2015 Miljöberättelse Örnsköldsviks kommun Marianne Dahlbäck Örnsköldsviks Kommun 2016-09-21
1 Syfte Organisationer i form av företag och myndigheter som ex. kommuner har allt mer tagit till sig samhällets förväntning om att kunna följa organisationernas miljöarbete och den påverkan som verksamheten medför. Miljöberättelsen eller redovisningen har för Örnsköldsviks kommun tidigare inkluderats i årsredovisningen där den återgett den största och mera direkta miljöpåverkan som förvaltningsorganisationen medfört under föregående år. Kommunens verksamhet påverkar miljön på många olika sätt. Som de flesta organisationer så är det största mätbara fotavtrycket (påverkan) genom energianvändning, transporter, avfallshantering och kemikalieanvändning. Den mera indirekta miljöpåverkan som verksamheten medför, exempelvis genom planering, upphandling, beslutsfattande, investeringar/fondplaceringar och exploatering är inte inkluderad i denna redovisning då den inte är så lätt att mäta. En miljöberättelse återger den miljöpåverkan som skett under föregående år men kan även användas för att se på behov av strategiskt arbete. Följer man den miljöpåverkan som verksamheten har över en tidsperiod ser man variationer mellan åren men även om det finns någon utveckling eller trend i miljöpåverkan, och därmed om miljöarbetet leder till en förbättring eller inte. Örnsköldsviks kommun är en av 101 medlemmar i föreningen Sveriges Ekokommuner. Medlemmarna har som utgångspunkt att vara en förebild och föregångare för övriga kommuner när det gäller hållbar utveckling på lokal nivå. Föreningens arbete och värdegrund ligger i de fyra hållbarhetsprinciper som utarbetats av Det Naturliga Steget. För att sprida information om hur vår miljöpåverkan är kopplad till vad det innebär att vara en ekokommun med dess värdegrund har denna miljöberättelse strukturerats utifrån de fyra hållbarhetsprinciperna. Till de aspekter som har den största miljöpåverkan har ibland Sveriges ekokommuners nyckeltal redovisats som en kompletterande och mätbar redovisning av organisationens miljöpåverkan. Värdegrunden om en hållbar utveckling finns också tydligt i kommunkoncernens övergripande mål om att vi ska vara en klimatsmart och hållbar kommun. Miljöberättelsen åberopar inte att göra en utvärdering av huruvida vi uppnår detta övergripande mål utan ska ses som ett komplement genom att beskriva delar av förvaltningsorganisationens miljöpåverkan och miljöarbete. För en uppföljning och utvärdering av det övergripande målet krävs ett betydligt större arbete då det övergripande målet grundläggs på hela civila samhället. Det som man ändå bör hålla i åtanke är att organisationens roll som beslutsfattare och viktig samhällsutvecklare kan åskådliggöras genom dess målarbete och redovisning av verksamheten. 1.1 Örnsköldsvik en ekokommun Örnsköldsviks kommun är sedan 2005 medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner vars syfte är att främja utvecklingen mot ett mera kretsloppsanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där kommunmedborgarna ges möjlighet att uppnå en höglivskvalitet och god hälsa. Föreningens vision utgår från fyra hållbarhetsprinciper som innebär att försöka hitta en balans mellan naturens och människans behov. Tre principer verkar för en ekologisk hållbarhet och den fjärde före en social hållbarhet. Medlemmarna inrapporterar årligen 16 nyckeltal (i nuläget endast för de ekologiska principerna) vars syfte är att följa och jämföra miljöutvecklingen inom ekokommunerna, både inom kommungränsen och inom kommunorganisation. För Örnsköldsviks kommun utvecklas 11 av 16 nyckeltal positivt och 5 utvecklas negativt. De som utvecklas negativt och som är kopplade till förvaltningsorganisationen är 10 a energi för tjänsteresor, 10 b koldioxidutsläpp tjänsteresor och 12 certifierade skolor och förskolor. Nyckeltalen kan följas via föreningens hemsida http://sekom.miljobarometern.se/. 1(13)
Hållbarhetsprinciperna är grundade på att i ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk 1... koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. Innebär att vi behöver minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som tungmetaller och olja. Principen kopplar till behovet av förnybar energi för värme och transporter i stället för fossil energi. 2... koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion Vi behöver minska belastningen på naturen med allt vi producerar och släpper ut. Principen kopplar till många olika områden som exempelvis kemikalier och miljögifter. I denna berättelse beskrivs organisationens arbete med avfallshanteringen och upphandling av ekologiska livsmedel. 3... undanträngning med fysiska metoder Vi bör inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som växer åter. Denna princip är kopplad till redovisningen av hur organisationen arbetar med naturskydd och värnar biologisk mångfald. Den fjärde hållbarhetsprincipen lämnas i denna berättelse men innebär att i ett hållbart samhälle hindras inte människor systematiskt...... från att tillgodose sina behov Denna princip handlar om att alla människor ska få kunna tillgodose sina behov att kunna må bra. För närvarande pågår forskning för att vidareutveckla fjärde hållbarhetsprincipen. Forskningen föreslår alltså att i stället för en generell princip kring social hållbarhet blir den nedbruten till 5 nya huvudprinciper. Ovanstående formuleringar är en hypotes som för närvarande håller på att testas och förfinas genom ett doktorandprojekt vid Blekinge Tekniska Högskola. Förslaget ser för tillfället ut så här: I ett hållbart samhälle utsätts inte människor utsätts inte för systematiska barriärer avseende... 4... personlig hälsa (Människor utsätts inte för direkt skada) 5... inflytande (Människor hindras inte att påverka de sociala system som de ingår i och är beroende av) 6... kompetens (Människor hindras inte att utveckla kompetens) 7... opartiskhet (Människors lika rättigheter och värde erkänns och respekteras) 8... mening (Människor och organisationer hindras inte att utveckla en mening med att finnas) 2(13)
2 Utvecklingen av miljöarbetet 2.1 Sammanfattning Organisationens miljöarbete fortskrider med stor bredd - med både framgångar men också inom vissa områden med stora utmaningar. De goda exemplen under året var många inom områden som exempelvis fortsatt energiomställning och effektivisering, en fortsatt ökning av tjänsteresor med hjälp av tåg samtidigt med en liten minskning av antalet flygresor. Organisationens ökade andel av ekologiska livsmedel, biotopåterställningsarbetet i Husån, Gideälven och Moälven, projektet Hållbara resor, påbörjat arbete med styrande dokument som en VA-plan och ett brett arbete för information och attitydpåverkan. Områden med förbättringsmöjligheter är inom avfallshantering med fortsatt förbättrad källsortering men framför allt med våra tjänsteresor. Våra tjänsteresor har ökat när det gäller resande med bil i form av både leasing och egna bilar. Beslutet att över några år köpa in elbilar ger dock nya och förbättrade möjligheter till klimatsmarta val av transporter. Genom projektet Hållbara resor kommer våra tjänsteresor i fokus och ger en bra grund för ett mera långsiktigt arbete inom organisationen när det gäller hur vi reser. Hur vi klarar av att som organisation verka mot ekokommunernas hållbarhetsprinciper är svårt att illustrera tydligt då miljöberättelsen bara nuddar vid alla de faktorer som kan kopplas till hållbarhetsprinciperna. Med utgångspunkt från de nyckeltal och statistik som redogjorts för i denna berättelse så har vi inom vissa områden påbörjat ett arbete åt rätt håll men inom andra områden fortfarande en lång väg att gå. Det miljöarbete inom förvaltningsorganisationen som verkar positivt till det övergripande målet om en klimatsmart och hållbar kommun är att vi blivit klimat smartare genom en fortsatt energiomställning och effektivisering samtidigt med en bibehållen hög andel förnybar energi i vår användning. Kommunen använder dessutom bara lokalproducerad förnybar el. Vi åker mer tåg och något mindre flygresor. Beslutet om inlöp av elbilar verkar också i riktningen för att vi kan bli mer klimat smarta. Det gynnar också en hållbar utveckling att stödja ekologisk odling så vår ökade andel ekologiska livsmedel är positivt. Det arbete som utförs i form av biotopåterställning i våra vattendrag är också helt i linje med att kunna vara en hållbar kommun då det ger en förutsättning för ekosystemen att kunna fungera naturligt. Det som i stället går emot det övergripande målet är att vi reser mer i tjänsten med hjälp av bil inkluderat även i egen bil. 2.2 Miljöpåverkan 2.2.1 Hållbarhetsprincip 1 - Att minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som tungmetaller och olja Transporter och tjänsteresor Utvecklingen inom förvaltningsorganisationens transporter och tjänsteresor visar en blandad bild. Tjänsteresor med bil visare en negativ utveckling genom ett ökat antal resta mil i både leasing som privata bilar, vilket motverkar hållbarhetsprincip 1. Antalet flygresor har minskat mellan 2014 och 2015 vilket är glädjande och i stället har resandet med buss och tåg ökat. När det gäller kostnaden så var den totala kostnaden för våra tjänsteresor under fjolåret 28, 5 Mkr, ca 10 % högre än under 2014. Mellan åren 2013 och 2015 är ökningen en halv procentenhet högre, 10,5 %. 3(13)
Samtliga kostnader (kkr) 2013 2014 2015 Utfall 2013-2015 (%) Bilersättning skattefri 4 179 4 192 4 611 10 Drivmedel - Bensin 1 708 1 777 1 601-6 Drivmedel - Diesel 4 267 4 037 4 235-1 Drivmedel - Etanol 1 629 1 420 1 255-23 Summa drivmedel 7 603 7 233 7 090-7 Kostnad leasingbilar 11 318 11 213 13 000 15 Summa tjänsteresor - bil 23 100 22 638 24 701 10,5 Övriga resor - flyg 2 347 2 641 2 795 19 Övriga resor - tåg & buss (totalt) 653 1 026 1 356 108 Summa övriga resor 3 000 3 667 4 151 38 Övriga kostnader vid resor 139 126 152 9 Summa 25 810 25 950 28 515 10,5 Tabell 1: Redovisar kostnaden för förvaltningsorganisationens tjänsteresor under de tre senaste åren. I tjänsteresorna har inkluderats resor med egen bil samt resor för både anställda och förtroendevalda. Källa: Organisationens ekonomiska system. Kostnaden för drivmedel har under treårsperioden minskat trots ökat antal körda mil - med 7 % och orsaken är lägre kostnader för bensin och diesel medan etanolen var dyrare i snitt under 2015. Övriga kostnader för våra tjänsteresor ex. för leasingbilar, övriga resor samt bilersättning har ökat under perioden. Under perioden 2013-2015 har exempelvis kostnaden för tjänsteresor i privata bilar ökat med 10 %. Kostnaden för tjänsteresor i bil (leasing, drivmedel och bilersättning för privata bilar) var totalt 24,7 Mkr. Kostnaden för resor i leasingbil har beräknats utifrån kommunens totala kostnad för leasingfordon samt drivmedel (20,1 Mkr) och bilersättning för resor i privata bilar var 4,6 Mkr. Organisationens kostnad för övriga tjänsteresor med flyg, tåg och buss var under fjolåret 4,2 Mkr, vilket är en ökning från 2013 med 38 % eller ca 700 000 kr. Flygresorna 2 664 stycken kostade 2,8 Mkr vilket är en kostnadsökning med 19 % jämfört med 2013. Den ökade kostnaden för flygresor från 2014 var 6 % och orsaken kan kopplas till ökade priser då antalet flygresor minskat med 35 stycken. Kostnaden för tåg och buss år 2015 var 1,4 Mkr vilket var en ökning med 32 % från 2014 och 108 % från 2013. Kostnaden orsakas av ökat resande genom att totala antalet tågresor har mellan åren ökat med 168 stycken (4 %). Även antalet bussresor köpta genom företagskorten har ökat med 16 %. De ökade kostnaderna för vårt resande återspeglas i antal fordon som behövs samt antal resor som gjorts. Antal fordon inom organisationen var 2015 totalt 320 stycken. Drygt hälften (175 st.) var miljöfordon. Fördelningen av fordonsparken var 288 leasing- och 32 kommunägda fordon. Antal leasingfordon har från 2013 till 2015 ökat med 55 fordon (24 %). När det gäller antalet körda tjänsteresor med bil är utvecklingen negativ. Under de tre senaste åren har antalet körda tjänstemil ökat med 18 % där resor med egen bil, leasingbilar och kommunägda fordon ingår. Andelen körda tjänstemil i privata bilar utgjorde 26 % av totalt antal körda mil under fjolåret. 4(13)
Körda tjänstemil 2013 2014 2015 Utfall 2014-2015 (%) Utfall 2013-2015 (%) Egen bil 225 893 226 576 249 251 + 10 + 10 Leasing 527 650 607 940 646 986 + 7 + 23 Kommunägd 43 386 38 220 40 675 + 6-6 Summa 796 929 872 736 936 912 + 7 + 18 Drivmedelsanvändning (m 3 ) Bensin 280 284 298 + 5 + 6 Etanol 161 149 121-19 - 25 Diesel 295 284 327 + 15 + 11 Summa 736 718 746 + 4 + 1 Tabell 2: Körda tjänstemil i egen bil är beräknade utifrån bilersättning skattefri (18,50 kr/mil) och inkluderar även förtroendevalda. Drivmedelsanvändningen för egen bil har antagits vara enbart bensin och en förbrukning på 0,8 liter per mil. Redovisad drivmedelsanvändning har även den beräknats utifrån kostnader angivna i organisationens ekonomisystem och inkluderar därför även användningen till andra fordon än personbilar. Användningen av etanol (E85) har minskat med 25 % vilket till stor del beror på att nya miljöbilar drivna på diesel har tillkommit. I mängden bensin ingår även de tjänsteresor med egen bil för anställda och förtroendevalda som schablonmässigt antas drivas med bensin. Under de tre senaste åren har användningen av bensin och diesel ökat med 6 % respektive 11 %. Konsekvensen av denna ökning är att mängden utsläppt koldioxid från våra tjänsteresor med bil har under de tre senaste åren ökat med 7 % beräknat utifrån emissionsfaktorer 1 som används för Sveriges ekokommuners nyckeltal. Förvaltningsorganisationen har en väldigt varierande verksamhet med ibland ett stort behov av tjänsteresor med bil. Denna redovisning illustrerar förvaltningsorganisationens gemensamma påverkan genom tjänsteresor med bil. Att vi kör allt mer bil i tjänsten syns tydligt i de av SEKOMs nyckeltal som är kopplade till tjänsteresor nyckeltal 10 a och 10 b. Nyckeltalen är kopplade till varandra genom våra val av drivmedel. Vid beräkning av energin från de drivmedel som vi använder så har E85 den lägsta energifaktorn och ger därmed en lägre energianvändning än bensin och diesel. E85 har också en av de lägsta emissionsfaktorerna som används för drivmedel till koldioxidutsläpp (ton CO 2 /m 3 ) och därför ger användning av etanol en lägre koldioxid utsläpp. Då vi har minskat vår användning av etanol och samtidigt kör fler mil i bil så är det grunden för den negativa utvecklingen av nyckeltalen där Örnsköldsvik ligger över medelvärdet för ekokommunerna. Många ekokommuner är betydligt mindre till ytan än Örnsköldsvik och har därmed också mindre yta att tillgodose tjänsteresor för, vilket bör beaktas. 1 Emissionsfaktorer - ton CO 2 /m 3 : Bensin 2.36, Diesel 2.54, Naturgas 2.24, Fordons gas 0.85, E85 0.45 (Källa: Naturvårdsverket). 5(13)
1800 1600 1400 1200 1000 800 600 Örnsköldsvik SEKOM-medel 400 200 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 1: Nyckeltal 10 a - illustrerar mängden transportenergi för tjänsteresor med bil per årsarbetare (kwh/årsarbetare). I uppgifterna är förtroendevaldas tjänsteresor i egen bil inkluderade. 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 Örnsköldsvik SEKOM-medel 0,1 0,05 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 2: Nyckeltal 10 b - illustrerar mängden utsläppt koldioxid från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare). I uppgifterna är förtroendevaldas tjänsteresor i egen bil inkluderade. Energianvändning Kommunorganisationen har under många år arbetat med en energiomställning från fossil energi till mera hållbar energi. Arbetet visar fortsatt positiv utveckling och verkar i positiv riktning för hållbarhetsprincip 1. Mängden olja för värmeproduktion har mellan 2014 och 2015 minskat med nästan 27 %. Övriga energibärare i form av biobränsle och miljömärkt el anses hållbara. I fjärrvärmen ingår en del energibärare som inte anses hållbara torv och eldningsolja. För 2015 var den andelen i fjärrvärmenätet i centrala Örnsköldsvik, d.v.s. merparten av kommunorganisationens användning ca 8,5 %. I angiven mängd fjärrvärme i tabellen nedan ingår dessa 8,5 %. 6(13)
Fördelning energibärare (MWh) 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall 2014-2015 (%) Utfall 2011 2015 (%) Olja 1 184 1 502 776 557 408-26,8-65,5 Fjärrvärme 29 737 30 654 30 051 26 270 26 480 0,8-11,0 Biobränsle 3 828 4 017 3 823 3 435 3 434-0,03-10,3 Fjärrkyla 30 18 43 70 54-22,9 80,0 Miljömärkt el 34 779 36 191 34 693 30 332 30 376 0,1-12,7 Tabell 3: Illustrerar fördelningen av energibärarna bland användningen inom fastigheter och anläggningar som drivs av fastighetsavdelningen, Paradiset, Kultur och fritid samt Parkavdelningen. I fjärrvärmen för 2015 ingår 8,5 % som inte är hållbar vilken utgörs av torv och eldningsolja. Redovisad förändring gäller mellan åren 2014 och 2015. Källa: Rapportering enligt Energieffektiviseringsavtalet. Mängden biobränsle som användes i pelletsanläggningar var för 2015 på samma nivå som 2014. Användningen av fjärrvärme ökade endast marginellt, 0,8 %. Elanvändningen har mellan 2014 och 2015 endast ökat med 0,1 %. Den totala energianvändningen inom fastigheter och anläggningar som drivs av angivna funktioner i tabell 4 har sedan föregående år minskat med nästan 1 %. Under perioden 2011 tom 2015 har en energieffektivisering på nästan 14 % genomförts i fastigheter under ansvar av fastighetsavdelningen, vilket ger en total minskning på 12 %. Förbrukning MWh/år 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall 2014-2015 (%) Utfall 2011 2015 (%) Fastighetsavdelningen 61 027 61 424 58 859 53 443 52 751-1,3-13,6 Kultur & fritid 1 293 1 277 1 314 1 126 1 301 15,5 0,6 Parkavdelningen 214 287 255 255* 255* - 19,2 Paradiset 6 481 6 462 6 543 6 321 6 423 1,6-0,9 Totalt 69 015 69 450 66 971 61 145 60 730-0,7-12,0 Tabell 4: Energianvändningen inom fastigheter och anläggningar som drivs av ovan givna aktörer. * Uppgifterna för Parkavdelningen är 2013 års uppgifter uppgifter för 2014 och 2015 saknas. Källa: Rapportering enligt Energieffektiviseringsavtalet Den minskade energiförbrukningen under redovisad fem års period har bland annat varit möjlig genom ex. effektivare maskiner och ventilation samt att under 2014 minskades lokalytorna med ca 8000 m 2. Att organisationens energiomställning till mer hållbar energi varit framgångsrik kan tydligt ses i ett av Sveriges Ekokommuners nyckeltal som anger andelen förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler. Syftet med nyckeltalet är att kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Genom att efterfråga och använda mer ren och förnybar energi på ett effektivt sätt minskar påverkan på klimatet samtidigt som vi förvaltar resurserna väl. Under 2015 var andelen förnybar och återvunnen energi för fastigheter och anläggningar 95,6 %. Örnsköldsviks kommun har under de senaste fem åren legat över medelvärdet för andra medlemskommuner i föreningen, se diagram 3 nedan. Statistikunderlaget har varierat under tidserien. För 2010 finns 59 % förnybar elenergi med i uppgifterna samtidigt som fjärrvärmen inte exkluderat den icke förnybara andelen (torv och eldningsolja) varför andelen förnybar energi är under året något för hög. 7(13)
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Örnsköldsvik SEKOM-medel 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 3: Nyckeltal 9 - andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler. Redovisad andel är beräknad på energianvändningen i fastigheter och anläggningar under ansvar av ovan nämnda funktioner, tabell 2. Mellan 2010 och 2011 kunde organisationen genom nytt elavtal övergå till 100 förnybar el vilket också tydligt syns i nyckeltalet. Andelen förnybar energi ökade markant. Från och med 2011 är statistiken hämtad från statistikuppgifter redovisade för arbetet med Energieffektiviseringsavtalet och där är förnybar el samt den förnybara delen i fjärrvärmen redovisad. Foto: Thomas Birkö 2.2.2 Hållbarhetsprincip 2 att minska koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion Till denna princip kan kopplas ekokommunernas nyckeltal 8a 8c, vilka beskriver mängderna bly, kadmium och kvicksilver i avloppsslammet från reningsverken. Då reningsverken ligger under bolaget Mivas ansvarsområde har dessa nyckeltal exkluderats här. 8(13)
2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 Mängd avfall (ton/år) Miljöberättelse 2015 Örnsköldsviks kommun Avfall och återvinning Arbetet med revideringen av den kommunala renhållningsordningen intensifierades under året. Under våren genomfördes en process av utarbetande av mål, åtgärder samt sammanställning av dokument. Under hösten var en samrådsprocess planerad men genom länsstyrelsens yttrande bedömdes att avfallsplanen medför betydande miljöpåverkan. Konsekvensen blev att en detaljerad miljökonsekvensbeskrivning skulle arbetas fram och giltighetstiden för befintlig avfallsplan fick därför förlängas med ett år till och med december 2016. Organisationens genererade och sorterade avfallsmängder under de tre senaste åren redovisas i diagram 4. Avfallsmängderna redovisas utifrån organisationens ansvarsområden skola, omsorg samt övriga typer av fastigheter. Den totala mängden avfall (alla fraktioner) var 64,5 ton högre (1 660 ton) under 2015 än under 2014. Totala mängden avfall (alla fraktioner) har ökat med drygt 600 ton mellan 2013 till och med 2015. Den ökade mängden avfall verkar inte för hållbarhetsprincip 2. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Blandpapper Färgat glas Hushållsavfall Metallförpackningar Ofärgat glas Pappersförpackning & well Plastförpackningar Bildningsförvaltningen Välfärdsförvaltningen Övriga fastigheter Diagram 4: Mängden avfall (ton/år) i olika fraktioner som genererats och sorterats i fastigheter under fastighetsavdelningens ansvar. Källa: Avfall webb, Miva samt Konsult och service. Andelen fastigheter (objekt) som källsorter alla fraktioner ligger fortfarande kring 44-45 %. En stor variation i mängderna mellan de olika verksamheterna är naturligt beroende på verksamhetens natur. Gruppen Övriga fastigheter inkluderar exempelvis nya stadshuset, Kronanhuset, brandstationen, polishuset, Paradiset, resecentrum etc. vilka inte alltid hyser rena kommunala arbetsplatser. För Bildningsförvaltningens och Välfärdsförvaltningens verksamheter styrs totala avfallsmängder mycket utifrån antal elever och vårdtagare. För övriga fastigheter ökade mängden blandpapper från 2014 med ca 5 ton vilket är en möjlig koppling till ökad digitalisering och flytt av verksamhet till Krononhuset. Mellan åren 2013 och2014 minskade mängden blandpapper med ca 4 ton. Ekologiska livsmedel Örnsköldsviks kommun har sedan ett antal år tillbaka tagit miljömålet att nå 25 % ekologiska livsmedel under 2014. Genom en ny livsmedelsupphandling har kommunen kunnat ställa högre krav på andelen ekologiska matvaror. Trots det så uppnåddes inte målet under 2014 utan andelen låg på 21 %. Anledningen var brist på ekologiska råvaror på marknaden vilket medfört att leverantörerna inte kunnat leverera de kvantiteter som kommunen beställt utan istället ersätter med konventionella råvaror. Under 2015 var andelen 27 % vilket var 0,2 procentenheter högre än SEKOMs medelvärde på 26,8 %. I maj 2015 beslutade kommunfullmäktige att bifalla en motion om att kommunorganisationen ska öka andelen ekologiskt och närproducerad mat i sin verksamhet till 50 % fram till 2018. I motionen föreslogs 9(13)
också att kommunen ska ha målsättningen att all mat, dvs. 100 % ska vara närodlad eller ekologisk och utarbetar en plan för att nå den målsättningen. 30 25 20 15 10 Örnsköldsvik SEKOM-medel 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 5: Nyckeltal 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%). Diagrammet illustrerar Örnsköldsviks utveckling av andelen ekologiska livsmedel under de senaste sex åren. Under 2015 låg Örnsköldsvik 0,2 procentenheter över SEKOMs medelvärde. 2.2.3 Hållbarhetsprincip 3 att minimera undanträngning av naturen med fysiska metoder Biologisk återställning Moälven Den biologiska återställningen i Moälven fortsatte med utsättningar av 105 000 laxyngel och 157 000 havsöring yngel. Totalt har nu utsatts 1,8 miljoner laxyngel och 1,0 miljoner havsöring yngel. Nu börjar utsättningarna ge resultat. I fiskräknaren i Utterån passerade 147 stora laxar och havsöringar (rekord sen räkning påbörjades) på väg mot sina lekområden ovan Sågfallet. I Utterån har naturlig reproduktion av lax dokumenterats för tredje året i följd. Naturproduktion av lax har också konstaterats i Moälvens huvudfåra från Moliden upp till Gottne vilket är ett tecken på att arterna har återetablerats i Moälven. I Norra Anundsjöån har Statkraft byggt ett 400 meter långt omlöp förbi Anundsjö kraftverk, samtidigt som man kommer att spilla vatten i torrfåran. Syftet är att eliminera det definitiva vandringshindret som bestod av kraftverksdammen och den 4 km långa torrfåran. Omlöpet underlättar för den biologiska återställningen då lax och havsöring nu kan nå stora arealer av lek- och uppväxtområden i Norra Anundsjöån. Projekt Förvaltningsplan för lax och öring i Moälven och Idbyån Arbetet med förvaltningsplanen fortsatte under 2015 med informationsinsatser på Mo älvdalsträff, Utteråns FVO:s årsstämma, Nedre Moälvens Årsstämma. Ett öppet informationsmöte hölls också i Bredbyn. Kommunen deltog på två av Havs- och vattenmyndighetens workshops i Gävle och Umeå som en del av HaV:s regeringsuppdrag förslag till förvaltning av lax och öring. Samverkansträffar med Umeå och Skellefteå Kommun samt Länsstyrelsen Västerbotten kring förvaltningsfrågor. LONA-projekt Fiskräkning i Moälven En viktig del av arbetet med att ta fram en förvaltningsplan för Moälven är att förbättra våra kunskaper genom olika typer av biologisk uppföljning. I ett LONA-projekt utvärderades därför möjligheterna till att räkna uppvandrande lekfisk av främst lax och öring samt utvandrande smolt i Moälven. 10(13)
Rivning av Källfors kraftstation i Husån Under 2015 beviljades Örnsköldsviks kommun medel från Svenska Naturskyddsföreningen samt Länsstyrelsen Västernorrland, totalt 600 000 sek, för rivningen av Källfors kraftstation. Under september fick vi tillståndet från Mark och Miljödomstolen och under hösten påbörjades steg 1, rivning av dammen. Under vintern 2016 kommer steg 2, rivning av kraftstationen, utföras. Med hjälp av tunga fordon rivs dammen vid Källfors kraftstation. Fotograf: Erik Spade Biologisk återställning i Gideälven Under sommaren påbörjades projektet Biologisk återställning av Hemling- och Långstrandsforsarna i Gideälven i samverkan med Gideälvens FVO. Projektet planerar att pågå 2015-2017. Vid Gammelby kraftverk i Gideälven har mark- och miljödomstolen dömt en minimitappning på 6 m3/s under sommarhalvåret och 3 m3/s under vinterhalvåret. Domen tillkom efter att kommunen överklagat en tidigare dom med nolltappning till mark- och miljööverdomstolen. Tappningen vid Gammelby kraftverk överstiger rejält tappningen vid de fyra större nedströms liggande kraftverken där sommartappningen är 2 m3/s. Reservatsbildning Herrgårdsudden Processen för att bilda ett naturreservat på Herrgårdsudden i Köpmanholmen drog igång 2015. Under hösten hölls ett samråd med föreningar, allmänhet med flera genom möten, webbenkät och samrådsvandring i Herrgårdsparken. Kalkning I syfte att motverka försurning spreds ca 2300 ton kalk till 87 sjöar, 4 vattendrag och 2 våtmarker. Kostnaden för kalk och kalkspridning uppgick till 3,043 miljoner kronor. Den kommunala kostnaden var 148 tusen kronor, resten erhölls i statsbidrag. Under den senaste tioårsperioden har kalkningen minskat med ca 2000 ton vilket är ett resultat av minskat luftburet nedfall av svavel. 11(13)
Uppföljning algblomning Efter en algblomning 2013 i Lövsjösjön (Snippersjön), som är råvattenkälla för kommunen, beslutades att följa näringsbelastningen i sjön med analys av fosfor och kväve. Resultaten 2014 och 2015 visade måttlig belastning av både fosfor och kväve. Ingen algblomning har förekommit efter 2013. 3 Strategiskt miljöarbete 3.1 VA-plan En viktig förutsättning för både miljön och hälsan i Örnsköldsviks kommun är en väl fungerande VA-försörjning. Under 2015 inleddes en samverkan inom koncernen genom förarbetet med att förankra arbetet med projektet med VA-plan. Ett viktigt mål med planen är att identifiera områden där behovet att klarlägga VA-lösningar för befintlig och tillkommande bebyggelse är störst. Arbetet kommer att pågå fram till och med 2017. 3.2 Uppföljning av kommunens Miljö- och energistrategi Miljö- och energistrategin(mesen) innehåller lokala miljömål som kommunfullmäktige antog i december 2010. Syftet med MESen var att samla den kommunala ambitionen utifrån kommunens övergripande mål, nationella miljökvalitetsmål och en ambition för organisationens eget interna miljöarbete. Strategin är bred med en ansats i de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som behöver samverka med varandra. Målåren i dokumentet är 2014 och 2020 och under hösten 2015 gjordes en uppföljning av målen med målår 2014. Av de 56 mål som följdes upp var 36 stycken (64 %) inte uppfyllda, 14 stycken (27 %) bedömdes vara uppfyllda och resterande 6 stycken (9 %) ansågs antingen inte möjliga att följa upp då underlag saknas eller att åtgärder för måluppfyllelsen pågår. Kommunstyrelsen gav kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av Miljö- och energistrategin genom att i tre delmoment arbeta fram en policy för ekologisk hållbarhet, ta fram förslag till strategiområden för den ekologiska hållbarhetsdimensionen samt att göra en värdering av de ingående målen i Miljö- och energistrategin. 3.3 Projektet Hållbara resor Under 2015 startades projektet som ett samverkansprojekt i Västernorrland och drivs av sex kommuner i länet samt Landstinget, Din tur, Trafikverket, Kommunförbundet och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Projektet fokuserar på att minska koldioxidutsläppen vid tjänsteresor och arbetsresor till och från jobbet. Totalt antal anställda i medverkande organisationer är ca 27 000 personer. I kommunerna och landstinget arbetar reserådgivare med informationsinsatser, reserådgivning, investeringar och byggnationer. Som grund för projektet gick Örnsköldsviks kommun in med förstudien som utarbetades i projektet CERO-Y, ett tidigare samarbetsprojekt i länet. I CERO-Y projektet gjordes en kartläggning av våra tjänsteresor och arbetspendling. Kartläggningen ligger till grund för förslag på förbättringar som ska minska utsläppen från våra resor. Projektet hade ett energieffektiviseringsmål på 10 % och för att uppnå målet har en handlingsplan med konkreta åtgärder tagits fram. 3.4 Briggen Tre Kronor af Stockholm Under perioden 9 12 september besökte briggen Tre Kronor af Stockholm åter igen Örnsköldsvik. Båtklubbar och hamnansvariga bjöds in till information om ett mera hållbart hav. Under besöktes bjöds gymnasieelever in för besök på briggen samt ta del av miljöutställningen En etta med kök. 12(13)
Utställningen visar vad var och en kan göra i ditt hem för att minska din påverkan på Östersjön. Den är framtagen i samarbete med forskare vid Stockholms universitet och handlar om rester av läkemedel och kosmetika som spolas ut i våra vatten, kemikalier i plaster i leksaker och andra produkter som vi hittar i våra hem samt om ämnen som finns i vår mat och som misstänks kunna påverka oss. 3.5 Earth Hour För åttonde gången deltog kommunen i den årliga återkommande klimatmanifestationen Earth Hour genom att släcka ned drygt 2000 ljuspunkter i centrala delarna av staden. På Stora Torget arrangerades ett program med underhållning av Niclas Lundin & komp och Kulturskolans barnkör. Ca 300 personer deltog i gemenskapen och kunde lyssna på Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Leif Lindholm i ett tal där han tydliggjorde att den globala utmaningen med klimatfrågan rör oss alla och att var och en kan bidra till förändring. Både små och stora insatser är viktiga. Årets miljöpristagare till MiljÖrnen presenterades och under kvällen deltog BAE Systems VD Tommy Gustavsson Rask som i sitt tal belyste vikten av att alla bidrar till en omställning till hållbara energisystem. 3.6 Kommunalt beslut om inköp av elbilar Kommunstyrelsen beslutade i mars 2015 om att organisationen över en treårsperiod ska köpa in 10 stycken elbilar av personbil- och transportbilsmodell fördelat med fem av vardera modellen. Dessa elbilar kommer att drivas med förnybar el. Detta beslut möjliggör ett mera anpassat val av fordon till typ av resa och valmöjlighet till drivmedel, vilket på sikt ger goda möjligheter att minska vår klimatpåverkan och bli mer klimatsmarta i vårt resande. 13(13)