Väg 56 Hedesunda Valbo/Gävle

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG Väg 56 Hedesunda Valbo/Gävle Gävle kommun, Gävleborgs Län Vägplan, 2017-01-25

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Trafikverket Postadress: Box 417, 801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Kompletterande Samrådsunderlag, Väg 56 Hedesunda-Valbo-Gävle, Gävle kommun, Gävleborgs län Författare: WSP Sverige AB, Lina Westerlund Dokumentdatum: 2017-01-25 Ärendenummer: TRV 2013/64545 Kontaktperson: Ragnhild Brändeskär, Trafikverket 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 2.1. Planläggningsprocessen 6 2.2. Bakgrund 6 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 9 2.4. Mål 10 2.5. Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning 10 2.6. Angränsande planering 11 3. AVGRÄNSNINGAR 12 3.1. Geografiska avgränsningar 12 4. METOD 14 4.1. Underlagsmaterial 14 4.2. Fältinventeringar 14 5. FÖRUTSÄTTNINGAR 14 5.1. Samhälle 14 5.2. Landskap 16 5.3. Rekreation och friluftsliv 17 5.4. Jord och berg 17 5.5. Vatten 18 5.6. Naturresurser 21 5.7. Klimat 21 5.8. Naturmiljö 22 5.9. Kulturmiljö 25 5.10. Nuvarande miljöbelastning 28 3

5.11. Förorenade områden 29 6. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 29 6.1. Vatten 29 6.2. Boendemiljö och hälsa 30 6.3. Landskap 30 6.4. Naturmiljö 30 6.5. Kulturmiljö 31 6.6. Klimat 31 6.7. Naturresurser 31 6.8. Farligt gods 32 6.9. Förorenade områden 32 7. FORTSATT ARBETE 32 7.1. Planläggning 32 7.2. Viktiga frågeställningar 32 8. KÄLLOR 34 8.1. Hemsidor och databaser 34 8.2. Tryckta källor och utredningar 34 4

1. Sammanfattning Detta kompletterande samrådsunderlag syftar till att möjliggöra en utvidgning av det område inom vilket ny sträckning av väg 56 mellan Hedesunda och Valbo/Gävle utreds. För sträckan mellan Hedesunda och Valbo/Gävle togs 2014-2015 en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ fram (Trafikverket 2015). I den utreddes sju olika alternativa sträckningar av väg 56. Studien visade att alternativ 1 (Väster Rörberg),2 (Åsen),3 (Salabanan) och 6 (Sälgsjön) innebar dålig måluppfyllelse och/eller stora negativa effekter och konsekvenser men att alternativ 4 (Öster Valsjön), 5 (Sofiedal) och 7 (Hästbo) fortfarande var aktuella att samråda och ta ställning kring. Trafikverket beslutade om val av lokaliseringsalternativ och fortsatt inriktning för projektet efter att ha tagit del av de synpunkter som framkom under samrådstiden. Beslut daterat 2016-03-14 sammanfattas i att alternativ 5 och två varianter av alternativ 7 (ett utanför Natura 2000-området och ett med anslutning till ny trafikplats vid E4) ska jämföras innan slutligt beslut om val av lokalisering kan göras. Detta kompletterande utredningsområde är beläget öster om det tidigare utredda området för Väg 56, Hedesunda Valbo/Gävle. Området avgränsas till en triangulär yta vid E4 söder om Gävle på den östra sidan av Sälgsjön. Figuren till höger på sidan visar det utredningsområde som omfattades av samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) i grå streckad linje samt det område (vilket omfattas av detta kompletterande samrådsunderlag) i svart streckad linje. Nuvarande väg 56 på sträckan mellan Hedesunda och Valbo, uppfyller inte de krav som ställs i förhållande till vägens funktioner, gällande god standard för trafiksäkerhet och framkomlighet. Utmed sträckan finns ett stort antal anslutningar till väg 56 där flertalet är fastighetsanslutningar. Vägen saknar mötesseparering och vägrenen är smal. Ändamålet med projektet är ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet. Det finns även mål för projektet avseende miljö, natur och kultur, övergripande mål för svensk transportpolitik (Funktionsmålet och Hänsynsmålet) samt nationella miljömål. Planerad ny sträckning av väg 56 kan medföra negativa konsekvenser och effekter för framförallt de våtmarker som berörs (vatten, växter och djur) men även för kulturmiljön, boendemiljön, landskapsbilden och ytvatten. Alla anläggningsprojekt medför även energianvändning och utsläpp av koldioxid. Detta kompletterande samrådsunderlag, med tillhörande samrådsredogörelse, kommer att skickas in till Länsstyrelsen Gävleborg för kompletterande beslut om betydande miljöpåverkan. För det område som omfattas av samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) fattade Länsstyrelsen Gävleborg beslut om att projektet medför betydande miljöpåverkan (2012-09-03) och det kompletterande beslutet som fattas utifrån detta kompletterande samrådsunderlag kommer tillfogas tidigare beslut. 5

2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 2.2. Bakgrund Detta kompletterande samrådsunderlag syftar till att möjliggöra en utvidgning av det område inom vilket ny sträckning av väg 56 mellan Hedesunda och Valbo/Gävle utreds. Väg 56 Räta linjen, sträcker sig mellan Norrköping och Gävle och är av regeringen utsedd till nationell stamväg, se figur 1. Vägen är ett utpekat riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 miljöbalken. På flera delar av sträckan har vägen byggts om och på flera delar pågår utredning och projektering för att höja standarden så att hela sträckan uppfyller de krav som ställs. 6

Figur 1 Aktuell sträcka av väg 56 mellan Hedesunda och Valbo (i figuren markerad med rött), är en del av Räta linjen mellan Norrköping och Gävle. För sträckan mellan Hedesunda och Valbo/Gävle togs 2014-2015 en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ fram (Trafikverket 2015). I den utreddes sju olika alternativa sträckningar av väg 56, däribland befintlig sträckning, avseende bland annat trafiksäkerhet, miljö, boendemiljö m.m. Studien visade att alternativ 1 (Väster Rörberg),2 (Åsen),3 (Salabanan) och 6 (Sälgsjön) innebar dålig måluppfyllelse och/eller stora negativa effekter och konsekvenser men att alternativ 4 (Öster Valsjön), 5 (Sofiedal) och 7 (Hästbo) fortfarande var aktuella att samråda och ta ställning kring. Region Gävleborg föreslår i sitt yttrande för samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) en kompletterande utredning med inriktning om att nå en mer fördelaktig sammanlänkning med väg E4 och på sikt även väg 76. Ett starkt skäl som Region Gävleborg framför till förslaget är att väg 76 som är en del av det regionala vägnätet utifrån utvecklingen i Gävle kommun lämpligen får en ny anslutning till väg E4 söder om nuvarande anslutning i trafikplats Gävle Södra. De utbyggnadsplaner som finns för Gävle kommun gynnar inte näringslivets framkomlighet längs väg 76 inom Gävle stad. Ett utvidgat utredningsområde för väg 56 gynnar en större geografis utveckling. Region Gävleborg framför att en ny trafikplats på väg E4 med kopplingar till såväl väg 56 som väg 76 bedöms skapa hållbara transportlösningar för såväl näringslivets som Gävle stads utveckling under överskådlig tid. 7

Trafikverket beslutade om val av lokaliseringsalternativ och fortsatt inriktning för projektet efter att ha tagit del av de synpunkter som framkom under samrådstiden. Av Trafikverkets beslut daterat 2016-03-14 framgår att: - Alternativ 1, 2, 3, 4 och 6 väljs bort och utgår från den fortsatta planläggningsprocessen. - Alternativ 5 kvarstår i nuvarande sträckning. - Alternativ 7 påverkar Natura 2000-område och bör därför justeras så den går utanför detta område. - En alternativ sträckning av alternativ 7 med anslutning till ny trafikplats vid E4 ska också utredas. - Beslutet sammanfattas i att alternativ 5 och två varianter av alternativ 7 (utanför Natura 2000-området och ett med anslutning till ny trafikplats vid E4) ska jämföras innan slutligt beslut om val av lokalisering kan göras. Det utredningsområde som omfattades av samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) samt det område (vilket omfattas av detta kompletterande samrådsunderlag) framgår av figur 2 nedan. 8

Figur 2 Geografisk avgränsning av aktuellt utredningsområde visas med svart streckad linje, utredningsområde studerat i samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) visas med grå streckad linje. 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Ingen separat åtgärdsvalsstudie har tagits fram för detta projekt. Under 2012 tog Trafikverket fram en förstudie för väg 56 delen Hedesunda Valbo/Gävle. I förstudien har åtgärder för att uppnå projektmålen analyserats enligt fyrstegsprincipen på liknande sätt som ingår i en åtgärdsvalsstudie. 9

Under 2014-2015 studerades sju alternativa vägkorridorer, varav sex korridorer har en gemensam sträckning i söder mellan Hedesunda och Lomshed/Västanås. De alternativa vägkorridorerna utgick från den alternativsökning som genomfördes i förstudien från 2012. Resultatet redovisades i samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015). 2.4. Mål Ändamålet med projektet är ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet. Målen avseende framkomlighet och trafiksäkerhet avser bland annat att målstandarden ska vara mötesfri landsväg med högsta tillåten hastighet 100 km/h, det ska finnas trygga och säkra passager och att vägen ska anpassas till landskapets karaktär och vägens barriäreffekt ska minimeras. Mål för projektet avseende miljö, natur och kultur är satta i enlighet med Trafikverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning (Vägverket 2006) och har anpassats efter de specifika värden som finns inom utredningsområdet. Målen rör bland annat minimal påverkan på skyddade natur- och kulturvärden, oförändrade hydrologiska förutsättningar för värdefulla våtmarker och förbättring av boendemiljö totalt inom utredningsområdet. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. För detta har två delmål formulerats; Funktionsmålet och Hänsynsmålet. De nationella miljömålen omfattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen (Miljömål 2015). Samtliga ovan nämnda mål redovisas mer utförligt i samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015). 2.5. Beskrivning av befintlig väg-/järnvägsanläggning Väg 56 fyller många viktiga funktioner för personbilstrafik och tung trafik, på nationell, regional och lokal nivå: Riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken Nationell stamväg Primär transportväg för farligt gods Viktigt godstransportstråk. Viktig länk för långväga transporter mellan norra och södra Sverige Fyra mil kortare än E4 på sträckan Norrköping-Gävle, vilket innebär att väg 56 ger samhällsekonomiska och miljömässiga fördelar för långväga transporter i nordsydlig riktning Regional funktion i Mälardalen genom att den bildar en nord-sydlig axel Viktig funktion för arbetspendling Viktig funktion för turism Lokal funktion mellan och inom de kommuner som vägen passerar 10

Aktuell sträcka längs väg 56 är cirka 24 kilometer lång mellan Hedesunda och Valbo, från anslutningen till väg 507 i söder till Valbo handelsområde vid E16 i norr. Nuvarande väg har låg standard, då den är krokig och smal med bitvis dåliga siktförhållanden. Utmed sträckan finns ett stort antal anslutningar till väg 56 där flertalet är fastighetsanslutningar. Samtliga korsningar är plankorsningar och saknar vänstersvängskörfält. På flera ställen förekommer även tomtutfarter och enskilda väganslutningar som nyttjas för jord- och skogsbruk. Bredden på vägen varierar mellan 6,5 och 9 meter. Den nordliga delen av sträckan, Valbovägen mellan Överhärde och Mackmyra trafikplats, är cirka 9 meter bred. Vägen är dimensionerad för god bärighet (BK1) men saknar mötesseparering och vägrenen är smal. Hastigheten på sträckan varierar mellan 50 och 80 km/h. 2.6. Angränsande planering 2.6.1. Väg 56, Gävleborgs länsgräns- Hedesunda - Pågående vägplan Söder om aktuell sträcka av väg 56, mellan Gävleborgs länsgräns och Hedesunda avser Trafikverket att utöka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten på samma sätt som för den sträcka av väg 56 som berörs av detta kompletterade samrådsunderlag (Trafikverket, 2016 ). Trafikverket samordnar projekteten i syfte att få en smidig och genomtänkt anpassning sträckorna emellan. 2.6.2. Kommunal översiktsplan Översiktsplanen för Gävle kommun har delats in i två delar där den första delen omfattar området för Gävle stad som funktion. Denna första del, Översiktsplan för Gävle stad 2025, antogs 2009 och redovisar utveckling av en mindre andel bostäder på den tätortsnära landsbygden (Gävle kommun, 2009). Arbetet med den andra delen av översiktsplanen som inkluderar övriga tätorter och områden i kommunen; Översiktsplan Gävle kommun år 2030, pågår. Gävle kommun stödjer bland annat en landsbygdsutveckling genom att utveckla serviceorter på landsbygden, däribland Valbo och Hedesunda. Med målet att befolkningen inom Gävle kommun ska växa till 120 000 invånare år 2030 föreslår planen två alternativa utbyggnadsriktningar; ett nordligt stråk och ett öst-västligt stråk. Vid ett val av ett öst-västligt stråk kommer bebyggelseutvecklingen ske mot Valbo-Forsbacka och Furuvik (Gävle kommun, 2016). 2.6.3. Skogsmur 3:1 m fl, Ersbo Syd, etapp 2 - Pågående detaljplan Norr om väg E4, i Ersbo-Skogsmursområdet, planlägger Gävle kommun för verksamheter och industrier (Gävle kommun, 2016). Ett inledande samarbete kan bli aktuellt vid fortsatt planläggning av utredningsområdet. 11

3. Avgränsningar 3.1. Geografiska avgränsningar Detta kompletterande utredningsområde är beläget öster om det tidigare utredda området för Väg 56, Hedesunda Valbo/Gävle. Området avgränsas till en triangulär yta vid E4 söder om Gävle på den östra sidan av Sälgsjön. Inom den geografiska avgränsningen finns orten Hästbo samt några mindre samhällen såsom Gubbäck, Glamsen och Laggarbo. Se figur 3. Områdets avgränsning baseras på Region Gävleborgs yttrande för samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) där de föreslår en kompletterande utredning med inriktning om att nå en mer fördelaktig sammanlänkning med väg E4 och på sikt även väg 76. Det kompletterande områdets geografiska avgränsning möjliggör en dragning av väglinje till ny trafikplats vid väg E4 som i sin tur skulle kunna anknyta till väg 76 på östra sidan om väg E4. Inom området finns möjlighet att justera vägens placering för att minimera intrång i känsliga miljöer såsom boende-, natur-, landskaps- och kulturmiljöer. Tillsammans med det utredningsområde som omfattades av samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) kan alternativ 5 samt två alternativa sträckningar av alternativ 7 (båda från samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015)) utredas vidare. Förutsättningar och tänkbara effekter har översiktligt utretts för ett större område än det kompletterande utredningsområdet på grund av att vissa förhållanden utanför utredningsområdet påverkar förutsättningarna inom utredningsområdet, eller för att de föreslagna åtgärderna kan ha en påverkan även utanför utredningsområdet. 12

Figur 3 Geografisk avgränsning av aktuellt utredningsområde visas med svart streckad linje, utredningsområde studerat i samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) visas med grå streckad linje. 13

4. Metod Detta kompletterande samrådsunderlag har till största delen upprättats genom att s.k. skrivbordsstudier genomförts. 4.1. Underlagsmaterial Befintligt underlagsmaterial har studerats och information har inhämtats från olika källor. Uppgifter från den samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) som togs fram under 2014-2015 har, där så har varit möjligt, använts. Information har även inhämtats från bland annat: Terrängkarta Fastighetskartan Flygfoton Berg- och jordartskarta Länsstyrelsen Gävleborgs material angående naturmiljö Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Samtidigt som detta kompletterande samrådsunderlag tas fram genomförs följande utredningar för kommande samrådshandling (vilken omfattar detta geografiska område samt området i samrådshandling val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015): Kulturarvsanalys Landskapsanalys Naturvärdesinventering Resultatet av de utredningarna kommer att redovisas i kommande samrådshandling (vilken kommer omfatta det utredningsområde som omfattades av tidigare genomförd samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) samt det geografiska område som omfattas av detta samrådsunderlag) under våren 2017. I det arbetet genomförs både skrivbordsstudier samt fältarbeten. 4.2. Fältinventeringar Fältarbetet under detta skede har omfattat sticksondering i utvalda delar av utredningsområdet avseende geotekniska förutsättningar. 5. Förutsättningar 5.1. Samhälle 5.1.1. Bebyggelse, befintliga vägar och befolkning Inom utredningsområdet finns orterna Hästbo, Glamsen, Gubbäck och Laggarbo. Hästbo har den största samlingen av bebyggelse av dessa men bebyggelsen är gles och av bykaraktär. Se figur 4 nedan för orternas geografiska placering inom utredningsområdet. 14

Väg 509 (Ölbovägen- Skogsmursvägen) och väg 531 (Laggarbovägen) går genom utredningsområdet. Väg 531 avviker från väg 509 i Hästbo. Vägarna är asfalterade. Se figur 4 nedan för vägarnas geografiska dragning inom utredningsområdet. I norr finns väg E4 vilken tillhör det nationella stamvägnätet och är klassad som riksintresse för kommunikationer enligt MB 3 kap 8 (Länsstyrelsen). Figur 4 Aktuellt utredningsområde där orterna Hästbo, Glamsen, Gubbäck och Laggarbo samt vägarna Laggarbovägen, Skogsmursvägen och Ölbogatan visas. Samhällena har alla en mindre sammanhållen struktur med glest utspridd bebyggelse, se exempel på bebyggelse inom området i figur 5. 15

Figur 5 Exempel på småskalig bebyggelse inom utredningsområdet 5.1.2. Kollektivtrafik, service m.m. Kollektivtrafiken, regionbuss, trafikerar Skogsmursvägen och Ölbogatan (Väg 509) mellan Gävle och Gysinge. Regionbussens turtäthet varierar under dygnets timmar med frekventare avgångar under eftermiddagen (X-Trafik, 2016). Ingen samhällsservice finns inom utredningsområdet. I utredningsområdet finns tre stycken kraftledningar; en i Hästbo samt en söder och en norr om Gubbäckområdet. 5.2. Landskap Gävle kommun är ett barrskogsdominerat landskap. Det är rikt på myrar och skogslandskapet bryts av genom att de stora rullstensåsarna löper genom kommunen i nord-sydlig riktning. Kommunen är också präglat av en kraftig landhöjning som tillsammans med den flacka terrängen skapat tydliga växtzoner längs kustränderna. I den södra delen av kommunen finner man, på grund av den höga kalkhalt som råder, en egendomlig kärlväxt- och svampflora. Limes Norrlandicus, som är en biologisk norrlandsgräns går genom kommunen i trakten av Dalälven, har skapat särskilt artrika miljöer med ett stort inslag av både sydliga och nordliga arter. Landskapet i utredningsområdet ingår i östra Gästriklands skogsklädda slättområde. Det karaktäriseras av ett relativt flackt skogslandskap som bryts av med blandade öppningar med utspridda sump- och våtmarker. Skogslandskapet är format efter dagens moderna skogsbruk och inom utredningsområdet finns flertalet skogsbilvägar och avverknings och gallringsytor. Bitvis bryts skogslandskapet upp av mindre byar, gårdar och torp. Kring bebyggelsen är landskapet öppet med inslag av ängar och åkrar. Längs med 16

Skogsmursvägen från byn Glamsen vidare ner till Hästbo och Åsberga finns några större sammanhängande radbyar. Bystrukturen följer ett äldre slingrande vägnät i nord/sydlig riktning och bebyggelsen består av välbevarade byggnader såväl bostäder som ekonomibyggnader. Vid Hästbo är odlingslandskapet utpekat i Länsstyrelsen i Gävleborgs bevarandeplan för odlingslandskapet. Kulturlandskapet kring Hästbo finns också utpekat med högt bevarandevärde i Gävle kommuns kulturmiljövårdsprogram från 2015. 5.3. Rekreation och friluftsliv I den nordvästliga delen av utredningsområdet ligger delar utav den 270 kilometer långa reakreationsstråket Gästrikeleden. Det är ett stort friluftsområde som omfattar vandringsleder, historiska sevärdheter, rastplatser med mera (Gävle kommun 2016). Inget riksintresse för friluftsliv finns inom föreliggande utredningsområde. Inom utredningsområdet bedrivs jakt, främst älgjakt. Jaktmarkerna inom utredningsområdet tillhör Gävle Södra Jaktvårdskrets. 5.4. Jord och berg Vanligast förekommande jordarter inom utredningsområdet är morän och torv vilket framgår av figur 6. Utredningsområdet ligger under högsta kustlinjen och karaktäriseras av ett flackt moränlandskap. Inom utredningsområdet finns berg i liten omfattning och stora skärningar bedöms inte som sannolika. Området har relativt hög förekomst av större och mindre torvområden, av vilka de flesta har dikats ut. Uppgifter om lagermäktigheter avseende torv har samlats in genom sticksondering inom utvalda områden inom utredningsområdet. 17

Figur 6 Geotekniska förhållanden inom utredningsområdet enligt SGU 2016 (Sveriges Geologiska undersökning) 5.5. Vatten Inom utredningsområdet finns flera vattendrag. Tre av dem omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660), se figur 7. Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). I tabell 1 visas aktuell ekologisk och kemisk status, kvalitetskrav och undantag från MKN samt förslag till nya miljökvalitetsnormer. 18

Figur 7 Vattenförekomster inom utredningsområdet (VISS Vatteninformationssystem Sverige) 19

Tabell 1 Aktuell ekologisk och kemisk status, kvalitetskrav och undantag från MKN samt förslag till nya miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inom utredningsområdet. Glamsbäcken (SE671780-157276) (SE671459-157110) Lerån (SE671242-157058) Glamsbäcken (SE671780-157276) (SE671459-157110) Lerån (SE671242-157058) Aktuell status Kvalitetskrav Undantag 2009: Dålig ekologisk status 2009: God ekologisk status 2009: God ekologisk status 2009: Uppnår ej god kemisk status 2009: God ekologisk status 2009: God ekologisk status Förslag till miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus 2015: God ekologisk status 2021 2015: God kemisk ytvattenstatus 2015 2015: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus 2015: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus 2015 Undantag Kvicksilver och kvicksilverföreningar Bromerad difenyleter Kvicksilver och kvicksilverföreningar Bromerad difenyleter Kvicksilver och kvicksilverföreningar Bromerad difenyleter Inom utredningsområdet finns inga grundvattenförekomster enligt VISS (2016). Inom utredningsområdet finns åtta stycken avvattningsföretag, se figur 8. 20

Figur 8 Markavvattningsföretag inom utredningsområdet 5.6. Naturresurser Utredningsområdet består främst jord- och skogsbruksmark. Inom utredningsområdet i höjd med Sälgsjön finns ett bergstäktsområde. 5.7. Klimat Klimatet blir varmare och bland annat större nederbördsmängder, risk för skyfall och större flöde i vattendrag förväntas som en följd av detta. SGI och SMHI har tagit fram en rapport avseende klimatpåverkan inom Gävleborgs län (SIG, SMHI 2010). Där framförs bland annat att årsmedeltemperaturen beräknas öka successivt under det innevarande århundradet i Gävleborgs län. Mot slutet av seklet visar klimatscenarierna en temperaturökning på omkring 4-5 C mot medelvärdet för referensperioden 1961 1990. Den största ökningen väntas enligt klimatscenarierna ske under vinterperioden. Även nederbörden beräknas öka under detta århundrade, framför allt under vintern, medan nederbörden under 21

sommarmånaderna väntas vara relativt oförändrad. Rapporten visar på en ökning av årsmedelnederbörden i slutet av seklet på ca 20 %. Flöden i de större vattendragen omnämns också i rapporten. För de större vattendragen i Gävleborgs län pekar medelvärdena av klimatscenarierna på en tidigarelagd vårflod med lägre flödestopp mot slutet av seklet. Detta innebär en längre varaktighet av medelhöga flöden medan mycket höga flöden som idag återkommer framför allt under vårfloden blir ovanligare. Inom utredningsområdet återfinns inget av de studerade större vattendragen men flödena i övriga vattendrag bedöms följa de större vattendragen variationer. 5.8. Naturmiljö I figur 9 nedan redovisas de utpekade naturvärden som finns inom och i närheten av utredningsområdet. 22

Figur 9 Naturvärden inom samt angränsande till utredningsområdet 5.8.1. Riksintressen och Natura 2000 Inget Natura 2000 område eller riksintresse avseende naturmiljö finns inom utredningsområdet. 23

5.8.2. Naturvårdsprogram och naturvårdsområden Tre stycken områden omfattas av naturvårdsprogram; östra Hästboområdet, del av Glamsmuren samt ett område på den norra sidan av E4an. Hästboområdet har även en bevarandeplan för odlingslandskap (Länsstyrelsen). Norr om E4 finns ett naturvårdsområde. 5.8.3. Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är kartlagda av Skogsstyrelsen inom föreliggande utredningsområde för vägplanen, se figur 9 (Skogsstyrelsen) 5.8.4. Ängs-och betesmarkinventering Inom föreliggande område har Jordbruksverket under 2003 genomfört en ängs- och betesmarksinventering. Då fann Jordbruksverket en äng med kultiverad fodermark i Hästbo (Jordbruksverket), se figur 9. 5.8.5. Sumpskogar, våtmarksinventering och myrskyddsplan Glest utspridda markområden med sumpskogar och markerade områden för våtmarksinventeringar är kartlagda i utredningsområdet, se figur 10. En myrskyddsplan omfattar del av E4 samt Hemlingbyområdet (Naturvårdsverket). 5.8.6. Övriga utpekade naturvärden Skogsstyrelsen har kartlagt naturvärden av bland annat lövskog, lövrik barrskogsnatur, barrskog, barrsumpskog, lövsumpskog inom föreliggande utredningsområde. 24

Figur 10 Våtmarker, sumpskogar och myrskyddsplan inom utredningsområdet 5.9. Kulturmiljö 5.9.1. Värdefulla kulturmiljöer Inga riksintressen för kulturmiljövård, kulturreservat, eller byggnadsminnen finns inom utredningsområdet. Ett regionalt intresse i form av en bevarandeplan för Gävleborgs öppna odlingslandskap finns för kulturlandskapet kring Hästbo. Länsstyrelsen har bedömt att odlingslandskapet kring Hästbo har ett högt värde. Hästbo finns även utpekat som en värdefull kulturmiljö med högt bevarandevärde i Gävle kommuns kulturmiljöprogram (Gävle kommun 2015). 25

5.9.2. Skog och historia I Skogsstyrelsens Skogens pärlor finns fyra stycken objekt registrerade inom utredningsområdet, se figur 11. De kulturhistoriska objekten består av en fångstgrop (Skog och historia nr 3087160), Skyttevärn (Skog och historia nr 3088973), Husgrund, historisk tid (Skog och historia nr 3089096) och ett röjningsröse (Skog och historia nr 3089481). Lämningarna är skyddade av skogsvårdslagens 30. Figur 11 Översiktskarta över kulturhistoriska värdefulla miljöer och objekt registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. 26

5.9.3. Fornlämningar Inom utredningsområdet finns enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) 44 stycken objekt. Tabell 2 nedan visar antal kulturhistoriska objekt samt hur de är fördelade på olika lämningstyper och vilken antikvarisk klassificering objekten har. 39 objekt är bedömda som övriga kulturhistoriska lämningar. Objekten består främst av lämningar efter det historiska skogsbruket samt bebyggelselämningar efter bl.a. torpmiljöer. Tabell 2 Registrerade objekt i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Lämningstyp Bevakningsobjekt Fornlämning Boplats 2 2 Boplatsområde 1 Övrig kulturhistorisk lämning Bro 2 Husgrund, historisk tid 15 Kolningsanläggning 17 Naturföremål/Naturhistorisk bildning med tradition 1 Område med skogsbrukslämningar 3 Plats med tradition 1 Antal totalt 2 3 39 Inom utredningsområdet finns 3 stycken fornlämningar registrerade (RAÄ nr, Valbo 1018, Gävle 300:1 och Gävle 374), se figur 12. Fornlämningarna är belägna, nordost om byn Glamsen och består av förhistoriska boplatser. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagens 2 kapitel. Inom utredningsområde finns ytterligare två objekt bestående av förhistoriska boplatsområden (RAÄ nr Gävle 371 och Valbo 470). De förhistoriska boplatserna är registrerade som bevakningsobjekt. 27

Figur 12 Kulturmiljöer och fornlämningar vid Hästbo Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i Kulturmiljölagen och får inte skadas. Den som på något sätt vill ändra en fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Både bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar kan av Länsstyrelsen bedömas som fornlämning vilket till exempel innebär att lämningarna med RAÄ nr Gävle 371 och Valbo 470 bör hanteras som fornlämning. Även objekt som är bedömda som övrig kulturhistorisk lämning såsom kolningsanläggningar och husgrunder kan bedömas som fornlämning av länsstyrelsen. 5.10. Nuvarande miljöbelastning 5.10.1. Barriärer En barriär i utredningsområdet är väg E4:s sträckning i den norra delen av området. Denna sträcka avgränsar Gubbäckområdet (på vägens västar sida) från Sjötorpområdet (på vägens östra sida). 28

5.10.2. Farligt gods Väg E4 i den norra delen av utredningsområdet är en av Gävle kommuns vägar som rekommenderas för transporter av farligt gods (Trafikverket). Olyckor med farligt gods kan medför risk för miljöpåverkan. 5.11. Förorenade områden Inom aktuellt utredningsområde finns två stycken potentiellt förorenade områden. Det ena området ligger beläget i korsningen mellan Skogsumursvägen, Laggarbovägen och Ölbogatan, och det andra ligger beläget väster om Ölbogatan. De är inte inventerade av länsstyrelsen och har ingen klassning enligt Naturvårdsverkets metodik. (Länsstyrelsen Gävleborg) 6. Effekter och deras tänkbara betydelse 6.1. Vatten Beroende på hur vägen dras inom utredningsområdet påverkas vattendragen i större eller mindre utsträckning. De tre redovisade vattendragen i kapitel 5.5 ovan går genom hela området vilket innebär att samtliga av dem kommer att beröras om detta område blir aktuellt för ny lokalisering av väg 56. Där vattendragen korsas måste passager ordnas i form av broar eller trummor. Anläggning av broar och trummor kan medföra grumling i vattendragen. Risken för grumling kan vara större vid anläggning av trummor än broar utan brostöd i vatten. Om broar och trummors utformning samt anläggning anpassas för att minimera negativ påverkan på miljön bör dock påverkan på vattendragen bli marginell. Mindre flödesvägar kan i vissa fall ledas om längs vägen till närmsta större flödesväg där trumma/bro anordnas. En sådan omledning påverkar vattenbalansen lokalt för områdena nedströms vägen som då inte längre får samma vattentillflöde. Etablering av en ny väg inom området kommer att öka transporter av farligt gods. Detta ökar även risken för utsläppsolyckor och att föroreningar når vattendrag eller våtmarker där spridningsrisken bedöms vara stor. Vid anläggning av väg över en våtmark, måste torven grävas bort för att sedan fyllas igen med fyllnadsmaterial. Den del av våtmarken som tas i anspråk för ny väg torrläggs permanent vid markytan. För att inte skapa en tät barriär i våtmarken kan fyllnadsmaterialet utgöras av grövre genomsläppligt material som tillåter vatten att flöda genom vägkroppen längre ned i marken samtidigt som den övre delen av vägkroppen hålls torr för att undvika skador i vägen. Det finns en risk att våtmarkerna lokalt avvattnas av vägkonstruktionen. Nödvändiga anpassningar och skyddsåtgärder ska dock utredas och genomföras för att skydda våtmarkerna från avvattning. 29

6.2. Boendemiljö och hälsa Inom utredningsområdet kan befintlig bebyggelse komma att påverkas både direkt och indirekt. Boende i närheten av en väg av planerad omfattning med bedömd trafikmängd påverkas både av markintrång, lukt-, ljud- och synintryck. Indirekt påverkas boendet i och med att en större väg betydligt förändrar karaktären på landskapet. Vägen innebär en barriäreffekt för boende som i dagsläget använder området för rekreation. Inom utredningsområdet finns orterna Hästbo, Glamsen, Gubbäck och Laggarbo. Om ny dragning av väg 56 blir aktuell i närheten av någon av dessa byar så kommer de som bor närmast ny väg påverkas mest avseende boendemiljö. Eventuell dragning av väg i närheten av boende undviks om så är möjligt och negativ påverkan minimeras om vägens dragning kan komma att inverka på boendemiljö. 6.3. Landskap Den stora skalan i landskapet har förutsättning att klara av en ny väg såtillvida att den ges en god inpassning i landskapets mindre element och strukturer, såsom moränholmar och vegetationsgränser samt en försiktighet i anläggandet över myrar och i anslutning till vattendrag. I Hästbo öppnar skogslandskapet upp sig något kring den samlade bostadsbebyggelsen samt anslutande jordbruksmark. Den nya vägens anpassning till landskapet är här av stor betydelse för påverkan på den småskaliga och avvikande karaktären som Hästbo utgör i sin omgivning. Ljudbilden i landskapet kommer lokalt att förändras. Vägtrafikbuller kommer att ändra upplevelsen av landskapet och minska känslan av orördhet på vissa platser. En väg genom myrmarkerna kan komma att påverka landskapsbilden lokalt där vägen blir ett främmande element. En väg kan också påverka vattenståndet. Om vattenståndet sjunker skapas nya förutsättningar för vegetationen, mer buskvegetation bildas och successivt tätnar skogen. Detta påverkar genomsikt och tillgängligheten för det rörliga friluftslivet i området. Vägsträckningen genom myrmark bör minimeras för att minska påverkan på myrlandskapet. Effekterna på produktionsskogen är mindre visuella än i myrlandskapet, den fastare marken kräver inte lika stora ingrepp för att etablera ny väg. 6.4. Naturmiljö I tabell 3 nedan sammanfattas vilka naturmiljöintressen som kan påverkas av projektet, dess orsak och dess potentiella miljöeffekt. Miljöeffekterna utgår ifrån ett worst case scenario då det i nuläget inte finns någon färdig naturvärdesinventering eller bestämd placering av den planerade vägen inom utredningsområdet. 30

Tabell 3 Sammanfattning av vilka naturmiljöintressen som kan påverkas av projektet Intresse Miljöpåverkan och orsak Potentiell miljöeffekt Vattenorganismer, fisk, mollusker Fåglar, däggdjur Fåglar, däggdjur, grod- och kräldjur Fåglar, däggdjur, grod- och kräldjur Däggdjur, grod- och kräldjur Däggdjur Naturvärdesobjekt Fridlysta/rödlistade kärlväxter, kryptogamer Grumling p.g.a. anläggningsarbeten Buller Ianspråktagande av mark Kollisionsrisk Minskade spridningsmöjligheter p.g.a. barriärer Belysning Ianspråktagande av mark Ianspråktagande av mark Försämrad vattenkvalitet Habitatförlust, habitatfragmentering Avvikelsebeteende Habitatförlust Habitatförlust, habitatfragmentering Populationsminskning, ökad dödlighet Isolering Avvikelsebeteende Habitatförlust Habitatförlust, habitatfragmentering Försämrad konnektivitet Habitatförlust Populationsminskning 6.5. Kulturmiljö Utifrån det kunskapsunderlag som i dagsläget finns tillgängliga så kommer den nya vägen ge små effekter på kulturmiljön. Vid Hästbo kan ett av länsstyrelsen utpekat område med öppet odlingslandskap påverkas. Enstaka fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kultur historiska lämningar kan också påverkas. Resultaten från den kulturarvsanalys som genomförs under hösten 2016 kommer närmare påvisa effekter och konsekvenser av planerat projekt med avseende på kulturmiljö. Allt arbete som innebär ingrepp inom fornlämning och dess omgivande område kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Det innebär att det är förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt skada en fornlämning. När fornlämningar berörs av en exploatering kan Länsstyrelsen besluta om arkeologiska insatser. Länsstyrelsen beslutar också om hur arbetet ska genomföras samt vem som ska utföra det. 6.6. Klimat Anläggning av ny väg inom utredningsområdet medför klimatpåverkan i samband med anläggning. Biltrafikens utsläpp av avgaser medför klimatpåverkan vilket kommer att öka lokalt men minska på andra ställen vilket inte i sig medför en total ökning av klimatpåverkan i större skala. Eventuell förlust av våtmarker och andra naturområden i samband med ianspråktagande av mark för anläggande av vägen, vilka har en positiv verkan på klimatet, medför en negativ påverkan på klimatet. 6.7. Naturresurser Förlust av jord- och skogsbruksmarker i samband med ianspråktagande av mark för anläggande av vägen kan bli aktuellt om ny lokalisering av väg 56 blir inom aktuellt utredningsområde. 31

6.8. Farligt gods Idag är väg E4 i den norra delen av utredningsområdet en av Gävle kommuns vägar som rekommenderas för transporter av farligt gods. Etablering av en ny väg inom utredningsområdet kommer att öka transporter av farligt gods. Detta ökar även risken för utsläppsolyckor och att föroreningar når vattendrag eller våtmarker där spridningsrisken bedöms vara stor. 6.9. Förorenade områden De potentiellt förorenade områden som finns inom utredningsområdet kan komma att påverkas av ny väg. Schakt i jord som är förorenad kan öka spridning av förorening. Finns risk att identifierade potentiellt förorenade områden berörs av ny vägdragning föregås eventuella schaktarbeten av undersökning av föroreningssituationen för att utreda eventuella risker för spridning av föroreningar. 7. Fortsatt arbete 7.1. Planläggning Detta kompletterande samrådsunderlag, med tillhörande samrådsredogörelse, kommer att skickas in till Länsstyrelsen Gävleborg för kompletterande beslut om betydande miljöpåverkan. För det område som omfattas av samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) fattade Länsstyrelsen Gävleborg beslut om att projektet medför betydande miljöpåverkan (2012-09-03) och det kompletterande beslutet som fattas utifrån detta kompletterande samrådsunderlag kommer tillfogas tidigare beslut. I nästa skede ska en samrådshandling för detta kompletterande geografiska område samt området vilket omfattas av samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ (Trafikverket 2015) tas fram. Den handlingen kommer omfatta kvarstående alternativ 5 (från samrådshandling för val av lokalisering) samt två varianter av alternativ 7 (ett som undviker Natura 2000-området och ett som ansluter till ny trafikplats vid väg E4). Eftersom vägplanen sedan tidigare av Länsstyrelsen bedömts medföra betydande miljöpåverkan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram vilken ska godkännas av Länsstyrelsen. Samråd omfattande ovan tre beskrivna alternativ kommer att genomföras under år 2017 med berörda myndigheter, föreningar, markägare och allmänhet. Vägplanens granskningshandling avses finns för granskning under 2020. Vägplanen avses skickas in för fastställelseprövning 2021. 7.2. Viktiga frågeställningar För att ta fram en optimerad väglinje och vägkonstruktion kommer särskild vikt att läggas på att: Utreda vilket alternativ som ger bäst trafikekonomi (restid m.m.) Se till att minimera påverkan på boendemiljö och hälsa inom området 32

Ta fram lämpliga förslag på anpassning och skyddsåtgärder för att naturmiljöns värden ska vidmakthållas. Naturvärdesinventering har under hösten 2016 genomförts enligt standardiserad metod (SIS). Utreda behov av och ta fram förslag på anpassningar och skyddsåtgärder för att minimera negativ påverkan på rekreation och friluftsliv. Ta fram lämpliga förslag på anpassning till landskapet (utifrån landskapsanalys vilken tas fram under hösten 2016) samt kulturmiljön (utifrån kulturarvsanalys vilken tas fram under hösten 2016). Minimera klimatpåverkan från projektet. En klimatkalkyl kommer att tas fram som visar valt alternativs energianvändning och koldioxidutsläpp. Följande aspekter kommer även att utredas: Länsstyrelen kan som ett första steg komma att kräva att arkeologiska utredningar ska utföras. Utredningarnas syfte är att utreda om det finns förekomst av hittills okända fornlämningar inom vald korridor. 33

8. Källor 8.1. Hemsidor och databaser Artportalen, Hämtat från: https://www.artportalen.se/ X- Trafik (2016) Gävle- Finnböle- Hedesunda- Gysinge Hämtad från: http://www.print4web.fskab.se/xt/regionalbuss/160822_161210/regionalbuss_49_1608 22_161210.pdf Jordbruksverket, TUVA, Hämtad från: https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/webapp/tuvaut.html Gävle kommun A (2016) Gästrikeleden, Hämtat från: http://www.gavle.se/uppleva-- gora/idrott-motion-och-friluftsliv/friluftsliv-och-motion/leder-ochnaturstigar/gastrikeleden/ Länsstyrelsen, Hämtat från: http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/lansvisageodata/gavleborgs-lan/pages/default.aspxtrafikverkets inriktningsdokument för natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning (VV publ. 2006:164) Riksantikvarieämbetet, Hämtat från: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?utm_source=fornsok&utm_medium= block&utm_campaign=ux-test SGU, Hämtat från: http://gis.swedgeo.se/rasskrederosion/ Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen, Skog och historia, Hämtat från: https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ Trafikverket NVDB webb: Hämtad från: https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket Vattenmyndigheten, Kartor och data: Hämtad från: http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/om-vattenmyndigheterna/kartor-ochdata/pages/default.aspx Naturvårdsverket, Miljömål, hämtad från http://www.miljomal.se/miljomalen Naturvårdverket Myrskyddsplan, Äng och betesmarksinventering 8.2. Tryckta källor och utredningar Gävle kommun (2009), Gävle översiktsplan 2025. Gävle kommun (2015), Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna, Gävle kommun. Del av översiktsplan Gävle kommun år 2030 ned utblick mot år 2050. 34

Gävle kommun (2016), Översiktsplan Gävlekommun 2030, Hämtad från http://gavle.se/bygga-bo-miljo/kommunens-planarbete/oversiktplaner/gavle-2030/ Gävle Kommun (2016) Skogmur 3:1 m fl, Ersbo syd, etapp 2. Gävle kommun (2015) Kulturmiljöprogram för norra, södra och västra kommundelarna Gävle kommun SGI och SMHI (2010) Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor, 2010-06-28 Trafikverket (2015) Samrådshandling Väg 56 Hedesunda- Valbo/Gävle, vägplan val av lokaliseringsalternativ. 2015-12-02. Trafikverket (2016), Vägplan för väg 56 X-länsgräns Hedesunda, 2016-02-26. 35

Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se