Preliminär Utvecklingsplan för Leader Kustbygd 2007-2013 Livskraftigt företagande på landsbygden
1 Framtagandet av utvecklingsplanen... 3 2 Beskrivning av området... 4 2.1 Inledning... 4 2.2 Befolkning... 4 2.3 Boendemiljö... 5 2.4 Natur och kultur... 6 2.5 Näringsliv... 6 2.6 Föreningsliv... 8 2.7 Utbildningsnivå... 8 2.8 Arbetsmarknad... 10 2.9 Miljö och hållbar utveckling... 11 2.10 Jämställdhet... 11 2.11 Ungdomar... 12 2.12 Integration... 12 2.13 Infrastruktur... 13 2.14 Bakgrund till val av geografiskt område... 15 3 Analys av området... 16 3.1 SWOT analys... 16 3.2 Valt tema... 18 4 Strategi... 19 4.1 Inledning... 19 4.2 Övergripande mål... 19 4.3 Insatsområden och aktiviteter... 20 4.4 Kriterier för urval av projekt... 22 4.5 Mål och indikatorer... 23 4.6 Samarbete med andra områden... 24 4.7 Koppling till andra strategidokument... 24 4.8 Avgränsning till finansiella program... 26 5 Genomförande organisation... 27 5.1 Organisation av verksamheten... 27 5.2 Lag-gruppen... 27 6 Finansieringsförutsättningar... 28 7 Utvärdering... 29 Bilaga 1: Karta över Leader Kustbygd... 30 Bilaga 2: Karta över Leader Landsbygd... 31 Bilaga 3: Tätortsgräns Laholm... 32 Bilaga 4: Tätortsgräns Billdal... 33 Bilaga 5: Idéer från mobiliseringsmöten i Halland... 34 Bilaga 6: Verksamhetsförhållanden... 42 Bilaga 7: Kriterielista verksamhetsledare... 43 070604 2
1 Framtagandet av utvecklingsplanen I Halland har det under våren 2007 bedrivits ett arbete för att skapa två Leaderområden. Arbetet har letts av en arbetsgrupp bestående av representanter från den privata, offentliga och ideella sektorn (LRF, Länsbygderådet, HIT- Halland och Region Halland). Arbetsgruppen har arbetat fram två utvecklingsplaner, en för Leader Kustbygd och en för Leader Landsbygd. Arbetsgruppen har träffats vid sex tillfällen och diskuterat innehållet i utvecklingsplanerna. För skapa delaktighet, ett ökat engagemang och en helhetssyn på landsbygdsutvecklingen i Halland samt fånga upp behov hos de berörda har ett antal möten anordnats i varje kommun. Utvecklingsgrupper och företag har bjudits in till mötena för att delta och diskutera lokala behov och idéer. De lokala mötena har planerats och organiserats av värdkommunen. På mötena har en inspiratör från ett före detta Leader+ område inspirerat och informerat om Leadermetoden och deras erfarenheter. Mötena har avslutats med att fånga upp deltagarnas idéer och behov. Idéer har sedan legat till grund för analysen och indelningen i olika insatsområden. Totalt har ca 250 personer deltagit under de sju möten som anordnats under våren 2007 av kommunerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad. I Laholms kommun har den kommunala landsbygdsutvecklaren bjudit in till dialog och åkt runt i kommunen och samtalat med föreningar, företag och allmänheten om Leadermetoden för att fånga upp deras idéer och behov. Drygt 100 personer i Laholms kommun har varit delaktiga i möten och samtal. Idéerna från mötena har tematiserats i olika grupper och legat till grund för indelningen i olika insatsområden. Två studiebesök har genomförts, ett till Leader Blekinge och ett till Leader Nedre Dalälven, för att dra lärdom av deras Leaderarbete. Studiebesöken har genomförts i utbildningssyfte för kontaktpersoner på kommunerna, Länsbygderådet och Region Halland. En landsbygdsstrategi har arbetats fram för Halland. Den togs fram i en bred process som pågick i olika faser under 2006. En arbetsgrupp bestående av representanter från länsstyrelsen, Region Halland, LRF, Skogsvårdsstyrelsen, länets kommuner samt Hushållningssällskapets landsbygdsutvecklare träffades vid ett antal tillfällen och diskuterade målsättningar och förutsättningar för Hallands landsbygd 2007-2015. Hösten 2006 deltog en bredare grupp i ett större seminarium. På seminariet fanns representanter från många av de organisationer och företag som verkar på och för landsbygden; kommunerna, LRF, 4H, Hembygdsföreningar, Lantmäteriet, enskilda företag, företagsnätverk m fl. Deltagarna på seminariet arbetade först fram de tillgångar som utmärker Halland och med utgångspunkt i dessa togs idéer fram för vad som är viktigt att utveckla och jobba vidare med för en livskraftig landsbygd. Utifrån det nationella landsbygdsprogrammet, Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd och de regionala miljömålen har länsstyrelsen sammanställt Hallands genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Med utgångspunkt från dessa två dokument, Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd och Hallands genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet 2007-2013, samt resultaten från de Leadermöten 1 har Utvecklingsplanen för Leader Kustbygd arbetats fram. 1 Se bilaga 5: Idéer från mobiliseringsmöten i Halland 070604 3
2 Beskrivning av området 2.1 Inledning Landsbygden i Halland är tätortsnära 2 och mer än häften av länets invånare bor på landet eller i någon av de mindre tätorterna 3. Länets kustområde har en stark ekonomisk utveckling medan inlandet har en svagare utveckling. Förutsättningarna mellan kust och inland i Halland skiljer sig markant och arbetsgruppen har därför valt att dela in Halland i två Leaderområden, Leader Kustbygd 4 och Leader Landsbygd 5. 2006-12-31 hade Leader Kustbygd 91 023 invånare 6 och Leader Landsbygd 98 684 invånare. Denna utvecklingsplan rör Leader Kustbygd. Leader Kustbygd består av de västligaste delarna av fem kommuner; Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholms kommun. Den totala arean för Leader Kustbygd är ca 924 km 2. Leader Kustbygd består av 24 församlingar ut med kusten (se karta bilaga 1). Församlingarna från söder till norr är: Skummeslöv, Laholm, gamla Eldsberga 7, gamla Trönninge, Sönderum- Vapnö, Harplinge, Steninge, Eftra, Skrea, Stafsinge, Morup, Tvååker, Träslöv, Lindberg, gamla Ås 8, Värö, Stråvalla, Landa, Ölmevalla, Hanhals, Onsala, Vallda och Släp. Församlingarna S:t Nikolai, Martin Luther, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka ingår således inte i Leader Kustbygd. Även tätorterna Laholm 9 och Billdal 10 har uteslutits från Leader Kustbygd på grund av sin storlek. 2.2 Befolkning Leader Kustbygd har en positiv folkmängdsutveckling. Under 2006 ökade befolkningen i Leader Kustbygd med drygt 1200 personer. Se karta nedan. 2 Som tätort räknas enligt SCB alla hussamlingar med minst 200 invånare där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. 3 2005 bodde 79 procent av Hallands befolkning i tätort och endast 21 procent utanför tätorter enligt SCB. 4 Se karta bilaga 1. 5 Se karta bilaga 2. 6 Statistik över invånarantalet som utesluts i Laholms tätort är från jan 2007. 7 Vid församlingssammanslagningen 2006-01-01 slogs Tönnersjö församling, Eldsberga församling och Trönninge församling ihop till Eldsbergabygdens församling. 8 Vid församlingssammanslagningen 2006-01-01 slogs Sällstorp församling, Veddige församling och Ås församling ihop till Veddige församling. 9 Se karta över gränser i bilaga 3. 10 Se karta över gränser i bilaga 4. 070604 4
Figur 1. Befolkningsutveckling 2000-2005 Befolkningstätheten i Halland är störst längs med kusten. 85 procent av hallänningarna bor längs med kusten (Leader Kustbygd inkl städerna). Leader Kustbygd har flyttningsöverskott 11 i alla åldersgrupper utom bland 65+. Flertalet inflyttare kommer från Hallands närmaste grannkommuner och majoriteten flyttar från landet till kusten. Det största flyttningsutbytet har Halland med Göteborg, Sjuhäradsbygden och västra Småland. Nettoflyttning från Halland sker i första hand till de vanligaste utbildningsorterna och till storstadsområdena, med undantag från Göteborg. Hälsosituationen hos den halländska befolkningen är god. Ohälsotalen tillhör de lägsta i landet och medellivslängden är längre än i något annat län. Man kan dock konstatera att problemen med sjuk- och ohälsotal i Sverige också drabbar Halland. Antalet sjukskrivna och förtidspensionärer har ökat. Liksom i övriga landet ökar ohälsotalen för kvinnor mest. 2.3 Boendemiljö Leader Kustbygds positiva befolkningsutveckling beror till stor del på att området erbjuder attraktivt boende med hög tillgänglighet till växande arbetsmarknader både i Halland och i dess närhet. Nybyggnationen längs med kusten är stor vilket har gjort att markpriserna stigit enormt de senaste åren. 11 SCB, 2006 070604 5
Leader Kustbygd är ett långsmalt område med många tätorter, både stora och små. De största tätorterna i Leader Kustbygd är Åsa (3218 inv), Särö (2982 inv), Tvååker (2390 inv) och Skogstorp (2180 inv). Kommunernas huvudorter ingår ej i Leader Kustbygd. Tillgängligheten till service så som livsmedelsbutiker, utbildning, post- och kassaservice samt vård och omsorg är god i Leader Kustbygd. En god tillgänglighet till grundskolor med god kvalitet är av stor betydelse för många människors val av boendemiljö. Barnen i området har nära till skolan, max 5 kilometer. 2.4 Natur och kultur Från Haverdal (norr om Halmstad) och söderut domineras kusten av långa sandstränder med dynor. Sanddynsfälten är unika för Halland. Haverdal och Lagaoset är de största. Längre norr ut är kusten mer varierad. Mellan Falkenberg och Varberg sträcker sig havsstrandängar utmed stora delar av kusten. Havsstrandängarna har en rik flora och ett myllrande fågelliv. Sandstränder, ljunghedar, klippor och klappstensfält är andra naturtyper på kuststräckan mellan Falkenberg och Varberg. Norr om Varberg består kusten av klippor, vikar och skär och en blygsam skärgård. Stora områden med klipprika ljunghedar och havsstrandängar gör kusten variationsrik. Vid Särö finns ett värdefullt område med gamla kustnära jätteekar. Innanför kustbandet mot gränsen till Leader Landsbygd breder den bördiga kustslätten ut sig från Viskan i norr ner till skånska gränsen. Kustslätten är ett öppet jordbrukslandskap med bördiga ler- och sandjordar. Landskapet norr om Viskan är ett omväxlande landskap med bergsryggar, slätter och skog. Leader Kustbygd erbjuder fina möjligheter att fiska både i havet och i åar. Genom området rinner de halländska åarna Lagan och Viskan där den berömda Hallandslaxen letar sig upp och som gärna fiskas av fritidsfiskare. Nissan och Ätran rinner endast genom städerna och ingår därför inte i Leader Kustbygd. Värdefull natur kan skyddas på flera olika sätt. Några av de vanligaste formarna är nationalpark, naturreservat och Natura 2000. Det finns inga nationalparker i Leader Kustbygd men det finns ett stort antal naturreservat och Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden som syftar till att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Halland har ett brett kulturutbud i form av konst och musik, sevärdheter och evenemang samt en brokig och spännande historia. Kultur och kulturarv har fått ökad betydelse för Hallands utveckling och konkurrenskraft. Genom att öka kompetensflödet mellan kultur, kulturarv och näringsliv skapas goda förutsättningar för innovativa och attraktiva miljöer med nytänkande vilket främjar sysselsättning och tillväxt för både upplevelsenäringar och tjänstenäringar. En attraktiv region med utvecklade natur, kultur och kulturarvsresurser bidrar med ett mervärde till näringsliv och främjar konkurrenskraften. 2.5 Näringsliv Globaliseringen och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar för Hallands utveckling. Vi har gått in i en period med mycket snabba förändringar där industrijobb är särskilt utsatta. I branscher som präglas av stark internationell konkurrens och relativt sett mer standardiserad produktion, riskerar effekterna att bli märkbara. 070604 6
Utvecklingsarbetet på landsbygden behöver intensifieras så att globaliseringens möjligheter utnyttjas på ett bra sätt i framtiden. Hallands näringsliv domineras av små företag 12. Genom näringslivets stora branschbredd med många små och medelstora företag skapas en robust näringslivsstruktur som är mindre känslig för marknadsförändringar och strukturella förändringar. Frånvaron av dominerande branscher och företag samt förekomsten av många småföretag gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. Det halländska näringslivet har i allmänhet en god lönsamhet men samtidigt en relativt låg tillväxtvilja. Småföretagen kännetecknas också av en hög medelålder bland företagsledarna vilket på sikt kan leda till problem i samband med generationsskiften i ägarledda företag. Brist på rätt arbetskraft är det största tillväxthindret. Halland har få sysselsatta i branscher med stort teknik- och kompetensinnehåll och inom företagstjänster. Företag med stort kunskapsinnehåll har trots sin litenhet en relativt snabb utveckling. Dock finns en risk för att den begränsade tillgången till avancerade företagstjänster, kompetensförsörjning och annan service på sikt kan verka tillväxthämmande. Det halländska näringslivet har, i förhållande till jämförbara regioner och riksgenomsnittet, en förhållandevis stark ställning på den internationella marknaden. Andelen exporterande företag är bland de största i landet men värdet av exporten är på grund av näringslivsstrukturen relativt litet. Halland har ett högt nyföretagande. Under 2005 var etableringsfrekvensen 7,1 företag per 1000 invånare vilket är relativt högt jämfört med flertalet andra län. Ungefär en tredjedel av de nya företagen i Halland startas av kvinnor. Det finns framgångsrika tillväxtföretag både i inlandet och vid kusten men tillväxtföretagen dominerar vid kusten. Vid kusten är mark och lokaler dyrare men infrastrukturen generellt sett bättre. I Halland är 25 % av arealen jordbruksmark, vilket är en betydligt större andel än för riket som helhet. I förhållande till primärproduktionens storlek i länet har den förädlande livsmedelsindustrin en utvecklingspotential. Åkermarken i Halland har minskat med ca 6 % under perioden 1995-2004, minskningen i Sverige under samma period är ca 5 %. Genomsnittsarealen för ett halländskt jordbruksföretag är något mindre än för Sverige. Halland är ett djurtätt län. Antalet mjölkföretag och grisföretag är vardera ca 500 st. En stark strukturrationalisering pågår i jordbrukssektorn samtidigt som en hög andel av lantbrukarna vill satsa på nya gårdsbaserade verksamheter. Sysselsättningen inom de gröna näringarna, d v s inom jord- och skogsbruket med tillhörande underleverantörer och förädlingsindustri utgör ca 15 % av Hallands totalt sysselsatta vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet som ligger på 10 %. Leader Kustbygd har en stor livsmedelstillverkning och en omfattande industriell förädlingsindustri. Jordbruksproduktionen är koncentrerad till växtodling och intensiv animalieproduktion. Lantbruksföretagen i Leader Kustbygd är oftast relativt storskaliga och moderna. Exploateringstrycket från samhället på åkermarken i Leader Kustbygd är ofta högt. 12 Upp till 49 anställda 070604 7
Samtidigt sker en förskjutning av t e x mjölkföretagandet från skogsbygd till slättbygd. I Leader Kustbygd är logistiken mer utvecklad än i inlandet med fryshus och andra tillhörande servicefunktioner. Yrkesfiske har fortfarande en stor betydelse för Leader Kustbygd även om det har minskat de senaste åren. De främsta fiskehamnarna är Bua hamn och Träslövsläges hamn i Varbergs kommun och Glommens hamn i Falkenbergs kommun. Kusten attraherar människor alltmer. Leader Kustbygd är ett av Sveriges viktigaste och mest expansiva turistområden med en stark och växande ström av besökare. Upplevelsenäringen är en stor och viktig bransch för Leader Kustbygd och aktiviteten ökar bland företag som har en inriktning på en åretruntsäsong. Många service- och tjänsteföretag inom upplevelsenäringen har svårt att förädla sina tjänster och produkter till spetsprodukter med högt värde för att tillgodose utländska köpstarka kunder. Genom att samordna, utveckla och paketera upplevelserna längst kusten kan omsättningen höjas ytterligare i de kustnära upplevelse- och serviceföretagen. Miljöteknik är en kunskapsbaserad framtidssektor som stimulerar ny kunskap och ny teknik och har stort fokus på forskning och utveckling. Det finns dessutom ett stort globalt intresse för svensk teknik och kunnande som möjliggör ökad export. I Halland ökar antalet miljöcertifierade företag och miljöteknikbranschen i regionen ligger förhållandevis långt framme. På innovationsområdena planeras flera konkreta projekt i Halland. Många av projekten ligger i de stora tätorterna utanför Leader Kustbygd men de har genom sin utvecklingsinriktning en spridning till den närliggande landsbygden. Några exempel är ett utvecklingsföretag i Laholm för miljöteknik; i Varberg planeras ett energi- och miljöcentrum för kompetensutveckling; Högskolan i Halmstad bedriver energiingenjörsutbildningar och kurser inom solenergi, vindkraft och vätgas. 2.6 Föreningsliv Halland är föreningstätt med många hembygdsföreningar, kulturföreningar, idrottsföreningar mm. Cirka en tredjedel av länets invånare är med i någon av de 850 idrottsföreningarna som finns. Särskilt på landsbygden har föreningslivet och det ideella engagemanget en stor betydelse för ortens sammanhållning vilket bidrar till näringslivets utveckling. I Halland finns en tradition och stolthet i att samarbeta, vilket ger sitt uttryck i starka sociala nätverk och ett positivt samarbetsklimat. Många föreningar vittnar dock om en dålig uppslutning från den yngre generationens deltagande i ideell verksamhet och återväxten är hotad. I Leader Kustbygd finns 11 utvecklingsgrupper och 8 4H-klubbar. Aktiviteten och engagemanget är generellt sett inte lika stort i utvecklingsgrupperna i Leader Kustbygd som i Leader Landsbygd. Utvecklingsgrupperna i Leader Kustbygd ägnar sig i större utsträckning åt trivselaktiviteter än lokal utveckling. 2.7 Utbildningsnivå Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Utbildningsnivåerna i samhället avspeglar strukturella och långsiktiga mönster. Utbildning är på så sätt en grundförutsättning för både den demokratiska utvecklingen och kompetensförsörjningen ur ett arbetsmarknadsperspektiv. 070604 8
När det gäller formell utbildning kan skillnader ses mellan boende i olika områdestyper, kön och ålder. Boende i glesbygder och tätortsnära landsbygder har generellt en lägre utbildningsnivå än de som bor i tätorter, särskilt bland de yngre. Ungdomar i gles- och landsbygder gör delvis andra studieval än de i tätorter, vilket är en orsak till lägre utbildningsnivåer. Dessutom är det skillnader i utbildningsnivå mellan män och kvinnor. Kvinnor har högre utbildning än män, något som gäller oavsett var man bor. I Leader Kustbygd kan vissa tendenser ses vad gäller utbildningsnivå. Andelen högutbildade (30-44 år) sjunker ju längre från städerna man kommer. Andelen högutbildade är högre i Leader Kustbygd än i Leader Landsbygd. Vidare är andelen högutbildade högre i norra Halland än i södra Halland. Se karta nedan. Figur 2. Andel högutbildade 2005, 30-44 år En grundläggande utgångspunkt för det regionala/lokala näringslivsarbetet är övergången till en ekonomi som allt mer utvecklas genom kunskap och förnyelse. Invånarnas kunskap och förnyelse blir allt viktigare för näringslivets utveckling. Förmågan till nyskapande är en förutsättning för framgångsrika företag och regioner på en alltmer global marknad. Halland har få kunskapsintensiva företag och många företag har låg utbildningsnivå både bland företagare och anställda. De halländska företagen ligger under riksgenomsnittet när det gäller utbildningsnivå. Dominansen av mindre företag och det begränsade inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen medför att det endast i mindre utsträckning bedrivs forskning inom det halländska näringslivet. Detta har en negativ inverkan på produktutveckling, teknik- och kunskapsspridning mm. Det försvårar också möjligheterna att rekrytera högkvalificerad arbetskraft till regionen. 070604 9
I Halland finns ett viktigt och ökande samarbete mellan högskolan och näringslivet. Samarbetet är dock begränsat till vissa delar av näringslivet och majoriteten av företagen har fortfarande inga kontakter med högskolor och universitet. 2.8 Arbetsmarknad Halland har en god sysselsättningsutveckling både för kvinnor och för män jämfört med andra län. Under 2000-talet (2000-2004) har Halland haft en ökning av antalet sysselsatta på drygt åtta procent, vilket är den största ökningen i landet. Arbetslösheten är låg jämfört med andra regioner. Halland har en hög förvärvsfrekvens för både kvinnor, män och personer med utländsk bakgrund. Leader Kustbygd har en stark arbetsmarknad med en positiv ekonomisk utveckling. Leader Kustbygd har en lägre andel arbetslösa än Leader Landsbygd. Se karta nedan. Figur 3. Andel arbetslösa 20-64 år 2003 Hallänningarna arbetar i stort sett i samma branscher som svenskar i genomsnitt. Förhållandet mellan varu- och tjänsteproduktion är ungefär som i riket, d v s cirka 30 procent arbetar med varuproduktion och cirka 70 procent arbetar inom tjänsteproduktion. Näringslivsstrukturen, med stor branschbredd och många småföretag, bidrar till en stabil utveckling där arbetsmarknaden sällan drabbas av strukturkriser och stora företagsnedläggningar. 070604 10
Näringslivsstrukturen i Halland medför dock speciella problem för kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Indikatorer på detta är kvinnors inkomster, andelen deltidsarbetande och kvinnornas förvärvsfrekvenser sett i relation till männens. I alla dessa avseenden har kvinnor i Halland en sämre situation än i flera andra län och riket i genomsnitt. Liksom i övriga landet har ungdomar och invandrare svårt att etablera sig arbetsmarknaden. Näringslivsstrukturen leder också till att arbetsmarknaden inte i tillräckligt hög grad erbjuder arbete åt högutbildade. Hallands befolkning har en hög utbildningsnivå men arbetsmarknaden efterfrågar i allt för liten utsträckning personal med eftergymnasial utbildning. Detta beror på flera faktorer bl.a. att näringslivet är småskaligt och har ett lågt teknik- och kunskapsinnehåll, den företagsinriktade tjänstesektorn är liten och den offentliga förvaltningen är relativt liten. På sikt kan svårigheterna för högutbildade att få jobb i Halland bli ett hinder för en fortsatt positiv utveckling. Inflyttningen av välutbildad och kompetent arbetskraft kan motverkas om inte arbetsmarknaden blir mer attraktiv för akademiker. En motverkande faktor är att i takt med att vi lämnar industrisamhället och går in i kunskapssamhället går trenden mot att företag etablerar sig där kunskapen finns. En stor andel högutbildad arbetskraft kan således innebära nyetableringar av kunskapsintensiva företag. Tillgången på välutbildad och kompetent arbetskraft är väsentlig för näringslivets förmåga att växa. Bristen på lämplig arbetskraft med rätt utbildning är ett stort hinder för tillväxt i de halländska företagen. Samtidigt visar analysen på brister i arbetet med att ta till vara och utveckla arbetskraften fullt ut. Alltför många står utanför arbetsmarknaden och det halländska näringslivet efterfrågar i för liten utsträckning personal med eftergymnasial utbildning. 2.9 Miljö och hållbar utveckling Hallands attraktivitet är starkt förknippad med länets goda miljö. Tydliga varningssignaler kommer nu när det gäller klimatförändringens effekter och miljösituationen i sjöar, kustvatten och hav. Utan tvekan är detta en av Hallands viktigaste framtidsfrågor. Energiförsörjning, boende och transportssystem står i förgrunden i arbetet för en ekologisk hållbar utveckling och Halland behöver ligga långt framme i utveckling och användning av ny teknologi för en mindre fossilberoende ekonomi. Det är en utveckling som ger förutsättningar för växande företag och nya jobb. Problembilden skiljer sig mellan kusten och inlandet i Halland. De största miljöproblemen i Leader Kustbygd är övergödning av kustvatten och exploatering av kustområdet. Trycket på natur och miljö i kustområdet är stort, dels på grund av att nybyggnation längs med kusten ökar och sommarstugor byggs om till permanentboende, dels på grund av att turismen ökar. Det främsta miljöproblemet i Leader Landsbygd är försurningen och då särskilt i skogsområdena. 2.10 Jämställdhet Jämställdhet är en viktig del av en god livsmiljö och för den lokala utvecklingen. Kvinnor och män ska ha rätt till samma utbildning, arbete, inflytande i samhället samt samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbete. Kvinnor arbetar i lika stor del i den offentliga som i den privata sektorn medan män i större utsträckning arbetar inom den privata. Eftersom det är den privata sektorn som ökar snabbast 070604 11
blir villkoren också olika för kvinnor och män. Inom vissa näringsgrenar är fördelningen mellan kvinnor och män mycket ojämn, vård och omsorg är kvinnodominerade och tillverknings- och byggindustrin är mansdominerade. Generellt sett kan man säga att män tillverkar, transporterar och säljer varor, medan kvinnor distribuerar varor, vårdar och utbildar. Denna ojämna fördelning gör att utvecklingsmöjligheterna i olika lokala arbetsmarknadsregioner är olika för kvinnor och män. Kvinnor har igenomsnitt en betydligt sämre medelinkomst, ca 30 procent lägre än männen i riket 13. I Hallands län är situationen något mer negativ, ca 33 procent lägre medelinkomst. 20 25 procent av företagen i Halland ägs av kvinnor. I Kungsbacka är andelen något högre. Andelen kvinnliga företagare är högre på landsbygden än i tätorterna. De kvinnliga företagen drivs oftast inte i AB form eller mer kapitalkrävande verksamheter utan i form av små butiker, Bed and Breakfast mm. Regionalt Resurs Centrum i Halland är en ideell förening som arbetar för att stödja kvinnliga företagare. De erbjuder bl.a. utbildningar och jobbar i ett nätverk för kvinnliga företagare. Att satsa på utveckling av befintliga företag samt möjliga nyetableringar på landsbygden gynnar i större utsträckning kvinnor än män, detta som ett resultat av verksamhetens karaktär. 2.11 Ungdomar Många ungdomar flyttar från landsbygden och de små lokalsamhällena. För både glesbygder och tätortsnära landsbygd är flyttnettona negativa för åldrarna 16 19 och 20 29, medan tätorter totalt har kraftigt positiva flyttnetton. Ungdomarna flyttar framförallt för att studera, arbeta eller byta miljö. Begränsad tillgång på ett allsidigt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter är också ett motiv för ungdomar att flytta från landsbygden samt bristen på mötesplatser, bostäder och bra kommunikationer. De kollektiva kommunikationerna i Leader Kustbygd är goda vilket gör det möjligt för ungdomar att bo kvar på landsbygden i högre grad än i inlandet. För att ungdomar skall få ett bra och gott liv på landsbygden krävs även delaktighet och inflytande. Ungdomar vill vara med och påverka, men får inte den uppmärksamhet de borde ha, vilket påverkar utvecklingen på ett negativt sätt. Genom att skapa goda förutsättningar för ungdomar att delta i beslutsprocesserna kan nödvändiga krafter för lokal och regional utveckling tas tillvara. Ungdomarna skall stimuleras i sin strävan att inhämta kunskap och kompetens för det fortsatta vuxenlivet, vilket ofta innebär att de flyttar från orten under en viss tid. Vad som här är viktigt är att det skapas miljöer som gör att de återvänder. Ungdomsarbetslösheten 14 i Halland är lägre än i riket totalt. Av den totala andelen företagare i Halland är andelen unga företagare 15 ca 13 procent, vilket är något under riksgenomsnittet. 2.12 Integration Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är integration av svenskar med utländsk bakgrund intressant då de bidrar till arbetskrafts- och kunskapsförsörjning, serviceunderlag, skattebasen, 13 SCB, 2005 14 16-24 år, arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd, AMS, 2007 15 16-34 år, SCB 070604 12
serviceutbudet, branschbredden etc. Samtidigt skapas förutsättningar för individen att utvecklas och bli integrerad i samhället. Över hälften av dem med utländsk bakgrund bor i en tätortskommun i storstadsregionerna 16. För invandrare som bryter mönstret och flyttar till glesare bebodda kommuner gäller att sysselsättningsnivån är relativt hög. Förvärvsfrekvensen för dem med utländsk bakgrund i Halland är 62 procent, vilket kan jämföras med den totala andelen förvärvsarbetare i Halland som är 80 procent 17. I Halland bor en majoritet av svenskar med utländsk bakgrund i städerna eller de större tätorterna. Detta är inget unikt mönster för Halland utan ett mönster som återfinns i hela Sverige. För många av de utrikes födda har boende på landsbygden en dålig status. De som kommer från landsbygden har ofta erfarenheter av fattigdom och dålig boendemiljö. En intressant fråga att ställa utifrån det är: Skulle fler invandrare flytta till landsbygden om man kände till förhållandena där och visste mer om den? Personer med utländsk bakgrund skulle kunna få en stor betydelse för landsbygden vad gäller t.ex. upplevelsenäring, service och småskalig mat. 2.13 Infrastruktur En bra infrastruktur avseende vägar, järnvägar och andra transportsystem samt IT och andra kommunikationssystem är en förutsättning för god utveckling av näringsliv och samhälle. Tillgången till IT blir allt viktigare, inte minst för de nya framväxande branscherna och småföretagen. Leader Kustbygd har en mycket bra infrastruktur i nord sydlig riktning genom E6 och Västkustbanan, som mer eller mindre går igenom hela området från norr till söder. Merparten av Västkustbanan är utbyggd till dubbelspår men viktiga bitar återstår. För närvarande anläggs dubbelspår vid Falkenberg. Utbyggnaden ska vara klar under 2008. Den sista delen av utbyggnaden av dubbelspår genom Halland är utbyggnaden av en stadstunnel i Varberg. Från de olika delarna av Leader Kustbygd finns närhet till någon av flygplatserna Landvetter, Halmstad och Ängelholm. Detta medför en god tillgänglighet främst för inrikesresor till Stockholm. För internationella resor är Kastrup den dominerande flygplatsen tätt följd av Landvetter och Sturup. Hamnarna i Halland utgörs av Halmstad Hamn, Falkenbergs Terminal och Terminal West (i Varberg). Skog och skogsprodukter är det dominerande varuslaget följt av bulkvaror. Halmstad Hamn är störst därefter följer Terminal West och sedan Falkenbergs Terminal. Den enda färjelinjen för persontransport går mellan Varberg och Grenå. Hallandstrafiken är trafikhuvudman för kollektivtrafiken i Halland. Under 2007 kommer en strategisk kollektivtrafikutredning att tas fram för Halland. I denna ska bland annat målbilder avseende framtida trafikering formuleras. Kollektivtrafiken i Leader Kustbygd är väl fungerande. 16 Stockholm, Göteborg och Malmö 17 Andelen förvärvsarbetande i Halland 16+, SCB, 2005 070604 13
Utbyggnaden av bredband med statliga medel pågår i Halland. I alla kommuner är täckningsgraden över 95 %. Det betyder att över 95 % av invånarna i Halland har möjlighet att koppla upp sig på bredbandsnätet. Ett problem är att det krävs att flera i byn måste koppla upp sig annars blir det för kostsamt för den enskilde. Ca 60 procent av hallänningarna har idag bredband. Alla telestationer i Halland är utbyggda så att det är möjligt för individer och företag att koppla upp sig via ADSL. Har man ett företag eller jobbar på distans kan man dock behöva högre kapacitet än ADSL. Optisk fiber är det media som idag erbjuder högst överföringskapacitet. Med fortsatt ökad efterfrågan på överföringskapacitet kommer betydelsen av fibernät att öka och detta gäller i synnerhet om den tekniska utvecklingen i andra infrastrukturer inte medger motsvarande överföringshastigheter. Tillgången till fibernät kommer således att bli en allt viktigare fråga både för marknadsaktörer och slutkunder. Fibernät finns mellan alla kommuner i Halland och går ut i stadsnätet. Det finns ett stort antal förbindelser med fiberkabel vid kusten, men längre in i landet är förbindelserna färre. Bredbandskapaciteten i Leader Kustbygd är hög. De största delarna av Leader Kustbygd har mobiltäckning. Se karta nedan. Figur 4. Mobiltäckning i Halland. Källa: LRF 070604 14
2.14 Bakgrund till val av geografiskt område Leader Kustbygd är ett relativt tätbefolkat område med tätortsnära landsbygd. I söder domineras kusten av långa sandstränder och i norr består kusten av klippor, vikar och skär. De långa stränderna lockar många turister till området under sommaren och upplevelsenäringen har blivit en allt viktigare näring för Leader Kustbygd. Innanför kustbandet breder jordbrukslandskapet ut sig och området har gamla jordbrukstraditioner. Småföretagen dominerar i området och branschbredden är stor. Leader Kustbygd är föreningstätt med många hembygdsföreningar, idrottsföreningar mm. De främsta miljöproblemen i området är övergödning av kustvatten och exploatering av kustområdet. Halland har under en lång tid haft en positiv folkmängdsutveckling. Tillväxten har dock inte ökat jämnt över hela länet utan det är främst kusten som har fått känna på den stora ökningen. Inlandet har en svag befolkningstillväxt. Utbildningsnivån i Halland är högre vid kusten än i inlandet och arbetslösheten är lägre vid kusten än i inlandet. Tillgängligheten till service och grundskola är bättre längs med den halländska kusten än i inlandet. Kusten har en mycket bra infrastruktur både vad gäller vägar, IT och allmänna kommunikationer. Infrastrukturen i inlandet har brister, främst vad gäller de allmänna kommunikationer och bredbandskapacitet. Den halländska kusten har en hög attraktivitet och byggandet går på högtryck både vad gäller villor och lägenheter. I inlandet är utbudet av olika boendealternativ små och det byggs inte mycket nytt. Med utgångspunkt från de stora skillnaderna i förutsättningar mellan kust och inland i Halland har arbetsgruppen valt att dela Halland i två leaderområde; Leader Kustbygd och Leader Landsbygd. 070604 15
3 Analys av området 3.1 SWOT analys SWOT-analysen är gjord utifrån beskrivningen av området och de omvärldstrender vi ser. Styrkor Befolkningstillväxt Attraktiv boendemiljö Unikt läge - närhet till kontinenten och dynamiska storstadsregioner Hög servicenivå och tillgänglighet God tillgänglighet till skolor och utbildningsmöjligheter Bördig kustslätt Spännande historia Många småföretag Varierat småföretagande Stark ekonomisk utveckling God tillväxt i företagen Stort nyföretagande Stor livsmedelstillverkning Lokalproducerat ökar Attraktiva turistmål - starkt flöde av besökare Attraktiv kust Lämpligt att utveckla förnybar energi och miljöteknik Föreningstätt Starkt ideellt engagemang Bra samarbetsklimat Relativt hög utbildningsnivå (jämfört med inlandet) Låg arbetslöshet Bra infrastruktur Svagheter Låg tillväxtvilja bland företagen Hög medelålder bland företagsledarna Brist på rätt arbetskraft Få sysselsatta i branscher med stort teknik- och kompetensinnehåll och inom företagstjänster Högt exploateringstryck på jordbruksmark Låg förädlingsgrad i upplevelsebranschen Låg utbildningsnivå i företagen Otillräckligt med arbetstillfällen för högutbildade Otillräckligt samarbete mellan högskolan och näringslivet Könssegregerad arbetsmarknad Förhållandevis stora skillnader mellan mäns och kvinnors löner Invandrares förvärvsfrekvens är lägre än genomsnittlig förvärvsfrekvens i Halland Hög miljöbelastning (främst övergödning och exploatering av kustområdet) Låg andel unga företagare Låg återväxt i föreningslivet 070604 16
Möjligheter Boendemiljöns betydelse ökar. Leader Kustbygd har stora möjligheter att dra till sig fler invånare tack vare en attraktiv boendemiljö, bra samhällsservice och infrastruktur. Infrastruktur blir allt viktigare för god utveckling av näringsliv och samhälle. Den starka infrastrukturen i Leader Kustbygd tillsammans med befolkningsökningen skapar goda förutsättningar till ökat företagande. Det unika läget med närhet till dynamiska storstadsregioner och de snabba förbindelserna som finns till övriga Europa ger goda möjligheter till internationella kontakter. För befolkningen innebär det en närhet till universitet, kultur, nöjen mm. Tjänster blir dyrare och varor blir billigare. Leader Kustbygd har en stor livsmedelsproduktion. Genom en ökad förädling ökar värdet på varan. När tjänster och upplevelser kopplas till produkten ökar värdet ytterligare. Upplevelseekonomin ökar i betydelse. Kustens attraktivitet med en mångfald av besöksmål skapar goda möjligheter till ett ökat företagande kring upplevelsenäringen. Partnerskap samhälle företag blir allt mer betydelsefullt för samhällsutvecklingen. Det finns en stark tradition av och stolthet i att samarbeta i området. Det ger sitt uttryck i fungerande nätverk, en stark föreningsverksamhet och ett positivt samarbetsklimat. Starka nätverk och ett bra samarbetsklimat skapar goda förutsättningar för att våga satsa på nya saker. Energikostnaderna och miljöproblemen ökar vilket skapar en växande marknad för miljöteknikföretag. Leader Kustbygds tillgångar på sol, vind, vatten och energigrödor skapar goda möjligheter till fler och växande företag i branschen. Leader Kustbygd har en tradition av varierat företagande vilket är en bra grund för ett ökat nyföretagande. Näringslivets stora branschbredd med många små och medelstora företag gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. Hot Att förstå och utveckla kompetenser blir allt viktigare vari bristen på rätt utbildad arbetskraft och den förhållandevis låga utbildningsnivån i företagen kan verka tillväxthämmande. Ytterligare ett hot är att bristen på arbetstillfällen för högutbildade kan medföra att högutbildade flyr fältet och få högutbildade väljer att flytta till området. Samarbetet mellan högskolor och näringslivet i Leader Kustbygd är otillräckligt vilket är ett hot för utvecklingen i en allt snabbare teknikutveckling. Dominansen av mindre företag och det begränsade inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen medför att det endast i mindre utsträckning bedrivs forskning inom det halländska näringslivet. Detta har en negativ inverkan på produktutveckling, teknik- och kunskapsspridning mm. Det försvårar också möjligheterna att rekrytera högkvalificerad arbetskraft till regionen. Den begränsade tillgången till avancerade företagstjänster, kompetensförsörjning och annan service i området kan på sikt verka tillväxthämmande. 070604 17
Bristen på rätt arbetskraft är ett stort hinder för tillväxt i företagen. Den höga miljöbelastningen i form av övergödning och exploatering av kusten är ett hot mot livsmiljö, produktion och biologisk mångfald. Den höga medelåldern bland ledarna för småföretagen riskerar leda till att många småföretag läggs ner de närmsta åren. Den könssegregerade arbetsmarknaden bromsar upp tillväxten i området. 3.2 Valt tema Utifrån analysen av områdets förutsättningar har vi valt följande tema för Leader Kustbygd: Livskraftigt företagande på landsbygden 070604 18
4 Strategi 4.1 Inledning Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd togs fram i en bred process under 2006. Deltagarna i processen arbetade fram de tillgångar som utmärker Halland och med utgångspunkt i dessa tog idéer form för vad som är viktigt att utveckla och jobba vidare med för en livskraftig landsbygd i Halland. Resultatet från den processen 18 stämmer väl överens med resultatet från den process som har bedrivits vid framtagandet av denna utvecklingsplan. Arbetsgruppen har därför valt att utgå från samma mål, strategi samt insatsområden som i Utvecklingsstrategin för Hallands landsbygd även i vår utvecklingsplan för Leader Kustbygd. I och med den starka tillväxten längs med kusten anser arbetsgruppen inte att kusten behöver lägga resurser på att öka områdets attraktivitet och plockar därför bort bubblan Boendebaserat småföretagande. 4.2 Övergripande mål Syftet med strategin är att medverka till att samtliga tre huvudmål för landsbygdsprogrammets respektive axel uppfylls. Målen i de tre axlarna är: 1. Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft. Det övergripande målet för axel 1 är att stimulera konkurrenskraft hos företag inom jord- och skogsbruk samt inom livsmedelsproduktion och förädling på grundval av ett hållbart naturresursutnyttjande. Leader kan möjliggöra sektorsövergripande, breda projekt där både jord- och skogsbruksföretag samt andra företag på landsbygden får möjlighet att samverka om gemensamma behov och förutsättningar för utveckling av området och dess lantbruksföretag. 2. Förbättra miljön och landsbygden. Det övergripande målet för axel 2 är att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd samt stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion. Satsningar inom ett Leaderområde kan utgå från ett landskapsperspektiv med syfte att öka livskvalitet och möjliggöra landsbygdsturism. 3. Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja diversifiering av landsbygdsekonomin. Det övergripande målet i axel 3 är ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja sysselsättning, en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Tyngdpunkten av leaderområdets arbete kommer att ligga under denna axel. Det övergripande målet med utvecklingsarbetet i Leader Kustbygd är att skapa ett livskraftigt företagande av olika slag på landsbygden. Nya och växande företag av olika slag ger möjligheter att leva på landsbygden. 18 Se bilaga 5: Idéer från mobiliseringsmöten i Halland 070604 19
Råvaruproduktion & förädling Livskraftigt företagande på landsbygden Turism & upplevelser Vi vill skapa ett livskraftigt företagande av olika slag på landsbygden genom följande huvudinriktningar: Producera och förädla våra utmärkta råvaror Utveckla vår besöksnäring till nya höjder 4.3 Insatsområden och aktiviteter Leader Kustbygds strategi avgränsas till två huvudinriktningar kring vilka framtida insatser för tillväxt på landsbygden ska koncentreras. Inom huvudinriktningarna ska arbetet fokuseras på fem insatsområden. De fem insatsområdena är: 1. Utveckla landsbygdsföretag med kunskap Ta fram kompetenshöjande åtgärder som ökar möjligheterna att starta, driva och vidareutveckla företag på landsbygden. Därmed höjs kompetensen och därmed beredskapen för förändring och utveckling. Exempelvis projekt inom: Utbildning i form av kurser, distansutbildningar, studiebesök, föreläsningar, konferenser mm vilka kan bidra till nyföretagande samt utveckling av befintligt företagande inom Leader Kustbygd Bredbandsutbyggnad för kunskapsöverföring 2. Höja halländska råvaror i värdekedjan Fler företag på landsbygden som producerar och förädlar råvaror. Värdet ökar genom förädling. När råvaran blir en produkt ökar priset. När tjänster och upplevelser kopplas till produkten ökar priset ytterligare. Utveckla marknadsstyrd basproduktion. Utveckla logistiklösningar för att nå marknaden. Koppla tjänster och upplevelser till produkterna. Exempelvis projekt inom: Insatser för mer närproducerad mat Samverkanslösningar för logistik, leveranser mm IT-teknik och bredbandsutbyggnad 070604 20
3. Tematisk och geografisk destinationsutveckling 19 Stärka attraktionskraften i Leaderområdet genom destinationsutveckling (tematisk och/eller geografisk) och paketering av områdets landsbygdsupplevelser året om. Exempelvis projekt inom: Samverkan för utveckling av attraktiva helhetslösningar av upplevelser, transporter och service Utveckling av leder upplevelseleder så som cykelleder, vandringsleder, ridleder, kanotleder osv. Ökad tillänglighet genom ny teknik och IT Samverkansprojekt med Leaderområdets grannar Utveckling av nya spännande och attraktiva besöksmål Samverkansprojekt mellan stad och land Skapa lokala utvecklingsplaner 4. Kommunikation som håller ihop systemet och synliggör framstegen Kommunikation leder till förståelse för helheten, hög delaktighet på alla nivåer och nya samarbetsformer. Den möjliggör framsteg som uppmuntrar till nytänkande. Leaderområdets kommunikation ska säkra att landsbygden blir en del av den gemensamma utvecklingen i regionen, t ex vad gäller infrastruktur, entreprenörskap och internationalisering och ska därför samordnas med övrig kommunikation kring landsbygdsutveckling i Halland. 5. Strategi för horisontella insatsområden Hållbar utveckling - dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling, är ett horisontellt insatsområde som ska genomsyra samtliga projekt i Leader Kustbygd. Jämställdhet - Jämställdhet mellan könen är en viktig del för den lokala utvecklingen. Jämställdhet är ett horisontellt insatsområde som ska säkerställas genom hög delaktighet av både män och kvinnor i projekten. Integration - Nya hallänningar med svensk eller utländsk bakgrund innebär nya erfarenheter som bör tas tillvara. Svenskar med utländsk bakgrund besitter kunskap om andra kulturer, andra språk och de har ofta en hög servicekänsla. Integration är ett horisontellt insatsområde som ska beaktas genom projekt som tar tillvara nya hallänningar som en resurs. Exempelvis projekt inom: Svenskar med utländsk bakgrund i resurspooler; språkresurs, guideresurs osv Utbildning med praktik till djurskötare Ambassadörsutbildning för nya hallänningar 19 Med en destination avses här ett självklart avgränsat besöksmål som tillfullo uppfyller besökarens förväntningar och tillgodoser vad han/ hon efterfrågar avseende varor och tjänster, både före, under och efter besöket. Destination utgörs av summan av upplevelser som tillsammans ger området dess attraktions- och konkurrenskraft. 070604 21
Ungdomar - Det är viktigt att ungdomar har möjlighet till en sysselsättning på landsbygden för att kunna bo kvar. Ungdomar är ett horisontellt insatsområde som ska beaktas i samtliga projekt. Exempelvis projekt inom: Företagsamt lärande Utveckla nätverk för ungdomar Projekt kring generationsskiftesfrågan Projekt vilket syftar till ett ökat intresse och företagande bland ungdomar Ungdomscheckar 4.4 Kriterier för urval av projekt Ekonomiskt, social, ekologiskt hållbart I riksdagens miljö- och jordbruksutskotts betänkande 2005/06:MJU12 kan man läsa följande på sidan 8: ett hållbart samhälle är ett samhälle där ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, social trygghet och sammanhållning inte sker till priset av en miljöpåverkan som så småningom slår tillbaka mot tillväxtens möjligheter. I det hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa förenas med en ren och människovärdig miljö. För att uppnå detta långsiktiga mål måste ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd samverka och behandlas på ett ömsesidigt förstärkande sätt. Samliga projekt ska övergripande bedömas utifrån ekonomisk, social samt ekologisk hållbarhetssynpunkt. Dessutom ska varje projekt uppfylla nedanstående kriterier för att komma i fråga för stöd inom Leader Kustbygd. Projektet ska vara stödberättigande - Det är insatserna i projektet (budgeterade kostnader/planerade aktiviteter) som ska vara stödberättigande enligt Jordbruksverkets regelverk XXX och kommissionens förordning XXX. (Kompletteras när beslut finns regelverk och förordning.) Efterfrågeperspektiv - Det ska finnas ett klart efterfrågeperspektiv i projektet. Vilka efterfrågar att projektet genomförs och varför? Mål som beskriver sysselsättningseffekter - Det ska finnas mål som beskriver projektets sysselsättningseffekt och långsiktiga betydelse för området, för att bedöma projektets omsättning i kronor i förhållande till förväntat resultat. Andel privat medfinansiering - Av EU och svenska nationella myndigheter fastställda regler gäller. Därutöver föreslås att större andel privat medfinansiering, dvs. mer än x % (kompletteras utifrån eventuella förordningar samt LAG-gruppens beslut) som är ett minimum, ska räknas som meriterande. Nyskapande och innovativt i uppbyggnad och genomförande - För att få stöd ska projektet handla om för området nya aktiviteter. Stöd kommer inte att beviljas till projekt där redan pågående aktiviteter är en huvudsak. Genomförandekapacitet - Projekt som söker stöd ska ha kapacitet att genomföra projektet under projekttiden avseende ett flertal punkter; personal, egna insatser, erforderligt nätverk och kompetenser. Det ska även finnas en affärsinriktad 070604 22
utvecklingsplan vilken visar hur verksamheten fortlever utan utvecklingsstöd efter avslutat projekt. Snedvridning av konkurrens - Grundstrategin är att alla projekt ska ha en positiv effekt på ökad/bibehållen sysselsättning i området. En viktig uppgift för LAG-gruppen är att avgöra vad som kan göras inom projekten med avseende på konkurrensneutralitet. Ideell och offentlig sektor får inte bedriva verksamheter vilka kan riskera att minska förutsättningarna för övriga affärsmässiga verksamheter. Däremot får det bedrivas samordningsfunktioner för affärsmässiga verksamheter, liksom förarbeten till affärsmässiga verksamheter. Relation till andra utvecklingsinsatser (projektet ska stämmas av mot nätverk och befintliga projekt) - Det ska finnas med en beskrivning av avstämning och koppling gentemot annan utvecklingsverksamhet i Halland för ökat samarbete och gemensam riktning på insatser. Mångfald/jämställdhet - En viktig faktor för utveckling och tillväxt är att alla grupper i samhället får tillgång till utbildning och sysselsättning. Det är viktigt att ta hänsyn till och beskriva jämställdhetsaspekten i projekt. Detta gäller män och kvinnor i olika åldrar och med olika etnisk bakgrund. Ungdomars deltagande - För att uppnå mångfald i projekt och skapa en bred delaktighet är det viktigt ta hänsyn till och beskriva ungdomars deltagande i projektet. Tydligt samband med valt insatsområde - Vid bedömning av projektförslag ska det vara möjligt att klart utläsa vilket insatsområde eller områden projektet avser. Sektorsövergripande - Det är en fördel om projektet, i de fall det är relevant, är sektorsövergripande. Detta bedöms utifrån projektets karaktär och beröring med eventuella regelverk, behov av kompetens och erfarenhet från olika sektorer samt finansiering. 4.5 Mål och indikatorer Kvantitativa mål Projekten ska inom tidsperioden 2007-1013 uppnå följande mål: 40 nya företag 400 nya arbetstillfällen 800 deltagare i projekt, inkl. utbildningsinsatser Indikatorer Programspecifika indikatorer fastställda av övervakningskommitten kommer troligen. Indikatorerna kommer då att kompletteras i steg två. Indikatorer fastställda av LAG-gruppen kommer också att kompletteras i steg två. 070604 23