Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Fallförebyggande arbetssätt... 3 Information till patient och närstående... 4 Riskbedömning och fallriskutredning... 4 Upprättande av hälsoplan... 4 Åtgärder för att minimera risk för fall och fallskador... 4 Information till omvårdnadspersonal... 5 Uppföljning/utvärdering... 5 Kompetens... 5 Insatser vid fallolycka... 5 Bedömningar... 5 Förflyttning från golv... 6 Uppföljning... 6 Rapportera avvikelse... 7
Sida 3 (7) Inledning Fallprevention är en del i patientsäkerhetsarbetet och syftar både till att förebygga att den äldre faller och att minska risker för skador vid fall. Fallprevention är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar inom de särskilda boendeformerna för äldre. Riskbedömningar och avvikelserapportering vid fall är viktiga faktorer för att kunna identifiera personer med fallrisk och kartlägga faktorer som enskilt eller tillsammans ökar risk för fall. Det ger även underlag för val av lämpliga åtgärder för att minimera riskerna för återupprepade fall och skador vid fall. Evidens finns för att en individanpassad fallprevention som utgår från ett multiprofessionellt och teambaserat arbete kan minska andelen fallolyckor 1. Rutiner om undervisning för personal om riskfaktorer och risksituationer samt förebyggande åtgärder bör ingå i verksamheten och planeras och genomföras regelbundet. Ansvar Se Regel för hälso- och sjukvård Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälso- och sjukvård samt bilaga 1 Fallprevention ansvarsfördelning. Fallförebyggande arbetssätt 2 I ett fallförebyggande arbetet ingår riskbedömningar, åtgärder som minimerar risk för fall och fallskador, uppföljning och undervisning samt information. I samband med inflyttning till särskilt boende ska arbetet med att identifiera om patienten tillhör riskgruppen för fall påbörjas genom att ta reda på om patienten har fallit under det senaste året. Riskbedömning för fallrisk ska erbjudas alla som flyttar in och genomförs med patientens samtycke. Fallförebyggande åtgärder kan vara av både generell och individuell karaktär. De generella riktar sig till alla i verksamheten medan de individuella åtgärderna grundar sig på en fallriskutredning för de som enligt riskbedömning har en förhöjd risk för fall. Beslut och planering av åtgärder ska ske i samråd med patienten. 1 http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/fall-och-fallskador-atgarder-for-attforebygga.html 2 www.vardhandboken.se
Sida 4 (7) Information till patient och närstående Patienten och dennes närstående ska i samband med inflyttning informeras om riskfaktorer för fallolyckor och hur de genom egenvård kan förebyggas samt enhetens rutiner för att förebygga fall. Riskbedömning och fallriskutredning Individuell riskbedömning och utredning syftar till att identifiera patienter med risk och kartlägga individuella fallrisk- och skaderiskfaktorer. Fallriskbedömning enligt Downton Fall Risk Index ska ske rutinmässigt och systematiskt, senast 14 dagar efter inflyttning till särskilt patient. Bedömning ska följas upp vid förändrat hälsotillstånd eller vid upprepade fallolyckor men minst årligen. Vid förhöjd risk ska kartläggning av riskfaktorer genom fortsatt utredning ge underlag för de åtgärder som syftar till att förebygga fallolyckor och fallskador. Vid upprepade fall, ska alltid förnyad analys av riskfaktorer göras. Upprättande av hälsoplan Resultat av riskbedömning och utredning av fallrisk samt patientens önskemål ska ligga till grund för analys i teamet och bedömning av lämpliga åtgärder som kan erbjudas. Kontaktman som ansvarar för den dagliga omvårdnaden och omsorgen deltar i teamet med sin kunskap om patienten. En teambaserad hälsoplan upprättas i samråd med patienten och om hinder inte föreligger, dennes närstående. Hälsoplanen ska ha tydliga, realistiska och tidsatta mål där tid för uppföljning framgår (SMART). Varje yrkeskategori ansvarar därefter för genomförande och uppföljning av sina åtgärder. Åtgärder för att minimera risk för fall och fallskador Fallrisk- och fallskadefaktorer kan minskas genom bland annat läkemedelsöversyn, behandling av bakomliggande sjukdomstillstånd och träning av funktioner som styrka, balans och gångförmåga. En viktig faktor är också att ta tillvara på de förmågor patienten har, bl.a. genom att ge stöd i att utföra de ADL- aktiviteter patienten klarar av
Sida 5 (7) Omgivningsfaktorer som t ex hala golv, dålig belysning, lösa kablar och olämpliga skor behöver ses över och elimineras. Förskrivning av individuellt anpassade hjälpmedel är också viktiga faktorer i att minska risker för fallolyckor. Användning av skydd som t.ex. höftskyddsbyxa ett alternativ för att minska risker för höftfrakturer vid fall. Information till omvårdnadspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för att säkerställa att omvårdnadspersonalen får nödvändig information både muntligt och skriftligt, för att säkerställa det fallförebyggande arbetet. De ansvarar även för att utifrån enskild patient vid behov handleda om hur fall- och fallskaderisk kan minimeras. Uppföljning/utvärdering Hälsoplanen följs upp avseende avsett hälsotillstånd enligt utsatt tid. Resultatet av uppföljningen kan visa på förändrat status som ger underlag för ställningstagande om fortsatta vårdåtgärder eller behandling och insatser av hälsofrämjande karaktär som utförs inom socialtjänsten. Beslut tas om det är aktuellt att revidera eller avsluta hälsoplanen. Kompetens Basal undervisning om fallprevention bör planeras och genomföras regelbundet i verksamheten. Kunskap om riskfaktorer och risksituationer samt hur förebyggande åtgärder är en viktig faktor i det preventiva arbetet är viktiga faktorer som all personal behöver ha. Mer information om fallprevention kan inhämtas från Senior alerts hemsida http://plus.rjl.se/senioralert. Insatser vid fallolycka Bedömningar Sjuksköterska ska alltid kontaktas vid fallolyckor. Sjuksköterska ansvarar för att göra en första bedömning oavsett om fallet lett till en synlig skada eller inte. Därför ska den som fallit ligga kvar på golvet tills sjuksköterska kommer. Lämna inte den patient ensam.
Sida 6 (7) Sjuksköterskan ansvarar för att omedelbart underrätta ansvarig läkare om det finns en misstanke om fraktur och eventuellt skallskada samt om personen behöver komma akut till sjukhus. Vid fall som orsakat en fysisk skada, men där det inte föreligger någon misstanke om fraktur ansvarar sjuksköterskan för att göra en bedömning om läkaren ska kontaktas omedelbart eller underrättas senare. Om det händer på natten gör sjuksköterskan en bedömning om läkare ska underrättas omedelbart eller påföljande morgon. Sjukgymnast ska alltid kontaktas i samband med fallolycka för information och ställningstagande om behov av ytterligare bedömning avseende rörelserelaterade symptom/funktion och hjälpmedel. Sjuksköterska som kontaktas på telefon jourtid ska ställa frågor för ställningstagande om omedelbara åtgärder. Kan synlig skada som blödning, svullnad, felställning ses Är den som fallit vaken, sömnig, medvetslös eller som vanligt Uttrycker han eller hon smärta, genom tal eller gester, och i så fall var Uttrycker han eller hon oro, ångest Är han eller hon blek och/eller kallsvettig eller har andningsproblem Be personalen kontrollera om personen klarar följande: Ansikte be personen le och visa tänderna Kroppsdel be personen lyfta armarna och hålla kvar 10 sek Uttal be personen säga en enkel mening, det är vackert väder idag Förflyttning från golv Bedömning ska göras om, och hur patient ska hjälpas upp från golv och om personlyft ska användas. Om patienten försöker resa sig själv ska personalen informera om riskerna och om personen fortfarande vill resa sig, hjälpa och stödja. Uppföljning För att minska risken för att skada som till exempel frakturer inte upptäcks är det av vikt att göra en uppföljande bedömning. Det ska göras dagen efter fallet eller om patienten senare påtalar smärta eller har försämrad gångförmåga eller förändrat beteende.
Sida 7 (7) Rapportera avvikelse Avvikelserapport skrivs av den vårdpersonal som upptäcker fallet. Fallet dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen samt registreras i avvikelsemodulen av hälso- och sjukvårdspersonal. Alla fallolyckor ska analyseras och vårdskador ska utredas avseende bakomliggande orsaker. Bedömning ska göras om vårdskador behöver utredas ytterligare, för ställningstagande om anmälan till IVO enligt Lex Maria.