NäPFo. Nr Innehåll. Inledning

Transkript

1 NäPFo Nätverket för Pelletsforskare Innehåll NYHETSBREV Nr Inledning...1 Styrgruppen...2 SVEBIOs pelletsdagar Forskningspresentationer...3 Lars Wadsö...3 Roger Renström...3 Sven Risberg (finansiering)...3 Klaus Lorentz...4 Christoffer Boman...4 Maria Olsson...5 Magnus Ståhl...5 Linda Johansson och Evalena Wikström...5 Claes Tullin...8 Marcus Öhman...8 Katja Hagström...8 SLUP...9 Disputationer under Maria Olsson...9 Pellets Nätverksträff för pelletsforskare...11 Inbjudan...11 Medlemmar...12 Inledning Välkomna till årets första nyhetsbrev för NäPFo - Nätverket för Pelletsforskare i Sverige. Vintern släpper så sakta sitt grepp om landet och pellets säljs som aldrig förr. Enligt ett pressmeddelande ( ) från PIR (Pelletsindustrins Riksförbund) och Svebio så var den totala användningen av pellets ton under Nätverket sköts numera av en styrgrupp, se efterföljande avsnitt för mer information. Ansvaret för nyhetsbrevet har för närvarande jag eftersom Katja Hagström, som tog över den rollen efter Maria Olsson, är föräldraledig from mars. Kontakta gärna mig om du har något intressant forskningsresultat eller abstract från din avhandling att bidra med. Jag tar tacksamt

2 emot bidrag till nyhetsbrevet. Forskarnätverkets hemsida kommer så småningom att hamna på en undersida till (vars webbplats håller på att uppdateras, vi kommer att få se en helt ny uppfräschad webbplats inom kort, enligt Lars-Erik Larsson, Svebio). I detta nyhetsbrev kan du bland annat läsa om vad som presenterades på SVEBIOs nationella pelletsdagar i Helsingborg den 7-8 februari och om nästa forskarnätverksträff som kommer att anordnas i samband med Pellets 2006 (se mer information nedan). Vi hoppas att så många som möjligt kan komma till Jönköping i månadsskiftet maj juni. Glad påsk! Magnus Ståhl Miljö- och energisystem, byggteknik, Karlstads universitet. Styrgruppen Styrgruppen består av följande personer: Namn Telefonnummer E-postadress Katja Hagström katja.hagstrom@orebroll.se Maria Olsson maria@olsson.ms Magnus Ståhl magnus.stahl@kau.se Johan Vinterbäck johan.vinterback@svebio.se Styrgruppens nästa möte kommer att äga rum den 28/ SVEBIOs pelletsdagar 2006 SVEBIOs pelletsdagar 2006 anordnades i Helsingborg den 7 och 8 februari med ca 160 deltagare. I programmet kunde forskare presentera delar av sin forskning (på 5 minuter). Dessutom anordnade styrgruppen för forskarnätverket en informell lunchträff med 15 deltagare, se bild. Lunchträff för nätverkets forskare.

3 Forskningspresentationer Här följer ett urval av sammanfattningar från forskarnas presentationer: Lars Wadsö Byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola, Vad händer i biobränslen under lagring? Projektet sker i samarbete med Brandteknik, LTH och SP. Under lagring av torra bränslen sker kemiska processer, huvudsakligen oxidation. I fuktiga bränslen sker dessutom mikrobiologiska processer. Dessa leder till minskat värmevärde, ökade emissioner och risk för självantändning. Lars håller på att utarbeta en datormodell för temperaturutveckling i biobränslelager. Detta är komplext eftersom det är många faktorer som styr, vilket studeras genom mätning av värmeutvecklingen. Olika pellets har olika värmeutveckling. Värmeutvecklingen ökar när metallinnehållet ökar. I framtiden ska Lars undersöka hur fuktinnehåll, syrekoncentration och bränslets kemiska sammansättning påverkar värmeutvecklingen. Roger Renström Miljö- och energisystem, byggteknik, Karlstads Universitet. Uppehållstiden i torken viktigt analysverktyg. Uppehållstiden och uppehållstidsfördelningen kan vara viktiga analysverktyg för att öka kapacitet, förbättra kvaliteten på utgående torkgods eller få kännedom om torkgodset rörelser i en kontinuerlig tork. En kostnadseffektiv metod att ta fram dessa analysverktyg med hjälp av ett spårämne har i detta projekt tagits fram. Metoden har utvecklats och testats i en spouted bed tork i pilotskala och i en industriell trumtork. Den utvecklade metoden kan sannolikt användas i de flesta torkar. Det är möjligt att utföra tre försök per dag. Tillredning och detektering av en provserie tar cirka 4 timmar. Den testade industriella trumtorken arbetar stabilt och med ett pluggliknande flöde av torkgodset. Vill man öka torkkapaciteten tyder denna studie på att gasflödet kan ökas. Sven Risberg (finansiering) Energimyndigheten, sven.risberg@stem.se Kommande pelletsforskning i Energimyndighetens regi. Pelletsforskning kommer i framtiden att drivas inom de två huvudområdena energiomvandling och bränsleförsörjning. Energiomvandling kommer att bestå av olika delprogram, som exempelvis pannor, motorer, bränsleceller, materialteknik och småskalig bioenergi. Delprogrammet bioenergi kommer att

4 ha 10 miljoner kr/år under åren (25-100% finansiering). Målet med delprogrammet är att utveckla trygg småskalig värmeförsörjning som blir det uthålliga förstahandsalternativet för villor utanför fjärrvärmeområdet. Exempel på viktiga forskningsområden kan vara biobränsle + sol, ökad automatisering, mindre tillsyn, hela pelletskedjan, stabila förbränningsprocesser, lägre utsläpp av partiklar, förbättrad närvärme, värderingsmetoder för nya bränslen, etc. EU-samarbetet ERA-Net ska ge högre kvalitet och större effekt. 10 miljoner finns tillgängliga , ansökan 30 april, kontakt Irene Wrande. Bränsleförsörjning kommer att bestå av exempelvis delprogrammen åkerbränslen, skogsbränslen, energigaser, bränsleförädling, skogsindustri, askor. Målet är en effektiv pelletsproduktion i god arbetsmiljö med produkt- och leveranskvalitet. Det kommer att finnas 10 miljoner kr/år tillgängliga under , men planering pågår fortfarande. Klaus Lorentz Solentek AB / SERC, Högskolan Dalarna, klo@du.se Olika systemlösningar för att koppla ihop pelletskaminer, pannor och solfångare. Solenergi är det långsiktiga alternativet, speciellt under perioden april/maj-oktober. All värme och allt varmvatten kan fås från solen under maj till september och det är då onödigt att småelda med pellets % av det årliga värmebehovet kan komma från solen för flerbostadshus. Den vanligaste andelen är dock 20%. Ackumulatortank krävs liksom ett komplement som t ex pelletseldning. Det finns elvärmda villor. De skulle kunna byta till solvärme i kombination med en vattenmantlad pelletskamin. Den som byter till solvärme har köpt all energi för 30 år framåt. Christoffer Boman ETCP, Umeå Universitet, christoffer.boman@chem.umu.se Partiklar från pelletseldning kan de vara farliga? Partiklar från förbränning ger klimatpåverkan och hälsoeffekter såsom hjärt/kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer förtida dödsfall beror på akuta effekter av vedeldning i Sverige liksom 5-10 lungcancerfall med dödlig utgång. Från en gammal vedpanna är halten av partiklar mycket högre och består av sot och organiska komponenter. Även partikelstorleken ökar vid dålig förbränning. Dagens vedeldning ger stora negativa hälsoeffekter globalt och i Sverige. Det är stora skillnader på olika typer av biobränsleeldning. Bra förbränning, såsom pelletseldning,

5 ger oorganiska askpartiklar, sannolikt med lägre toxicitet ton partiklar/år från pelletseldning med dagens användning. Additiv i pellets kan reducera utsläppen av små askpartiklar. Maria Olsson Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, maria@olsson.ms Låga utsläpp från eldning av träpellets och andra nya alternativ. Maria presenterade den forskning hon nyligen sammanfattat i sin doktorsavhandling. Från mätningar i skorstenar kan man generellt se att det är låga emissioner från pelletseldning i villa och från den Svanenmärkta vedpannan. Det var stora skillnader mellan olika märken av pelletsutrustningar och olika kombinationer av brännare och panna, vilket gör det viktigt att välja en bra utrustning och kombination samt att se till att den installeras och sköts ordentligt. Den svanenmärkta vedpannan rekommenderas som ett bra alternativ för de som vill ha miljövänlig vedeldning. Det var även stora skillnader i emissioner av organiska ämnen mellan olika förbränningsstadier i laboratorieskala. Vid antändnings och flameldnings stadierna avgavs höga koncentrationer av antioxidanter. Slocknandefasen är den fas som helst bör undvikas, då det avges höga koncentrationer av miljö- och hälsofarliga ämnen. Den ökade efterfrågan på träpellets gör att nya råvaror blir intressanta. Emissionerna av organiska ämnen från havre, halmpellets och torv/träpellets var nästan lika låga som från träpellets vid ofullständig förbränning i laboratorieskala. Det är viktigt att studera emissionerna även från andra nya råvaror innan de börjar användas småskaligt i stor utsträckning. Magnus Ståhl Miljö- och energisystem, byggteknik, Karlstads Universitet, magnus.stahl@kau.se Pilotstudie med ny pelletsanläggning: Torkparametrar påverkar pelletskvalitén. Magnus presenterade kort resultatdelen ur licentiatavhandlingen, se nyhetsbrevet från december Dessutom presenterades idéer till fortsatta studier inom tillverkning av pellets i pilotskala. Mer information kommer i nästa nyhetsbrev när de första testerna är gjorda. Linda Johansson och Evalena Wikström SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Dioxiner från pelletseldning. Dioxiner är giftiga aromatiska föreningar som ackumuleras i djurs och människors fettvävnader. Höga halter av dioxiner i kroppen kan t ex medföra

6 kloracne och cancer. Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade diobenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade diobensofuraner (PCDF). Totalt 212 ämnen räknas till gruppen dioxiner. Den giftigaste dioxinen är 2,3,7,8-TCDD och den anses vara ett av de giftigaste kända ämnen som finns. Olika dioxiner har olika giftighet. Varje dioxinämne har en toxisk ekvivalensfaktor (TEF) med vilken koncentrationerna av respektive dioxinkomponeter multipliceras före summering. Grundförutsättningen för att bilda dioxiner är närvaro av kol, väte, syre och klor. Dessutom behövs närvaro av katalytiska metaller (t ex koppar eller järn) samt en temperatur mellan 250 ºC och 450 ºC. Ibland bildas dioxiner trots att någon av förutsättningarna ser ut att saknas. Då finns oftast förklaringen i minneseffekter i systemet. År 2005 kom en rapport från Naturvårdsverket med titeln Kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen som handlar om källor till dioxiner, PCB (polyklorerade bifenyler) och HCB (hexaklorbensen) i Sverige. Förbränning (4-66 g dioxiner/år) och metallindustrier (11-17 g dioxiner/år) konstaterades vara de två största dioxinkällorna. Inom förbränning finns stora osäkerheter, störst för deponibränder. Småskalig biobränsleeldning bidrar med mindre än 4 g dioxiner per år och i siffran ingår pelletseldning. Pelletsförsök på SP 2005 En pelletsbrännare som är installerad i en villa går vanligtvis intermittent vilket innebär att den har ett cykliskt beteende med två driftslägen. Hur lång tid varje cykel tar beror på hur stor effekt man tar ut, d v s på värmebehovet i huset. Pelletsbrännare med underhållsfyr har följande två driftslägen: (1) Förbränning. Man har en kontinuerlig frammatning av pellets, mycket energi utvecklas som värmer upp pannvattnet, man har ett högt rökgasflöde och låga emissioner av TOC (totalt organiskt kol) och CO (kolmonoxid); (2) Underhållsfyr. Man har en glödbädd som då och då tillförs enstaka pellets. Endast lite energi utvecklas eftersom förbränningen bara syftar till att hålla glöden vid liv tills pannvattnet har kallnat och det är dags att gå över till förbränningsläge igen. Rökgasflödet är lågt och man kan ha höga emissioner av TOC och CO. Pelletsbrännare med eltändning har följande två driftslägen: (1) Förbränning. Man har en kontinuerlig frammatning av pellets, mycket energi utvecklas som värmer upp pannvattnet, man har ett högt rökgasflöde och låga emissioner av TOC (totalt organiskt kol) CO (kolmonoxid). Förbränningsläget inleds med upptändning med hjälp av el; (2) Avstängd

7 brännare. Ingen frammatning av pellets sker och således inte heller någon förbränning. Emissioner under detta driftsläge är försumbara. På SP undersöktes emissioner av dioxiner, furaner, hexaklorbensen och PCB från en pelletsbrännare med underhållsfyr och en med eltändning undersöktes vid intermittent drift motsvarande ett värmebehov i huset på 3 kw. Pelletsbrännaren med underhållsfyr studerades vid sina två olika driftslägen. Emissioner under hela förbränningscykler räknades fram utifrån de två driftslägena genom att vikta bidragen från respektive driftläge m a p avgiven rökgasvolym (normerat till 10 % CO2) under respektive driftsläge. För pelletsbrännaren med eltändning exkluderades driftsläget avstängd brännare eftersom emissionerna kan anses vara försumbara då. Brännarna var kopplade till en panna och pannan avgav sin effekt till en rigg som simulerar värmebehovet i huset. Kommersiellt tillgänglig barrträpellets eldades, vilket är den vanligast förekommande typen pellets som eldas i svenska hushåll. Resultat: Rökgasproven visade på 0,06 och 0,16 ng dioxiner per prov (figur 1). Tyvärr innehöll blankproven 0,07-0,1 ng dioxiner per prov så endast provet med 0,16 ng dioxiner är ett säkert värde, vilket är från pelletsbrännaren med eltändning. Dioxinhalt i rökgasen var 0,22 ng/mn3 för pelletsbrännaren med eltändning. För pelletsbrännaren med underhållsfyr indikeras högre dioxinemission vid underhållsfyr än vid förbränningsläge (figur 2). WTEQ PCDD/F per prov Dioxiner (ng/prov) Eltändning, Förbränning Underhållsfyr, hel cykel (beräknat) Underhållsfyr, förbränning Underhållsfyr WTEQ PCDD/F ng/nm3 Dioxiner (ng/nm3 rökgas), 10 % CO Eltändning, Förbränning Underhållsfyr, hel cykel Underhållsfyr, förbränning Underhållsfyr Figur 1 Dioxinmängder i rökgasprov. Slutsatser Figur 2 Dioxinhalter i rökgasen. Blå stapel är ett säkert värde eftersom mängden i rökgasprovet var större än i blankprovet. Gråa staplar är osäkra värden då dioxinmängder var lägre i rökgasprov än i blankprov. -Emissioner av dioxiner från pelletseldning var i två av tre mätningar i nivå med blankprov. Men för pelletsbrännaren med eltändning mättes dioxiner: 0,22 ng/ Nm3 rökgas. (Tidigare

8 mätningar: 0,01 11 ng/ Nm3 rökgas: Lavric et al, Biomass & Bioenergy 26 (2004), , Hübner et al, Chemosphere 58 (2005) , Hedman, avhandling Umeå universitet, 2005) -Den uppmätta halten ligger högre än EU-direktivet för avfallsförbränning: 0,1 ng/ Nm3 rökgas -För att bestämma de faktiska emissionerna av dioxiner från intermittent körning av pelletsbrännare krävs nya studier. Större provvolymer behöver tas för att få säkrare data. -Resultaten indikerar låga halter av dioxiner, PCB och HCB i bottenaskan från pelletseldning. Claes Tullin SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, claes.tullin@sp.se, Pelletsförbränning kunskapsläget, forskningsbehov. Det tar tid att bygga upp forskningskompetens och att sedan föra över den till branschen. Krav från framtiden: bekvämlighet, framtidens pellets (småskaliga producenter, råvaror, andra länder), rätt bränsle till rätt användare, flexibla pelletsutrustningar. Framtidens förbränningsteknik: Klara nya råvaror med automatisk omställning, bättre effektreglering, system med sol eller el, minskade sintringsrisker, livslängdsfrågor, emissioner (fina partiklar, NOx med nya bränslen liksom svavel och klor), lägre NOx med optimal och stegad lufttillförsel. Marcus Öhman ETCP, Umeå Universitet, marcus.ohman@chem.umu.se. Additiv i pellets ger mindre driftsproblem och partikelutsläpp. Det är viktigt att minska slaggproblematiken vid eldning av nya råvaror som innehåller mer aska och kalium. Kalciumbaserade tillsatser har visat sig vara bäst får skogsråvara. Andra alternativ är fyllmedel och bestrykningsrester från pappersindustrin. Additiv kan antingen tillsättas under pelletstillverkningen eller direkt i förbränningsutrustningen. Slaggningsproblemen kan elimineras vid så låga tillsatser som 0,5-1%. Mängden fina partiklar som bildas vid förbränningen kan minimeras genom tillsats av kaolin. Det skulle kunna vara möjligt att tillsätta torv som ett additiv för att minimera slaggning. Katja Hagström Yrkes- & miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, katja.hagstrom@orebroll.se. Exponering för aldehyder och trädamm i pelletstillverkning: Nya resultat. Enligt AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling) ligger nivågränsvärdet (högsta tillåtna exponering

9 under 8 timmar) för trädamm på 2 mg/m 3, för Hexanal finns inget värde. Både personburna och stationära mätningar har utförts. För Hexanal - stationära mätningar har 70 mätningar på 4 företag gjorts. Halter med ett medelvärde på 0,1 mg/m 3 har uppmäts (spridning: 0,001 0,8 mg/m 3 ). För Hexanal - personburna mätningar har 5 mätningar på 1 företag gjorts. Halter med ett medelvärde på 0,005 mg/m 3 har uppmäts (spridning: 0,003 0,01 mg/m 3 ), hälsoeffekter kan ses vid 8 40 mg/m 3. För trädamm - personburna mätningar har 68 mätningar på 4 företag utförts. Halter med ett medelvärde på 2,5 mg/m 3 har uppmäts (spridning: 0,6 12 mg/m 3. Detta är mycket höga halter och 24 mätningar ligger över nivågränsvärdet. SLUP Då samtliga personer som arbetar inom SLUP-projektet kommer att presentera sina arbeten under Pellets 2006 i Jönköping (som poster eller presentation) så återkommer nyhetsbrevet med sammanfattningar från deras arbeten senare i år. De projekt det innefattar är: -SLUP projektet, Rolf Olsson, Biomassateknologi och kemi, SLU, rolf.olsson@btk.slu.se -Behövs ny pelleteringsteknik?, Sten-Axel Dahlqvist, Biomassateknologi och kemi, SLU, sten-axel.dahlqvist@btk.slu.se -Effekter av spånmognad vid pelletsproduktion, Robert Samuelsson, Biomassateknologi och kemi, SLU, robert.samuelsson@btk.slu.se -Vad orsakar temperaturstegring och försämrad pelletskvalitet vid lagring?, Méhrdad Arshadi, Biomassateknologi och kemi, SLU, mehrdad.arshadi@btk.slu.se -On-line NIR kontroll för bättre koll av råvaran och färdig pellets, Torbjörn Lestander, Biomassateknologi och kemi, SLU, torbjorn.lestander@btk.slu.se För ytterligare information om presentationerna från Pellets 06 i Helsingborg, se Disputationer under 2006 Maria Olsson Institutionen för Kemi- och Bioteknik, Chalmers Titel: Residential biomass combustion emissions of organic compounds to air from wood pellets and other new alternatives. (Svensk titel: Biobränsleeldning i villa emissioner av organiska ämnen till luft från träpellets och andra nya alternativ)

10 För att kunna minska användningen av fossila bränslen och deras bidrag till växthuseffekten är det viktigt att öka andelen biobränslen för villauppvärmning. Rök från förbränning av biomassa innehåller ett mycket stort antal ämnen som kan påverka miljön och hälsan. I denna studie analyserades därför specifika organiska ämnen i rök från olika bränslen och förbränningsutrustningar med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri. Villauppvärmning med träpellets ökar i Sverige och uppgår nu till nästan ton årligen. Mätningar visade att emissionerna från olika stadier av ofullständig förbränning av träpellets i laboratorieskala varierade mycket. Under antändnings- och flameldningsstadierna emitterades höga koncentrationer av metoxifenoler med antioxidanteffekt. Låga koncentrationer av cancerogena ämnen som bensen och polycykliska aromatiska kolväten bildades under glödeldningsstadiet. Med en stigande efterfrågan på träpellets ökar nu intresset för alternativa bränslen, såsom havre, vetehalm och torv. Ofullständig förbränning av dessa bränslen i laboratorieskala ger upphov till relativt låga emissioner av organiska ämnen, nästan lika låga som från träpellets. Höga koncentrationer av furanrelaterade ämnen och anhydrosocker erhölls under antändningsstadiet för havre och höga koncentrationer av metoxifenoler under antändningsstadiet för vetehalm och torv/träpellets. Emissionerna från förbränning av träpellets i villautrustningar var generellt låga och pelletspannor, brännare och kaminer är därför miljömässigt väl lämpade att ersätta oljepannor och traditionella vedpannor. Förbränning av träpellets i två kaminer och en panna gav upphov till utsläpp av metoxifenoler tillsammans med aromatiska kolväten. Förbränningen i pelletsbrännare var mer fullständig och gav låga emissioner av bensen och andra aromatiska kolväten. Den stora skillnad som observerats mellan emissioner från olika villautrustningar för pellets gör det viktigt att välja bästa möjliga utrustning och att installera och underhålla den väl. Den studerade miljömärkta vedpannan var kopplad till en ackumulatortank och hade hög förbränningseffektivitet. Emissionerna av miljö- och hälsofarliga ämnen var låga och pannan rekommenderas därför som ett miljövänligt alternativ för villauppvärmning.

11 Pellets 2006 Den 30 maj till 1 juni, 2006 anordnas konferensen Pellets nd World Conference on Pellets på Elmia i Jönköping. Förutom föreläsningar kommer det att vara utställningar och anordning av studiebesök. Konferensen har tagit emot 64 abstracts vilket är mer än en dubblering jämfört med förra gången (28 stycken 2002). För mer information om konferensen se hemsidan Nätverksträff för pelletsforskare Onsdagen den 31/5 kl kommer ett möte med det europeiska nätverket för pelletsforskare (The European Pellet Research Network) att gå av stapeln. Detta är ett projekt som har påbörjats av styrgruppen och detta kommer att bli nätverksträff nummer ett. Preliminärt program för nätverksträffen: Lunch/buffet Presentation of the idea concerning a new European network for pellet researchers and line of direction for how to manage it. (Magnus Ståhl, Karlstad University, Sweden.) Presentation of the Pellets for Europe concept. (Johan Vinterbäck, Svebio, Sweden A short presentation of each researcher (max 5 minutes), round table discussions End of R&D-meeting. Inbjudan Welcome! This is an invitation for participation in a pellet network for researchers. The network addresses European researchers within the field of fuel pellets. A first opportunity to get together for strategy planning of this network will take place during the 2nd World Pellets Conference, 30 May - 1 June 2006 in Jönköping, Sweden (see A lunch meeting will be held on Wednesday 31 May. The information about pellet research in Europe will be presented in a newsletter. A web site for the network is under construction (within the Swedish Bioenergy Association,

12 SVEBIO, site). The actors within the fuel pellet area will then be able to be informed of present research. This way researcher will be able to spread their research findings and also have the opportunity to get in contact with new research partners. The European network will be localized in Sweden and it is a development of the work done within the ALTENER/Pellets for Europe project: Pellets R&D in Europe An Overview by Maria Olsson (Chalmers University of Technology) and Johan Vinterbäck (Swedish Bioenergy Association) (available at If you want to be a part of this network please come to the Pellets 2006 lunch meeting or contact Magnus Ståhl (Karlstad University) or Johan Vinterbäck (Swedish Bioenergy Association) for further information. To register for the researchers lunch meeting, please send to Johan Vinterbäck (johan.vinterback@svebio.se) before the 10th of May Parallellt pågår ju också World Bioenergy Konferens och Utställning om Bioenergisystem, Jönköping 30 Maj - 1 Juni Medlemmar Eliana Alvarez de Davila, eliana.alvarez@ivl.se, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Eva Andersson, eva.andersson@hpt.chalmers.se, Värmeteknik och Maskinlära, Chalmers, Energieffektiv framställning av förädlade biobränsle i kombinat med massabruk. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Lovisa Blomqvist, Lovisa.Blomqvist@bioenergi.slu.se, Institutionen för bioenergi, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Uppsala, Markanvändningsalternativ som kan leda till bioenergiproduktion samtidigt som ett öppet/brukat landskap skapas/bevaras.

13 Christoffer Boman, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. David Eskilsson, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Karin Granström, Miljö- och Energisystem, byggteknik, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra flyktiga organiska ämnen vid torkning av trä. Leif Gustavsson, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för trädamm och terpener samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. Henry Hedman, henry@etcpitea.se, , Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, Miljö- och Energisystem, LTH, Bekväm pelletsvärme i villa. Annette Henning, ahe@du.se, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@sh.slu.se, Bioenergi, SLU,

14 Påverkan av råvaruegenskaper på pelletskvalitet Linda Johansson, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och emissioner av partiklar (PM10) vid småskalig förbränning av biobränslen. Åsa Karlsson, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna. Jennica Kjällstrand, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@energisystemsverige.se Energisystem Sverige AB, Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Klaus Lorenz, klo@du.se, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Lars Martinsson, lars.martinsson@sp.se, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut,

15 Olika parametrars betydelse för förbränning och emissioner. Svante Nordlander, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusterings inverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Kerstin Olin, Miljö- och energisystem, LTH, Bekväm pelletseldning i villa. Maria Olsson, maria.olsson@chalmers.se Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Christofer Rhén, christofer.rhen@ssko.slu.se, Skogsteknologi, SLU, Förbrännings- och pelleteringsprocess för stamveds-, GROT- och barkpellets. Katarina Rupar-Gadd, katarina.rupar@ibp.vxu.se, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen Jessica Samuelsson, jessica.samuelsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se,

16 Miljö- och Energisystem, byggteknik, Karlstads universitet, Torknings- och pelleteringsprocessen vid tillverkning av träbränslepellets från sågspån, pelletskvalitet. Urban Svedberg, Arbets- och miljömedicin, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, Förbränningsteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Anna Vidlund, anna.vidlund@ket.kth.se, Energiprocesser, KTH, Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@svebio.se, SVEBIO, Optimering av pelletsdistribution. Variationer inom träråvaran och deras påverkan på kvaliteten. Henrik Wiinikka, henrik@etcpitea.se, Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Miljö- och Energisystem, byggteknik, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Slaggbildning och askhalt från pellets av olika kvalitet. Emissioner från småskalig pelletseldning. Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs.

17