Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET
Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/ Etik står för den systematiska reflektionen över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för dessa. Utmärks av att man försöker ge skäl till varför man handlar som man gör eller varför man valt de värden man valt. Moral rör människans praktiska och faktiska handlande. Det är alltså den handlande personen eller personens konkreta handling som är moralisk eller omoralisk.
Etisk modell med fyra principer (Beauchamp och Childress 2009) Göra gott Icke skada Etik handlar i hög grad om att lära sig reflektera, argumentera och rättfärdiga varför vi väljer att handla på vissa sätt i stället för på andra sätt. Autonomi Rättvise
Reflektion Egen reflektion Hur handlade jag? Varför? Vad kände jag? Varför? Vad tänkte jag? Varför? Gruppreflektion Etikombud Dialogtorg, eller etikforum Etikronder
Grund till etiska problem i omvårdnad Makt övertag : Att personalen alltid har mer makt, äger kunskap om patientens hälsa, och befinner sig i sin egen institutionella miljö. Har en kollektiv samhörighet med facktermer och gemensam medicinsk kompetens. Paternalism rätt att till viss del styra andras liv för deras eget bästa. Sårbarhet: Patienten är beroende av sjuksköterskan/ personalen för att klara sitt dagliga liv och överlevnad. Behöver kunskapen som personalen har. Är i främmande miljö, skild från egna hemmet och sin nära familj och sociala nätverk. Förstår ej facktermer och det medicinska språket
Sårbarhet som grund till etiska problem i omvårdnad Att patienterna ofta inte är beslutskompetenta på grund av chock, förvirring, sänkt kognitiv förmåga eller demens. Anhörigas kan dölja egen sorg, utmattning och patientens vilja döljs. Nära kroppskontakter vid personlig vård berör det mest intima. Skamliga känslor och social tabu vid urinläckage, avföring, kräkningar, slem och svett.
Värdegrunden beskriver, utifrån en humanistisk människosyn, centrala värden av betydelse för omvårdnad. En värdegrund ska genomsyra verksamheten och ha en tydlig koppling till vardagsarbetet.
En värdegrund är ett gemensamt förhållningssätt, en gemensam etisk plattform som grund för det dagliga arbetet. Omvårdnad bygger på en humanistisk grundsyn: människan betraktas som en fri individ som har förmåga att göra val och ta ansvar och förstås både som en generell och unik varelse. Människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina unika förutsättningar.
En värdegrund Får inte innehålla värden som är exkluderande för någon, beroende på ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, funktionsnedsättning, sexuell läggning etc.
De centrala värdena i omvårdnadens värdegrund Respekt för det sårbara Värdighet Integritet Hälsa och minskad lidande Självbestämmande Hopp och mening Upplevelse av tillit
Respekt för det sårbara Människans sårbarhet utmanas särskilt i svåra livssituationer i samband med beroende och ohälsa. Sårbarhet innefattar både den biologiska sårbarheten, där kroppen är utsatt för fysiska ingrepp eller övergrepp, den sociala sårbarheten som omfattar människors utsikter och handlingsmöjligheter samt den kulturella sårbarheten som handlar om traditioner och värdeuppfattningar. Genom olika sätt att värna och respektera människors sårbarhet kan också människans värdighet värnas och respekteras.
Respekt för värdighet Refererar till alla människors lika värde. Oavsett yttre omständigheter ska en personen bemötas med full respekt för hennes absoluta värde och hennes sätt att skapa ett meningsfullt liv på sina egna villkor. Denna respekt innefattar också respekt för personens rätt till sina upplevelser. Respekten för patientens värdighet är betydelsefull i möten och samtal mellan vårdare och patient eftersom samtalen inte enbart handlar om utbyte av information utan också om att visa omtanke om den andra.
Respekt för integritet Integritet betyder hel och okränkbar. Det som utmärker integriteten är att den inte upphör för att man själv inte förmår hävda den. Respekt för integriteten definieras ofta som respekt för patienten som person, lyhördhet för människors olikheter och lyhördhet för människors sårbarhet. Respekten för patientens integritet innebär att sjuksköterskan/vårdaren tar hänsyn till patientens livshistoria, livssammanhang och kulturella värdenormer.
Respekt för självbestämmande/autonomi Respekt för patientens självbestämmande inkluderar patientens rätt till information och kravet på informerat samtycke vid vård och behandling. När patientens förmåga till självbestämmande av olika anledningar är nedsatt så har vårdaren ett ännu större ansvar att så långt det är möjligt främja patientens förmåga till självbestämmande. En patient kan också vara oförmögen att använda sin rätt till självbestämmande på grund av fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar, medvetslöshet eller demens. Små barn kan vara delvis oförmögna att använda sin rätt till självbestämmande, då är vårdnadshavarens viktig.
Upplevelse av tillit Upplevelsen av tillit är involverat i alla mänskliga möten och kan beskrivas inom tre områden: tilliten till sig själv, tilliten till andra och tilliten till system. Tillit är en grundhållning som växer fram genom livet. Tilliten till sig själv och andra skapar grundförutsättningar för närhet och delande av erfarenheter. Genom tolerans mot varandra kan tilliten skapas och växa. I en vårdrelation kan tilliten därmed beskrivas som en förutsättning för att patienten skall kunna anförtro sig åt vårdaren. En känsla av tillit i vårdrelationen kan växa fram genom vårdarens öppenhet, engagemang, förtroende och pålitlighet.
Upplevelse av hopp Hoppet är alltid närvarande, men kommer i förgrunden när man är svårt sjuk, eller har ont. Samtidigt finns ickehopp, hopplöshet och misströstan. I svåra situationer, även i livets allra sista tid/dygn kan hoppet för många människor utgöra en källa till förtröstan och glädje. Hopp är en drivkraft som innehåller en önskan, vägran och längtan och är att inte ge upp, motsatsen innebär att man inte finner livet värt att levas. Sjuksköterskan/vårdaren ska stödja patientens upplevelse av hopp, oavsett vilket tillstånd eller livsfas hon/han befinner sig i. Patientens behov av hopp kan ibland stå i kontrast till vårdarens kunskap om ohälsotillståndet.
Upplevelse av mening I samband med ohälsa och lidande ställs människan ofta inför frågor om vad som är viktigt och oviktigt i livet, vad som är väsentligt och oväsentligt, kort sagt vad som är meningsfullt och meningslöst. Olika personers hållning och inställning till livet har betydelse för upplevelsen av meningsfullhet. Det är endast människan som kan omvandla lidandet till en uppgift och Viktor Frankl menar att det inte finns någon livssituation som är helt meningslös. I personliga samtalen kan sjuksköterskan stödja patienten att finna mening i situationen.