NYHETSBREV Nr 2 2006 Innehåll Inledning...1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida...2 NäPFo:s logga...2 SVEBIOs pelletsdagar 2007...2 Disputationer under 2006...2 Maria Olsson...2 Tomas Persson...2 Frank Fiedler...3 STEM-rapport...5 Pellets 2006...7 Nätverksträff för pelletsforskare i EuPRN (The European Pellet Researcher Network)...7 Presentationer från medlemmar under Pellets 2006....7 Nätverkspresentation...8 Medlemmar...8 Inledning Välkomna till årets andra nyhetsbrev för NäPFo - Nätverket för Pelletsforskare i Sverige. Sommarvärmen har släppt sitt grepp och höststormarna anfaller med regn och snö. De flesta har troligen satt igång sina pelletsuppvärmningssystem för vintern. Nätverket som administreras via en styrgrupp, se efterföljande avsnitt för mer information, har haft 2 möten, båda i Göteborg, sedan förra nyhetsbrevet. Redaktör för detta nyhetsbrev är undertecknad men redan nästa nyhetsbrev kommer troligen Katja Hagström att ansvara för då hon är tillbaka efter föräldraledigheten. Kontakta gärna Katja om du har något intressant forskningsresultat eller abstract från din avhandling att bidra med till nästa nyhetsbrev. Bidrag till nyhetsbrevet tas alltid tacksamt emot. I detta nyhetsbrev kan du bland annat läsa om disputationer under 2006 och om nästa forskarnätverksträff som kommer att anordnas i samband med Pellets 2007 (se mer information nedan). Vi hoppas att så många som möjligt kan komma till Örebro i slutet av januari. Trevlig höst/vinter! Magnus Ståhl Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet. Styrgruppen Styrgruppen består av följande personer: Namn Telefonnummer E-postadress Katja Hagström 019-602 24 92 katja.hagstrom@orebroll.se Maria Perzon maria@perzon.org Magnus Ståhl 054 700 1230 magnus.stahl@kau.se Johan Vinterbäck 08-441 70 83 johan.vinterback@pelletsindustrin.org Styrgruppens nästa möte kommer att äga rum den 8/12-2006.
NäPFo:s hemsida Forskarnätverkets hemsida finns numera på http://www.svebio.se/?p=957. Webbredaktör är Johan Vinterbäck (SVEBIO). NäPFo:s logga Framtagandet av en logotyp för nätverket är inne i sitt slutskede. Överst på sida ett ses en arbetskopia. I denna stund bestäms slutgiltigt vilka färgnyanser som skall till. Logotypen är framtagen av Carina Rhenström (Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet). SVEBIOs pelletsdagar 2007 SVEBIOs och pelletsintressenternas årliga pelletskonferens i Örebro/Laxå, Pellets 07, 30-31 januari 2007. Konferens med studiebesök och forskarnätverks-möte (NäPFo). För mer info: www.svebio.se. Disputationer under 2006 Maria Olsson Institutionen för Kemi- och Bioteknik, Chalmers Titel: Residential biomass combustion emissions of organic compounds to air from wood pellets and other new alternatives. (Svensk titel: Biobränsleeldning i villa emissioner av organiska ämnen till luft från träpellets och andra nya alternativ) Läs mer i nyhetsbrev nr 1, 2006. Tomas Persson Centrum för solenergiforskning, SERC www.serc.se, Institutionen för matematik, naturvetenskap och teknik, MNT, Högskolan Dalarna www.du.se Disputationen är planerad till den 13:e december kl. 10.00 vid KTH Energiteknik. Handledare: Per Lundqvist, KTH Opponent: Simon Furbo, BYG DTU Danmark Titel: Combined solar and pellet heating systems for single-family houses - How to achieve decreased electricity usage, increased system efficiency and increased solar gains Sammanfattning I Sverige finns omkring 0.5 miljoner småhus som enbart värms med direktverkande el och stigande elpriser framtvingar konvertering till andra energikällor som värmepumpar och pelleteldning. Pelleteldning i småhus ökar nu mycket kraftigt men en framtida biobränslebrist är möjlig även i Sverige. Kombinering av pelleteldning med solvärme hjälper till att spara på biobränsleresurserna. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elvärmda småhus kan konverteras med pellet- och solvärmesystem och hur systemverkningsgrad och solvärmebidrag kan bli så högt som möjligt. Även möjlig reduktion av kolmonoxid emissioner genom att kombinera pelleteldning med solvärme undersöks. Olika systemkoncept med pelletkaminer, pellet pannor samt solvärme har simulerats och jämförts för att finna de mest lovande systemlösningarna. Modifieringar i systemlösningar och reglerstrategier har genomförts för att undersöka hur systemverkningsgrad och solvärmetillskott kan ökas. Två teknologier för att öka solvärmetillskottet som har simulerats är varmvattenberedning med tappvattenautomat (extern plattvärmeväxlare) istället för interna kamflänsrör och användning av cirkulerande varmvatten för uppvärmning av diskmaskin och tvättmaskin via en inbyggd värmeväxlare istället för elvärme (värmedrivna vitvaror).
Datormodeller av pelletkaminer (både med och utan vattenmantel), pelletpannor, tappvattenautomater och värmedrivna vitvaror har utvecklats och parametrar till modellerna har identifierats från mätningar på riktiga komponenter och överensstämmelsen mellan mätdata och modell har undersökts. Systemen med pelletkaminer har simulerats i tre olika hustyper där värmeöverföring i dörröppningar mellan olika zoner simulerats i detalj. För övriga simuleringar har en värmelastfil eller en husmodell med en zon använts. Simuleringarna är genomförda för Stockholm och för undersökningen med värmedrivna vitvaror även för Miami, USA. De viktigaste resultaten från studien är den ökade förståelsen av systemdesignens betydelse för funktion och prestanda. Elbesparingen och systemverkningsgrad är kraftigt beroende på systemdesign och reglerstrategi. Stora besparingar i pellet är möjliga genom att kombinera pelleteldning med solvärme. Detta kräver att varmvattenberedning radiatorkretsen är kopplad till den solvärmda ackumulatortanken. Pannan stängs sedan av då solvärmen ensamt täcker energibehovet. Besparingen i elvärme med pelletkaminer är kraftigt beroende av planlösning, system design och reglerstrategi samt brukarnas komfortkrav och beteende. Väl fungerande systemlösningar och reglerstrategier är avgörande för att uppnå hög elbesparing och god komfort med pelletkaminer. De undersökta teknikerna för att öka solvärmetillskottet (tappvattenautomater och värmedrivna vitvaror) ökar solvärmetillskottet men marknadsintroduktionen för värmedrivna vitvaror i småhus är problematisk på grund av relativt dåliga ekonomiska förutsättningar. En marknadsintroduktion i gemensamma tvättstugor eller i varma och soliga klimat är troligare. Tappvattenautomater är ekonomiska, men det är svårt att bryta den dominerande tekniken med interna kamflänsrörvärmeväxlare. Tomas publikationer finns på: http://dalea.du.se/research/default.aspx?authorid=29 Frank Fiedler Solar Energy Research Center (SERC), Dalarna University College Disputationen är planerad till den 19:e december kl. 9:30 på Mälardalens Högskola i Västerås. Titel: Combined solar and pellet heating systems - Studies of energy use and CO emissions. Sammanfattning Due to rising energy prices for fossil fuels and electricity the demand for alternative solutions of heating systems for detached houses is increasing. Combined solar and pellet heating system are an environmental friendly alternative offering reliable heating for low energy costs in future. In this study typical solutions of this system type have bee studied by the help of dynamic simulations with the aim to evaluate their thermal performance, their CO-emissions and their suitability for the installation in houses with limited space for heating systems. For the simulation study four typical system solutions of combined solar and pellet heating systems have been selected, modelled and simulated for one year. Two of the systems comprised a pellet stove, which provides the heat for space heating, and a solar heating system for the domestic hot water production. One stove was an air heating stove, the other one was water mantled stove, which supplies the heat to the building via a radiator system. The other two systems were solar combisystems, one with a store integrated pellet burner, the other one with a separate pellet boiler.
The stove systems have the best thermal performance provided the auxiliary electricity is taken into account with an conversion factor of 100% and the boilers and store are not place in the heated area. If the auxiliary electricity is taken into account with a conversion of 40% and/or the systems are placed in the heated area, so that the heat losses can contribute to the space heating, the combisystems need less or a similar amount of auxiliary energy. A seasonal operation of the pellet heaters by using an electrical heater for the auxiliary heat demand in the summer months is reducing primary energy use and CO-emissions significantly. The CO emissions of the systems depend strongly on the characteristics of the specific pellet unit, the control of the pellet unit and the number of starts and stops. The latter is strongly dependent on the way how the heat from the pellet unit is transferred to the building. Modulating combustion power reduces the number of starts and stops and prolongs the operation time. For the most pellet units the lower number of starts and stops reduces the CO emissions. The obtained annual CO emissions represent the dynamic behaviour of the pellet heater and give CO values for the operation of the pellet units under realistic conditions. These values are higher than the values obtained from the standard test methods. From the comparison of the annual emissions with the limit values from Eco-labels can be seen that most pellet heaters would not fulfil the requirements. There is a large potential for system improvements. A proper control of the pellet heater can reduce the CO emissions but also reduces the auxiliary consumption. The heat losses can be dramatically reduced if the pellet heater is dimensioned according to the size of the peak space heating load. An optimisation of the main design parameter of the pellet heater and the heat store can give significant improvements in terms of CO emissions and primary energy use. Automatic combustion control, automatic heat exchanger, burner cleaning and ash removal would ensure constant combustion conditions with high efficiency and low emissions and would probably improve the comfort and acceptance of the customers. The studied systems are suitable for the Nordic market but only partly suitable for houses without boiler room. The main problems are the heat distribution of the stove systems, the physical size of the solar combisystems and high heat losses that can cause overheating. Based on results from earlier research and the results from this study a combined solar and pellet heating system has been designed, built and tested. The system is very compact and is addressing detached houses with no heating room or little space for a heating room. The flexible system concept allows using different types of boilers and the size of the solar system can be easily adapted to the costumer wishes. A prototype of the system with an integrated pellet boiler has been tested and improved during comprehensive lab measurements. It has been shown that it is possible to build a 60x60 cm unit including the pellet boiler, the standby store, the hot water and space heating preparation and the module for the solar collector loop. A second prototype with an external water mantled pellet stove has been installed in a detached house in Borlänge and is since July 2006 in operation. The results from the monitoring will be used to evaluate the system performance and to obtain information about the system behaviour under real conditions. I avhandlingen finns bland annat artikeln i International Journal of Energy Research, accepterad, med titeln Comparison of carbon monoxide emissions and electricity consumption of modulating and non-modulating pellet heating systems. Dessutom ingår en artikel som presenterades på Eurosun konferensen i maj i Glasgow med titeln: Optimization method for solar heating systems in combination with pellet boilers/stoves.
STEM-rapport Hur påverkas pelletskvalitet av råvaruegenskaper och tillverkningsprocess? Raida Jirjis(1), Marcus Öhman(2) & Johan Vinterbeck(3) (1)Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för bioenergi, Uppsala, e-mail: raida.jirjis@bioenergi.slu.se, (2) Energitekniskt Centrum i Piteå, Sweden, email: mohman@etcpitea.se (3)Johan Vinterbäck, SVEBIO, e-mail: johan.vinterback@svebio.se Sammanfattning av projektresultat Att optimera pelleteringsprocessen och producera pellets med en jämn hög kvalitet är önskvärt av alla aktörer. Pelletskvaliteten kan påverkas av flera faktorer som relaterar till både råvaruegenskaper och tillverkningsprocessen. Målet med detta STEM finansierade projekt var att försöka förtydliga en del av de frågor som råder kring råvarans egenskaper och dess påverkan på pelletskvaliteten. Projektet inkluderade tre delar: Den första delen omfattade ett experimentellt försök där pellets baserade på en väl utvald råvara tillverkades småskaligt. Syftet med denna del var att försöka ta reda på hur olika trädslag, stockdimensioner och lagring av råvara påverkar pelletskvaliteten. Den andra delen bedrevs i samarbete med Energitekniskt Centrum i Piteå och behandlade data från två storskaliga pelletstillverkningar. Syftet med del två var att samla in och analysera data angående råmaterialet egenskaper samt tillverkningsprocesser och bearbeta dem med en multivariat dataanalys (PLS). Målsättningen med denna del var att under en hel säsong försöka klarlägga kvalitetsvariationerna hos de två ingående fabrikerna, SÅBI AB och Luleå Bioenergi AB. Den tredje delen av projektet utgjordes av en enkätundersökning vilken behandlade pelletproducenternas driftserfarenheter över året. Målet med den delen var att studera årstidernas påverkan på pelletskvaliteten. Det spån som användes i försöken kom från tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Var art representerades av två olika diameterklasser vilka klassificerades som grova respektive klena. Spånet från respektive art och diameterstorlek delades in i tre delar. En del, som representerade färskt spån, lufttorkades under rumstemperatur till 12 % fukthalt och frystes därefter ned. De två andra delarna lagrades under fyra respektive åtta månader. Materialet pelleterades sedan i en laboratoriepress. Under pelleteringen uppstod en hel del praktiska problem kring pelleteringsprocessen vilket resulterade i att all råvara ej blev pelleterad. Spån från tall, färskt respektive lagrat under fyra månader, gick att pelletera medan tallspån som lagrats under åtta månader respektive spån från gran, ej gick att pelletera. Kvaliteten på de pellets som producerades utvärderades utifrån råvarans egenskaper och dess olika behandling innan pelletering. När spånet lagrades storskaligt utomhus steg temperaturen efter två veckor till ca 65 C. Efter ytterligare en veckas lagring sjönk temperaturen och stabiliserade sig på ca 60 C. Den initiala fukthalten varierade mellan de två arterna och diameterklasserna. Tallspån innehöll marginellt mer vatten än granspån och var hos båda arter högre i spån från klena träd än grova träd. Fukthalten i spån från grov tall innan lagring var ca 51 % (råvikt) och de klena ca 54 % medan spån från grov och klen gran innehöll 46- respektive 52 % fukt. Efter fyra månaders lagring var fukthalten i samtliga fall reducerad för att sedan efter ytterligare fyra månader ha stigit med ett par procent i jämförelse med när lagringen påbörjades. Generellt var de genomsnittliga substansförlusterna under lagring låga, ca 0,5 % per månad. Det spån som kom från grova dimensioner uppvisade högre substansförluster än spån från klena träd, dock var signifikansen av detta svår att bedöma p.g.a. höga standardavvikelser.
Askhalterna var under hela lagringsförsöket låga, 0,20-0,35 % av torrsubstans (TS) och skiljde sig marginellt åt mellan de två barrträdsarterna där gran generellt innehöll något högre askhalter än tall. Medelaskhalten var högre i de klena dimensionerna än i de grova. Askhalten i producerade pellets följde askhalten inom råvaran. De kalorimetriska värmevärdena var i både klen och grov tall högre än i gran. Pellets producerad av färskt spån från klena tallar hade ett kalorimetriskt värmevärde på 20,40 MJ/kg TS medan värdena för de grova var 20,21 MJ/kg TS. Pellets tillverkade av denna råvara hade ett värmevärde på 20,36 respektive 20,47 MJ/kg TS. Halten Klason lignin var i de flesta fall högre i det spån som kom från tall än från gran. Denna skillnad var signifikant i färskt spån från klen tall samt i spån från grov tall som lagrats under fyra månader. Spån från klen gran, som lagrats under fyra månader, innehöll signifikant högre lignin halter än grov gran (31,1 respektive 26,9 % TS). När materialet sedan lagrats under åtta månader var skillnaden endast signifikant mellan klen och grov tall. Klen tall visade då högre lignin halter än grov tall. Bestämningen av halten extraktivämnen utfördes med hjälp av två analysmetoder, etanolsamt acetonextrahering. Etanolextraheringen gav i samtliga fall högre koncentrationer av extraktivämnen än extraheringen med aceton men relationerna mellan olika prov var dock desamma. De ämnen som hos både tall och gran är extraherbara i etanol ökade under lagring och hade efter åtta månaders lagring ökat med 50 % i tall och 80 % i gran, till ca 9 respektive 6 % av torrvikten. Hos tall var ökningen tydligast när spånet kom från klena träd medan den hos gran var tydligare i de grövre dimensionerna. Den producerade pelletsen följde förändringen hos råvaran. Valet av råvara avgör den kemiska kompositionen i pellets. Extraktivämnen och lignin är två komponenter som kan ha betydelse för pelletskvaliteten, speciellt hållfastheten. Dessa ämnen kan dessutom påverkas olika av tid, fukt och temperatur vilket medför att både lagring och variabler inom tillverkningsprocessen kan påverka pelleteringsprocessen och således pelletskvaliteten. Kvaliteten på producerade pellets analyserades genom att mäta dess kompaktdensitet och hållfasthet. Kompaktdensiteten varierade marginellt i samtliga pellets och andelen finfraktion var mindre, d v s högre hållfasthet, när råvaran bestod av lagrat spån från grova träd. För att verifiera den småskaligt producerade pelletsen egenskaper, jämfördes analyserade data med pellets producerade storskaligt. Av de olika parametrarna var askhalten högre i den storskaligt producerade pelletsen än i dem som producerats småskaligt. Skillnaden var tydligast i pellets producerade av gran, där askinnehållet stigit med närmare 50 %. Detta berodde på råvaruhanteringen vid fabrik. Energiinnehållet varierade något och följde innehållet av lignin och extraktivämnen. Det kalorimetriska värmevärdet i pellets från den storskaliga tillverkningen överensstämde med småskaligt tillverkade pellets där råvaran var färsk. De analyserade kvalitetsparametrarna kompaktdensitet och hållfasthet, visar liknande mönster oavsett om pelletsen producerats små- eller storskaligt med en över året relativt konstant kompaktdensitet och en varierande hållfasthet. Skrymdensiteten varierade marginellt mellan olika årstider hos storskaligt producerad gran och tall, en svag ökning kunde antydas under vintermånaderna.
Enkätundersökningen med syfte att studera årstidernas inverkan på råvaran och således pelletskvaliteten resulterade i en mycket låg svarsfrekvens och har därmed ej givit något pålitligt resultat. De stora variationerna i egenskaper inom varje råmaterial samt problemen med småskalig pelletering av vissa råmaterial gör det svårt att korrelera variationer i råvarans egenskaper till pelletskvalitet. En generell slutsats som kan dras från de olika delprojekten är dock att såväl råvaruegenskaper som processparametrar har stor betydelse för pelletskvaliteten (hållfasthet, kompaktdensitet och fukthalt). Pellets 2006 Den 30 maj till 1 juni, 2006 anordnades konferensen Pellets 2006-2nd World Conference on Pellets på Elmia i Jönköping. Konferensen tog emot 64 abstracts vilket är mer än en dubblering jämfört med förra gången (28 stycken 2002). Deltagarantal: 495! 2002 var det 318 deltagare. Konferensens mässdel samlade mer än 100 utställare. Konferensen hade en huvudsession samt en forskningsinriktad parallellsession. Därtill arrangerades ytterligare ett antal parallella pelletsaktiviteter som t.ex. möte mellan europeiska pelletstillverkare och storförbrukare av pellets, svensk-kinesisk session om pellets, session som presenterade resultaten från SLUP-projektet samt nätverksträffen för pelletsforskare. Nästa världspelletskonferens kommer att arrangeras 2009, preliminärt i Göteborg! Nätverksträff för pelletsforskare i EuPRN (The European Pellet Researcher Network) Onsdagen den 31/5 kl. 13.00-15.00 hade det europeiska nätverket för pelletsforskare ett upptaktsmöte. Detta är ett projekt som har initierats av styrgruppen och nätverket kommer att drivas av Magnus Ståhl (som höll i mötet tillsammans med Johan Vinterbäck, Svebio) tillsammans med styrgruppen. Under träffen så presenterades idén med ett europeiskt nätverk, med det svenska dito som förebild. En kort presentation av respektive deltagare gjordes och träffen avslutades med en kort diskussion samt insamlande av adresser till de som var intresserade att gå med i nätverket. På mötet deltog ca 30 personer, majoriteten av dessa var forskare och 11 nationaliteter fanns församlade. Nästa nätverksträff är planerad att hållas under World Sustainable Energy Days/Pellets Conference i Wels/Österrike 2007. Mer information kommer i nästa nyhetsbrev. Presentation under nätverksmötet i Jönköping, maj-06. Presentationer från medlemmar under Pellets 2006. Nätverkets medlemmar var väl representerade på världskonferensen. Många var de medlemmar som presenterade sina arbeten i muntliga presentationer alternativt i posterform. Om man missade detta evenemang och är intresserad av vad som presenterades under konferensen kan man vända sig till Svebios kansli. Där kan man beställa Proceedings från konferensen i tryckt form till en kostnad av 200 kronor.
Nätverkspresentation Fredagen den 18/9 befann sig ett 30-tal fransmän på Karlstads universitet, alla var knutna till pelletsbranschen på ett eller annat sätt. I Energikontoret i Värmlands regi anordnades en resa för pelletsintressenter från Frankrike och nämnda fredag höll seminariet Seminar on the use of pellets as a comfortable heating source hus. Johan Vinterbäck, Svebio, pratade om erfarenheter av konvertering från fossila bränslen till biobränslen. Bengt-Erik Löfgren, ÄFAB, pratade om pelletsteknologi, tester på brännare och pannor och talade sig varm för pelletsanvändning. Magnus Ståhl presenterade NäPFo och dess funktion samt informerade om det nybildade europeiska nätverket. Flera av deltagarna satte upp sig på sändlistan för kommande nyhetsbrev för EuPRN och ett par av den anslöt sig till nätverket. Medlemmar NÄTVERKET FÖR PELLETSFORSKARE Oktober 2006 Eliana Alvarez de Davila, eliana.alvarez@ivl.se, 08-598 563 42 IVL Svenska Miljöinstitutet, www.ivl.se Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, 0155-22 13 79 TPS Termiska Processer AB, Studsvik, www.tps.se Förbränning och förgasning av biobränslen. Lovisa Blomqvist, Lovisa.Blomqvist@bioenergi.slu.se, 018 67 10 00 Institutionen för bioenergi, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Uppsala, www.bioenergi.slu.se Markanvändningsalternativ som kan leda till bioenergiproduktion samtidigt som ett öppet/brukat landskap skapas/bevaras. Christoffer Boman, christoffer.boman@chem.umu.se, 090-786 50 00 Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, www.umu.chem.se/etpc Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. Kåre Eriksson, Kare.Eriksson@vll.se ABCentrum, Yrkes- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus, 901 85 Umeå. Exponeirng för trädamm och hartssyror vid tillverkning av träpellets. David Eskilsson, david.eskilsson@sp.se, 033-16 56 56 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, www.sp.se Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Frank Fiedler, ffi@du.se, 023-77 87 11 Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, www.serc.se Kombisolvärmesystem (sol/pellets), test och simulering av pelletsbaserade uppvärmningssystem för småhus. Karin Granström, karin.granstrom@kau.se, 054-700 12 65 Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, www.eom.kau.se Emissioner av terpener och andra flyktiga organiska ämnen vid torkning av trä. Leif Gustavsson, leif.gustavsson@mh.se, 063-16 59 79 Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, www.mh.se Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, 019-602 24 92 Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, www.orebroll.se/ymk Exponering för trädamm och terpener samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets.
Henry Hedman, henry@etcpitea.se, 0911-232392, 070-5365517 Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, www.etcpitea.se Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, +44 870 460 4031 Miljö- och Energisystem, LTH, www.miljo.lth.se/helby Ekonomiska och sociologiska perspektiv på pelletsanvändning. Annette Henning, ahe@du.se, 023-77 87 15 SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@bioenergi.slu.se, 018-67 25 24 Bioenergi, SLU, www.bioenergi.slu.se Råvaruegenskaper och dess betydelse för pelletskvalitet. Linda Johansson, linda.johansson@sp.se, 033-16 55 01 Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, www.sp.se Bildning och emissioner av partiklar från biobränsleförbränning, samt emissioner av t.ex. metan, dioxiner och PAH. Åsa Karlsson, karlsson.asa@home.se Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, www.miljo.lth.se Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna. Jennica Kjällstrand, jennica.kjallstrand@chalmers.se, 031 772 2641 Chalmers, www.chalmers.se, www.kmv.chalmers.se Inga pågående projekt. Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, 070-611 76 16 Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, www.btk.slu.se System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@energisystemsverige.se Energisystem Sverige AB, www.energisystemsverige.se Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Torbjörn Lestander, torbjorn.lestander@btk.slu.se, 070-664 04 06, 090-786 87 95 Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, www.btk.slu.se On-line karakterisering av råvaran och dess successiva modifiering i pelleteringsprocessen. Klaus Lorenz, klo@du.se, 023-77 87 16 Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, www.du.se Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@mh.se, 063-16 59 31 Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, www.mh.se Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Svante Nordlander, snr@du.se, 023-77 87 02 Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, www.du.se/ekos/serc/serc.html Skötsel och injusteringsinverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi.
Kerstin Olin, kerstin.olin@miljo.lth.se, 046-22 286 40 Miljö- och energisystem, LTH, www.miljo.lth.se Bekväm pelletseldning i villa. Karin Perman, kpm@du.se, 023-77 87 27 Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, www.du.se Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Maria Perzon (tidigare Olsson), maria@perzon.org Tidigare vid Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, www.kmv.chalmers.se Inga pågående projekt. Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, 033-16 55 21 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, www.sp.se P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Tomas Persson, tpe@du.se, 023-778717 Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, Borlänge (www.serc.se) Pellet- och solvärmesystem för småhus. Mina publikationer: http://dalea.du.se/research/default.aspx?authorid=29. Christofer Rhén, christofer.rhen@ssko.slu.se, 08 5352 4724 TallOil, WTC, Klarabergsviadukten 70, D7, SE-111 64 Stockholm, www.talloil.se Biobränsleexpert inom fasta bränslen. Pelletsproduktion, produktionsutveckling, kvalitet samt affärsutveckling. Katarina Rupar-Gadd, katarina.rupar@vxu.se, 0470-70 87 21 Bioenergiteknik, Växjö Universitet, www.vxu.se Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen. Jessica Samuelsson, jessica.samuelsson@sp.se, 033-16 55 26 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, www.sp.se Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, 054-700 12 30 Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, www.eom.kau.se Torknings- och pelleteringsprocessen vid tillverkning av träbränslepellets från sågspån, pelletskvalitet. Urban Svedberg, urban.svedberg@lvn.se, 060-18 15 52 Yrkes- och miljömedicinksa kliniken, Sundsvalls Sjukhus, 851 86 Sundsvall Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, 033-16 55 55 Förbränningsteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, www.sp.se P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Anna Vidlund, anna.vidlund@ket.kth.se. Energiprocesser, KTH, www.ket.kth.se Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@svebio.se, 08-441 70 83 SVEBIO, www.svebio.se Optimering av pelletsdistribution. Variationer inom träråvaran och deras påverkan på kvaliteten.
Henrik Wiinikka, henrik@etcpitea.se, 0911-23 23 84 Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, www.etcpitea.se Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, 054-700 12 64 Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, www.eom.kau.se Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, 090-786 63 24 Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, www.chem.umu.se/etpc Förbränningskaraktärisering av pellets (Slaggbildning/Förbränningsförlopp/ Partikelbildning/Emissioner). Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, 090-786 94 26 SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, www.btk.slu.se Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs.