FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004

Transkript

1 FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004 Inom pelletsprogrammet EnergyCentre.Info görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika forskare i Sverige presenteras. Tidigare nyhetsbrev, liksom information om forskarna i forskarnätverket, finns på hemsidan Detta nionde nyhetsbrev innehåller följande: Information om deltagarna i nätverket för pelletsforskare Information från forskarnätverksträffen under SVEBIOs årsmöte i Stockholm Information om projektet SLUP, SLU och pelletsindustrin i samverkan Håkan Örberg, Biomassateknologi och kemi, SLU Hållbar produktion av biobränslebaserade energiprodukter i sågverksindustrin Anna Vidlund, KTH (licentiatavhandling)

2 FORSKARNÄTVERK FÖR PELLETSFORSKARE April 2004 Eliana Alvarez de Davila, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Eva Andersson, Värmeteknik och Maskinlära, Chalmers, Energieffektiv framställning av förädlade biobränsle i kombinat med massabruk. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Christoffer Boman, christoffer.boman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. David Eskilsson, david.eskilsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Karin Granström, karin.granstrom@kau.se, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra flyktiga organiska ämnen vid torkning av sågspån. Leif Gustavsson, leif.gustavsson@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för trädamm och terpener samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. Henry Hedman, henry@etcpitea.se, , Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, Miljö- och Energisystem, LTH, Bekväm pelletsvärme i villa. Annette Henning, ahe@du.se, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@sh.slu.se, Bioenergi, SLU, Påverkan av råvaruegenskaper på pelletskvalitet

3 Linda Johansson, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och emissioner av partiklar (PM10) vid småskalig förbränning av biobränslen. Åsa Karlsson, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna. Jennica Kjällstrand, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@energisystemsverige.se Energisystem Sverige AB, Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Klaus Lorenz, klo@du.se, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Lars Martinsson, lars.martinsson@sp.se, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Olika parametrars betydelse för förbränning och emissioner. Svante Nordlander, snr@du.se, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusterings inverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Kerstin Olin, kerstin.olin@miljo.lth.se, Miljö- och energisystem, LTH, Bekväm pelletseldning i villa. Maria Olsson, maria.olsson@chemeng.chalmers.se, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol.

4 Henrik Persson, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Christofer Rhén, Skogsteknologi, SLU, Förbrännings- och pelleteringsprocess för stamveds-, GROT- och barkpellets. Katarina Rupar-Gadd, katarina.rupar@ibp.vxu.se, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen Jessica Samuelsson, jessica.samuelsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Torkning av pelletsråvara. Urban Svedberg, urban.svedberg@lvn.se, Arbets- och miljömedicin, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, Förbränningsteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Anna Vidlund, anna.vidlund@ket.kth.se, Energiprocesser, KTH, Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@sh.slu.se, Skogshushållning, SLU, Optimering av pelletsdistribution. Variationer inom träråvaran och deras påverkan på kvaliteten. Henrik Wiinikka, henrik@etcpitea.se, Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Inst för ingenjörsvetenskap, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Slaggbildning och askhalt från pellets av olika kvalitet. Emissioner från småskalig pelletseldning. Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs.

5 Forskarnätverksträff Under SVEBIOs årsmöte och pelletskonferens på Operaterrassen i Stockholm anordnades en informell forskarnätverksträff. Tretton intresserade forskare på pelletsområdet deltog i nätverksträffen och presenterade tidigare och pågående forskningsprojekt och resultat. Johan Vinterbäck, Skogshushållning, SLU och Maria Olsson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers Johan inledde med att sammanfatta det arbete som pågår med att sammanställa all europeisk pelletsforskning och alla forskare i en databas (baserat på den presentation av arbetet som hölls på European Pellets Conference i Wels ). Pelletforskning bedrivs i nästan alla europeiska länder idag. Detta arbete genomförs för att göra forskningsresultat bättre tillgängliga för mindre och medelstora företag i EU samt för att underlätta kontakter och informationsspridning forskargrupper emellan. Hittills har bidrag till databasen lämnats in från Italien, Bulgarien, Sverige, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Österrike, Tyskland och även mindre bidrag från Kroatien och Frankrike. Denna information kan vara ett bra underlag för ett ökat forskningssamarbete, exempelvis vid EU-ansökningar. Maria sammanfattade sin presentation av den svenska forskningen, det svenska forskarnätverket, samt presentade de mer än 20 svenska forskargrupper och 60 forskare som redan finns representerade i databasen. Alla svenska forskare inbjuds att delta i databasen genom att kontakta maria.olsson@chemeng.chalmers.se. Håkan Örberg, Biomassateknologi och kemi, SLU, hakan.orberg@btk.slu.se På SLU i Umeå studeras problematiska bränslen. Där finns en försöksanläggning för produktion av pellets och briketter och även förbränningen av dessa studeras. Främst har rörflen, en energigröda som är mycket problematisk att pelletera studerats. Även pelletering av gallringsvirke har studerats tillsammans med en finsk partner. Vid användning av gallringsvirke för pellets är det främst förbränningen som är problematisk. Det finns ett stort behov av forskning på problematiska bränslen och förbränning av dessa. Detta är även av mycket stort intresse för många utvecklingsländer. Nu startas ett nytt stort projekt, SLUP, tillsammans med pelletindustrin.

6 Marcus Öhman, ETCP, Umeå Universitet, Marcus presenterade den forskning han bedriver på Umeå Universitet tillsammans med bland andra Christoffer Boman, Anders Nordin och Dan Boström. På ETPC bedrivs sedan lång tid omfattande forskning på högtemperaturkemi och förbränningsrelaterade frågor. Forskningen inriktas på biomassaförbränning och förgasning och omfattar många pelletsrelaterade projekt. De frågor som främst studeras är slaggbildning och metoder för att förhindra detta, termokemisk karakterisering, emissionsminimering samt partikelkarakterisering. Förutom de mer tillämpade projekten bedrivs även grundläggande processkemisk forskning för att öka förståelsen för de viktiga molekylära processer som sker vid förbränning och förgasning av biobränslen. Raida Jirjis, Bioenergi, SLU, Tidigare forskning på SLU i Uppsala har handlat om egenskaper hos råmaterialet, hur dessa påverkar pelletkvaliteten samt hur de ändras från råvara till slutprodukt. Vid SLU, Uppsala undersöktes kvalitetsparametrar vid pelletering av alternativa råmaterial såsom bark och GROT (Päivi Lehtikangas). I ett samarbeta mellan Marcus Öhman på ETC i Piteå och Johan Vinterbäck på SLU studerades råvarans egenskaper och hur den påverkar pelletskvaliteten. Projektet behandlade dels pelletering och effekten av trädart (tall resp. gran), stamdiameter och lagring på pelletskvaliteten (i huvudsak hållfasthet). Dels insamlades data vid två olika pelletfabriker angående råvarans och produktens egenskaper samt processparametrar. Den ena fabriken använde sågspån från gran och den andra från tall. En enkätundersökning gjordes även angående säsongsvariationer i råvarans egenskaper, processparametrar och pelletkvalitet under ett års kommersiell produktion vid 12 fabriker. Från projektet kunde man dra slutsatsen att både råvaruegenskaper och processparametrar påverkar pelletskvaliteten. Christofer Rhén, Skogsteknologi, SLU, christofer.rhen@ssko.slu.se Christofer karakteriserar nya material för pelletproduktion. Samtidigt studeras även pelleteringsprocessen och förbränningsprocessen. Forskningen sker bland annat i samarbete med Marcus Öhman på Umeå Universitet. Försök görs att koppla förbränningsegenskaperna tillbaka till råmaterialet. De råmaterial som främst studeras är stamved, bark och hyggesrester av gran. Eliana Alvarez de Davila, IVL Svenska Miljöinstitutet, eliana.alvarez@ivl.se Eliana är arbetsmiljöingenjör och arbetar på forskningsinstitutet IVL i en arbetsmiljögrupp med 10 anställda. Tidigare har IVL kartlagt arbetsmiljön vid hantering av träbränsle och flis, träpellets, olivkross och halm samt vid tillverkning av träpellets för energiproduktion. Undersökningarna beskriver inte bara problem i arbetsmiljön utan ger också förslag till åtgärder. Pelletforskningens fokus ligger på tillverkningen av träpellets och de arbetsförhållande gällande bland annat säkerhet och hälsorisker som uppstår från mottagning av råvaran till färdig pellets. En IVL studie av arbetsmiljön vid tillverkning av träpellets visade bl a att arbete i råvaru- och träpelletslager och vid halvautomatiserade säckfyllningstationer kan ge hög exponering för trädamm. Halter av terpener i pelletstillverkningslokalen till fabriker som saknar torkning av sågspån och kutterspån, kan vara förhållandevis höga. Erfarenheten är att det inte är ovanligt att man glömmer bort arbetsmiljön när man introducerar nya och miljöanpassade bränslen. Med de studier som gjort, vill forskargruppen dels peka på vilka arbetsmiljörisker som finns med de nya bränslena, dels vilka åtgärder som krävs för att minska riskerna. Ovannämnda undersökningar finns rapporterade på

7 Jeppe Bjerg, FORCE Technology, Danmark, FORCE Technology är ett teknologiskt serviceinstitut där ett stort arbete genomförs på pelletsområdet. Bland annat stöds standardiseringsprocessen och en kvalitetssäkring av pellets. Vidare utvecklas metoder för att undersöka asksmältning och recept för i vilka proportioner olika råmaterial bör blandas för att få bra askegenskaper. Förbränning och förgasning av olika biobränslen studeras liksom modellering för styrning av förbränningsanläggningar. Krushna Mahapatra, Ekoteknik, Mitthögskolan, krushna.mahapatra@mh.se Krushnas arbete inriktas på att studera hur nya teknologier sprids och accepteras på marknaden. Marknadsutvecklingen har hittills varit ganska långsam, trots att systemet är billigt. En preliminär studie pekat på några av orsakerna. Vedeldare byter gärna till pellets, medan oljeeldare tycker att det är komplicerat, att det tar tid och plats, är krångligt att köpa och att det blir problem ifall något inte fungerar som det ska. Det finns ingen bytesrätt ifall det inte fungerar som det var tänkt, ett garantisystem vore därför bra. Många konsumenter väntar och ser ifall ett nytt system verkar fungerar bra innan de själva köper det. Nöjda kunder är därför bra försäljare samtidigt som missnöjda kunder sprider ett dåligt rykte. Mer marknadsföring behövs. Krushna kommer att genomföra en enkät gällande vilka problem som finns för kunder och producenter. Johan Vinterbäck, Skogshushållning, SLU, johan.vinterback@sh.slu.se Johan gör systemstudier inom området förädlade biobränslen. Tidigare har han deltagit i och lett EU-projektet INDEBIF (an Integrated European Market for Densified Biomass Fuels). För tillfället bedriver Johan ingen forskning på pelletsområdet, men sysslar med ett marknadsutvecklingsprojekt för ett större svenskt skogsbolag. Katja Hagström, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, katja.hagstrom@orebroll.se Katja har studerat exponeringen för trädamm och monoterpener vid pelletproduktion på sex olika företag. Hur halterna av trädamm förändras över tiden har också undersökts med hjälp av en DataRAM. Vid mätningen med DataRAM kunde det bland annat ses att trädammhalterna stiger dramatiskt vid rengöring av utrustningen med högtrycksluft. Nu startas ett nytt stort projekt på tre olika företag. Mätningar av trädamm, monoterpener, flyktiga organiska komponenter, kväveoxider, aldehyder, kolmonoxid och hartssyror ska utföras i luft. Jämförelser ska göras mellan expositionen för monoterpener och hartssyror via hud och biomarkörer i urinen för dessa två ämnen. Vid mätningen av hudexponering för partiklar kommer nya metoder att testas. De anställda ska även undersökas via hälsokontroller, lungfunktionsmätning, nässköljning, blodprov för att studera allergiförekomst, utandningskondensat, enkät samt hudstatus. Fredrik Wikström, Ingenjörsvetenskap, Karlstad Universitet, fredrik.wikstrom@kau.se Fredriks forskning inriktar sig på att bevara lagret av näring i skogen. Detta görs genom att studera hur stor del av näringsinnehållet som finns i olika bränslefraktioner. En stor del av näringsinnehåll finns i barken. Det är därför viktigt att koncentrera barken i energisystemet så att det blir möjligt att återföra näringen till skogen. Det är därför inte heller lämpligt att blanda bark med andra bränslen så att askan blir förorenad.

8 Anna Vidlund, Energiprocesser, KTH, Anna har precis skrivit färdigt sin licentiatavhandling. Hon har studerat energieffektivitet i sågverksindustrin, möjligheterna till interna energibesparingar, fjärrvärmeproduktion, elproduktion eller pelletproduktion. Generellt finns det stora möjligheter för besparingar, ca 3 TWh biobränsle. Exempelvis kan restvärme användas för fjärrvärme och överbliven värme från torkning av sågspån till pelletproduktion kan användas för att torka träet vid sågverkets virkesproduktion med god energieffektivitet. Knut Bernotat, Industriell Ekonomi, KTH Knut har studerat energibehovet i samhället. Mycket forskning görs på tillgången på pellets och annan energi, men ingen på behovet. Forskningen inriktas därför på att studera hur mycket energi som behövs i olika regioner och inom olika sektorer. Det finns många typer av skogsbiobränslen att använda. I villor passar pellets bäst medan närvärmecentraler kan använda både pellets och träflis. Storskaliga förbränningsanläggningar kan använda hyggesrester och kommer antagligen att göra det i större utsträckning i framtiden i och med att priserna på pellets går upp. Ett annat viktigt område är att försöka minska energianvändningen istället för att sälja så mycket energi som möjligt. Detta kan exempelvis göras genom förbättrad isolering. Maria Olsson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, maria.olsson@chemeng.chalmers.se Aktuell forskning har inriktats på de olika förbränningsstegen vid eldning av pellets; antändning, tidig flameldning, sen flameldning, slocknande och glödning. Vid laboratorieeldning av ett fåtal pellets i dragskåp visade det sig att emissionerna från de olika stegen skiljde sig markant. Tidig och sen flameldning är mycket effektiv och ger, liksom glödeldning, låga emissioner. Vid antändning och slocknande blir emissionerna högre och proportionerna av ämnen i röken mycket olika. Vid slocknande finns de högsta koncentrationerna av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid konstruktion av förbränningsutrustningar är det viktigt att tänka på att en hög effekt ofta ger lägre emissioner, liksom att försöka undvika onödiga av och påslagningar samt underhålleldning. Sven Risberg, Energimyndigheten, sven.risberg@stem.se Sven deltog i delar av nätverksträffen och gav information om Energimyndighetens syn på den svenska pelletsforskningen. Forskningen måste i framtiden i större utsträckning kunna omvandlas till innovationer och direkt användbar kunskap. Det finns en klyfta mellan grundforskning och marknadsutveckling som är viktig att överbrygga. Detta kan ske genom att företag tidigt involveras i innovationsprocessen.

9 SLUP. SLU och Pelletsindustrin i samverkan. Ett projekt för forskning kring produktion av pellets för energiändamål. Projektet initierats och finansieras av SLU/BTK och Pelletsindustrin i samverkan med Energimyndigheten, EU Mål Södra skogsläneregionen, Länsstyrelserna i Y, AC samt BD län, Sollefteå Kommun samt Kempestiftelserna. Projektet startade och pågår i 3 år.i projektet samverkar forskare från SLU, Luleå tekniska Universitet och Energidalen med Pelletsindustrin i gemensamma arbetsgrupper. Huvudsyftet med projektet är att: 1. Finna mätmetoder inom NIR-tekniken för att optimera råvaruflöden i produktionen. Att utveckla tillämpningar av NIR-spektroskopi i kombination med multivariat databehandling för råvarubedömning, processkontroll och kvalitetskontroll inom pelletsindustrin. Vidare att utveckla tekniken för processtyrning. Delmål: Att med NIR-analys visa/bekräfta möjligheterna att off-line mäta råvarans fuktighet, askhalt samt kemisk sammansättning genom uttag av prover på inkommande råvaror. Att med NIR-analys on-line i pilotanläggning lösa olika delproblem vid introduktion av NIRteknik i pelletsproduktion och därmed stödja en introduktion av on-line mätningar i produktionsmiljö. Att genom NIR-analys on-line i produktionsmiljö följa pelleteringsprocessen för maximal produktionsövervakning, identifiera hur råvarukvalitén sammanhänger med när processen går bra/dåligt samt att bedöma potentialen för att också styra pelleteringsprocessen. Att NIR on-line finns installerad i pelletsfabrikerna i produktionen för processövervakning samt att arbetet med processtyrning inletts. 2. Studera kemiska processer vid lagring av pellets vid industri och hos förbrukare. Projektet syftar till att studera inverkan av råvarukvalité, produktionsparametrar samt lagringsförhållanden på risken för varmgång och luktproblem vid lagring av pellets. Vidare att utifrån erhållna resultat föreslå och testa tekniska lösningar för att undvika kvalitetsförändringar.

10 3. Studera grundläggande mekanismer för pelleteringens fysikaliska och kemiska processer. Projektet syftar till att undersöka hur vedråvaran kemiska egenskaper och fukthalt samverkar med pelletteringsprocessens huvudparametrar: tryck, temperatur, tid och malgrad för att uppnå hög kapacitet, låg energiförbrukning samt god pelletskvalitet. Av speciellt intresse är att studera hur råvarans kemiska sammansättning påverkas av lagringstiden och hur dessa 4. Optimering av befintlig och ny pelleteringsteknik Projektet syftar till att skapa en kunskapsgrund som medger en positiv utveckling för industrier som utnyttjar dagens foderpelletsteknologi och även medverka till att ny teknologi som primärt är fokuserad på energimarknaden utvecklas. 5. Karakterisering av pelletsråvaror Målet med studierna är att dels öka kunskapen om granråvarans variation i kemisk och energimässig aspekt vid användning som energiråvara, och dels analysera hur olika beståndsdelar i granråvaran påverkar pelletteringsprocessen samt undersöka hur det går att mäta/styra råvarukvaliteten med NIR. 6. Nya pelletsråvaror/mixar Målsättningen är att utvärdera nya biobränsleråvaror för förädling separat eller i blandning för att uppnå goda kvalitetsegenskaper vad gäller pellets/brikett-kvalitet samt goda askbildningsegenskaper och låga emissionsnivåer vid förbränning. 7. System och logistik för ökad bioenergiförädling till pellets i norra Sverige. Att bidra till uthålligt ökad sysselsättning i Norrland inom bioenergisektorn genom att identifiera de lönsammaste användningsområdena och försörjningskedjorna för skogsenergi, industribiprodukter, åkerenergi och sorterat brännbart avfall till förädling till pellets 8. Ökning av livslängden för kritiska komponenter i produktionsutrustning för pelletstillverkning Målsättningen för projektet är att förlänga den begränsade livslängden för vissa komponenter i produktionsutrustning för träpelletstillverkning. Detta åstadkommes genom en fördjupad analys av förekommande orsaker till den begränsade livslängden för komponenterna, åtföljt av en översyn av materialvalet i dessa komponenter och testning av komponenterna. Mer information ges av Håkan Örberg, Biomassateknologi och kemi, SLU, hakan.orberg@btk.slu.se.

11 Hållbar produktion av biobränslebaserade energiprodukter i sågverksindustrin Sustainable production of bio-energy products in the sawmill industry Licentiate Thesis, Anna Vidlund, KTH, 2004 En av dagens stora utmaningar är strävan efter ett långsiktigt hållbart energisystem. Biobränslen spelar i detta arbete en viktig roll, då det är ett förnybart bränsle som vi, med befintlig teknik, kan utnyttja för att ersätta en betydande mängd fossila bränslen. I Sverige täcker biobränslen ca 16% av vår nationella energianvändning och ytterligare outnyttjade resurser kan hämtas från skogen i form av avverkningsrester. För att uppnå en omställning till ett förnybart energisystem måste dock de alternativa energiresurserna utnyttjas rationellt. All produktion och användning av biobränslebaserade energiprodukter bör därför ske på ett effektivt och hållbart sätt. Sågverksindustrin är en viktig aktör på biobränslemarknaden eftersom dess biprodukter består av bl a spån, bark och flis. En del av biprodukterna säljs som fiberråvaror till massaindustrin och spånskiveindustrin, medan bränslefraktioner används internt inom sågverksindustrin samt säljs till t ex värmeverk. Virkestorkning medför att sågverk har en relativt konstant värmeanvändning över året, vilket resulterar i goda förutsättningar för integrering med bl a fjärrvärme, kraftvärme och torkning av biobränsle. Dessutom innebär den ökade efterfrågan på biobränslen på marknaden ett ekonomiskt incitament för sågverksindustrin att se över sin energianvändning. Licentiatavhandlingen Sustainable production of bio-energy products in the sawmill industry behandlar den tekniska och ekonomiska potentialen för en mer effektiv användning och förädling av biobränslen inom sågverksindustrin samt dess miljörelaterade konsekvenser. Olika effektiviseringsåtgärder analyseras såsom intern värmeväxling, rökgaskondensering, integrering med fjärrvärmenät för spillvärmeförsäljning, integrering av biobränsletorkning samt kraftvärmedrift. Studien visar att sågverk på ett rationellt sätt kan producera och sälja en blandning av biobränslebaserade produkter såsom värme, oförädlat bränsle, pellets och elektricitet. De studerade åtgärderna visas ha god lönsamhet. Dessutom kan både de globala utsläppen av CO 2 samt de lokala utsläppen av organiska ämnen minskas tack vare de energieffektiviserande insatserna. Om de föreslagna åtgärderna implementeras fullt ut i den svenska sågverksindustrin kan enligt studien ca 1 TWh biobränsle sparas årligen genom interna åtgärder. Dessutom kan 0.5 TWh spillvärme utnyttjas som fjärvärme genom integrering med fjärrvärmenätet och 0.8 TWh grön el produceras i kraftvärmedrift årligen. Studien visar även att ca 20% mer pellets kan produceras från en begränsad mängd biomassa i en integrerad produktionsprocess jämfört med en fristående. Om 10 TWh pellets i framtiden produceras på svenska sågverk istället för i fristående anläggningar kan alltså ytterligare 2 TWh biobränsle sparas årligen. Anna Vidlund anna.vidlund@ket.kth.se Kemiteknik/Energiprocesser tel: KTH fax: