SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och barriär till hygienstol Sänggrind Rörelselarm (vid dörr, säng mm) Epilepsilarm Pejlingslarm BAKGRUND Äldre och funktionshindrade som har behov av kommunal omsorg har rätt att känna trygghet i sitt boende. Genom en god kvalitet och ett bra innehåll i verksamheten kan man ofta förebygga akuta situationer där det finns risk för att den enskilde utsätts för fara för liv eller hälsa. Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter (SOSFS 1980:87) om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17 och ändringen SOSFS 1997:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad att gälla. Några nya föreskrifter och allmänna råd kommer inte att utarbetas. I betänkandet (SOU 206:110 s.263) konstateras att de tvångs- och begränsningsåtgärder som i dag förekommer inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom är sådana som enligt regeringsformen (RF) kräver stöd i lag. Något specifikt sådant lagstöd finns, enligt utredaren, inte i dag. På samma sätt strider åtgärderna mot Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och den grundläggande friheten. Vidare konstateras att svensk grundlag (regeringsformen) förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för samhälleligt tvång utan lagstöd.
HUVUDREGEL Skyddsåtgärder får inte användas med syfte att beröva en person frihet men däremot som skydd eller hjälpmedel. De får heller inte användas för att ersätta personal eller på annat sätt medverka till att kvaliteten i vården äventyras. Personalen måste ha god kännedom om åtgärdens funktion och tillförlitlighet. INLÅSNING Dörrlås är en generell åtgärd som verksamheten har ansvar för. Lokala rutiner ska finnas. Helt klart är dock att inlåsning inte får ske. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, som i de flesta människors hem, men låset måste kunna öppnas av den enskilde själv. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den enskilde att öppna dörren och gå ut är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar viss tid att öppna. Om kodlås används måste koden kunna läsas och vara synlig intill dörren. Om den enskilde inte kan hantera kodlåset måste han/hon, utan dröjsmål, kunna få hjälp av personal att öppna dörren. NÖDRÄTT Någon laglig kvarhållningsrätt för boende i särskilda boendeformer finns inte. Om den enskilde kan befaras hamna i livshotande situationer får man hindra den enskilde. Nödrätten får dock inte användas för rutinmässiga ingripanden. Det måste avgöras från fall till fall om nödrätten kan användas. Personalen bör genom övertalning förmå den enskilde att stanna kvar. Om detta inte lyckas bör personalen eller närstående följa med ut, om det bedöms att den enskilde inte kan hitta tillbaka till bostaden SAMTYCKE Skyddsåtgärd får endast anbringas efter samtycke från den enskilde och om säkerheten för den enskilde annars sätts i fara. Närstående, god man eller förvaltare kan inte samtycka till eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda tvångsåtgärder. OM DEN ENSKILDE INTE HAR FÖRMÅGA ATT UTTRYCKA SITT SAMTYCKE UTAN I STÄLLET GENOM SIN REAKTION VISAR HUR ÅTGÄRDEN UPPLEVS FÅR DETTA VARA VÄGLEDANDE FÖR STÄLLNINGSTAGANDE OM ÅTGÄRD KAN SÄTTAS IN ELLER INTE. BEDÖMNING MÅSTE GÖRAS I VARJE ENSKILT ÄRENDE OCH UTIFRÅN DEN AKTUELLA SITUATIONEN. SKYDDSÅTGÄRDEN SKA ANPASSAS EFTER DE BEHOV SOM DEN ENSKILDE HAR. BEDÖMNING Beslut om skyddsåtgärd måste alltid föregås av en grundläggande individuell bedömning, utförd av personal med rätt kompetens. Den personliga integriteten och respekten för den enskilde måste alltid finnas med i bedömningen. Att fatta generella beslut om att ta bort åtgärder utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård. Sidan 2 av 8
Det måste alltid fattas ett beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad denne uttrycker i ord eller handling. DOKUMENTATION Bedömning, samtycke, åtgärd, tid för uppföljning/utvärdering mm dokumenteras i den enskildes journal samt i genomförandeplanen. Vid behov kan blankett Samtycke till användning av skyddsåtgärd användas, se bilaga. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Behov och funktion ska följas upp och utvärderas enligt journal och genomförandeplan. ANSVAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)/Socialt ansvarig samordnare (SAS) ansvarar för att det finns riktlinjer för användning, underhåll och kontroll av skyddsåtgärder. MAS/SAS ska ha kännedom om omfattningen av användandet av åtgärderna. eller motsvarande ansvarar för att personalen har kännedom om de skyddsåtgärder som används samt gällande riktlinjer. Vidare ska enhetschef och personal fortlöpande diskutera de etiska frågor som kan uppstå kring den enskilde. De skall också samråda och informera närstående, god man eller förvaltare däremot kan dessa inte företräda den enskilde när det gäller samtycke. ansvarar även för att skyddsåtgärder förs in i den enskildes genomförandeplan, övrig dokumentation enligt SoL samt utredning vid avvikelse. Legitimerad personal ansvarar för bedömning av behov, val av lämplig skyddsåtgärd och uppföljning. Vid behov ska samråd ske med övriga berörda. Dokumentation skall göras i den enskildes journal. I uppföljningsansvaret ingår även kontroll av att omvårdnadspersonal följer givna instruktioner. Omvårdnadspersonal ansvarar för att följa givna instruktioner för den enskilde och att följa angivna kontrollrutiner. Vidare att rapportera och dokumentera iakttagna förändringar och vid behov uppdatera genomförandeplan. Sidan 3 av 8
BÄLTE, SELE, RULLSTOLS- OCH BRICKBORD OCH BARRIÄR TILL HYGIENSTOL Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och har stora svårigheter att bibehålla sin kroppsställning i sittande Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och där fall ur stol ska förhindras. Funktionsnedsättning som medför stora svårigheter att bibehålla kroppsställning sittande i rullstol/hygienstol/fåtölj Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och har behov åtgärd för att hindra fall ur rullstol/hygienstol vid transport. Funktionsnedsättning som medför begränsning i att bedöma sin förmåga att gå och behov finns att hindra personen att resa sig. MÅL MED HJÄLPMEDLET Möjliggöra en bibehållen kroppsställning i sittande. Möjliggöra aktivitet. Förhindra glidning eller fall ur rullstol/hygienstol/fåtölj Förebygga fall. Utredning av avvikelse Legitimerad sjuksköterska i samråd med arbetsterapeut Legitimerad sjuksköterska Arbetsterapeut Resursenheten SÄNGGRIND Personer med funktionsnedsättning som medför svårigheter att förflytta sig i liggande ställning i sängen. Personer med funktionsnedsättning som innebär desorientering till rum och person, nedsatt minnesfunktion, nedsatt emotionell funktion, motorisk oro. Personer som känner sig otrygga i säng. Aktivitetsbegränsning som innebär svårigheter att förflytta sig i liggande ställning i sängen. Sidan 4 av 8
Funktionsnedsättning som medför risk att falla ur sängen, stiga ur sängen och falla eller känsla av otrygghet hos personen. MÅL MED HJÄLPMEDLET Möjliggöra självständiga lägesändringar i sängen och/eller mer aktivt kunna medverka i personlig omvårdnad i säng. Möjliggöra en bibehållen liggande ställning i säng och minska risken att personen faller ur/stiger ur sängen och faller. Ge trygghet och ökad säkerhet. Utredning av avvikelse Legitimerad sjuksköterska i samråd med arbetsterapeut Legitimerad sjuksköterska Resursenheten Förskrivande enhet SKYDDSLARM Om den enskilde samtycker kan skyddslarm användas med avsikt att påkalla uppmärksamhet i akuta medicinska lägen, vid risk för falltillbud och/eller försvinnanden. RÖRELSELARM(VID SÄNG OCH DÖRR) Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som innebär nedsatt minnesförmåga och/eller svårigheter att ta ställning till och fatta egna beslut. Personer med funktionsnedsättningar som innebär risk att falla och skada sig. Aktivitetsbegränsningar som medfört tillbud avseende fall, försvinnande eller andra inte önskvärda händelser vid upprepade tillfällen och där händelsen kan innebära skada eller risk för skada för den enskilde eller dess omgivning. MÅL MED LARMET Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer. LARM I ORDINÄRT BOENDE KOPPLAT TILL TRYGGHETSLARM Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska Larmansvarige i hemtjänsten Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska Sidan 5 av 8
Anpassning av larm Utredning av avvikelse i samråd med arbetsterapeut Larmansvarig i hemtjänsten Hemtjänsten LARM I ORDINÄRT BOENDE INOM PERSONKRETS LSS KOPPLAT TILL TRYGGHETSLARM Anpassning av larm Utredning av avvikelse LSS-handläggare i samråd med sjuksköterskan inom LSS LSS-handläggare i samråd med sjuksköterska inom LSS Hemtjänsten LARM I ORDINÄRT BOENDE, EJ KOPPLAT TILL TRYGGHETSLARM (BRUKAS AV ANHÖRIG) Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska Anpassning av larm i samråd med arbetsterapeut Hemtjänsten Utredning vid avvikelse LARM I SÄRSKILT BOENDE (INKLUSIVE LSS) Anpassning av larm Utredning vid avvikelse Respektive enhetschef i samråd med sjuksköterska ansvarig för larm Respektive enhetschef i samråd med sjuksköterska Respektive enhetschef i samråd med arbetsterapeut ansvarig för larm Förskrivande enhet Respektive enhetschef Sidan 6 av 8
EPILEPSILARM Personer med diagnostiserad epilepsi som får anfall. Anfall som medför skada eller risk för skada för den enskilde och där behov av medicinsk insats eller stöd från annan person finns. MÅL MED LARMET Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer. Legitimerad sjuksköterska i samråd med patientansvarig läkare Meddelas MAS Legitimerad sjuksköterska ansvarig för larm Förskrivande enhet Utredning vid avvikelse Respektive enhetschef PEJLINGSLARM/NÖDSÄNDARE Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som innebär nedsatt minnesförmåga och/eller svårigheter att ta ställning till och fatta egna beslut och saknar förmåga att orientera sig. Aktivitetsbegränsning som medför att den enskilde inte kan orientera sig i omgivningen och där det hänt att den enskilde gått iväg, eller där det finns risk för att den enskilde går iväg, utan att hitta tillbaka. Alla andra alternativ ska vara prövade, såväl personella resurser som andra tekniska hjälpmedel. MÅL MED LARMET Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer. Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska Larmansvarig i hemtjänsten Biståndshandläggare i samråd med sjuksköterska Larmansvarig i hemtjänsten Hemtjänsten Utredning vid avvikelse Respektive enhetschef Sidan 7 av 8
OM PERSON MED PEJLINGSLARM AVVIKER Se lokal rutin ÖVRIGT OM LARM Lokala rutiner skall finnas för vem som ansvarar för inköp, installation, teknisk service och återtagande. Rutiner för handhavande och kontroll av larmfunktionen ska finnas tillgängliga på varje arbetsplats. Ett larm får inte kopplas bort utan föregående kontakt med beslutsfattare och enhetschef eller motsvarande. Om ett larm behöver stängas av tillfälligt måste annat alternativ till tillsyn erbjudas, till exempel personella resurser. Den tillfälliga förändringen ska rapporteras till berörd personal samt dokumenteras i den enskildes journal och omvårdnadsdokumentation. REGISTER Samtliga individuellt förskrivna larm skall registreras. Möjlighet till spårbarhet skall finnas. STRÖMLÖSHET Särskilt boende SOL/LSS Eventuellt reservaggregat används Tillsynsbesök planeras och genomföras utifrån den enskildes behov se individuell plan Ordinärt boende Tillsynsbesök planeras och genomföras utifrån den enskildes behov se individuell plan FUNKTIONSKONTROLL Efter strömavbrott och åskväder ska alla larm kontrolleras extra. FÖRRÅD Larm, reservdelar och tillbehör som inte används skall förvaras i ett gemensamt förråd. Den som återtar larmet har ansvar för att larmet återförs till ovan nämnda förråd. Sidan 8 av 8