Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011
Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996 för att förbättra samarbete, samordning och samverkan mellan de arktiska staterna i frågor om hållbar utveckling och miljöskydd i Arktis. Medlemsstater: Canada, Danmark (inkl. Grönland och Färöarna), Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Övriga permanenta deltagare är företrädare för Arktis ursprungsbefolkningar Observatörer: Tyskland, Holland, Polen, UK samt att antal internationella organisationer
Tromsö Deklarationen 2009 AC om klimatförändring i Arktis och Task Force SLCF Note the role, SLCFs such as black carbon, methane and tropospheric ozone precursors may play in Arctic climate change, and recognize that reductions of emissions have the potential to slow the rate of Arctic snow, sea ice and sheet ice melting in the near-term, Urge implementation of early actions where possible on methane and other short-lived climate forcers, and encourage collaboration with the Methane to Markets Partnership and other relevant international bodies taking action to reduce methane and other short-lived forcers, Decide to establish a task force on short-lived climate forcers to identify existing and new measures to reduce emissions of these forcers and recommend further immediate actions that can be taken and to report on progress at the next Ministerial meeting,
Task Force SLCF mandat Ska sammanställa kunskapen om utsläpp och källor av SLCF, trender och prognoser, åtgärder och styrmedel samt andra faktorer som påverkar utsläppen, Fokus ska vara åtgärder som kan genomföras inom Arktiska Rådets medlemsländer Ska återkomma med rekommendationer till åtgärder inklusive förslag till initiativ i andra internationella organisationer, Ska samarbeta med AMAPs SLCF Expert Group on Modeling som bidrar med vetenskapligt underlag kan överväga ett initialt fokus på black carbon Rapport till ACs ministermöte i Nuuk (maj 2011)
AMAP Ska utvärdera effekterna av antropogena föroreningar i Arktis miljö, dokumentera trender, källor och spridningsvägar av föroreningar, bedöma effekter för flora och fauna. Lämna information om hot och status, ge vetenskapliga råd om remedial and preventive actions som stöd för de Arktiska staterna att minska de negativa effekter av föroreningar och klimatförändringar Publikationer om SLCF - AMAP Technical report No 1 2008; Quinn et al, The impact of short lived pollutants on Arctic Climate - AMAP technical report No 2, 2008; Bluestein et al, Sources and mitigation opportunities to reduce emissions of short term Arctic climate forcers, - AMAP Assessment report 2009, Update on selected climate issuses of concern.
AMAP Expert modelling group on Short-Lived Climate Forcers Ge vetenskaplig och teknisk rådgivning som underlag för åtgärdsstrategier och utvärdera åtgärdernas klimatfördelar för Arktis Inledningsvis fokusera på Black carbon Utvärdera effekterna på det Arktiska klimatet av BC transport till Arktis Genomföra modelleringar för att kvantifiera direkt RF påverkan av emissioner från olika källor och olika geografiska områden Kvantifiera osäkerheterna i modellberäkningarna Identifiera ytterligare forskningsbehov Peer reviewed Report May 2011
Chairs: P. Quinn (U.S. -NOAA PMEL) and A. Stohl (Norway -NILU) Members: AMAP Expert modelling group on Short-Lived Climate Forcers Canada: M. Shepherd (Environment Canada) Denmark: H. Skov (DAENEARI), J. Christensen (NERI) Finland: H. Lihavainen (FMI), K. Kupianen (SYKE) Norway: V. Vestreng (NPCA), T. Berntsen (Univ. Oslo) Russia: V. Radionov (AARI), V. Shevchenko (RAS), A. Klepikov (AARI) Sweden: A. Arneth (Lund Univ.) U.S.: M. Flanner (Univ. Mich) AMAP: J. Calder (NOAA), L. Reiersen (AMAP Secretariat)
ACAP Målet för Arctic Contaminants Action Program (ACAP) är att minska utsläppen av miljöföroreningar Sker i form av demonstrationsprojekt som implementeras genom Project Steering Groups (PSGs). PSGs initierar inventeringar och åtgärdsanalyser samt väljer ut demonstrationsprojekt Nov 2010 beslutade ACAP att etablera en PSG för att stödja åtgärder som minskar utsläpp av BC som kan deponeras i Arktis PSG för BC är ännu inte etablerad Kommer att ledas av USA med co-chairs från Ryssland, Norge, Sverige Sverige bidrar med finansiering genom NEFCO och Naturvårdsverket