Mäta varroatillväxten i bisamhället

Relevanta dokument
Projektet för varroaresistenta bin

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Varroabehandling Per Thunman

Yrkesbiodlarkonferens 2014

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Projekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

Varroa Scanning, (VScan) (arbetsnamn) metod för diagnos av Varroa på bin.

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Branschriktlinjer för fisk och skaldjurs produkter för den svenska marknaden Version I utgiven den BILAGA 1

Varroakvalster och bisamhället

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen!

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Hur få friska bisamhällen?

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Copyright: Eyvind Johansson, Se

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön

Svensk Biavel ett nationellt samarbete

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster A Allmänt

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

den svärmförebyggande avläggaren

December kontakt, förfrågningar och beställningar >>>>

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Lennart Karlsson

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Den senaste informationen finns på vår hemsida:

Biodlarna lyfter blicken över problemen

HANDLEDNING FÖR BITILLSYNSMÄN

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Florsocker mot varroa Preben Kristiansen, bisjukdomskonsulent

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Logaritmer. Joakim Östlund Patrik Lindegrén Andreas Lillqvist Carlos

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Bin i naturens tjänst!

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013

- en ren naturprodukt

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

INSTALLATION, DRIFT & SKÖTSEL NÖD- OCH ÖGONDUSCHAR

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?

b) Om vi antar att eleven är aktiv i en eller flera studentföreningar vad är sannolikheten att det är en kille? (5 p)

LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen

- en ren naturprodukt

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

INNAN DU ANVÄNDER PRODUKTEN SWEDISH Säkerhetsanvisningar

Houseware. SodaMaster gazelle // Type 6511, 6512, 6513, 6514, 6515, 6516, 6517, espresso nero// espresso nero// mineral water dispenser //

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

LABORATORIEMEDICIN Dokumentnamn Utgåva/ Datum Sida

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar

KYLBÄNKAR BCC-1-C, PJK-1000 MONTERINGS-, BRUKS- OCH SERVICEANVISNING

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

Götene Biodlarförening 100 år

Bladder Scanner ldkfælskfælksdfæksdæffk

nr. 2 - oktober 2000 BIODLING. .Hur arga är bin egentligen?

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Din manual DELONGHI EAM 2600 CAFFE CORSO

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Protokoll årsmöte

Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae

NYBÖRJARCIRKEL. Har du Internet? Plasthinkar. Våren 2009 Redaktör: Lasse Arvidsson. Gunvor Svensson, Norrköping och Grindtorp

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Logövningar. Slumpad ordning. Uppgift nr 10 Lös ekvationen 10 y = 0,001. Uppgift nr 13 Lös ekvationen lg x = 4

Odla drottningar! Olika raser Drottningtillsättning

BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider

+ 1 R 2.. Lös ut a och beräkna sidlängden hos en liksidig triangel med arean 35 cm 2

Yttrande över förslag till ändring i föreskrifter (SJVFS 1992:38) om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Beebreed.eu i dagsläget:

Det är skönt med tunnbad! 1

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.

Transkript:

Uppdaterad 2017-03-08 Mäta varroatillväxten i bisamhället Första provet tas mellan 1a och 15e maj. Så här gör du: När du besöker ditt bisamhälle tar du ett biprov bestående av ca 300 bin. Detta motsvarar ungefär 1,5 dl. Bina behöver inte tas från yngelrummet utan kan även komma från första skattlådan direkt ovanför ynglet. Används projektets provask vid uppsamling av bina så innehåller den ca 300 bin när den är fylld, och är således ett bra hjälpmedel för att få rätt provmängd. För att lättast få ner bina i asken håll den mot ramen och dra asken nedåt. Bina trillar då ner i asken. Skakar man lite lätt på asken när man tar provet komprimerar man ihop bina och asken rymmer då de ca 300 önskade bina. Tillslut asken och sätt en liten tejpbit över så den inte kan öppnas av misstag. Märk upp provet noggrant så att det kan knytas till rätt bikupa. Ta hem och frys in bina i minst 12 timmar. Häll över bina i en honungsburk (500 eller 700g) Kontrollera samtidigt att inga kvalster trillat av och ligger kvar i asken. Kontrollväg biprovet på en våg med tillräcklig precision. OBS! Bina kan inte vägas i provasken då denna kan ha olika vikt efter att ha legat i frysen. 300 bin väger ca 33 gram. Fyll i vikten i gram i excelprotokollet och antalet bin räknas automatiskt ut.

Har ni ej tillgång till våg måste bina räknas för att uppskatta vikten. Ett bi väger ca 0,11 gram. Häll i lite vatten i honungsburken med bina i, ungefär så det står ett par cm över bina. Tillsätt några droppar diskmedel och på med locket. Skaka bina ordentligt i minst 30 sekunder för att separera kvalstren från bina. Häll över bina i en grovsil med en finsil under. Kontrollera samtidigt att inga kvalster lossnat och ligger kvar i burken. (Skölj ur burken ovanför silen) Spola noggrant och skaka runt bina under en vattenkran eller med en trädgårdsslang i minst 30 sekunder. Se till så att alla bin blir ordentligt avspolade. Kvalstren som spolas av bina och åker igenom grovsilen fastnar i finsilen under och kan där räknas. Fyll i antal kvalster du hittar i protokollet.

Man kan även med fördel använda en skakburk som på bilden nedan om man har tillgång till den. Det är viktigt att vara så noggrann som möjligt när mätningen görs och framförallt att man gör likadant vid båda tillfällena och inte byter mätmetod. Fyll noga i protokollet för mätning av varroatillväxt, tillväxten räknas automatiskt ut. Protokollet hittar ni på projektets hemsida www.vshbin.se under fliken manualer och protokoll. Här finns även ett förenklat protokoll för utskrift, detta används om uppgifterna vidarebefordras till samordnare för inrapportering till projektet. Skicka in protokollet till VSH-testaren i ditt distrikt fortast möjligt efter avslutat mätning. Till varje drottnings identitet knyts mätningar vid två tillfällen. Den första tidigt på odlingssäsongen, mellan den 1a och 15e maj. Den andra mätningen ska ske ca 60 dagar efter den första. Med de två erhållna värdena kan nu tillväxten av kvalster räknas ut. OBS! Sista dag att rapportera in resultat till projektet är den 16/7.

Så här fyller ni i protokollet: Biodlare och tel.nr: Här fyller ni i erat namn och telefonnummer. Drottning: Här fyller du i identitetsmärkningen på samhällets drottning. T.ex. kan en drottning från Anna Andersson få id.nr. AAN-05. Tänk på att provet måste kunna knytas till rätt kupa. Mätmetod: Här anges vilken metod som använts t.ex. tvätt, skakburk/sprit eller skakburk/florsocker. Samma mätmetod måste användas vid båda tillfällena. Datum 1: Här anges datum för första biprovet. I projektet ska första provet tas mellan 1a och 15e maj. Vikt: Vikten anges i gram. Innan tvättningen av bina kontrollvägs biprovet. Bina kan inte vägas i provasken då denna kan ha olika vikt efter frysning. Häll över bina i en annan behållare eller direkt på vågen innan du väger. bin: Vikten delas automatiskt och ungefärligt antal bin i provet räknas ut. varroa: Här anges antalet varroakvalster ni hittade i biprovet. OBS! Hittar ni inget varroakvalster i provet anges 1 i protokollet. varroa/100 bin: varroa per 100 bin beräknas här genom att antal varroakvalster delas med antal bin x 100. Datum 2: Här anges datum för det andra biprovet. Det ska vara ca 60 dagar från det första provet. dagar mellan proven: Här räknas ut hur många dagar det gått mellan det första och det andra biprovet. Vikt: Vikten anges i gram. Innan tvättningen av bina kontrollvägs biprovet. Bina kan inte vägas i provasken då denna kan ha olika vikt efter frysning. Häll över bina i en annan behållare eller direkt på vågen innan du väger. bin: Vikten delas automatiskt och ungefärligt antal bin i provet räknas ut. varroa: Här anges antalet varroa ni hittade i biprovet. varroa/100 bin: varroa per 100 bin beräknas här genom att antal varroakvalster delas med antal bin x 100. Varroatillväxt: Här beräknas tillväxten av varroan genom att ta antal varroa/100 bin från andra provet delat med antal varroa/100 bin från första provet. Tillväxttakt/dag: Här beräknas den exponentiella tillväxttakten/dag. Tillväxttakt/dag i %: Här erhålls varroakvalstrets tillväxttakt i procent.

Om testmetoden Vid fastställande av testmetod var det för projektet viktigt att mätningarna som ska genomföras är enkla och fältmässiga för biodlaren. Samtidigt ska dessa ge ett högt informationsvärde som är lätt att utvärdera. Undersökning av kvalster i cellerna skulle förmodligen bättre uttrycka det aktuella varroatrycket i samhället men vara svåra att genomföra i stor skala. Nedfallsundersökning kan fungera som ett komplement till tvättning. Att undersöka nedfall har precis som tvättning en viss osäkerhetsfaktor men kräver dessutom en särskild typ av botten med varroainlägg. Då förhållandet mellan antal kvalster på frikrypande bin och kvalster inne i yngelcellerna är känt sedan tidigare studier förefaller tvättning av bin som den lämpligaste metoden att använda i projektet. När antalet kvalster i de bägge proven är fastställda kan den exponentiella tillväxttakten enkelt beräknas (se exempel nedan). Exempelvis uppmätte det första provet 1,33 kvalster/100 bin och det andra 3,14 kvalster/100 bin. (3,14/1,33=2,36) Det var sedan 65 dagar mellan provtillfälle ett och två. ln(2,36)/65=0,013) Alltså är kvalstertillväxten 1,31% per dag mellan provtillfällena. Detta mått är jämförbart mellan samhällen och kan användas som grund för bedömning av varroaresistens. Datum prov 1 Vikt i gram bin varroa varroa/ 100bin Datum prov 2 dagar mellan proven Vikt i gram bin varroa varroa/ 100bin Varroa tillväxt Tillväxt takt/ dag 1/5 33 300 4 1,33 5/7 65 38,5 350 11 3,14 2,36 0,0131 1,31 Tillväxt takt/ dag i % Formel för uträkning (I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin- en förstudie) x = e r*d x = det antal multiplar med vilket populationen tillvuxit e = den naturliga logaritmen r = tillväxttakten per dag d = antal dagar under vilket mätningen skett Formeln kan skrivas som r = lnx / d