Förändringsmål och arbetssätt för Smartare miljöinformation

Relevanta dokument
DIGITALISERINGENS KRAFT VAD HÄNDER PÅ NATIONELL NIVÅ

Lena Callermo, Åsa Söderberg, Kickoff Smartare miljöinformation

KICK-OFF SMARTARE MILJÖINFORMATION

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version

SMARTARE MILJÖINFORMATION. Ánna Otmalm

FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION Naturvårdsverket

BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION. Version 1.0

SMARTARE MILJÖINFORMATION - SNA OCH GVU

Workshop VAD? Smartare Miljöinformation - ger ringar på vattnet

Digitalt först. Välkommen till Naturvårdsverkets webbinarium. Sändningen börjar 13:00

VAD HÄNDER INOM DIGITALT FÖRST SMARTARE MILJÖINFORMATION. Åsa Söderberg, Johan Wulff, Kenneth Zetterberg Naturvårdsverket

Smartare miljöinformation

Nytt från Naturvårdsverket Manuela Notter, NV Miljöövervakningsdagar 2017

Digitalt först. Välkommen till Naturvårdsverkets webbinarium. Sändningen börjar 13:00

Välkomna! Workshop 1 25:e oktober

VAD PÅGÅR JUST NU EXEMPEL PÅ KONKRET SAMVERKAN. Miljöinformationskonferens april 2018

Smartare miljöinformation

Miljööver- vaknings- dagar

Strategi för miljödatahantering

MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN

DATAVÄRDSKAP FÖR NATURDATA MED FOKUS PÅ ARTER. Norrköping nov Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

STRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING

ARBETET INOM SMARTARE MILJÖINFORMATION - LÄGESBESKRIVNING

Digitalt först - förändringsmål

KICK-OFF NATURPROGRAMMET

Projektet för framtagning av en myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Resultatrapport

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

EXPERTFORUM. Thérèse Nordenvall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari Isbrytarstrategi

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Övergripande utvecklingsfrågor. Partnerträff, Gävle

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Digital strategi för Uppsala kommun

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

9:15 Registrering och kaffe Möjlighet att ställa upp material i utställningen

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Sammanfattning

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Strategi för digital utveckling

Strategi för digitalisering

att anställa Erika Roman som professor i husdjurens fysiologi med inriktning neurofysiologi tills vidare från och med 1 augusti 2019.

Digitalt först. Program för digital förnyelse av det offentliga Sverige

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Regeringsuppdrag att verka för Digitalt först för smartare miljöinformation

Verksamhetsinriktning hösten 2018

1 bilaga. Avsiktsförklaringen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi Version

Från kaos till digital succé. Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun

Översyn av styrdokument och utarbetande av digitaliseringsprogram för Stockholms stad

Kävlinge kommuns digitala agenda Ärende 8 KS 2017/317

Workshop och dialog kring strategi för ehälsa

Styrande dokument. Göteborgs Stads riktlinje för nyttorealisering avseende digitalisering. Stadens nämnder och styrelser.

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Tieto Forum dagar

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Hur ska vi samverka? Dialogmöte om kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården - november #framtidensvardkompetens

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Överförmyndarnämndens sammanträde

Med miljömålen i fokus

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

E-strategi för Strömstads kommun

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Digitala detaljplaner

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Huvudstrategi för utveckling av vårddokumentation

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017

Svensk författningssamling

Samverkansplan 2019 Version 1.0, Samverkansplan mellan DIGG och esam

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER

Yttrande över remiss av delbetänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden

Bilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Strategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Temagruppernas ansvarsområde

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Domstolsverket: Digitalisering av brottmålshantering (DBM) Datum: Dnr: Komm2018/

Verksamhetsplan

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Digitalisering av det offentliga Sverige

TILLVARATA JOBB- POTENTIAL INOM DE GRÖNA NÄRINGARNA

Sveriges miljömål.

Digital strategi för Strängnäs kommun

Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister

Transkript:

NATURVÅRDSVERKET FÖRSLAG 2017-02-16 Ärendenr: NV-02606-16 Förändringsmål och arbetssätt för Smartare miljöinformation Förslag inom regeringsuppdraget Digitalt först

Innehåll Innehåll 2 Detta dokument 3 Inriktning 3 Förändringsmål 5 En hållbar samverkan 7 2

Detta dokument Detta dokument sammanfattar förslag till gemensamma förändringsmål och långsiktigt hållbart arbetssätt för Smartare miljöinformation 1. Det är öppet för alla att lämna synpunkter på förslaget genom att mejla till digitaltforst@naturvardsverket.se. Dokumentet diskuteras i en kick-off 16-17 mars för de organisationer som är direkt involverade och förväntas ha en roll i de forum vi startar upp. Slutliga förändringsmål och arbetssätt överenskoms i det strategiska samverkansforum som i detta dokument benämns med arbetsnamnet miljödataråd. Detta planeras ske under första halvåret 2017. Inriktning Miljöinformation är all information i skriftlig form, bild- eller ljudform, elektronisk eller annan materiell form om a) tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmosfär, vatten, mark, land, landskap och naturområden, inbegripet våtmarker, kust- och havsområden, biologisk mångfald och dess delar, inklusive genetiskt modifierade organismer, och samspelet mellan dessa delar, b) faktorer som substanser, energi, buller, strålning eller avfall, inklusive radioaktivt avfall, utsläpp i luften, utsläpp i vattnet och andra utsläpp i miljön som påverkar eller troligtvis påverkar de delar av miljön som anges i a, c) åtgärder (inklusive förvaltningsåtgärder) som policy, lagstiftning, planer, program, miljöavtal och verksamhet som påverkar eller troligtvis påverkar de delar och faktorer som anges i a och b samt åtgärder eller verksamheter som är avsedda att skydda dessa delar, d) rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen, e) kostnads- och nyttoanalys och övriga ekonomiska analyser och antaganden som används inom ramen för de åtgärder och verksamheter som anges i c, och f) tillståndet för människors hälsa och säkerhet, inbegripet förorening av livsmedelskedjan, när det är relevant, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och byggnader i den utsträckning de påverkas eller kan påverkas av tillståndet i de delar av miljön som anges i a eller, genom dessa delar, av någon av de faktorer som anges i b och c. 2 1 Naturvårdsverket har uppdrag att förbättra tillgängligheten av miljöinformation inom regeringens satsning Digitalt först. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/digitalt-forst--smartare-miljoinformation/ 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG. 3

Regeringen anger att miljöinformation är en strategisk resurs. Naturvårdsverket vill starta om det existerande systemet 3 för samverkan om miljöinformation så det blir enkelt för olika intressenter att göra det de redan gör eller vill göra, och enkelt att uppfylla sina skyldigheter. Enterprisearkitektur 4 utgör ett stöd för förändring som utgår från ett systemsynsätt. För att syfte och mål ska uppnås behöver genomförandet av uppdraget inriktas på att stödja den omställning mot hållbarhet som redan pågår i samhället genom att ge individen möjlighet att delta och påverka. Detta innebär att uppdraget inriktas mot att organisationer i samverkan ska: Sprida och förklara miljöinformation Digitalisera och samordna sina processer och sin information Uppmuntra till deltagande, innovation och ansvarstagande 3 System, helhet sammansatt av flera delar, samling element som hänger samman med varandra så att de bildar en ordnad helhet (jämför struktur). (Nationalencyklopedin). Exempelvis interagerar aktörer, roller och kompetenser i olika processer utifrån olika typer av stimuli för att uppnå en effekt. Processer kan vara manuella och/eller automatiserade och kan få stöd av olika typer av verksamhetsstöd. Information kan både produceras och konsumeras, kan hanteras manuellt och/eller digitalt med stöd av olika typer av informationssystem. 4 Arkitektur Avser grundläggande koncept eller egenskaper hos ett system i sin omgivning, förkroppsligad genom sina element och sina relationer, samt principer för dess utformning och evolution. Arkitekturarbete Avser processen att skapa, definiera, uttrycka, dokumentera, kommunicera, säkerställa korrekt implementation av, underhålla och förbättra en arkitektur under ett systems hela livscykel. Arkitekturbeskrivningar Med arkitekturbeskrivningar avses beskrivningar (av varierande detaljeringsgrad) av en existerande, eller framtida, arkitektur. (ISO/IEC/IEEE 42010:2011Systems and software engineering, översättning) 4

Förändringsmål Strategin för hantering av miljödata 5 anger riktning för utveckling, uppföljning och samordning av arbetet med miljöinformationsförsörjning. Regeringen utgår i sina satsningar från mål för digitalisering av det offentliga Sverige. 5 http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efter-omrade/oppnadata/strategi-for-miljodatahantering/ Miljödata- sådan miljöinformation som har en strukturerad form lämpad för överföring, tolkning och bearbetning av maskiner. Miljödata kan sedan utgöra underlag för att skapa miljöinformation såsom diagram, rapporter, kartpresentationer, indikatorer, informationsfilmer mm (SIS termdatabas Ekvator23) 5

Förslag till målgruppsanpassade förändringsmål för inriktning av konkreta samverkansinsatser för smartare miljöinformation: 1. Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie verksamhetsprocesser 2. Allmänheten har insyn i och deltar i myndighetsprocesser, och förstår myndighetsutövningen 3. Allmänheten har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval 4. Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och smidig 5. Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora samhällsutmaningarna 6. Handläggare har nödvändig miljöinformation i sina ordinarie verksamhetsstöd 7. Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation 8. Myndigheter förklarar och publicerar relevant miljöinformation som öppna data 9. Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva processer och effektiv rättssäker informationshantering 10. Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar och information från EU, offentlig förvaltning och civila aktörer 11. Uppgiftslämnare lämnar en uppgift en gång till en myndighet 6

En hållbar samverkan För att förändringsmålen ska kunna realiseras krävs juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk förändring hos de samverkande organisationerna. Antalet aktörer och de utmaningar som ska hanteras innebär att långsiktigt hållbara och effektiva strukturer för samverkan behöver skapas för gemensamma frågor. Samverkansstrukturen ska klara att hantera förändringsbehov och krav över tid så att antalet samverkansgrupper mellan berörda organisationer minskar. Samverkan utgår från beredning och överenskommelse i frågor av gemensamt intresse, varje organisation fattar sedan beslut och genomför vad som överenskommits via egna utvecklingsprojekt, förvaltningsorganisationer och i linjen. Styrning av vilken information som skapas/samlas in, varför, av vem och med vilka medel hanteras inte i dessa forum, utan sköts via ordinarie verksamhetssamverkan. Strukturen behöver fungera tillsammans med andra samverkansinitiativ såsom Geodatasamverkan och samverkansprogrammet esam. De organisationer som inte kan samverka i föreslagna forum inbjuds att delta på andra sätt via olika kommunikationskanaler. Förslag till strategiskt forum Miljöinformation är en uttalat strategisk resurs och hanteringen av den behöver därmed tydlig strategisk styrning. Dagens forum för samverkan mellan länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen kan vidareutvecklas i strategisk riktning och utvidgas avseende deltagare under arbetsnamnet Miljödatarådet. Deltagare representerar en organisation på ledningsnivå och arbetar för det gemensamt bästa. En större referensgrupp hålls informerad och bjuds in att delta vid behov/intresse. Geodatarådet, Miljömålsrådet samt esam:s styrgrupp och arbetsgrupp har angränsande och delvis överlappande fokus, så samverkan och avgränsning med dessa forum är viktig. Forumet är inte eskaleringsforum för olösta taktiska och operativa frågor. Förslag till taktiska och operativa forum Dagens forum för samverkan kring informationshantering med anledning av Industriutsläppsdirektivet, IED, vidareutvecklas och utvidgas avseende deltagare och omfattning inom tre tematiska program; Miljöskydd, Natur och Vatten och hav. Varje program bildar en styrgrupp som stöds av en programledning. Ett planeringsforum per program bereder planeringsfrågor. För frågor som berör flera program kan drivansvaret läggas på ett av dem, och arbetssätt och lösningar kan återbrukas mellan programmen. Som komplement till det programindelade arbetet sätts tre expertforum upp där experter från deltagande organisationer bereder frågor för planeringsforum och Miljödataråd. 7

Initial beskrivning av en långsiktigt hållbar samverkansstruktur som utformas efter hand Forum Syfte Exempel innehåll Deltagare Frekvens Ansvarig Miljödataråd Överenskomma gemensamma Ca 1 fysisk träff Naturvårdsverket (arbetsnamn) principiella frågor. per halvår Hantering av riktlinjer från FN, EU, regeringen. Strategi för miljödatahantering. Samverkansstruktur och ramverk för samverkan. Principer för finansiering och nyttorealisering. Arkitektur och arkitekturprinciper (t ex meta- och masterdata, informationssäkerhet). Förändringsmål och -plan för realisering. Myndigheter som i stor utsträckning samverkar om miljöinformation och har stort intresse av att fortsätta samverka. Andra organisationer bjuds in vid behov. Programstyrgrupp Programledning Överenskomma gemensamma frågor inom konkreta förändringsinitiativ. Stöda programstyrgruppen och deltagande myndigheter. Omvärldsbevaka och koordinera. Driva samverkansformerna och beredning av underlag för programstyrgruppen. Modeller, planer, juridiska/organisatoriska/ semantiska/ tekniska lösningsmönster, uppstart av initiativ, genomförandedirektiv. Mötesinbjudningar och anteckningar. Beslutsunderlag och dokumentation av överenskommelser. Statusrapporter. Riskloggar. Myndigheter som samverkar kring konkreta initiativ för hantering av miljöinfo. Ca 1 telefonkontakt per månad Löpande synkning mellan program Naturvårdsverket för Miljöskydd och Natur. Havs och vattenmyndigheten för Vatten och hav. Planeringsforum per program Bereda planeringsfrågor inom sin egen organisation och i samverkan om gemensamma frågor. Ansvarsfördelning, planering, kompetensförsörjning, finansiering och uppföljning av konkreta initiativ. Ca 1 telefonkontakt per månad, därutöver efter behov Gemensamma expertforum Bereda frågor inom sin egen organisation och i samverkan om gemensamma frågor kring: - Förvaltnings- och miljöjuridik - Arkitektur - Kommunikation Förvaltningsjuridiska frågor gällande informationsutbyte mellan myndigheter, frågor om offentlighet och sekretess och personuppgiftsfrågor. Miljöjuridiska frågor kring informationshantering. Arkitekturfrågor med avseende på drivkrafter, verksamhet, information och teknik. Gemensamma kommunikationsinsatser och material. Experter från deltagande myndigheter, om någon part inte har kompetens får man åka med och lära Telefonkontakt eller fysiska möten beroende på frågornas art 8