Våldsbejakande extremism - Göteborgs Stads ansvar Uppdrag Stadsdirektören gav Social resursförvaltning 2014-04-23 i uppdrag att ta fram en struktur och plan för hur stadens förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism. Under hösten 2014 har en styrgrupp och arbetsgrupp bildads inom ramen för uppdraget. Denna rapport svarar mot uppdraget gällande stadens fortsatta arbete. Våldsbejakande extremism och omvärlden Våldsbejakande extremism har funnits som begrepp och problem länge. Både vad gäller våldsbejakande grupper inom det egna landet och att våldsbejakande sympatisörer deltar i konflikter utanför landet. Händelsutvecklingen efter att inbördeskriget i Syrien inleddes har dock aktualiserat frågan, inte minst på grund av att ett förhållandevis stort antal invånare i flera europeiska länder, inklusive Sverige, rest dit för att delta i strider. Media och sociala medier har också spelat en stor roll vad det gäller aktualiseringen av frågan. Hösten 2014 har omvärlden kunnat följa hur den al-qaida inspirerade gruppen IS (islamiska staten) dokumenterat och spridit en rad övergrepp på sociala medier. Rädslan för eventuella terrorbrott i europeiska länder har också aktualiserats. Under de två första månaderna 2015 har två uppmärksammade händelser med koppling till våldsbejakande extremism skett i Europa. Dels attentaten mot franska satirtidningen Charlie Hebdo och en kosherbutik i Paris, dels attackerna mot ett kulturhus och en synagoga i Köpenhamn. Kopplat till denna bakgrund ställer sig många länder frågan hur de ska hindra att invånare reser till andra länder för att strida med terrorstämplade organisationer och hur de ska hindra terrorattentat i det egna landet. Regeringen i Sverige tillsatte 2014 en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism som ska arbeta med detta. Kommuner och dess olika verksamheter pekas ut som viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Enligt Förvarshögskolan och Säkerhetspolisen är flera av de svenska invånare som rest hemmahörande i Göteborg. De senaste åren har cirka 20 personer från Göteborg dödats i strider kring och i Syrien. Cirka 20 personer har återvänt. Professor Tore Björgo, vid polishögskolan i Oslo, identifierar fyra anledningar som gör att personer dras till våldsbejakande extremism. I utvecklingen av förebyggande insatser behöver åtgärder utvecklas för att möta alla olika typer av bevekelsegrunder. Kommunens ansvar Det är viktigt att definiera vilket ansvar Göteborgs Stad som kommun har i frågan, för att kunna synliggöra vilka insatser som behövs. Nedanstående översikt syftar till att illustrera 1
problem som är kopplade till våldsbejakande extremism i tredje land och vilka parter som är viktiga ur ett ansvarsperspektiv. Skede Problem Ansvar Främja Hur skapar vi ett samhälle med tillit och tillhörighet? Vilja att delta i en demokratisk gemenskap. Före Förhindra att invånare skadar sig själva eller begår brott Göteborgs Stad, myndigheter, civilsamhälle Göteborgs Stad, polisen och civilsamhället Under Stöd till anhöriga Göteborgs Stad, civilsamhälle Efter Lagföras för brott Förhindra brott i Göteborg Vård för krigstrauman Stöd att lämna våldsbejakande grupperingar Polis, Nationella operativa avdelningen (tidigare Rikskriminalpolisen), Säpo Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad med stöd av andra aktörer Bilden bygger på fyra skeenden. En problematik är att det finns individer i samhället med en känsla av brist på tillit och tillhörighet. Det är inte bara ett problem kopplat till våldsbejakande extremism, men behöver lyftas in i samhanget då det kan utgöra en förklarande faktor. Kan vi främja faktorer som skapar tillit, tillhörighet och en vilja att ingå i ett demokratiskt samhälle kommer de fungera som viktiga delar i det förebyggande arbetet kring våldsbejakande extremism. Nästa skede handlar om att förhindra individer från att resa för att delta i strid. Göteborgs Stads ansvar, utifrån ett förebyggande perspektiv, handlar om att hindra invånare från att skada sig själva eller begå brott. Många av stadens verksamheter och tjänstemän möter individer som kan tänkas ansluta sig i våldsbejakande grupperingar. Här finns möjlighet till påverkansarbete. Anhöriga och civilsamhälle kan också spela avgörande roller i detta skeende. Göteborgs Stads ansvar utifrån ett förebyggande perspektiv handlar om att tillsammans med aktuella aktörer förebygga att individer väljer att ingå i våldsbejakande extrema sammanhang. När en person rest för att delta i strider i tredje land eller för att ingå i våldsbejakande grupper uppstår ett behov av stöd för anhöriga. Stödet behöver organiseras tillsammans med föreningar eller andra organisationer. Kommunen är dock en viktig aktör i arbetet. Gällande personer som kommer tillbaka från att ha deltagit i strid eller lämnat våldsbejakande grupper finns en rad frågor som behöver hanteras av olika myndigheter. Juridiska konsekvenser eller förebyggande av brott utifrån våldsbejakande extremism är ett ansvar som åligger polis, Nationella operativa avdelningen (tidigare Rikskriminalpolisen) och Säpo. De vårdbehov som finns efter att ha deltagit i strid ansvarar Västra Götalandsregionen för. Göteborgs Stads ansvar utifrån ett efterperspektiv handlar om stödinsatser för att påverka individen att lämna våldsbejakande grupper. Risker och viktiga perspektiv 2
Kring arbetet med våldsbejakande extremism och då primärt stridande i tredje land finns en rad risker och perspektiv som bör synliggöras. Värna om mänskliga och demokratiska rättigheter Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism måste vara fokuserat på våldshandlingen. Arbetet får aldrig handla om att styra eller kontrollera människor rättigheter till åsikts- och yttrandefrihet. För att säkerställa detta bör Göteborgs Stads arbete kopplas samman med en granskande funktion som säkerställer att insatser aldrig strider mot mänskliga och demokratiska rättigheter. Ställningstagande om vilken strid som är legitim Personer som reser för att delta i strider i tredje land gör det med olika motiv och stödjer olika grupperingar. Fokus för Göteborgs Stad bör vara att göteborgare inte ska begå brott eller riskera att skada sig själva. Hur omvärlden ser på olika stridande grupper varierar över tid. För att undvika ett tveksamt ställningstagande bör fokus för staden ligga på den brottsliga handlingen, snarare än på motivet eller valet av strid. Social oro och motsättningar i Göteborg Göteborg är en del av den globala världen. De etniska grupper som är en del av globala konflikter finns även representerade i Göteborg. Det är därför viktigt att Göteborgs Stad tillsammans med samarbetspartners följer hur globala konflikter påverkar oss lokalt och proaktivt arbetar för att motverka social oro i staden. Risk att legitima religiösa eller politiska aktiviteter motarbetas Att ha radikala ideologiska eller religiösa åsikter är i sig inget kriminellt. Problematiken är när våld eller andra kriminella handlingar används för att få gehör för dem. Insatser får aldrig motarbeta rörelser som är legitima eller strida mot rättigheten till mötes- och föreningsfrihet. Detta innebär en utmaning i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Risk att grupper stigmatiseras Ett förebyggande arbete får inte resultera i att invånare stigmatiseras. Medier har en viktig roll i detta. Det kan till exempel handla om att religiösa begrepp kidnappas och sätts in i sammanhang kopplade till våldsbejakande extremism, vilket på så vis ökar risken för stigmatisering. Risk att undergräva legitimitet hos myndigheter och organisationer De myndigheter som agerar i frågan måste göra det inom ramen för sitt ansvarsområde. Risken är annars att arbetet undergräver legitimiteten som myndighet. Det är därför viktigt att tydliggöra vilket ansvar respektive organisation har i arbetsområdet och med vilken befogenhet de kan agera. Transparens i arbetet är också viktigt för att säkerställa att det inte finns något tvivel om hur och på vilka grunder Göteborgs Stad arbetar. Åtgärder blir kontraproduktiva Det är viktigt att de insatser som görs ger rätt effekter och inte blir kontraproduktiva. Med fel metodik kan insatser som syftar till att hindra personer från att delta i våldsbejakande extremism snarare öka risken. Det är därför viktigt att följa andra 3
länders arbete och ständigt genomföra utvärderingar. Ett nära samarbete med Göteborgs universitet och andra aktörer är viktigt för att kvalitetssäkra arbetet. Plan för fortsatt arbete Mycket av det förebyggande arbete som kan kopplas till våldsbejakande extremism utförs redan i dag inom ordinarie verksamhet. Utifrån den senaste händelseutvecklingen och för att hålla samman arbetet behövs en koordinerande funktion. Utifrån händelseförloppet inom området och de erfarenheter som gjorts under hösten 2014 föreslås: Utbildning av tjänstemän, politiker och andra aktuella aktörer i frågor som gäller våldsbejakande extremism. Stadens verksamheter berörs på olika sätt av det som ryms inom våldsbejakande extremism. Det behövs därför en generell kunskapshöjning i dessa frågor. Inom ramen för ett samordnade uppdrag ska en generell kunskapshöjning säkerställas. Mobilisera stöd till anhöriga och berörda individer Både våldsutövande individer och anhöriga är i behov av stöd. Detta arbete behöver samordnas och kommuniceras. Staden behöver säkerställa att berörda individer och anhöriga har en tydlig ingång mot staden och får hjälp att hitta rätt insatser. Kommunikation med Göteborgs Stads invånare inom området. Våldsbejakande extremism berör många av stadens invånare. Staden behöver säkerställa att stadens invånare nås av saklig information. Koordinering av samarbetsaktörer. Många verksamheter och föreningar vill arbeta med denna fråga. I detta behövs en koordinerande funktion som har en helhetsbild över vem som gör vilka insatser. Stödja de olika verksamheter i staden som berörs av frågan i sitt yrkesutövande. Utifrån de olika skeenden som beskrivits ovan så berör frågan kring våldsbejakande extremism staden verksamheter på olika sätt. Många verksamheter behöver hjälp med att orientera sig i sitt ansvar och vilka insatser de kan göra. Utgöra Göteborgs Stads kontakt i nationella och internationella samarbeten inom sakområdet. Inom EU har ett nätverk som heter RAN (radicalisation awareness network) bildats. Nätverket syftar till att följa arbetsområdet och utbyta erfarenheter i arbetet. På nationell nivå har en samordnare mot våldsbejakande extremism utsetts. Staden behöver en utpekad funktion som är länken mellan staden och dessa nationella och internationella uppdrag. Initiera samarbeten med andra myndigheter och civilsamhället. I det fortsatt arbetet behöver staden aktivt söka nya samarbetsaktörer beroende på olika behov som visar sig. Vad det gäller religiöst präglad våldsbejakande extremism är teologiskt insatta personer viktiga att samarbeta med. Dessa personer kan fungera både som en förebyggande faktor, stöd till anhöriga och en påverkanskraft för individer ska lämna våldsbejakande miljöer. 4
Metodutveckling och organisering av ett förebyggande arbete. Olika länder har kommit olika långt i det förebyggande arbetet. Staden behöver säkerställa att vi arbetar med rätt preventiva metoder och att dessa organiseras på ett fungerande sätt. Det kan innebära att föra in redan fungerande metoder men också utveckla ett eget arbete. Omvärldsbevaka sakområdet. De senaste åren har inneburit ett snabbt händelseförlopp inom detta område. Det är viktigt att staden aktivt omvärldsbevakar utvecklingen i frågan. Media och sociala medier. Sociala medier har varit en förklarande faktor till att så många individer rekryterats till våldsbejakande grupper. Detta ligger delvis utanför Göteborgs Stads kontroll. De finns dock behov av att följa utvecklingen och den diskussion som sker inom och runt sociala medier i frågan. Denna information behöver även sippra ut till stadens samarbetsaktörer. Det är också viktigt att stadens tjänstmän som möter unga invånare får information om hur sociala medier spelar en avgörande roll utifrån frågan kring våldsbejakande extremism. Hösten 2014 och framåt har frågan kring våldsbejakande extremism haft ett starkt medialt fokus. Staden behöver säkerställa en god kommunikation med lokal media så att stadens arbete speglas på ett korrekt sätt. Utgångspunkter i arbetet har varit följande referensmaterial: 2011/12:44 Handlingsplan för att värna om demokratin och motverka våldsbejakande extremism Så kan EU:s länder försvara samhället mot terrorismen, C Malmström 2014 Utredning SOU 2013:81 När vi bryr oss Försvarshögskolans rapport 2013 Förebyggande av våldsbejakande extremism i tredjeland 5