1(26) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2017-03-22 Ärendenr: NV-05894-16 Umeå tingsrätt Mark- och miljödomstolen mmd. imiea(a)dom. se Yttrande i mål nr M 1012-09, angående tillstånd till verksamheten vid Rönnskärsverken, Skellefteå kommun; nu fråga om prövotidsredovisningar Naturvårdsverket har tagit del av bolagets senaste yttrande, aktbilaga 293. Med åberopande av domstolens foreläggande den 31 januari 2017, aktbilaga 296, samt medgivet anstånd till den 22 mars 2017 gör vi foljande tillägg till och justeringar av vad vi anfört i yttrande den 20 oktober 2016, aktbilaga 284. 1. INSTÄLLNING OCH YRKANDEN U2 - dioxiner till vatten Naturvårdsverket vidhåller att prövotiden inte kan avslutas samt yrkar att bolaget ska åläggas att komplettera prövotidsutredningen enligt foljande justerade punkter. Inom parentes anges de punkter som kompletteringsbegärandena hade i vårt tidigare yttrande den 20 oktober 2016. 1. (4) Underlag for att bedöma om bästa möjliga teknik tillämpas inklusive utredning av ytterligare möjliga åtgärder for att minska direktutsläppet till vatten och kostnader för dessa. 2. (7) Förslag till slutliga villkor med begränsningsvärde for utsläpp av dioxiner till vatten. U3 - kvicksilver i avdrivarvatten Naturvårdsverket vidhåller att prövotiden inte kan avslutas samt yrkar att bolaget ska åläggas att komplettera prövotidsredovisningen enligt foljande justerade punkter. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(26) 1. Uppgifter om ytterligare tekniska möjligheter for att förhindra att kvicksilver tas upp av avdrivarvattnet, utöver byte av EGR-utrustning. 2. Förslag till slutligt villkor for utsläpp av kvicksilver via avdrivarvattnet med begränsningsvärde gällande halt. U5 - kväveoxider till luft Naturvårdsverket har ingen erinran mot att prövotiden avslutas under forutsättning att foljande villkor föreskrivs, att börja gälla fyra år efter lagakraftvurmen dom eller från den tidpunkt då det bedöms möjligt att innehålla. NVI Utsläpp till luft av kväveoxider, räknat som NO2, far inte överstiga 250 ton per år. Kontroll ska ske genom mätning minst en gång per år vid de utsläppspunkter som anges i bilaga I till mark- och miljödomstolens deldom från den 5 juli 2013. För utsläpp från energicentralen ska kontroll ske genom beräkning. Naturvårdsverket yrkar att bolaget ska åläggas att inkonmia med uppgifter om när de åtgärder som behövs for att kimna iimehålla villkoret kan vara genomförda. U14 - energieffektivisering Naturvårdsverket har ingen erinran mot att prövotiden avslutas under forutsättning att foljande villkor och delegationer föreskrivs. NV2. En energihushållningsplan ska ges in till tillsynsmyndigheten vart fjärde år med början den 31 mars 2020. Utifrån planen ska åtgärder vidtas for att minska energianvändningen och öka andelen egenproducerad el. Av planen ska åtminstone foljande framgå. - Vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, samt kostnadema och energibesparingen för dessa. - Kostnadskalkyler omfattande minst total investeringskostnad och återbetalningstid, grundad på åtgärdemas livscykelkostnader. - Vilka åtgärder som har genomförts och bedömning av vilka åtgärder som är skäliga att genomfora kommande fyraårsperiod samt en motivering av varför övriga åtgärder inte bedöms skäliga. NVDl. Tillsynsmyndigheten far meddela villkor om vilka energihushållningsåtgärder, framtagna inom ramen for plan enligt villkor NV2, som ska genomforas och inom vilken tid, med begränsningen att de föreskrivna åtgärdemas investeringskostnad inte får överstiga 8 miljoner kr per år (2017 års penningvärde) som ett medelvärde under en rullande period av fyra kalenderår. NV3. Bolaget ska senast inom fyra år från det att denna dom vunnit laga kraft vidta minst foljande åtgärder i enlighet med beskrivningen i bolagets prövotidsredovisning
NATURVÅRDSVERKET 3(26) Avdelning RPVe RUE Alla Alla RPS RPF Alla RUE RPVe RPVg REM C-lab Alla RPR RPBe Beskrivning åtgärd El Byta ut gamla kompressorer Urkoppling transformator Elkvalitémätning och uppföljning, ^ärravlästa mätare till ställverk Laga tryckluftläckage Cirkulationspump flash: bygga om rörledningar och sätta in ventiler. Dysning kyltom, automatisk reglering av tryckluft Byta till ledlampor Byta motorvärmarstolpar till nya med timer Elproduktion turbin: genomgång turbin och ställverk Värme Spetskondensor svavelsyraverk Byte av aerotemprar, optimera styming, norra upptiningshallen Uppgradera styming för uppvärmning Ta bort nattsänkning fjärrvärme Värmeåtervinning nickel indunstare Utkylning E-kaldo: installera strypning på gasflödet i parmän, ändra styrningen Åtgärdemas energibesparingseffekt ska uppgå till minst 26 GWh el och 15 GWh värme. NVD2. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från åtgärd i villkor NV3 om bolaget kan visa att arman åtgärd vidtas med minst samma energieffektiviserande resultat. NV4. EnergifÖrbmkningen far fr.o.m. den 1 januari 2021 inte överstiga foljande värden. MWh/ton metallprodukt Netto elförbrukning (inkl syrgasproduktion) 1,95 Netto övrigt tillförd energi, exklusive slig och skrot 2,05 Fr.o.m. det kalenderår efter det år då produktionen överstiger 375 000 ton metallprodukt far energiförbmkningen inte överstiga foljande värden. MWh/ton metallprodukt Netto elförbrukning (inkl syrgasproduktion) 1,75 Netto övrigt tillförd energi, exklusive slig och skrot 1,60 Med netto förbrukning avses inköpt mängd energi minus extemt levererad energi till annan användare.
NATURVÅRDSVERKET 4(26) Med metallprodukt avses de produkter som anges i mark- och miljödomstolens dom 2013-07-05, under avsnitt 1.1 "Tillstånd m.m.", punkt a-e. 2. GRUNDER Bolaget ska, i enlighet med 2 kap. 3 och 7 miljöbalken, vidta alla de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet så länge det inte kan anses orimligt. För detta ska även bästa möjliga teknik användas. Detta gäller redan vid risk för skada eller olägenhet. Att verksamhetsutövare ska hushålla med råvaror och energi och i första hand använda förnybara energikällor följer av 2 kap. 5 miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har angående aktuell verksamhet också anfört att det är "fråga om en större, elintensiv processindustri med hög potential för hushållning och effektivisering i enskilda processdelar och det är därmed lämpligt att reglera hushållning med energi i särskilda villkor" (MÖD:s dom, 2014-06-27, i mål M 7429-13, s. 53). Då bolaget enligt 2 kap. 1 miljöbalken har bevisbördan for att verksamheten drivs i enlighet med kapitlets krav far bolaget stårisken for bristande underlag och ska åläggas att vidta de åtgärder de inte visat är orimliga att genomföra. Tillståndet ska, enligt 22 kap. 25 miljöbalken, bl.a. irmehålla de villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som behövs for att hindra eller begränsa skadlig påverkan på gnmd av föroreningar. Enligt tredje stycket samma bestämmelse får tillståndsmyndigheten överlåta åt en tillsynsmyndighet att besluta villkor av mindre betydelse. Villkor med begränsningsvärden ska baseras på de åtgärdskrav som är motiverade utifrån miljöbalkens regler, främst de allmärma hänsynsreglema i 2 kap. och ge uttryck för vad skyddsåtgärder ska klara i form av minskade utsläpp. Med stöd av ovanstående gnmder utvecklas nedan skälen till av oss framställda yrkanden. 3. UTVECKLING AV TALAN U2 - dioxiner till vatten Bolaget har gett in kompletterande redovisningar i enlighet med Naturvårdsverkets tidigare kompletteringsbegäranden i punkt 1-3 och 5-6 i yttrandet den 20 oktober 2016 (aktbil. 284) (fortsättningsvis "Naturvårdsverkets senaste yttrande"), vilket i vissa delar kommenteras nedan. Skälen for de kompletteringsbegäranden vi vidhåller framgår av nämnda yttrande. Som bemötande av bolagets yttrande utvecklas skälen nedan. Redovisning av utsläpp och provtagningar Utsläpp av någon betydelse av dioxin till vatten anges av bolaget ske endast via avlopp 3, och däri, som Naturvårdsverket tolkar redovisningen, via delströmmama avdrivarvattnet och vatten från centrala reningsverket. Naturvårdsverket konstaterar att vatten från det nya reningsverket for granuleringsvatten sedan sommaren 2016 tillförs avlopp 3. Detta vatten ingår
NATURVÅRDSVERKET 5(26) inte i de redovisade utsläppen, och dess bidrag till de totala utsläppen av dioxiner är okänt. Bolaget anger att det konmier att göras separata mätningar på detta vatten. Det är oklart utifrån redovisningen i bolagets yttrande den 23 december 2016, aktbil. 293 (fortsättningsvis "Bolagets senaste yttrande") hur vatten från ädelmetallverkets tvättom avleds. Det tas upp i en separat punkt i listan över vatten som ingår i avlopp 3 (aktbil. 293, s. 19). I tidigare redovisning (Teknisk beskrivning, 2009-04-29, s. 55) anges dock att processvatten från ädelmetallverket leds till centrala reningsverket. Naturvårdsverket fömtsätter att så sker och att det därmed ingår i redovisningen av utsläpp i renat vatten efter centrala reningsverket. Bolaget har inte redovisat hur stora dioxinutsläppen till vatten skulle bli vid full tillståndsgiven produktion. Dock anger bolaget att planerad produktionsökning kommer att ske iflashugnensom inte är kritisk for dioxinuppkomsten. Naturvårdsverket uppfattar detta som att vid fastställande av villkor for dioxinutsläppen behöver inte utrynmie for ökade utsläpp pga. produktionsökning beaktas. I armat fall behöver bolaget redovisa förväntade utsläpp vid full tillståndsgiven produktion. Naturvårdsverket förväntade sig, enligt pimkt 3 i det senaste yttrandet, nya data från provtagning av dioxin i abborre och sediment. Vi uppfattar det som att bolaget åtagit sig att tidigare provtagning på abborre vart tredje år skulle kompletteras med dioxinanalys (mark- och miljödomstolen i Umeås dom, 2013-07-05, i mål M 1012-09, s.l 19). Den senast redovisade provtagningen gjordes 2010, och därefter borde enligt åtagandet en eller två provtagningar vara gjorda och kunna ingå i prövotidsredovisningen. Istället anger bolaget att provtagning sker vart femte år enligt kontrollprogram. Även med den provtagningsfrekvensen borde dock nyare resultat finnas. Även för sediment borde, med den hittills använda provtagningsfrekvensen om vart åttonde år som framgår av bolagets senaste yttrande (diagram, s. 8), ytterligare resultat föreligga än det senast redovisade från 2008. Bolaget anger nu att provtagning av sediment sker vart tionde år enligt kontrollprogram. Det har följaktligen inte framkorrmiit något nytt underlag om tillståndet for fisk och sediment som skulle kunna medföra att Naturvårdsverket ändrar ståndpunkt om situationen i recipienten. Vi vill klargöra att Naturvårdsverket inte tagit ställning i fråga om överlagring av förorenat sediment med renare sediment. Vi har istället angett i vårt senaste yttrande (s. 7) att "minskning av dioxinutsläppen är avgörande for att komma till rätta med de lokala problemen med kraftigt förhöjda halter av dioxin i sediment och fisk". Vilka åtgärder som kan behövas for att minska riskema med de kraftigt förorenade sedimenten i havsområdet mnt Rörmskärsverken är en mycket viktig fråga. Derma fråga kommer dock att prövas senare, då den ingår i bolagets utredningsvillkor Ul 1 som ska redovisas under 2017.
NATURVÅRDSVERKET 6(26) Prövotidsredovisningens omfattning och innehåll samt underlag för villkor Mark- och miljödomstolen konstaterar i domskälen avseende det föreskrivna utredningsvillkoret U2 att enligt bolagets förslag till prövotidsutredning som låg till gmnd för U2 skulle det dels göras en kartering av de olika delströmmama och dels en undersökning av både vilka utsläpp som sker och vilka åtgärder som kan vidtas (mark- och miljödomstolen i Umeås dom, 2013-07-05, i mål M 1012-09, s. 144). Bolaget har, i enlighet med de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. miljöbalken, att visa att samtliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtas som behövs for att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet från verksamheten och dess utsläpp av dioxiner, så långt det bedöms ekonomiskt rimligt. För det ska bästa möjliga teknik användas. Dioxiner är ett prioriterat farligt ämne och utsläppen ska upphöra eller stegvis elimineras. Dioxin omfattas av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet anger att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Haltema av naturfrämmande änmen ska vara nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Haltema av naturligt förekommande ärrmen ska vara nära bakgrundsnivåerna. I en av preciseringarna anges att spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper ska vara mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter ska vara fiugängliga. Bolaget redovisar i sitt senaste yttrande inte något nytt om miljöpåverkan av utsläppet av dioxin till vatten eller några ytterligare skyddsåtgärder för att minska utsläppen. Bolaget anför i sitt senaste yttrande (s. 9) som tidigare att haltema av dioxin i fisk underskrider gränsvärdet for konsumtion och miljökvalitetsnormen för god miljöstatus och att inga skyddsåtgärder därmed behövs. Utsläppet av dioxiner från verksamheten anges av bolaget vara försumbart i förhållande till de samlade utsläppen till Bottenhavet från bl.a. atmosfärisk deposition. Som Naturvårdsverket framfört i det senaste yttrandet är verksamheten en av landets största utsläppskällor med avseende på dioxiner till vatten och det är därmed angeläget att utsläppen begränsas (s. 6). Att enskilda utsläppskällor normalt utgör en mindre andel i större recipienter och att atmosfärisk deposition är en betydande källa hindrar inte att det är viktigt att åtgärda betydande punktkällor. Resultatet av mätningar på fisk och sediment i området mnt Rönnskärsverken visar dämtöver att utsläppet lokalt har en så kraftig påverkan att åtgärder är motiverade. Bolaget anför att utspädning måste beaktas for att en bedönming ska kunna göras av om utsläppet medför någon påverkan av betydelse på vattenmiljön. Som framgår ovan har utsläppet, oavsett utspädning, medfört kraftig lokal påverkan på fisk och sediment. Naturvårdsverket stöder HaV:s inställning att för persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen som dioxiner, är utspädningen i vatten inte relevant for att bedöma dessa ämnens långsiktiga, och även
NATURVÅRDSVERKET 7(26) lokala, påverkan på miljön. Naturvårdsverket kvarstår vid kravet (punkt 4 i vårt senaste yttrande) på att möjliga skyddsåtgärder för att minska utsläppen av dioxin till vatten ska redovisas for att utredningsvillkoret ska vara uppfyllt. För att det ska kurma avgöras i vilken omfattning åtgärder är rimliga att genomföra behöver redovisningen omfatta effekter av och kostnader for åtgärdema. Eftersom utsläppsbilden nu har klargjorts och det framgår att merparten av utsläppet sker via avdrivarvattnet är det särskilt viktigt att åtgärder for att minska utsläppen från detta vatten redovisas. Utsläppet avleds hittills direkt till recipient utan rening (endast tillsats av kalkmjölk). Underlag for möjliga åtgärder for utsläpp av dioxiner från svaveldioxidproduktionen bör kunna hämtas från det flertal tekniker for vattenrening som anges i tillämpliga BAT-slutsatser for avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektom, CWW BAT I BAT 12 beskrivs t.ex. lämpliga tekniker för slutbehandling av avloppsvatten och anges även utsläppsgränsvärden för ett flertal parametrar som kan vara relevanta för avdrivarvattnet (dock inte dioxin). Dessa slutsatser har antagits under 2016 och bör utgöra underlag for vad som är bästa möjliga teknik för svaveldioxidproduktionen. Villkor för totalutsläpp av dioxiner fömtsätter kännedom om utsläppen från granuleringen. Som nämnts ovan har bolaget angett att detta vatten kommer att mätas separat och resultatet av dessa mätningar behöver redovisas som underlag för bolagets förslag till villkor. Villkor Bolaget har anfört att det inte är möjligt att föreskriva rättssäkra villkor med begränsningsvärden för utsläpp av dioxiner till vatten samt att det inte är miljömässigt motiverat. Bolaget har anfört att stickprovskontrollema inte ger tillräcklig säkerhet för att bedöma efterlevnaden av ett villkor med begränsningsvärde. Som Naturvårdsverket tidigare anfört är det miljömässigt motiverat och angeläget att begränsa utsläppet av dioxin till vatten. Naturvårdsverket anser att utsläppen av samma skäl behöver regleras genom särskilda villkor. Villkor ska vara rättssäkert utformade och en verksamhetsutövare ska ha faktisk och rättslig möjlighet att följa ett villkor. Naturvårdsverket anser dock inte att det har framkommit skäl för att det inte skulle vara möjligt att villkorsreglera dioxinutsläppen. Utsläpp av dioxiner och furaner till vatten från anläggningar som förbränner avfall är t.ex. reglerade genom förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. ' Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/902 av den 30 maj 2016 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektom, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU.
NATURVÅRDSVERKET 8(26) Naturvårdsverket anser att prövotidsredovisningen (aktbil. 267, bilaga 1, ÅF) visar att utsläppen kan mätas. I ÅF:s rapport föreslås dock att fler mätningar än ett stickprov på avdrivarvattnet respektive två stickprov på vattnet från det centrala reningsverket behövs för att bättre bestämma utsläppets storlek. Naturvårdsverket anser att det är en rimlig åtgärd. Det bolaget har anfört om att det inte går att med exakthet säkerställa en viss reningsgrad som vid varje enskilt tillfälle kan uppnås är något som kan beaktas i utformningen av villkoret. Det är t.ex. möjligt att föreskriva att en mindre andel av stickproven inte ska medräknas eller föreskriva om ett medelvärde av flera stickprov. Det har inte heller i övrigt framkommit några omständigheter som irmebär att det inte skulle vara möjligt att föreskriva rättssäkra villkor för utsläpp av dioxiner. För det fall att utsläpp inte är möjliga att mäta, får villkor istället föreskrivas med krav på viss reningsutmstning och dess drift och underhåll. Naturvårdsverket anser emellertid att det som utgångspunkt är lämpligare att föreskriva begränsningsvärden, vilket ger verksamhetsutövaren större flexibilitet. Det bör lämpligen föreskrivas ett haltvillkor för avdrivarvatten respektive vatten från centrala reningsverket för att säkerställa funktionen på befmtlig och eventuell tillkommande rening. För miljöpåverkan är det främst totalutsläppet som är relevant, inräknat förhöjda utsläpp vid driftstörningar, underhåll etc. Haltvillkor behöver därför kompletteras med ett villkor för totala årsutsläpp som omfattar alla punktutsläpp och driftsituationer, liknande den provisoriska föreskriften P4 i MÖD:s dom, 2014-06-27, i mål M 7429-13. Naturvårdsverket anser sammanfattningsvis att bolaget ska inkomma med förslag på sådana slutliga villkor för utsläpp av dioxiner. U3 - kvicksilver i avdrivarvatten Bolaget har gett in kompletterande redovisningar i enlighet med Naturvårdsverkets tidigare kompletteringsbegäranden i punkt 3 och 4 i det senaste yttrandet, vilket i vissa delar kommenteras nedan. Skälen för de kompletteringsbegäranden vi vidhåller framgår av närrmda yttrande. Som bemötande av bolagets yttrande utvecklas dessa ytterligare nedan. Redovisning av utsläpp och provtagningar Bolaget har angett att det inte firms någon direkt koppling mellan utsläpp av kvicksilver och ökad kopparproduktion eftersom svaveldioxidproduktionen främst styrs av efterfrågan på svaveldioxid. När svaveldioxidverket körts med fiill kapacitet har inte någon signifikant skillnad i utsläpp noterats. Naturvårdsverket utgår därför från att vid fastställande av villkor för kvicksilvemtsläppen behöver inte ökade utsläpp pga. produktionsökning beaktas. 1 annat fall behöver bolaget redovisa förväntade utsläpp vid fiill tillståndsgiven produktion.
NATURVÅRDSVERKET 9(26) Prövotidsredovisningens omfattning och innehåll samt underlag for villkor Genom utredningsvillkoret U3 ålades bolaget att utreda tekniska möjligheter att förhindra kvicksilvempptag i avdrivarvattnet. Bolaget ålades därtill att inkomma med förslag på slutliga villkor. Bolaget har, i enlighet med de allmärma hänsynsreglema i 2 kap. miljöbalken, att visa att samtliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtas som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet från verksamheten och dess utsläpp av kvicksilver, så långt det bedöms ekonomiskt rimligt. För det ska bästa möjliga teknik användas. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålsarbetet och miljömålet Giftfri miljö. Målet har varit att kvicksilver senast år 2015 inte längre ska läcka ut till miljön. FN har beslutat om en ny konvention om kvicksilver, Minamatakonventionen, där Sverige har varit ett av de mest drivande länderna för att minska kvicksilvrets miljöpåverkan. Detta medför att höga krav bör ställas på åtgärder för att minska utsläppen av kvicksilver. Rönnskärsverken utgjorde 2014 Sveriges största punktkälla för utsläpp av kvicksilver till vatten^. De totala utsläppen av kvicksilver till vatten från Rörmskärsverken uppgick 2015 till 9 kg. Kvicksilver i avdrivarvattnet beräknas enligt bolaget utgöra 73 % av de totala utsläppen, det vill säga ca 7 kg av 2015 års totala utsläpp. Bolaget anser att befmtlig teknik för kvicksilveravskiljning utgör bästa möjliga teknik. Bolaget har i prövotidsutredningen endast redovisat åtgärder som innebär en optimering av effekten av våtegr samt viss ökning av kapaciteten. Bolaget har inte presenterat någon utredning avseende andra möjliga tekniska åtgärder för att förhindra upptaget av kvicksilver. VåtEGR farms redan vid tiden för deldomen där utredningsvillkoret U3 föreskrevs. Naturvårdsverket vidhåller att bolaget behöver inkomma med en utredning om andra tekniska möjligheter, i enlighet med vad som framgår under punkt 1 under yrkanden och inställning ovan, för att utredningsvillkoret U3 ska vara uppfyllt. För att det ska kunna avgöras i vilken omfattning åtgärder är rimliga att genomföra behöver redovisningen omfatta effekter av och kostnader för åtgärdema. Underlag för vad som utgör bästa möjliga teknik kan bland annat utgöras av relevanta BAT-slutsatser och beskrivningar av teknik i BREF-dokument. Bolaget har angett att BAT för icke-jämmetallindustri samt LVIC-AAF BAT utgör det bästa jämförelsematerialet i detta avseende. Naturvårdsverket anser att även CWW BAT^ ska användas som underlag för vad som utgör bästa möjliga teknik. I CWW BAT anges att vad som kan anses vara bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till vatten från tillverkning av bl.a. oorganiska " E-PRTR, Europeiska utsläppsregistret ^ Kommissionens genomförandebesiut (EU) 2016/902 av den 30 maj 2016 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektom, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU.
NATURVÅRDSVERKET 10(26) kemikalier såsom svaveldioxid"* innefattar en lämplig kombination av teknikema som nämns i kapitel 3.3 om rening av avloppsvatten. Villkor Bolaget anser att prövotiden ska avslutas utan att det föreskrivs slutliga villkor samt att den provisoriska föreskriften P4 ska fortsätta gälla till dess att samtliga prövotider för utsläpp till vatten avslutas och slutliga villkor för övriga utsläpp till vatten kan föreskrivas. Naturvårdsverket anser att utsläppen av kvicksilver från avdrivarvatten behöver regleras genom ett särskilt villkor med begränsningsvärde uttryckt som halt för att säkerställa funktionen på befintlig och eventuell tillkommande teknisk utmstning. Naturvårdsverket kan inte se några skäl för att invänta prövotidsutredningama för övriga utsläpp till vatten irman ett sådant slutligt villkor föreskrivs. Haltutsläppen av kvicksilver från avdrivarvattnet hänger inte samman med eller påverkar övriga utsläpp till vatten och slutligt villkor kan därför föreskrivas. Bolaget har nu redovisat kvicksilverhalt i avdrivarvattnet för perioden fram till vecka 42 2016 i diagramform. Som underlag för bolagets förslag till haltvillkor behövs tillräckligt tydlig redovisning av uppmätta faktiska utsläpp, förslagsvis i tabellform, för att rimligheten i villkorsförslaget ska kunna bedömas. Vad gäller villkor för mängden kvicksilver som släpps ut kan Naturvårdsverket däremot se att det firms skäl för att reglera det i ett gemensamt villkor för alla punktutsläpp från hela anläggningen, efter att redovisningen av Ul och U4 inkommit samt att den provisoriska föreskriften P4 ska fortsätta att gälla. Naturvårdsverket anser sammanfattningsvis att begärda kompletteringar om möjliga tekniska åtgärder behövs för att slutligt villkor ska kurma föreskrivas. Naturvårdsverket vidhåller därtill att bolaget ska inkomma med förslag på slutligt villkor för utsläpp av kvicksilver till vatten, med begränsningsvärden gällande halt. U5 - kväveoxider till luft Skälen för vårt yrkande avseende utsläpp av kväveoxider framgår av vårt senaste yttrande. Som bemötande av bolagets senaste yttrande utvecklas dessa ytterligare nedan. Miljöskäl for minskning av NOx-utsläpp Bolaget anför sammantaget att bidraget från Rörmskärsverken är obetydligt och att miljönyttan av att minska utsläppen av kväveoxider är liten, både sett till nationell, regional och lokal nivå. Mark- och miljödomstolen anger i deldomen 2013, där frågan om NOx-utsläpp sköts upp, att det bedöms vara en viktig målsättning att utsläppen av föroreningar även fortsättningsvis minskar från verksamheten (dom 2013-07-05, Punkt 4.2 a) i Annex I till led
NATURVÅRDSVERKET 11(26) i mål M 1012-09, s. 134). Som Naturvårdsverket tidigare påtalat var utsläppen före den domen begränsade till 250 ton NOx per år. Storskaliga effekterbolaget anför att nationella mål och åtaganden inte kan utgöra gmnd för bedömningen av miljönyttan av ett minskat utsläpp i det enskilda fallet. Bolaget avfärdar det Naturvårdsverket i senaste yttrandet (s. 10) framhållit om Sveriges åtaganden om kraftiga minskningar av NOx-utsläpp genom takdirektivet och anser att det inte kan utgöra gmnd för bedömningen av miljönyttan av ett minskat utsläpp i det enskilda fallet. Naturvårdsverket anser att Sveriges åtagande entydigt visar att miljönyttan motiverar minskningarna. Vi har tidigare framhållit att utsläppen berör flera av de fastställda miljökvalitetsmålen, bl.a. genom att utsläppen bidrar till försuming och övergödning. Naturvårdsverket konstaterar att utsläpp i enlighet med bolagets yrkade villkor skulle innebära att Rörmskärsverken är en av landets 25 största industriella utsläppskällor av NOx och den näst största utsläpparen inom sektom stål och metall (exkl. gmvor)^ Naturvårdsverket anser att det är aktuellt att göra en jämförelse med MÖDs bedömning i ett aktueut avgörande om tillstånd för pappers- och massaproduktion. I domskälen anges beträffande NOx-utsläpp att "eftersom utsläppen får en storskalig spridning kan inte enbart lokala och regionala effekter beaktas. Det far därför anses vara angeläget att utsläppen från Husumfabriken minskas så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt" (MÖD:s dom 2016-12-21, i mål M 3967-16). Av detta framgår att bolaget inte kan undandra sig ansvar för de mer storskaliga effektema av sina utsläpp och att krav utifrån 2 kap. miljöbalken 3 och 7 kan ställas även baserat på storskaliga effekter. Mer åtgärder krävs för att nå de nationella målen och det är då rimligt att så stora utsläppskällor som Rörmskärsverken bidrar till minskningen utifrån vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Regionala och lokala effekter Naturvårdsverket har inte funnit skäl att ändra vår inställning om utsläppets regionala miljöpåverkan och dess betydelse för kritisk belastningsgräns samt nuvarande och framtida situafion för skog och sjöar (aktbil. 284, s. 10). Bolaget anger vad gäller lokala effekter att vid full tillståndsgiven produktion, då NOx-utsläppet kan bli 450 ton/år, kan bidraget till dygnsmedelvärdet i Skellefteå vara 1,8.ig/m^ där MKN är 60 pg/m^. Bolaget menar att bidraget är litet även vid fiill produktion. Överskridande av MKN i Skellefteå tätort förekommer. Naturvårdsverket anser att varje tillskott i en situafion där MKN inte kan innehållas bör minimeras så långt det är möjligt och rimligt. Dämtöver är bolagets haltbidrag i orter närmare anläggningen väsentligt högre, även om MKN där inte överskrids. Således finns även utifrån lokal miljöpåverkan skäl att minska utsläppen. E-PRTR, Europeiska utsläppsregistret, 2014 års nivå
NATURVÅRDSVERKET 12(26) Beräkning av framtida utsläpp Bolaget har i prövotidsutredningen listat lägsta och högsta utsläpp för respektive process (aktbil. 267, bilaga 3a, Pöyry, s. 7) och från dessa värden räknat ut ett medelvärde för varje process under perioden 2009-2014. Därvid har e-kaldons medelutsläpp kommit att räknas in även för åren före e-kaldon. Eftersom den totala produktionen 2009-2014 inte varierat mycket så kan antas att produktionen i e-kaldon ersatt arman produktion och utsläppet från e-kaldon ersatt armat utsläpp. Då skulle utsläppen från de minskande processerna reducerats i beräkningen för åren före e-kaldon. Som bolaget räknat blir medelutsläppet 2009-2014 mycket högre, 321 ton per år, än medelvärdet utifrån faktiska värden för perioden, 279 ton per år. Medelvärdet om 279 ton per år ger ett lägre förväntat utsläpp vid ftill produktion (385 ton med 20 % marginal) än om åren 2013-2014 används (396 ton med 20 % marginal och 330 ton utan marginal), och bolagets yrkade villkor om 450 ton framstår därmed som ännu längre ifrån ett troligt högsta utsläpp med bolagets marginal vid flill produktion utan åtgärder. Ett begränsningsvärde om 450 ton per år skulle irmebära en marginal i förhållande till beräknat utsläpp vid full produktion (330 ton per år) på ca 36 % vilket är avsevärt högre än de ca 5 % som är variationen över medelvärdet i utsläppssiffroma för 2009-2015 (högsta värde 291 ton, medelvärde 276 ton), och även mycket högre än de 20 % marginal som används i Pöyrys rapport. Naturvårdsverket har i bedömningen av rimliga åtgärder och det villkor vi yrkar utgått från beräknat årligt utsläpp vid full produktion utgående ifrån faktiska utsläpp åren 2013-2014, av bolaget beräknat till 396 ton inklusive marginal. Om bolaget baserat sitt yrkande på annat beräkningssätt (t.ex. högsta värde med 95 % konfidensintervall, eller det beräkningssätt för medelutsläpp som beskrivs ovan) behöver skälen förtydligas. Utredning av åtgärder E-kaldo och fumingverket Bolaget menar (aktbil. 293, s. 25) beträffande åtgärder för att minska utsläpp av NOx från e-kaldo att man tillämpar BAT i form av oxyfiiel-brärmare. Bolaget anger att befintlig skmbber inte optimeras på NOx eftersom miljönyttan inte står i proportion till kostnaden för en sådan åtgärd. Naturvårdsverket kan dock konstatera att NOx-skrubber på e-kaldo är en av de åtgärder som redovisas i utredningen, med en förhållandevis låg reningskostnad per kg NOx. Som Naturvårdsverket förstår redovisningen bygger åtgärden på befintlig skmbber. NOx-reduktion med SOi-skmbber på fumingverket framställdes som en möjlig åtgärd inför deldomen 2013, och detta var ett skäl till att frågan sköts upp (markoch miljödomstolen i Umeås dom 2013-07-05 i mål M 1012-09, s. 138). Naturvårdsverket förstår bolagets beskrivning så att den teknik som skulle möjliggöra ca 50 tons minskning av kväveoxidutsläppen inte längre anses möjlig eftersom kvävet endast till mindre del förekommer som kvävedioxid vilken kan renas i skmbber. 1 prövotidsutredningen (aktbil. 267, bilaga 3a, avsnitt 12.2.5)
NATURVÅRDSVERKET 13(26) har behovet av omvandling av kväveoxid till kvävedioxid dock inkluderats och lösningen beskrivits. Denna omvandling, och kostnader för den, ingår alltså i de åtgärdsförslag som avser skmbber. Av bolagetsfidigareredovisning (aktbil. 267, bilaga 3a, s. 37) framgår sammanfattningsvis att åtminstone två verkningsfulla åtgärder kan genomföras: 1. E-kaldo, NOx-skxubber; minskat NOx-utsläpp 69 ton/år, kostnad 62 kr/kg 2. Fumingverk, NOx-skmbber; minskat NOx-utsläpp 87 ton/år, kostnad 76 kr/kg. Naturvårdsverkets bedömning avseende att kostnadema för åtgärdema är rimliga utvecklas nedan. Energicentralen Som bolaget anger är BAT-slutsatsema för stora förbränningsanläggningar (LCP BAT) ännu inte antagna. Enligt vad Naturvårdsverket erfar väntas beslut om slutsatsema vid artikel 75- möte i april 2017. Den information vi hänvisat till förväntas inte ändras. Även BAT-slutsatser som ännu inte är beslutade kan används som underlag för bedömning av vad som är bästa möjliga teknik vid prövning (se t.ex. MÖD:s dom 14-02-28 i mål M 4407-13). Naturvårdsverket anser att LCP BAT ska användas som underlag för vad som utgör bästa möjliga teknik. Bolaget har inte lämnat information om effekt och kostnad av utbyte från eldningsolja 5 i energicentralen till miljömässigt bättre altemativ. Liknande utbyte har redan gjorts i andra processer. Eftersom bytet kan förväntas ge några procents minskning av de totala NOx-utsläppen enligt prövotidsutredningen (aktbil. 267, bilaga 3a, s. 5) kan det också vara rimligt att genomföra. Rimlighetsavvägning Samhällsekonomisk kostnad-nyttobedömning Naturvårdsverket har i det senaste yttrandet angett skadekostnader för vissa av utsläppens skadeverkning baserat på ASEK^. Vad gäller ASEK anför bolaget att kalkylen är framtagen för transportområdet samt att det vid tillståndsprövning i första hand ska göras en bedömning enligt 2 kap. 7 för det enskilda fallet. Naturvårdsverket vill här förtydliga beträffande skadekostnader enligt ASEK att även om man helt skulle bortse från de lokala skadeeffektema, för vilken kalkylen kan behöva bearbetas för utsläpp som inte härrör från trafik, så är enbart den regionala skadekostnaden, där källans beskaffenhet knappast har betydelse, beräknad till 86 kr/kg NOx. * Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektom: ASEK 6, Traflkverket, Kapitel 5 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden, 2016-04-0 1
NATURVÅRDSVERKET 14(26) En rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 miljöbalken görs, som bolaget anför, för det enskilda fallet men kostnad-nytto-analysen som ingår kan inte rimligen bygga på data om samhällsekonomisk kostnad för miljö- och hälsoskador av utsläppet för varje enskild verksamhet. ASEK bör kunna användas även om den enbart inkluderar ett fåtal skadeeffekter och således troligen underskattar de verkliga skadekostnaderna. För NOx är då skadekostnaden 86-101 kr/kg NOx, beroende på hur stor del av de lokala skadekostnaderna man inkluderar. Naturvårdsverket anser mot derma bakgrund fortsatt att de två åtgärder som har en specifik avskilj ningskostnad av 62 respektive 76 kr/kg NOx är motiverade vid en kostnad-nytto-bedömning. Vi anser även att kostnadsberäkningama, när de ska användas i en kostnadnyttobedömning, bör göras utifrån samhällsekonomiska fömtsättningar. Traflkverket använder f n. diskonteringsräntan 3,5 % i sina samhällsekonomiska kalkyler (ASEK) medan bolaget använt räntan 6 %. Tidshorisonten för beräkningen bör motsvara den tekniska livslängden för derma typ av anläggning, för en skmbber troligen betydligt längre än tio år. Med dessa fömtsättningar skulle de beräknade kostnadema för åtgärdema minska avsevärt jämfört med de av bolaget redovisade kostnadema. Med räntan 3,5 % och antagen livslängd om 20 år för skmbbem i e-kaldon skulle avskilj ningskostnaden bli under 50 kr/kg NOx, som är det värde som bolaget anser utgör ett lämpligt riktmärke vid bedönmingen av en åtgärds skälighet (aktbil. 267, s. 9). Företagsekonomisk rimlighetsbedömning Vad sedan gäller bedömningen avrimligheteni kostnadema enligt 2 kap. 7 miljöbalken ser Naturvårdsverket inte att investeringskostnadema för dessa två åtgärder (16 respektive 33 miljoner kr) skulle vara oskäliga för en anläggning i derma bransch. En jämförelse kan göras mellan redovisad investeringskostnad för NOx-åtgärder på e-kaldon, 16 miljoner kr, och den totala investeringen i den nya e-kaldo-anläggning som gjordes 2011, vilken uppgick till ca 1300 miljoner kr. Vad gäller fiimingverket kan jämförelse göras mellan investeringskostnad för NOx-åtgärd, 33 miljoner kr, och en planerad utökning av produktionskapaciteten som redovisades 2009 och som då var kostnadsberäknad till 700 miljoner kr (aktbil. 36, bilaga K31). Naturvårdsverkets yrkade villkor Sammantaget vidhåller Naturvårdsverket att kostnadema för åtgärder som kan säkerställa att NOx-utsläppet inte överstiger 250 ton per år, åtgärd 1 och 2 ovan, inte är orimliga och att ett villkor ska föreskrivas med begränsningsvärde om högst 250 ton NOx per år. Villkoret ska börja gälla från en tidpunkt som ger möjlighet att genomföra nödvändiga åtgärder för att kunna innehålla utsläppsnivån. Naturvårdsverket bedömer att åtgärdema på e-kaldon och fiimingverket bör kunna genomföras inom fyra år. U14 - energieffektivisering Prövotidsutredningens omfattning och innehåll samt grund for villkor Bolaget har avvisat väsentliga delar av vår kompletteringsbegäran (punktema I, 2, 3 och 4 a) med motiveringen att "Vad Naturvårdsverket efterfrågar är en
NATURVÅRDSVERKET 15(26) arman slags information, dvs en helt annan utredning än den som avses i villkoref (aktbil. 293, s. 35). MÖD har under punkt 11 i domen 2014-06-27 i M 7429-13 föreskrivit att bolaget ska utreda och utvärdera följande. U14. Möjligheterna till energieffektiviseringar och ati utnyttja spillvärme från verksamheten. Vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, effekter av åtgärderna och kostnaderna för dessa samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och motiveringen till varför övriga redovisade åtgärder inte är rimliga. " På s. 53 i domskälen anför MÖD att det är "fråga om en större, elintensiv processindustri med hög potential för hushållning och effektivisering i enskilda processdelar och det är därmed lämpligt att reglera hushållning med energi i särskilda villkor". Att verksamhetsutövare ska hushålla med råvaror och energi och i första hand använda förnybara energikällor följer av 2 kap. 5 miljöbalken. Naturvårdsverkets uppfattning är att de kompletteringar som vi begärt i punktema 1-4 är gmndläggande data som behövs för att kunna bedöma hur energieffektivt verksamheten bedrivs idag, vilka möjligheter som firms till energieffektivisering och om bolagets åtaganden ska anses tillräckliga. Uppgiftema som efterfrågas är till största delen data som bolaget har tillgång till utan särskild utredning. Flera av uppgiftema förekommer tidigare i målet, men eftersom de är av äldre datum, ofiillständiga eller svårtolkade anser vi att det är rimligt att aktuella, kompletta och korrekta data sammanställs och kan ligga till grund för remissinstansemas yttranden och domstolens avgörande. Bolaget har inte korrigerat eller ens kommenterat uppgifter i prövotidsredovisningen som vi pekat på uppenbart är felaktiga. Detta borde ligga i bolagets intresse eftersom eventuella brister i utredningen enligt 2 kap. 1 miljöbalken faller tillbaka på verksamhetsutövaren (se t.ex. MÖD:s uttalande på s. 9 i dom 2014-12-04 i mål M 195-14 refererat som MÖD 2014:42). 1 punktema 3 a-c i Naturvårdsverkets kompletteringsbegäran efterfrågades bolagets bedömning av hur energieffektiviteten bäst kan anges, t.ex. genom nyckeltal. Detta är något som bolaget självt diskuterar i prövotidsutredningen, där man för delar av produktionen anger detta, medan man för andra delar av produktionen uppger att det firms behov av att ta fram sådana nyckeltal. Enligt vår uppfattning hade det varit rimligt att bolaget gett sin syn på vilka mått på energieffektivitet som man anser vara mest rättvisande. Genom att bolaget inte vill redovisa begärda uppgifter blir det svårare för Naturvårdsverket att yrka villkor om energieffektivitet och för domstolen att föreskriva sådana villkor. Vår uppfattning är att bristen på underlag bör leda till att villkor sätts som med större säkerhet uppfyller kraven på energihushållning. Som utgångspunkt för vilken energieffektivisering som kan förväntas inom olika samhällssektorer bör ligga Sveriges och EU:s mål för energieffektivisering. Riksdagen beslutade år 2009 om ett mål för minskad energiintensitet i relation till BNP på 20 % mellan år 2008 och 2020, vilket irmebär en minskning med
NATURVÅRDSVERKET 16(26) 1,84 % per år. Målet utgör Sveriges vägledande mål enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv (2006/32/EG). Enligt den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan regeringen och tre ytterligareriksdagspartier,med tillsammans enriksdagsmajoritetbakom sig, ska Sverige år 2030 ha 50 % effektivare energianvändning (lägre fillförd energi i förhållande fill BNP) än 2005^. Detta återfirms även i Energikommissionens betänkande SOU 2017:2. Målet irmebär en minskning med 2,73 % per år räknat över hela perioden. EU-ländema har kommit överens om ett mål om minst 27 % energieffektivisering till 2030 jämfört med ett referensscenario för energianvändningen*. EU-kommissionen har i november 2016 föreslagit ett nytt mål som innebär 30 % energieffektivisering till år 2030 i jämförelse med år 2005, vilket irmebär i genomsnitt en minskning med 1,42 % per år under tidsperioden. NV2 - villkor om energihushållningsplan Bolaget har i sitt senaste yttrande kompletterat sitt tidigare yrkande villkor nr 20 med ytterligare ett villkor, nr 21. Villkor 21 innebär i korthet att bolaget ska ge in en energihushållningsplan till tillsynsmyndigheten vart ^ärde år och att derma ska utgå från bolagets energikartläggning. Miljöbalken ställer enligt 2 kap. 2 krav på att verksamhetsutövaren ska ha kunskap om verksamheten. Energikartläggningar är en del i att uppfylla det kravet. Krav på energikartläggning firms fr.o.m. den 5 december 2015 även i lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag. I miljöbalken föreskrivs dock utöver kunskapskravet genom hushållningsprincipen i 2 kap. 5, att verksamhetsutövare verkligen i praktisk tillämpning ska hushålla med energi och använda fömyelsebara energikällor. Naturvårdsverket menar att det faktum att bolaget redovisar en plan för vad det ska göra inte är någon garanti för att bolaget verkligen utför åtgärder. Det firms knappast någon möjlighet för tillsynsmyndigheten att underkänna en sådan plan om åtgärdema som bolaget uppger att man ska vidta har en för låg ambitionsnivå. Om själva planen skulle vara tillräckligt långtgående kan tillsynsmyndigheten ändå inte ställa krav på att åtgärdema ska genomföras. Frågan om hushållning med energi kommer därmed att avgöras av vad som ligger i bolagets eget intresse att genomföra. Bolagets förslag till villkor kommer därmed ha liten eller ingen praktisk betydelse. För att ett villkor om energihushållningsplan ska vara verksamt fordras, att det kombineras med ett bemyndigande till tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor om vilka åtgärder som ska genomföras. Sådana delegationer förekommer i praxis, jfr MÖD 2011:23 och 2014:42 (se underinstansen dom). En överlåtelse fär dock, enligt 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken endast gälla "villkor av mindre betydelse". För att uppfylla detta kan en begränsning av ^ http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/20l6/l l/overenskommelse-om-sveriges-mal-forenergieffektivisering/ * https://ec.europa.eu/energv/en/topics/energv-strategv-and-energv-union'2030-energv-strategv
NATURVÅRDSVERKET 17(26) tillsynsmyndighetens befogenheter skrivas in i villkoret. Exempelvis skulle det kunna ske genom att tillsynsmyndigheten endast får föreskriva om åtgärder upp till ett visst investeringsbelopp eller åtgärder med en viss återbetalningstid. Nackdelen med det senare altemativet är att det kan bli oklarheter om hur återbetalningstiden ska beräknas. Investeringskostnaden torde vara enklare att objektivt fastställa. Med en sådan begränsning skulle villkoret få mindre räckvidd, vilket därmed gör en överlåtelse möjlig. Konsekvensen är dock också att villkoret inte ensamt är tillräckligt för att reglera energihushållningen vilket även motiverar vårt villkorsyrkande om specifik energianvändning per producerad mängd metallprodukt (NV4). Koncemen Boliden Mineral gjorde för år 2016 ett rörelseresultat efter avskrivningar på 5 682 miljoner kr och gjorde investeringar för 3 795 miljoner kr. För Rönnskärsverken var rörelseresultatet efter avskrivningar 852 miljoner kr och investeringarna uppgick till 398 miljoner kr. 1 % av rörelseresultatet eller 2 % av investeringskostnaden irmebär ca 8 miljoner kr per år. Om överlåtelsen till tillsynsmyndigheten att besluta om åtgärder utifrån energiplanen begränsas till att omfatta åtgärder med en investeringskostnad av 8 miljoner kr per år bör detta kunna anses vara av "mindre betydelse" för bolaget. För att jänma ut variationer över tiden är det lämpligt att sätta denna begränsning som ett medeltal över en milande period av fyra kalenderår. I bolagets villkorsförslag anges att åtgärder ska vidtas för att minska "energianvändningen". Den av mark- och miljööverdomstolen uppskjutna frågan är "åtgärder avseende energieffektivisering". Naturvårdsverket tolkar detta som att även åtgärder för att ta tillvara den tillförda energin för ökad elproduktion ingår i begreppet "energieffektivisering" och ska ingå i planen. Med tanke på att bolaget i sin åtgärdsplan även redovisat åtgärder för ökad elproduktion uppfattar vi att bolaget gör samma tolkning, varför det inte borde bli någon oklarhet om villkorets innebörd. För att göra det ytterligare tydligt bör det i villkoret dock anges att planen och åtgärdema utöver att "minska energianvändningen" även ska "öka andelen i verksamheten egenproducerad el". Vi menar även att planens irmehåll bör specificeras i villkoret så att den innehåller tillräckligt underlag för att möjliggöra bedömningar enligt 2 kap. 5 och 7 miljöbalken (jfr villkor 14 i dom 2013-12-11 i mål M 389-02 från MMD i Vänersborg). Vi har därför i vårt villkorsyrkande lagt in att planen bl.a. ska innehålla tekniskt möjliga åtgärder, kostnadskalkyler och mofiv till varför åtgärder inte avses genomföras. Det är lämpligt att tiden för inlämnande av energihushållningsplanen samordnas med tidpunkten för energikartläggningen. När det gäller åtgärder som identifierats i 2016 års kartläggning hanteras de inom ramen för detta mål varför villkoret kan börja gälla först vid nästa fyraårsperiod. NV3 - Villkor om tekniska åtgärder Bolaget har i prövotidsredovisningen yrkat ett villkor nr 20 för energianvändning som innebär åtagande att genomföra fem beskrivna tekniska åtgärder.
NATURVÅRDSVERKET 18(26) Vi har i punktema 5-8 i vårt senaste yttrande begärt klargörande och motivering till varför bolaget inte avser att vidta vissa ytterligare åtgärder som tas upp i prövotidsredovisningen. 1 punkt 9 har vi begärt klargörande angående de energieffektiviseringsåtgärder bolaget tidigare i målet redovisat som möjliga. Naturvårdsverket anser att bolagets åtagande är otillräckligt. Som vi påvisat i vårt senaste yttrande (s. 16-17), och som inte bemötts av bolaget, utgör de åtaganden som bolaget gjort i villkor 20 en mycket låg takt i energieffektiviseringen, betydligt lägre än vad bolaget uppnått bakåt i tiden och likaså betydligt lägre än de nationella målen för energieffektivisering (se avsnitt ovan om prövofidsutredningens omfattning m.m.). Generellt menar vi att de räntor som bolaget använt är alltför höga, framför allt för den samhällsekonomiska bedömning som ska göras, men även ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Särskilt gäller det för åtgärder som kan genomföras under de närmaste fyra åren då det finns all anledning att tro att ränteläget kommer att vara lågt. Bolagets kalkyler är beräknade med en avskrivningstid på tio år. Vid en samhällsekonomisk beräkning är detta i många fall en för kort tid när det gäller flertalet investeringar, vilka i de flesta fall har en längre livslängd än tio år. Det firms därför fog för att säga att den samhällsekonomiska lönsamheten är bättre än vad som framgår av bolagets beräkningar. Bolaget anförde i prövotidsredovisningen (aktbil. 267, s. 19): "Anläggningen genomgår just nu en mycket omfattande och ekonomiskt betungande omställning relaterad till just miljöfrågor. Boliden kommer under de närmaste åren att investera miljardbelopp för att höja anläggningens miljöprestanda." Bolaget har i sitt senaste yttrande (aktbil. 293, bilaga 1, s. 2-4) för fyra av åtgärdema (Elkvalitémätning och uppföljning. Cirkulationspump fiash. Nattsänkning fjärrvärme. Värmeåtervinning nickelindunstare) anfört att det i dagsläget saknas de "ekonomiska eller personella resurser" som krävs för att genomföra åtgärden inom den närmaste tiden. Som anledning till bristen på resurser anger bolaget för en av åtgärdema att bolaget tidigare gjort stora investeringar, för två av åtgärdema hänvisas till tidigare och framtida stora investeringar. För en av åtgärdema har något närmare skäl till att det "saknas ekonomiska och personella resurser" inte angetts. Investeringskostnaden för dessa fyra åtgärder är summa 4,2 miljoner kr. Enligt vår uppfattning är det uppenbart att en investering i derma nivå för en verksamhetsutövare av bolagets storlek inte begränsas av tillgången på kapital. Vi vidhåller även angående brist på personella och organisatoriska resurser att det inte är något som ska vägas in i bedömningen av vilka krav som kan ställas enligt 2 kap. miljöbalken eller i den skälighetsbedömning som ska göras enligt 7 samma kapitel. Verksamhetsutövare är skyldiga att upprätthålla den bemarming och organisation som behövs för att driva verksamheten i enlighet med kraven i miljöbalken. Kostnaden för detta kopplat till åtgärder får dock vägas in i den skälighetsbedömning som ska göras. Nedan kommenterar vi mer ingående några av de åtgärder som förekommer i prövotidsredovisningen. Som anförts ovan har bolaget generellt bevisbördan för
NATURVÅRDSVERKET 19(26) att visa att verksamheten följer 2 kap. miljöbalken. Bolaget ska därför åläggas att genomföra de åtgärder de inte visat är orimliga att genomföra. Elektricitet a) Elkvalitémätning och uppföljning: Bolaget har som skäl att inte genomföra åtgärden att ekonomiska och personella resurser saknas inom den närmaste tiden. Naturvårdsverket har ovan kommenterat frågan om ekonomiska och personella resurser och bedömer inte att detta är ett hinder för genomförande. Tekniken är tillgänglig och den ekonomiska lönsamheten är tillräcklig. b) Laga tryckluftläckage: Bolaget uppger att det är ett återkommande underhållsarbete som man inte kan ange när det är utfört. Naturvårdsverket konstaterar att bolaget specifikt har beräknat en kostnad och en energibesparing för reparation av inventerade tryckluftläckage. Lönsamheten för åtgärden är mycket god. Naturvårdsverket ser ingen anledning till att man inte skulle kunna ange inom vilken tid som nu identifierade läckor är åtgärdade och man genom detta fatt ner elförbrukningen till en lägre nivå. När detta är genomfört bör naturligtvis bolaget löpande kontrollera tryckluftssystemet och åtgärda eventuella nytillkomna läckor så att denna lägre elförbmkningsnivå bibehålls. c) Cirkulationspump flash: Bolaget uppger som skäl för att inte genomföra åtgärden att den har "lägre prioritet" och att ekonomiska och personella resurser saknas inom den närmaste tiden. Naturvårdsverket har ovan kommenterat frågan om ekonomiska och personella resurser och bedömer inte att detta är ett hinder för genomförande. Tekniken är tillgänglig och den ekonomiska lönsamheten är tillräcklig d) Dysning kyltom: Bolaget anger som skäl för att inte genomföra åtgärden att det finns en betydande risk för produktionsstömingar. Naturvårdsverket konstaterar att bolaget inte redovisat vilken slags produktionsstömingar som skulle kunna uppstå eller varför och inte heller om de kan förebyggas. Åtgärden är mycket lönsam med en återbetalningstid på 1,4 år även med de kalkylfömtsättningar som bolaget använder. Bolaget har således inte visat att åtgärden inte är rimlig att genomföra. e) Byta till ledlampor: Bolaget anför att det inte är miljömässigt motiverat att byta ut fungerande lampor och armaturer samt att åtgärden således vidtas successivt. Naturvårdsverket menar att om ett utbyte endast ska ske när nuvarande armaturer inte längre kan användas kommer det att irmebära lång tids
NATURVÅRDSVERKET 20(26) Värme drift med belysningsarmaturer med onödigt hög elförbrukning. Även om det på ett allmänt plan kan sägas vara resursbesparande att utnyttja befintlig utmstnings fulla livslängd så är det inte skäl nog när det finns möjlighet att byta ut gammal teknik mot ny, miljömässigt betydligt bättre teknik. Åtgärden bör därför genomföras inom en tidsmässigt begränsad period. f) Byta motorvärmarstolpar: Bolaget anser inte att det är miljömässigt motiverat att byta ut fungerande utmstning i förtid. Naturvårdsverket har beträffande motorvärmarstolpar samma uppfattning om teknikutbyte som i föregående punkt e). Vi anser att timer för utmstning som gör att el inte förbrukas till ingen nytta är basal och enkel teknik. I dagsläget borde det vara en självklar gmnd för all elanvändning. Några stora personella resurser som skulle addera kostnader kan inte krävas för genomförandet. Åtgärden bör genomföras. g) Elproduktion turbin: Bolagets kommentar: "Boliden kommer att underhålla den befintliga turbinen för att förlänga livslängden. Det föreligger dock osäkerhet i fråga om en större revision kan genomföras, vilket framgår av den mycket höga risken (risken uppskattas till 50 000 000 kr". Naturvårdsverket anser att det i redovisningen är oklart vad åtgärden innebär, vilken typ av energieffektivisering som uppnås (ökad elproduktion, värmeåtervirming) och vad som avses med "risk". Åtgärden är benämnd "Genomgång turbin och ställverk". I kommentaren skriver bolaget om att "underhålla den befmtiiga turbinen" och om "större revision". Åtgärden har en betydande energibesparande potential, 20 GWh och en mycket kort återbetalningstid (1,2 år). Det finns därför starka skäl till att tydliggöra vilka åtgärdsaltemativ som firms, i vad riskema består och hur de kan förebyggas. I avsaknad av detta konstaterar vi att bolaget inte visat att åtgärden inte är rimlig att genomföra. h) Nattsänkning fjärrvärme: Bolaget anger som skäl för att inte genomföra åtgärden att det finns risk för produktionsstömingar och att det saknas ekonomiska och personella resurser. Naturvårdsverket konstaterar att åtgärden är mycket lönsam, återbetalningstiden är mindre än ett år. Vad gäller ekonomiska och personella resurser anser vi inte att det är ett hinder för genomförande, med hänvisning till vad vi framfört ovan. Beträffande risk för produktionsstömingar konstaterar vi att den är liten, 30 000 kr. Bolaget har heller inte närmare redogjort för vad risken utgörs av. Vår slutsats är att åtgärden är rimlig att genomföra. i) Värmeåtervinning nickelindunstare: Bolagets motiv för att inte genomföra åtgärden är att det inte är klart vilket material som
NATURVÅRDSVERKET 21(26) värmeväxlarna ska ha samt att det saknas ekonomiska och personella resurser. Naturvårdsverket konstaterar att bolaget inte uppger att det inte skulle finnas lämpliga material för värmeväxlarna eller att lämpligt material skulle vara orimligt kostsamt. Det framgår inte varför det inte skulle kunna gå att komma fram till vilket material som ska användas och varför detta skulle hindra ett genomförande. Åtgärden är mycket lönsam och skulle ge en betydande energibesparing och bör genomföras. j) Utkylning E-kaldo: Bolaget anger som motiv för att inte genomföra åtgärden risk för potentiella produktionsstömingar. Naturvårdsverket anser att åtgärden har tillräcklig lönsamhet och energibesparing for att genomföras. Den av bolaget framförda risken for "potentiella produktionsstörningar" behöver konkretiseras och beskrivas närmare för att det ska kunna anses föreligga hinder för genomförande. Naturvårdsverket summerar i nedanstående tabell de åtgärder samt deras effekt och kostnad, vilka vi anser ska genomföras och föreskrivas i villkor i enlighet med vårt yrkande. Tabell 1 Åtgärder för energieffektivisering Bolagets åtagande, åtgärder Nr Avdelning Beslcrivning åtgärd Energislag Energibesparing, GWh/år investering milj kr Ei El RPVe Byta ut gamla kompressorer El 1,2 9,5 E2 RUE Urkoppling transformator El 0,15 0,05 Summa el 1,3 9,6 Värme VI RPVg Spetskondensor svavelsyraverk Spillvärme 4,9 4,0 (fjärrvärme) V2 RLM Byte av aerotemprar, optimera Spillvärme 0,54 0,2 styrning, norra upptiningshallen (fjärrvärme) V3 C-lab Uppgradera styrning för uppvärmning Spillvärme 0,27 0,07 (fjärrvärme) Summa värme.\7 4,3 Summa el+värme 7,1 14 Naturvårdsverkets yrkande, tillkommande åtgärder Nr Avdelning Beskrivning åtgärd Energislag Energibesparing, GWh/år El E3 Alla Elkvalitémätning och uppföljning, fjärravlästa mätare till ställverk El 2,5 Investering milj kr E4 Alla Laga tryckluftläckage El 1.3 0,88 E5 RPS Cirkulationspump flash: bygga om El 0,1 0,12 rörledningar och sätta in ventiler. E6 RPF Dysning kyltom, automatisk reglering El 0,3 0.1 av tryckluft i;7 Alla Byta till ledlampor El 0,3 0,5 E8 RUE Byta motorvärmarstolpar till nya med timer El 0,47 0,37 -t -1 j, j
NATURVÅRDSVERKET 22(26) E9 RPVe Elproduktion turbin: genomgång El 20 >4 turbin och ställverk Summa el 25 9,3 Värme V4 Alla Ta bort nattsänkning fjärrvärme Spillvärme (fjärrvärme) 1.4 0.26 V5 RPR Värmeåtervinning nickelindunstare: Spillvärme 5,1 0,48 (ånga) V6 RPBe Utkylning E-kaldo: installera strypning Spillvärme 3,0 1,2 på gasflödet i pannan, ändra styrningen (ånga) Summa värme 9,5 1,9 Summa el+värme 34,5 11,2 Totalt, bolagets åtagande samt Naturvårdsverkets tillkommande åtgärder Totalt el 26,.? 18,9 Totalt värme 15.2 6,2 Totalt el+värme 41,6 25,2 Som framgår av tabellen innebär Naturvårdsverkets yrkande en energibesparing på 41,6 GWh (26,3 GWh el och 15.2 GWh värme). Detta kan jämföras med bolagets åtagande som innebär en energibesparing på endast 7,1 GWh (1,3 GWh el och 5.7 GWh värme). Investeringskostnaden för Naturvårdsverkets yrkande är beräknat till 25 miljoner kr istället för 14 miljoner kr med bolagets åtagande. Det ska då anmärkas att kostnaden för "elproduktion turbin" av bolaget har angetts till >4 miljoner kr. Eftersom någon närmare kostnadsberäkning inte gjorts av bolaget har vi inte kunnat göra annat än att anta kostnaden till just 4 miljoner kr. Denna åtgärd står dessutom för en stor del av elbesparingen och om denna åtgärd inte skulle genomföras blir energibesparingen vad gäller el väsentligt lägre. Investeringskostnaden relativt energivinsten för åtgärdema som ingår i bolagets åtagande är 2,0 miljoner kr per GWh. För de tillkommande åtgärdema ligger investeringskostnaden på 0,33 miljoner kr/gwh. Den specifika investeringskostnaden för samtliga åtgärder, i enlighet med vårt yrkande, beräknas då till 0,61 miljoner kr/gwh. De tillkommande åtgärdema är sålunda mer effektiva sett till investeringsbehovet. En investeringskostnad på 25 miljoner kr utslaget på en fyraårsperiod kan knappast ses som betungande för en verksamhet av denna storlek. Vi kan med detta som bakgrund inte se att brist på ekonomiska resurser skulle vara ett hinder för bolaget att genomföra åtgärderna. Med Naturvårdsverkets yrkande kommer den samlade energieffektiviseringen under fyra år för elektricitet att bli drygt 5 %, dvs. 1,3 % per år under förutsättning att åtgärderna med turbinen kan genomföras. Naturvårdsverket anser att en energieffektivisering på denna nivå är rimlig. Utan åtgärden som avser turbinen skulle den summerade effektiviseringen endast bli 1,3 %, vilket är liktydigt raed 0,32 % per år. För värme beror den relativa energieffektiviseringen på ora den räknas i relation till a) all ingående värraeenergi, eller b) exklusive energiinnehållet i slig och elektronikskrot. Under fömtsättning att åtgärdema genomförs under fyra år blir
NATURVÅRDSVERKET 23(26) den årliga energieffektiviseringenraed beräkningsmetod a) 0,22 % och enligt b) 0,7 %. Vi anser inte att detta kan ses som orimliga tal för energieffektiviseringen. Utöver de ovan listade åtgärdema tyder redovisningen av BAT-slutsatser på att det finns ytterligare åtgärder att vidta. Bolaget redovisar i bilaga 2 till sitt senaste yttrande hur man uppfyller BAT-slutsatsema beslutade av EU-kommissionen den 13 juni 2016. Av dessa fraragår följande. BAT 2 b Regenerativa eller rekuperativa brärmare. Allraänt tilläraplig: Rönnskärsverken: Tillärapas: Delvis. Furaing och Energicentralens Panna 3. BAT 2 n Använda högeffektiva elraotorer utmstade med drivsystem med variabel frekvens, t.ex. fläktar. Allmänt tillämplig. Rönnskärsverken: Tillämpas: Delvis. Uppfylls successivt genora utbyten. BAT 21 e Använda värraen i gaser från anodugnar i en kaskad för andra processer, såsora torkning. Allraänt tillärapligt. Rönnskärsverken: Tillärapas: Nej. BAT-slutsatser sora avser teknisk utforraning är inte bindande enligt Industriutsläppsförordningen (2013:250). Andra korabinationer av tekniska lösningar kan användas om de gerraotsvaranderesultat. Vid tillståndsprövning ska dock samtliga BAT-slutsatser användas sora referensförvad sora är bästa raöjliga teknik. Det faktura att bolaget inte uppfyller dessa BAT-slutsatser tyder på att det finns ytterligare potential att effektivisera energianvändningen. Det finns dock inte underlag i målet som gör det möjligt för oss att bedöma potentialens storlek. För att möjliggöra viss flexibilitet och säkerställa att de mest effektiva åtgärdema genomförs bör tillsynsmyndigheten bemyndigas, i enlighet raed 22 kap. 25 tredje stycket railjöbalken, attraedgeundantag från åtgärd i villkor NV3 ora bolaget kan visa att arman åtgärd vidtas med minst sararaa energieffektiviserande resultat. NV4 - villkor om framtida energiförbrukning Sora Naturvårdsverket påvisat i det senaste yttrandet innebär bolagets åtagande ora tekniska åtgärderraycketraarginellaförbättringarav energihushållningen. Med de ytterligare tekniska åtgärder sora vi listat i avsnittet ovan uppnås en raer acceptabel förbättring, dock inte i nivå raed den effektiviseringstakt sora bolaget redovisat bakåt i tiden och inte heller i nivå raed den effektiviseringstakt sora raålen för Sverige och EU anger. Vi anser att nivån av energihushållning bör fastläggas inte bara i form av villkor ora tekniska åtgärder, utan också i form av förbmkningsnivåer relativt produktionsraängden. Genora detta säkerställs att verksaraheten fortsatt, även efter att de fyra första årens åtgärdsplan genoraförts, bedrivs på ett energieffektivt sätt. Bolaget har i nuvarande raål och i tidigare raål vid raarkoch railjödorastolen och Mark- och miljööverdorastolen ställt i utsikt betydande
NATURVÅRDSVERKET 24(26) förbättringar vad gäller energieffektivitet, dock har detta angetts vara avhängigt ökad produktion. Det firms därför anledning att ange särskilda villkor sora börjar att gälla över en viss produktionsnivå. Villkor ora energiförbmkning bör delas upp i förbmkad raängd elektricitet respektive övrig energiförbrukning. Övrig energi består för närvarande av energiinnehållet i slig, elskrot, kol och koks, eldningsolja, gasol och drivmedel. Enligt prövotidsredovisningen kan även naturgas och biogas koraraa att användas ifrarafiden.energin i slig och elskrot är en energitillgång sora bör utnyttjas så effektivt sora raöjligt. Vi ser det dock sora svårt att mäta derma och svårt för bolaget att styra. Kol och koks utgör ett reduktionsmedel i processen och har således en ftinktion sora insatsvara. De utgör dock också energikällor och är, till skillnad från slig och elskrot, en allraänt använd, icke-fömyelsebar energiråvara sora det finns skäl att hushålla raed. De energiraängder sora levereras extemt i form av fjärrvärrae och såld el till nätet ska räknas bort när förbrukningsnivån fastställs. Bolaget ska alltså få tillgodoräkna sig extemt levererad energi, dvs. det är nettoanvändningen av energi sora ska orafattas av villkoren. Vad gäller vilken eller vilka produkter sora ett energivillkor ska relatera till bedöraer vi att det lärapligaste är att det relateras till tonraetallprodukt.på så sätt inkluderasraerpartenav produktionen och eventuella förändringar i relationen raängd koppar och raängd övriga metallprodukter inbegrips i villkoret. Vi ser därför inte att ett sådant villkor skulleriskeraatt begränsa produktionsmixen i detta fall. Med "raetallprodukt" avser vi de produkter sora anges iraark-och railjödorastolens dora 2013-07-05, under avsnitt 1.1 "Tillstånd ra.ra.", punkt a-e. Villkor för energiförbmkning bör anges sora netto elförbmkning (inklusive el till syrgasproduktion) i MWh per ton raetallprodukt och netto förbmkning av bränslen (eldningsolja, gasol, drivmedel, naturgas, bioolja) samt kol och koks i MWh per ton raetallprodukt. I det tidigareraålet vidraark-och railjödorastolen har i energiredovisningen den el som används för produktion av syrgas angetts som "extemt levererad el" (raål M 1012-09, aktbil. 27, bolagets energikartläggning, tabell 4, s. 24). Eftersora den syrgas sora produceras uteslutande används för processerna vid Rönnskärsverken bör den betraktas som en del av Rönnskärsverkens produktion även ora just denna delprocess utförs av annan operatör. Däreraot ska den el sora levereras ut på nätet inte räknas in i Rönnskärsverkens förbmkning eftersora den går till andra användare utan koppling till Rönnskärsverken. Fjärrvärme som levereras till kommunens fjärrvärmenät avräknas från bränsleförbmkningen eftersora värraen används av annan användare utan koppling till Rönnskärsverkens processer. Netto elförbmkning har under år 2010-2015 varierat raellan 1,73 och 1,91 MWh/tonraetallprodukt.År 2015 var elförbmkningen 493 GWh eller 1,90 MWh/tonraetallprodukt.De åtgärder sora Naturvårdsverket enligt ovan anser att bolaget bör åläggas vidta de närraaste åren beräknas ge enrainskningav
NATURVÅRDSVERKET 25(26) elförbmkningen raed 26 GWh, vilket vid 2015 års produktionsnivå skulle ge en återstående förbrukning av 467 GWh eller 1,80 MWh/ton metallprodukt. Vi anser att ett villkor bör sättas till 1,95 MWh/ton metallprodukt sora börjar gälla den 1 januari 2021. Netto bränsleförbmkning (inklusive kol och koks raen exklusive energi i slig och skrot) har under år 2010-2015 varit 1,60-2,01 MWh/ton raetallprodukt. År 2015 var bränsleförbmkningen 504 GWh eller 1,94 MWh/ton raetallprodukt. De åtgärder sora vi enligt ovan anser att bolaget bör åläggas att vidta de närraaste åren beräknas ge en rainskning av bränsleförbmkningen raed 15 GWh, vilket vid 2015 års produktionsnivå skulle ge en förbrukning av 488 GWh eller 1,88 MWh/ton raetallprodukt. Vi anserraedhänvisning till detta att ett villkor bör sättas till 2,05 MWh/ton metallprodukt som börjar gälla den 1 januari 2021. Bolaget har i prövotidsredovisningen (aktbil. 267, avsnitt 6.4, tabell 66) redovisat energiförbrukningen på fem och tio års sikt. Man uppger att det finns planer för att öka produktionskapaciteten av koppar från i dagsläget 300 000 ton/år till 350 000 ton/år, vilket också är det sora bolaget har fillstånd till. Tabell 2. Produktion och energiförbmkning, utdrag och bearbeming av tabell 66 i bolagets prövotidsredovisning, (aktbil. 267). Siffror med rak stil är hämtade direkt från tabell 66. Siffror 2015 2020 2025 Produktion kton kton kton Koppar 208 350' Övriga metallprodukter 52 152^ Summa Me-prod 260 502 Insatt energi netto GWh GWh GWh Elektricitet 493 550 700 Övrig energi exkl slig och skrot 526 564 440 Insatt energi relativt metallproduktionen Elektricitet MWh/ ton Me MWh/ ton Me 2) MWh/ ton Me Förändring 10 år Förändring per år 1,40-27% -3,0% 2) Övrig energi exkl slig och skrot 2,03 0,88-57% -8,0% 1) Kopparproduktionen uppges i tabell 66 till 350 kton/år, vilket är liktydigt med tillståndsgiven mängd. För övriga metallprodukter har därav också antagits tillståndsgiven mängd. 2) I tabell 66 finns uppgifter om energiförbmkningen om fem år (=2020). Eftersom ingen produktionsnivå angetts har vi inte kunnat räkna om siffroma till MWh/ton metallprodukt. Sora fraragår av tabell 2 ovan finns det raöjligheter till betydande energieffektivisering vid utbyggd produktion. Detta är också vad bolaget uppgett i tidigare raål hos raark- och railjödorastolen och även i sitt senaste yttrande (aktbil. 293, bilaga 3). Enligt beräkningama ovan skulle elförbmkningen minska fill 1,40 MWh/tonraetallproduktoch förbrukningen av bränsle (exklusive slig och skrot) fill 0,88 MWh/ton raetallprodukt. Bolaget har redovisat att betydande åtgärder kan vidtas vid produktion 350 000 ton koppar per år, dvs. vid tillståndsgiven raängd. Det är dock inte raeningsfullt att föreskriva ett villkor sora ska träda i kraft vid tillståndsgiven produktion. Ett sådant villkor skulle i praktiken aldrig börja gälla eftersora bolaget aldrig koraraer att ligga exakt på den tillståndsgivna produktionsnivån.