellets (fob Narvik) Vale Pellets (fob Tubarao) Kiruna B Fines (fob Narvik) Carajas Fines (fob Ponta de Madeira) (Källa: LKAB, Vale) (US Cents) 2004 2005 2006 2007 2008 20 Vid pelletstillverkningen avger magnetiten kemisk energi som täcker 60 procent av behovet i tillverkningsprocessen. LKAB Green Pellets är baserade på 55 års erfarenhet av pelletisering.

L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E 13 Osäkerhet om konjunkturutvecklingen präglade marknaden 20 Kina kom snabbt tillbaka 20 och importerade stora mängder järnmalm och kompenserade svagare efterfrågan från andra regioner i världen. Efterfrågan på järnmalm styrs av omvärldsfaktorer som är svåra att påverka. Branschen är konjunkturkänslig och dollarkursberoende. Prissättningen är global. Priset görs i regel upp årsvis i förhandling mellan världens ledande producenter och köpare och blir sedan riktpris för hela branschen. Sjöfraktskostnaden har också avgörande betydelse eftersom världsmarknadspriset jämförs inklusive fraktkostnad inom europeiska unionen, EU. De första internationella prisuppgörelserna för 20 fastslogs under sommaren, kraftigt försenade på grund av osäkerheten inför konjunkturutvecklingen. Uppgörelserna medförde för LKAB en sänkning av priset på masugnspellets med 48,3 procent jämfört med året innan. För Kiruna B fines (KBF) blev det en sänkning med 31,65 procent och för Malmberget A Fines (MAF) med 31,55 procent jämfört med fjolåret. Så sent som i december hade ännu inga prisöverenskommelser träffats för 2010 mellan världens stora järnmalmsproducenter och ståltillverkare. Kina stod starkt när den globala ekonomin sviktade Omfattande infrastruktursatsningar och en stark utveckling inom exempelvis fordons- och tillverkningsindustrin samt byggsektorn, har direkta och positiva effekter på järnmalmsmarknaden och därmed också för LKAB. Det var en utveckling man kunde se under 2007 då den globala stålefterfrågan var stark och medförde att priserna på järnmalmspellets och fines nådde rekordnivåer under 2008. Under hösten 2008 övergick avmattning och oro på den amerikanska finansmarknaden i en fullständig kollaps, som snabbt växte till en internationell finanskris med efterföljande lågkonjunktur. Resultatet blev att efterfrågan på stålkrävande kapitalvaror, som exempelvis bilar och bygginvesteringar, sjönk mycket kraftigt. När stålproduktionen bromsades upp, för att anpassas till efterfrågan, gick botten ur järnmalmsmarknaden och försäljningsvolymerna för LKAB De största stålproducerande länderna Land Ranking 20 2008 % 08 Kina 1 567,8 500,3 13,5 Japan 2 87,5 118,7-26,3 Ryssland 3 59,9 68,5-12,5 USA 4 58,1 91,4-36,4 Indien 5 56,6 55,1 2,7 Sydkorea 6 48,6 53,6-9,4 Tyskland 7 32,7 45,8-28,7 Ukraina 8 29,8 37,3-20,2 Brasilien 9 26,5 33,7-21,4 Turkiet 10 25,3 26,8-5,6 Sverige 36 2,8 5,2-46 (Källa: worldsteel, januari 2010) LKAB Övriga Bilden visar de globala järnmalmsströmmarna från producent- till mottagarländer. (Källa: LKAB, CRU) sjönk kraftigt första halvåret 20. Speciellt svag var utvecklingen i Europa, där LKAB har sin största marknad, eftersom stålverken minimerade sina lager på stål och järnmalm. Kunderna i Nordafrika och Mellanöstern reducerade också kapaciteten, men tack vare starkare inhemska marknader kom de tillbaka redan sommaren 20. Dragloket i den bräckliga världsekonomin och på järnmalmsmarknaden under året var Kina som importerade stora volymer och där- Världshandeln med järnmalm Största exportländerna Australien Brasilien Indien Sydafrika Kanada Sverige Största importländerna /regionerna Kina Japan EU Sydkorea Mellanöstern (Källa: CRU, december 20)

14 L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E Om Järnmalmspriser Den globala järnmalmsförsäljningen sker i US-dollar. Medan handeln med järnmalm på Europamarknaden sker efter årsvis överenskommet riktpris, (referenspris/benchmarkpris) mellan branschparterna, använder sig den asiatiska marknaden både av fastställt referenspris och rörligt pris (spotpris). I december 20 hade Kina ännu inte träffat några avtal om referenspriser, vilket var historiskt. I slutet av året handlade Kina järnmalm till spotpriser som låg 20 30 procent över de referensprisavtal som andra stålverk i Japan och övriga Asien förhandlat fram. Troligt är att även Kina vill ha en återgång till ett stabilare referenspris med spotpriset som en temperaturmätare på vart världskonjunkturen och järnmalmsmarknaden är på väg. Osäkerheten om marknadsläget gör dock att prisförhandlingarna kan dra ut på tiden. Tyngdpunkten för järnmalmsförsäljningen ligger i Asien, vilket styr prisförhandlingarna för den europeiska marknaden som väntar in utfallet från parterna i Asien. För europamarknadens och LKABs del innebär ovanstående att något referenspris för 2010 troligtvis inte är klart förrän under andra kvartalet. Analytiker tror visserligen på en uppgång för järnmalmspriserna 2010, men utfallet är ovisst. I slutändan är det konjunkturutvecklingen med efterfrågan och köpkraft som avgör hur prisbilden blir. med, till viss del, kompenserade en svagare efterfrågan från andra regioner. Kina ökade sin inhemska järnmalmskonsumtion och producerade 52 Mt stål i augusti, det högsta månadsresultatet någonsin i världen. För att möta den sviktande marknaden i Europa och Norden förstärkte LKAB sin marknadsorganisation under första halvåret 20 och bearbetade nya marknader, bland annat i Kina. Affärer gjordes med nya kinesiska kunder under sommaren samtidigt som försäljningen ökade till Mellanöstern och efterfrågan på LKABs hemmamarknad i Europa började återhämta sig. Miljö och energi stabiliserade industri mineralmarknaden Även om den globala lågkonjunkturen hade stort genomslag på LKABs leveranser av järnmalmsprodukter till stålindustrin, blev effekterna varierande för industrimineralverksamheten som organiseras och verkar under varumärket Minelco. Vissa produktområden visade vikande efterfrågan, medan andra gick mer stabilt genom krisen. Höga energipriser har drivit på efterfrågan från bland annat olje- och gasindustrin, vilket har skapat en stor potential för magnetit som råvara för tillverkning av tung betong som täckskikt på gasrörledningar. Efterfrågan var även hög på marknaden för vattenreningskemikalier. I Europa måste till exempel de nya EU-länderna anpassa sina utsläpp till gällande EU-regler. Magnetit används exempelvis vid framställning av järnsalter som används som flockningsmedel för att påskynda avskiljningen av humusämnen i samband med rening av vatten med hjälp av så kallad sedimentering. Kraftigast tillväxt i Asien och Kina Efterfrågan på mineralmarknaden var totalt sett svag under första halvåret men förbättrades under de sista sex månaderna, även om den vid årets slut ännu inte var helt normaliserad. Europamarknaden representerar drygt hälften av Minelcos omsättning. Tillväxten sker dock i stor utsträckning på andra marknader, främst Asien och Kina, och förväntas fortsätta mot en geografiskt jämnare fördelad försäljning. Ökad efterfrågan höjde spotpriser på järnmalm Statistik från World Steel Association (worldsteel) indikerar att stålefterfrågan ökar baserat på stigande produktion i Kina, Japan, Sydkorea, Tyskland, USA och Brasilien, världens största stålproducenter. På LKABs hemmamarknad i Europa gick priserna för de flesta stålprodukter upp under hösten. En återgång till mer regelbundna inköp från stålindustrins kunder medförde att tillgången på många järnmalmsprodukter begränsades. Spotpriserna på järnmalm i Asien ökade. Ökande försäljningsvolymer och stigande stålpriser medförde att flertalet stålproducenter i Europa återupptog delar av sin produktion. Även de flesta av världens största stålproducerande länder redovisade från och med augusti 20 en ökande månatlig produktionstakt. Den totala produktionen för helåret var dock fortfarande mycket lägre i jämförelse med nivåerna för ett år sedan. Asien och Kina visar vägen för 2010 Utvecklingen för stålmarknaden, som är grunden för järnmalmsmarknaden, anses som svårbedömd, men förväntas fortfarande bli svag under 2010. Det råder stor osäkerhet om hur den underliggande konsumtionen kommer att utvecklas. Dessutom har kreditvillkoren blivit strängare, vilket kan begränsa takten på återhämtningen. När det gäller järnmalmspriserna för 2010 är den övervägande bedömningen att priserna kan komma att stiga. För industrimineralverksamheten förväntas fortsatt tillväxt under 2010 inom miljö- och energisektorn. Asien med Kina är generellt en tillväxtmarknad för samtliga industrimineraler och i Nordamerika finns goda affärsmöjligheter inom exempelvis miljösektorn. En byggtakt motsvarande två Sverige varje år Inte ens en världsomspännande lågkonjunktur kunde bryta Kinas starka tillväxt som återhämtade sig snabbare än resten av ekonomierna under 20. Ökningen av Kinas BNP ligger stadigt på 9 10 procent per år och behovet av stål i Kinas förflyttning från lantbrukssamhälle till industrisamhälle är enormt; 850 miljoner av Kinas totala befolkning på 1,3 miljarder människor beräknas leva i städer 2030. För att klara detta innebär det att Kina måste ha en byggtakt motsvarande två hela Sverige varje år. Tillkommer gör de lika ofattbart stora satsningarna på infrastruktur samt kinesiska folkets längtan efter västvärldens självklarheter som kylskåp och tv-apparater. Bara under 2008 registrerades det nära 5,7 miljoner nya bilar och 600 miljoner nya mobiltelefonabonnemang i Kina och tillväxten fortsätter. Under januari 2010 tillverkades 1,6 miljoner bilar.

L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E 15 Från Kirunagruvan till kund - ett exempel BRYTNING AV RÅMALM FÖRÄDLING TRANSPORT TÅG DAG 1 DAG 2 Sprängning kl 01.30 Fines kl.00.30 Kiruna kl 15.00 Pellets kl 10.00 10.30 DAG 3 60 eller längre KUNDEN LASTNING I BÅT HAMN Luleå: SSAB 2 3 dygn* Kl 02.00 Narvik kl 19.00 Europa: 1-3 veckor* Sydostasien och Mellanöstern: 7-9 veckor* * Ungefärliga leveranstider, varierar beroende på kundens närhet till hamn och vilka transportleder som används Illustrationen visar hur lång tid det i bästa fall tar från det att malmen sprängs loss i Kirunagruvan tills den förädlas till järnmalmsprodukter som fines och pellets, transporteras med järnväg till hamn, lastas i båt och når kunderna runt om i världen. Kinas betydelse för utvecklingen av järnmalmsmarknaden förväntas vara helt dominerande de närmaste åren, såvida inget oförutsett inträffar. Kina viktigaste järnmalmsmarknaden Kina är världens viktigaste tillväxtekonomi och marknad för den globala handeln med järnmalmsprodukter. När en stor del av järn- och stålmarknaden utanför Kina gick på sparlåga, ökade istället Kina sin import av järnmalm från 444 Mt 2008, till 628 Mt 20. Kinas betydelse för utvecklingen av järnmalmsmarknaden förväntas vara helt dominerande de närmaste åren. LKAB söker alltid i första hand affärsrelationer där marknadsandelen av levererad järnmalmsråvara är hög. Målet är att utveckla långsiktiga och stabila affärsrelationer. Det är en strategi som LKAB framgångsrikt har utövat ända sedan företaget grundades och som har resulterat i väl fungerande kundrelationer som är över 100 år gamla. För LKAB är den kinesiska marknaden högintressant genom den tekniska utvecklingen som sker på världens enskilt stösta stålmarknad. Även för Minelco och industrimineralverksamheten är Asien och framförallt Kina en starkt växande marknad, bland annat för mineraler till gjuterier och stålindustri. Området är också en viktig källa för mineraler som Minelco kan sälja på andra marknader.

16 L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E Av LKABs magnetit tillverkar SSAB högkvalitativ tunnplåt som kallvalsas och glödgas till höghållfast Hiloc-stål för verkstadsindustrin av Duroc Special Steel. Från järnmalm till höghållfasta krockbalkar för bilindustrin Järn i retur som kvalitetsstål LKABs järnmalmsprodukter transporteras till utlastningshamnarna i Narvik och Luleå i nya järnvägsvagnar av höghållfast stål från SSAB, tillverkade av 100 procent masugnspellets från LKAB. I Narvik tömmer tågen sin last längs en 500 meter lång stålbrokonstruktion från finska Ruukki även den tillverkad av järnmalm från LKAB. Efterfrågan på kundanpassat specialstål och effektiva förädlings processer har sin början i LKABs järnmalmsprodukter. LKABs nisch är att leverera teknologiskt ledande pelletsprodukter och även fines till stålverkskunder runt om i världen. Många av kunderna är i sin tur nischade mot järn- och stålprodukter av högsta klass. Stål är en sammanfattande benämning på olika legeringar av järn och andra metaller som mangan, bor, krom och nickel. Minelco levererar bland annat mineralerna olivin, flusspat och bauxit till stålindustrin, men också färdiga produkter som slaggstoppare. Recepten på tillsatserna i ståltillverkningen är otaliga och kan ge stål med mycket specifika och behovsanpassade egenskaper. En intensiv forskning och försöksverksamhet om råvaror sker i LKABs unika experimentmasugn i Luleå. Högt förädlade stålprodukter Av LKABs pellets och fines tillverkas ett brett spektra av högkvalitativa järn- och stålprodukter. Många stålverk/kunder har specialiserat sig på en ökad kundanpassning och förädlingsgrad, till exempel höghållfast stål och andra typer av specialstål som rostfritt stål, snabbstål och kullagerstål. I övrigt produceras plåt, band, stång, profiler, tråd och rör för vidareförädling inom exempelvis bygg-, tillverknings-, och fordonsindustrin.

L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E 17 Den internationella handeln med järnmalm domineras av tre stora aktörer LKABs närhet till den europeiska marknaden är en fördel i konkurrensen. Den sammanlagda järnmalmsproduktionen i världen uppgick till ca 1 690 Mt under 20. LKAB producerade 17,7 Mt, vilket motsvarar ungefär en procent av världsproduktionen. Kina är världens största järnmalmsproducent, följt av Australien, Brasilien och Indien. Kina, som även är världens största importör av järnmalm, är följaktligen också den största stålproducenten före Japan och Sydkorea. Handeln med järnmalm är en konsoliderad bransch. De största enskilda producenterna och exportörerna av järnmalm är brasilianska Vale och de anglo-australiensiska gruvbolagen Rio Tinto Group och BHP Billiton. Vale har hela sin gruvdrift koncentrerad till Brasilien. Försäljningsvolymerna består till största delen av fines (ca 88 procent) samt andra järnmalmsprodukter och pellets (ca 12 procent). Export sker till Asien, Europa, Nordamerika och Mellanöstern. Kina är Vales enskilt största mottagarland. Rio Tinto har gruvor med järnmalm i västra Australiens Pilbara region samt i Canada och Brasilien och har pågående utvecklingsprojekt i Indien och Afrika. Järnmalmen från gruvorna i Australien exporteras i huvudsak till Asien med Kina som största importör. BHP Billiton har sina huvudsakliga malmfyndigheter i västra Australien. De är också hälftendelägare i en konkurrent till LKAB dvs Samarco i Brasilien. Den andra hälften av Samarco ägs av Vale. BHP Billitons viktigaste försäljningsmarknader finns i Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan. Högre priser skapar lönsamhet i mindre gruvor LKAB har en klar konkurrensfördel med sin närhet till den europeiska marknaden. Korta transporter ger lägre fraktkostnad och stor följsamhet i efterfrågan från stålverkskunderna. De konkurrenter som ligger närmast, och kan erbjuda liknande järnmalmsprodukter som LKAB, finns i Ukraina och Canada. Det finns en tendens att delar av industrin i Centraleuropa drar sig närmare malmfyndigheterna österut för att få en ännu större närhetsfördel. Stigande järnmalmspriser har också gjort det lönsamt för brytning av malm med lägre järnhalt. Det har exempelvis resulterat i nyöppnandet av Sydvaranger Gruver i Kirkenes, en planerad nystart av Dannemora Gruvor nordost om Uppsala och projekteringen av tre gruvor i svenska Pajala och finska Kolari. Även LKAB planerar att öppna tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara-området för att öka tillgången på järnmalm. En stor pelletsleverantör Världens största enskilda pelletsleverantör är Vale i Brasilien, med en kapacitet på drygt 40 Mt pellets per år. Näst störst är LKAB med en kapacitet på cirka 25 Mt i nuläget. Den tredje platsen innehas av Samarco i Brasilien, vars kapacitet är cirka 22 Mt per år. Företaget ägs till hälften var av Vale och BHP Billiton. En liten järnmalmsleverantör Vale, Rio Tinto och BHP Billiton är världens tre största leverantörer av järnmalmsprodukter. Tillsammans levererade de ca 577 Mt under 20. Det motsvarar ungefär 70 procent av de totala järnmalmsleveranserna i världen. LKAB levererade 18,7 Mt, vilket motsvarar en marknadsandel på cirka två procent i världen. LKAB vill öppna tre nya dagbrott i Svappavaara-området; Gruvberget, Leveäniemi och Mertainen.

18 L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E LKABs högkvalitativa magnetit bryts i två av världens största underjordsgruvor Högvärdig järnmalm, hög automatisering och världsledande teknik skapar lönsamhet i LKABs gruvbrytning. En stor del av jordens järnmalmsresurser består av hematit som ligger relativt ytligt i jordskorpan och därför kan brytas i stora dagbrott. LKABs malmfyndigheter däremot, består till största delen av stående/lutande malmkroppar av magnetit som bryts i underjordsgruvor på ca en kilometers djup. Gruvorna i Kiruna och Malmberget är världens största underjordsgruvor för järnmalm. Kiruna Sedan gruvbrytningen startade 1900 har mer än en miljard ton utvunnits i Kirunagruvan där malmkroppen är som en gigantisk, sammanhållen skiva av magnetit. Den är ungefär fyra kilometer lång och sträcker sig uppskattningsvis två kilometer ner i marken. Brytningen sker via huvudnivån på 1045 meters avvägning. En ny huvudnivå håller på att anläggas 320 meter längre ner och den tas i drift under 2013. Malmberget Gruvbrytningen i Malmberget har pågått sedan 1888 och gruvan har ett 20-tal malmkroppar där gruvdrift för närvarande sker i cirka 10 av dem. I västra fältet, via huvudnivå på 600 meters avvägning, bryts mestadels hematit, medan man i de östra fälten enbart bryter magnetit via huvudnivåer på 800 och 1000 meters avvägning. En ny huvudnivå håller på att byggas på 1250 meters avvägning och den tas i bruk i slutet på 2010. Automatisering och innovativ teknik För att järnmalmsbrytningen ska vara lönsam, nu och i framtiden, har LKAB utvecklat en effektiv och högt automatiserad produktionsoch logistikkedja med världsledande tekniska innovationer. En viktig faktor för LKABs konkurrenskraft är att klara av en säker, storskalig brytning under jord. För att klara detta är exempelvis förmågan att borra extremt raka och långa borrhål för placering av sprängmedel en av förutsättningarna. Genom egenutvecklad teknik i dotterföretaget Wassara AB, kan LKAB med borriggar utrustade med Wassara-hammaren, en vattendriven och miljövänlig borrteknik, effektivisera järnmalmsbrytningen.

L K A B S Å R S B E R Ä T T E L S E 19 LKAB letar efter mer järnmalm Prospektering inom och utom gruvområdena ska säkerställa tillväxt och hållbar gruvdrift även i framtiden. Tillgången på järnmalm, är sedan kapacitetsutbyggnaden ovan jord med två pelletsverk och effektivare logistiksystem, flaskhalsen i produktionskedjan. För att säkra den framtida tillgången på malm undersöker LKAB både befintliga malmkroppar i Kiruna och Malmberget samt utför konventionell prospektering i sökandet efter intressanta järnmalmsfyndigheter även utanför gruvområdena. Malm för nya huvudnivåer I Malmberget planeras 58 000 meter undersökningsborrning under 2010. I Kiruna pågår sedan 2008 ett diamantborrningsprogram med syfte att undersöka malmkroppens djup och fortsättning mot norr. Under 20 har 14 500 meter borrats. Under 2010 kommer detta undersökningsprojekt att fortsätta samtidigt som en tätborrning i området ner till 1200 meters avvägning planeras. Malmreserver per 31 december 20 (ingående sovringsverket) Kvantitet, Mt Procent Fe 20 2008 20 2008 Kiruna Bevisad 598 602 48,6 48,5 Sannolik 76 82 46,4 46,7 Malmberget Bevisad 298 304 43,8 44,1 Sannolik 52 32 37,8 44,9 Gruvberget Bevisad 11-53,2 - Sannolik - - - - Malmreserver omfattar malm inom beviljade bearbetningskoncessioner. Malmreserven i Kiruna omfattar malm ovan 1365 m avv. Malmreserven i Malmberget omfattar malm över 1250 m avv för Östra fältet. För Västra fältet omfattas malm ovan 600 m avv. Malmreserver för Gruvberget omfattar magnetitmalm ovan 220 m avv. Proportionen av brutet tonnage gråberg/ malm inom dagbrott är 1,7. Vid beräkningar av reserverna har priserna gällande år 2004 2005 använts. Järnförluster vid förädlingsprocessen är cirka åtta procent. Malm från nya fyndigheter Ansökan om permanent brytning på maximalt två miljoner ton magnetit per år har skickats in till Miljödomstolen och förhoppningen är att LKAB ska få tillstånd att starta brytning under första halvåret 2010. Övrig prospektering utanför gruvområdena under 20 har främst baserats på resultaten från TEM-mätningen (en mätningsmetod som använder elektromagnetiska pulser för att undersöka berggrunden) som utfördes från helikopter 2008. Tolkningarna för alla mätområden (Kiruna, Malmberget, Kuosanen och Mertainen, Ylipääsnjaska) har färdigställts. 2010 planeras diamantborrning i tre objekt: Lappmalmen, Mertainen och Gruvbergets hematit samt geofysiska mätningar runt Tuolluvaara och Tuollujärvi samt på två objekt på Ylipääsnjaska. Mineraltillgångar utöver malmreserver per 31 december 20 (ingående sovringsverket) Kvantitet, Mt Procent Fe 20 2008 20 2008 Kiruna Känd 94 93 48,4 47,8 Indikerad 153 121 44,9 46,5 Antagen 82 114 46,8 46,3 Leveäniemi Känd 80 80 47,1 47,1 Indikerad 30 30 47,0 47,0 Antagen - - - - Malmberget Känd 51 51 42,8 42,8 Indikerad 2 2 44,1 44,1 Antagen 20 20 39,4 39,4 Mineraltillgångarna i Kiruna redovisas ned till 1500 m avv och i Malmberget redovisas för Östra fältet ned till 1250 m avv och mellan 600 och 800 m avv för Västra fältet. På djupare nivåer på resp ort saknas information för uppskattning av halter och mängder. Mineraltillgångarna för Gruvberget redovisas inte i denna rapport. LKAB har även bearbetningskoncession för Mertainen. Tre nya dagbrottsgruvor på gång Per-Erik Lindvall Direktör Techonolgy & Business Development LKAB vill växa tillsammans med sina kunder och därför behövs mer järnmalm. Första halvåret 2010 förväntar sig LKAB att kunna starta brytningen av Gruvberget vid Svappavaara, med maximalt två miljoner ton järnmalm per år. Dessutom ska LKAB under 2010 lämna in ansökan till Miljödomstolen om att tömma vattnet från Svappavaara gamla dagbrott, för att eventuellt kunna starta upp den gruvan också. Högintressant är också fyndigheten Mertainen strax utanför Kiruna. Ansökan om provbrytning kommer att lämnas in till Länsstyrelsen under 2010. Dessa tre nya dagbrottsgruvor är viktiga delar i LKABs flexibilitetsstrategi. Sedan kapacitetsuppbyggnaden ovan jord är råmalmstillgången flaskhalsen i processkedjan. Fyndigheterna innehåller cirka 300 Mt järnmalm tillsammans. I grova siffror innebär tillskotten från dessa gruvor en kapacitetshöjning med cirka fem miljoner ton järnmalmsprodukter per år, vilket motsvarar mängderna från LKABs största pelletsverk KK4. De tre gruvorna kopplas till konjunkturläget som avgör omfattningen av brytningen. De ligger i LKABs närområde, vilket underlättar en brytningsstart eftersom infrastruktur i form av vägar, förädlingsanläggningar, transporter och hamnar redan finns klara. LKAB redovisar malmreserver och mineraltillgångar enligt rekommendationer antagna av SveMin. De överensstämmer i tillämpliga delar med Ontario Securities Commissions (OSC) regelverk National Instrument 43-101, som reglerar hur malmreserver och tillgångar ska redovisas. Carlos Quinteiro, verksamhetschef för gruvplanering i Kiruna vid Mining Division, är kvalificerad person ackrediterad av SveMin. Han har mer än 10 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin och har sammanställt LKABs siffror.