Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Regeringen inbjöd ett stort antal remissinstanser att inkomma med synpunkter på den tidigare medieutredningen. I sammanhanget begärde regeringen särskilt synpunkter på kapitel 7 Ett nytt mediestöd för allmänna nyhetsmedier som innebär en reformering av det nuvarande presstödet. Ett flertal av de bolag som vi representerar och som utsetts till remissinstanser har enskilt eller i samverkan inlämnat synpunkter på det aktuella förslaget. Då medieutredningen också på ett förtjänstfullt sätt bidrog med analyser och slutsatser kring medieutvecklingen vill vi emellertid gemensamt lyfta ett antal viktiga frågeställningar som från våra utgångspunkter är nödvändiga att belysa i avseende public service-bolagens roll och uppdrag inför kommande tillståndsperiod från och med 2020. Regeringen har beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att föreslå ett nytt finansieringssystem för radio- och tv i allmänhetens tjänst. Vi har stor förståelse för behovet av en ny finansieringsform, men anser att det är olyckligt att utreda finansieringen isolerat från de övergripande frågorna om public service-bolagens framtida roll och uppdrag. Så vitt vi har förstått förväntas kommittén få tilläggsdirektiv avseende uppdraget inför kommande tillståndsperiod. Vi anser dock att frågor som rör finansiering, anslagsnivå och uppdrag bör utredas och behandlas gemensamt och utifrån situationen på mediemarknaden som helhet. Inte minst är det viktigt att först utreda public service-bolagens uppdrag och framtida roll på den svenska mediemarknaden och först därefter handskas med frågan om finansiering av detta uppdrag. I enlighet med vad medieutredningen påpekade utgörs det enskilt största offentliga stödet till medierna av de medel som via radio- och tv-avgiften går till de tre programbolagen. I debatten under senare år har olika aktörer framfört uppfattningen att även andra än SVT, SR och UR skulle kunna ta del av det offentliga stödet i syfte att stärka mångfald och konkurrens. Även detta talar för en samlad genomlysning av syftet med stödet, dess omfattning, programbolagens uppdrag, marknadspåverkan och möjligheterna för andra aktörer att konkurrera. Förslaget till reformerat presstöd är i många stycken välkommet, men det blir orimligt när det mer än tio gånger större offentliga stödet till programbolagen inte utreds med hänsyn till effekterna för hela mediemarknaden och dess utveckling. 1
Medieutredningen fick inte i uppdrag att lämna författningsförslag avseende finansiering och uppdrag till public service. Utredningen har emellertid bidragit med en rad konkreta förslag om vilka frågeställningar public service- utredningen bör koncentrera sina insatser. De sammanfattas främst i bilaga 3, men även i övrigt finns viktiga resonemang kring de offentligt finansierade medierna. Även om vi anser att det är olyckligt att finansieringsfrågan förefaller att hanteras separat, finns fortfarande möjligheter att ta ett samlat grepp när det gäller public service-bolagens uppdrag, kärnverksamhet och dess påverkan på den samlade mediemarknadens möjligheter att utvecklas. Vi anser därför att det är helt centralt att de frågeställningar som medieutredningen pekade på (sammanfattade i bilaga 3) bör utgöra grunden för det fortsatta utredningsarbetet inför public service-bolagens kommande tillståndsperiod. Samtliga förslag är enligt vår uppfattning centrala för framtidens medielandskap, men vi vill framförallt framhålla några aspekter som är särskilt viktiga för yttrandefrihet, mångfald och för att mediemarknaden ska ha förutsättningar att behålla sin mångfald: Uppdrag i allmänhetens tjänst och kontrollen av uppdragen I anslagsvillkoren definieras begreppen kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Kärnverksamhet är att producera och sända tv-program till allmänheten, vilket i sin tur är en sändning via marknätet (som i praktiken gäller vidaresändningar i andra nät). Det är bara i marknätet som det är möjligt att ge sändningstillstånd och ställa villkor eftersom det bara är i marknätet som regeringen kan styra sändningarna via tillstånd och tillståndsvillkor. Bolagen ska kunna bedriva kompletterande verksamhet på om den stödjer kärnverksamheten och dessutom utgår från och har en tydlig koppling till kärnverksamheten. Play-tjänster via internet ska alltså ha en tydlig koppling till den ordinarie utsändningen. Public service-bolagen har dock på eget initiativ ändrat definitionen och uppger sedan några år att kärnverksamhet även är att sända och tillhandahålla annat unikt material över internet. Granskningsnämnden har vid granskningarna av public service-redovisningarna 2014 och 2015 anmärkt på att detta inte stämmer med regleringen, men nämnden har valt att inte göra något åt regelbrotten utan istället hänvisat till public service-bolagens redaktionella självständighet. Situationen innebär att public service-bolagen gjort sig fria att med radio- och tvavgiften finansiera verksamhet som det inte finns tillstånd eller tillståndsvillkor 2
för. De är i praktiken fria att expandera verksamheten på internet hur de vill. Den behöver inte ha någon koppling till det som i anslagsvillkoren anges som kärnverksamhet. Vi menar att vi befinner oss i en omöjlig situation när offentliga medieföretag använder allmänna medel utan att det finns en tydlig styrning av verksamheten. Vi vill i sammanhanget understryka att detta inte har något att göra med den redaktionella programverksamheten. Där ska bolagen självfallet verka fritt på yttrandefrihetslagens grund. Diskussionen handlar i stället om i vilken teknisk form verksamheten ska bedrivas och därmed på vilket sätt bolagen konkurrerar med den fria mediebranschen. Enligt reglerna för statsstöd ska en verksamhet som uppbär stöd ha ett tydligt uppdrag som är kopplat till ett behov som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom statligt stöd. Det ska också finnas ett oberoende kontrollorgan som har mandat och befogenheter att undersöka om stödet används till det som är syftet. Idag är det tveksamt om det behov som public service ska tillgodose verkligen finns, det finns heller inget tydligt uppdrag eftersom PS-bolagen själva definierar sin verksamhet och det finns ingen oberoende kontroll eftersom Granskningsnämnden tydligt sagt att det är public service-bolagen själva som definierar sin verksamhet. Vi menar att public service-kommittén noggrant måste utreda de grundläggande förutsättningarna för svenska medier i allmänhetens tjänst genom att: Definiera det eller de allmännyttiga behov som finns på den svenska mediemarknaden, det vill säga behov som inte uppfylls eller kan antas uppfyllas av de privatfinansierade mediebolagen. Noga överväga på vilka sätt och i vilka former detta eller dessa behov ska tillgodoses. I det fall behoven ska fyllas av offentligt styrda mediebolag, noga definiera uppdraget eller uppdragen och i detta sammanhang även gränserna för verksamheten. I det fall kommittén finner att ett eller flera allmännyttiga behov bäst tillgodoses av andra än offentligt styrda mediebolag, vara fria att föreslå uppdrag och stödformer för dessa. Föreslå på vilket sätt uppdraget eller uppdragen ska kontrolleras och säkerställa att detta sker av en part som är oberoende av stödmottagarna och som kan rätta mottagare som bryter mot villkoren. 3
Förutom granskningen av uppdraget, överväga att ge Konkurrensverket ett tydligt uppdrag att ur ett konkurrensperspektiv granska de affärsmässiga åtgärder som mediebolag vidtar med offentliga medel. Vi anser att public service-kommittén rimligen inte kommer undan ovanstående uppgifter. I det fall dagens radio- och tv-avgift byts mot något annat stödsystem måste det nya stödet anmälas till EU-kommissionen och prövas enligt unionens statsstödsregler. Dagens oklara ordning skulle med stor säkerhet inte klara en sådan prövning. Frågan om sponsringen Kommittén bör noga utreda public service-bolagens möjligheter att finansiera sig via sponsring. För det första utgör sponsring en intäkt som inte är bestämd av statsmakterna, för det andra innebär kommersiell sponsring av PS-bolagens program en allvarlig störning av marknaden för sponsring. Förändrad förhandsprövning Av konkurrensskäl ska nya tjänster som public service-bolagen planerar prövas ur ett konkurrensperspektiv. En svaghet i det nuvarande systemet är dock att det är public service-bolagen själva som avgör om en ny tjänst ska anmälas till prövning eller inte. Sedan systemet med förhandsprövning infördes har bolagen inte anmält en enda tjänst, detta trots att man utvecklar ständigt nya tjänster via internet. Kommittén bör överväga en ordning där en myndighet som är oberoende av public service-bolagen själv avgör om en tjänst är att betrakta som ny och om den ska förhandsprövas eller inte. De offentligfinansierade mediebolagens rättsliga ställning I det fall de nuvarande public service-bolagen ges fortsatta roller på mediemarknaden, måste public service-kommittén ta sig an deras rättsliga ställning. De agerar idag som om de vare sig är offentliga eller privata organisationer. De definierar i hög utsträckning själva sin verksamhet, hur den ska bedrivas och på vilka tekniska plattformar den utvecklas, precis som en privat organisation skulle göra. Samtidigt är de offentligt finansierade och har en betydande marknadspåverkan på mediemarknaden som helhet. 4
Rättsligt sett finns det ingen tredje kategori utanför det offentliga eller privata, varför bolagen befinner sig i en gråzon. Detta är extra problematiskt givet deras stora betydelse i det offentliga samtalet samt det faktum att denna roll, mot bakgrund av de fria mediernas problem, får en allt större relativ betydelse. Kommittén bör alltså ge de offentligfinansierade mediebolagen en tydlig rättslig ställning och, givet vad kommittén föreslår, fullt ut ta konsekvenserna av denna. De offentligfinansierade radio- och tv-bolagens utbredning Enligt nuvarande ordning är utsändning av radio och tv i marknät public servicebolagens kärnverksamhet, även om bolagens själva ändrat definitionen. Kommittén bör överväga om de tre bolagen bör vara tre, vilket hör samman med de allmännyttiga uppdragen, samt vilken omfattning deras utsändningar över marknäten bör ha. Redan tidigare har bolagen fått vissa restriktioner kring hur de får starta kanaler, men kommittén bör särskilt överväga följande frågeställningar: Är det motiverat med tre skilda bolag, eller finns stora besparingar att göra om det är ett bolag? En eventuell sammanslagning bör kombineras med tydliga krav på rationalisering, Oavsett detta, är det motiverat med ett särskilt bolag/en särskild verksamhet för utbildningsprogram för radio och tv? Detta är en verksamhet som kom till då de enda elektroniska kommunikationsnäten var rundradionäten för radio och sedermera tv och då det i dessa nät bara rymdes en eller ett fåtal kanaler. I dagens digitala mark-tv-nät ryms ett 50-tal kanaler och via internet finns i princip ett oändligt utbud. Ska SVT ha fyra kanaler i marknätet och fullt ut konkurrera med i alla tvgenrer? Hur bör den digitala närvaron regleras i förhållande till kärnverksamheten? Få ifrågasätter att utsändningarna som regleras utifrån kärnverksamheten görs tillgängliga även på bolagens digitala plattformar. Frågan är emellertid om det är en uppgift för de offentligt finansierade medierna att, utöver det som utgår från kärnverksamheten, konkurrera med fria medier allt ifrån att erbjuda redaktionell text till att lägga ut material hos globala aktörer som YouTube och Facebook? Ska SR fortsätta att helt dominera radiomarknaden och tillgängligt frekvensutrymme? Under överskådlig tid kommer det analoga FM-nätet att dominera radiomarknaden och i FM-nätet råder frekvensbrist. Sveriges Radio tilldelades sitt frekvensutrymme i en tid då det inte fanns fri, kommersiell radio och det gjordes inga åtgärder för att hushålla med 5
frekvensutrymme. Ska verkligen SR även under hela nästa tillståndsperiod disponera 75 procent av FM-nätet? Vi vill avslutningsvis understryka att de villkor och den finansiering som gäller för public service skapades i en tid då tekniska begränsningar gjorde det omöjligt för fler att sända radio och tv. Med de radikalt förändrade förutsättningar som råder idag bör kommittén utgå från den samlade mediemarknaden, konkurrenssituationen och, utifrån detta, noga analysera behovet och omfattningen av offentligt finansierade medier. Vi utgår också från att vi och andra företrädare för de privatfinansierade medierna kommer att få bidra på expertnivå och även i övrigt kunna lämna synpunkter och konsulteras i det kommande utredningsarbetet. Stockholm 2017-03-23 Per Bowallius VD Mittmedia Tomas Franzén VD Bonnier Raoul Grünthal VD Schibsted Sverige Jeanette Gustafsdotter VD TU Medier i Sverige Anders Jensen VD MTG Sverige Staffan Rosell VD Bauer Media Bodil Torp Ericsson VD Aller Media AB 6