1 (6) Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II Kursbeskrivning VT 2012 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas i Sociologi I, med tyngdpunkt på klassisk och modern, väletablerad teori. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar om teorier och som har haft stor betydelse för ämnets utveckling samt en föreläsning som tar upp mer vetenskapsfilosofiska frågor kopplat till de sociologiska klassikerna. Under seminarier diskuteras föreläsningarnas innehåll utifrån frågor som syftar till att fördjupa förståelsen av kursens innehåll. Ingen undervisning är obligatorisk. Examinationen sker genom individuell hemtenta. Mer aktuell information kommer att finnas på kursens Mondoplats (www.mondo.su.se). Där kommer även kursens hemtenta att läggas ut. Delkursens lärandemål I. Kunskaper och förståelse Efter genomgången kurs skall du - kunna redogöra för innebörden av centrala sociologiska, teorier och perspektiv och deras vetenskapsfilosofiska antaganden, - kunna ange skillnader och likheter mellan olika sociologiska teorier. II. Färdigheter och kompetenser Efter genomgången kurs skall du kunna använda sociologiska och teorier för att förstå och förklara sociala fenomen. III. Värderingar och förhållningssätt Efter genomgången kurs skall du visa både öppenhet och kritiskt förhållningssätt mot olika sociologiska teoriers utgångspunkter och idéer och visa redlighet i återgivningen av dessa (utifrån litteraturen). Litteratur Boglind, A., Eliasson, S., Månson, P. (2005) Kapital, rationalitet och social sammanhållning 5:e reviderade upplagan. (BEM) Goffman, E. (2005) Jaget och maskerna. Nordstedts. (EG) Merton, R. K. (1938) Social structure and anomie American Sociological Review, 3 (5): 672-682. (laddas ner via universitetsbibliotekets hemsida www.sub.su.se) Månson, P.(red) (2007) Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. Nordstedts. (kap 1, 4-5, 7-9, 11) (PM)
2 (6) Weber, M. (1978) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos. (s.7-87) (MW) Kompendium med texter av/om Marx, Durkheim, Simmel, Merton, Habermas, och Bourdieu. Om ni får tag på äldre kompendier, se till att få tag på de texter som saknas där på annat sätt. Undervisning Föreläsningar Datum och tid Innehåll Lärare Sal Läsanvisningar Mån 16/1 9-10 Introduktion Evertsson D7 PM kap 1 Tis 17/1 13-15 Marx Evertsson A5137 Marx i komp; Marx i BEM; kap 4 i PM Tors 19/1 13-15 Weber Evertsson B5 MW; Weber i BEM; kap 8 i PM Tis 24/1 10-12 Durkheim G-salen Durkheim i komp; Durkheim i BEM Tors 26/1 13-15 Simmel B4 Simmel i komp Tis 31/1 10-12 Merton Lars Udéhn G-salen Mertons artikel; Merton i komp Tors 2/2 11-13 Goffman C6 EG; kap 5 i PM Tis 7/2 13-15 Bourdieu D7 Bourdieu i komp; kap 11 i PM Tors 9/2 13-15 Habermas Udéhn B5 Habermas i komp; kap 9 i PM Tis 14/2 10-12 Genomgång inför tentan Evertsson B5 All
3 (6) Seminarier Seminarierna är till för att befrämja fördjupad förståelse av litteraturen genom att fördjupa diskussionen av vissa aspekter av teorierna som kursen handlar om, hur de kan tillämpas och vad som skiljer dem åt respektive förenar dem. Avsikten är att du ska utnyttja dessa tillfällen för att ventilera din egen läsning av litteraturen genom diskussion och utbyte av olika tolkningar och synpunkter. För att seminarierna ska bli givande och intressanta är det därför mycket viktigt att du har gått igenom seminariefrågorna i förväg, läst litteraturen och helst diskuterat med dina kurskamrater. Din egen förberedelse inför och ditt engagemang i seminarierna är helt avgörande för diskussionernas innehåll och kvalitet! Tanken är alltså inte att seminarieläraren ska hålla en förkortad föreläsning eller frågestund - självklart kan frågor besvaras, men syftet är att du och dina studiekamrater ska diskutera själva. Seminarier schema Grupp 1 Datum och tid Innehåll Lärare Sal Fre 20/1 10-12 Marx och Weber Evertsson F3154 Tis 31/1 13-15 Durkheim och Simmel U26 Fre 3/2 10-12 Merton och Goffman F3154 Fre 10/2 10-12 Habermas och Bourdieu F3154 Grupp 2 Datum och tid Innehåll Lärare Sal Fre 20/1 13-15 Marx och Weber Evertsson F299 Fre 27/1 14-16 Durkheim och Simmel E413 Fre 3/2 13-15 Merton och Goffman D220 Fre 10/2 13-15 Habermas och Bourdieu F289 Examination Delkursen tenteras genom en individuell hemtenta. Omtentor sker i form av salskrivningar. Tisdagen den 14 februari efter föreläsning (ca kl. 13.00) läggs hemtentan ut på Mondo. Hemtentan delas också ut på föreläsningen samma dag. Tisdagen den 21 februari kl. 17:00 ska svaren senast vara inlämnade till Studentexpeditionen B986.
4 (6) Vid sjukdom e d som gör att hemtentan inte kan lämnas in i tid ska kursansvarig kontaktas så fort som möjligt. Läkarintyg ska visas vid inlämning av tentan. Observera att hemtentor som utan godtagbar anledning kommer in för sent inte rättas, istället hänvisas till salskrivningen. Tid och lokal för salskrivning meddelas på institutionens hemsida (se under Student > Tentamensinformation) Betygskriterier Betygskriterium/ Bedömning Redogörelse av och antaganden Jämförelse av Användning av Förhållningssätt Bra Utförlig redogörelse av, teorier och antaganden Klar, utförlig och analyserande jämförelse Övertygande och självständig användning av Kritiskt och självständigt förhållningssätt till litteraturen Vissa brister Tydlig redogörelse av, teorier och antaganden Tydligt försök att ange skillnader och likheter mellan Relevant och tydlig användning av Öppet förhållningssätt gentemot litteraturen Underkänt Oklar redogörelse, centrala aspekter saknas Oklar jämförelse, centrala jämförelsepunkter saknas Användning av irrelevanta, otydlig applicering Osjälvständigt förhållningssätt Allt som gäller för bra förutsätter det som står under vissa brister. För A krävs att din tenta är bra gällande samtliga kriterier. För B krävs bra på alla kriterier utom ett. För C krävs bra på alla kriterier utom två. För D krävs bra på ett kriterium. För E krävs vissa brister på alla kriterier. För Fx krävs vissa brister på minst två kriterier. Färre än två kriterier med vissa brister ger betyg F. Om du har fått betyget Fx eller F på examinationen har du rätt att genomgå ytterligare prov (så länge kursen ges) för att uppnå lägst betyget E. Observera att Fx inte ger rätt till att komplettera utan att salskrivning gäller för både Fx och F. Om du har fått lägst betyget E på prov får du inte genomgå förnyat prov för att försöka få ett högre betyg. Lärare Marie Evertsson (kursansvarig, nås lättast via e-post: marie.evertsson@sociology.su.se) Magnus (magnus.haglunds@sociology.su.se) Lars Udéhn (lars.udehn@sociology.su.se)
5 (6) Instuderingsfrågor till kurslitteraturen För att underlätta inläsningen av litteraturen och vad som är viktigast att förstå i denna kan det vara bra att fundera över hur du skulle besvara följande frågor i relation till de teorier de syftar på. Frågorna behöver alltså inte besvaras skriftligt eller lämnas in. Observera att andra, mer utförliga frågor kommer att diskuteras på seminarierna. Marx 1. Enligt Marx finns det fyra aspekter av alienation i det kapitalistiska samhället. Vilka är de? 2. Marx är historisk materialist. Vad innebär det? Redogör för (a) Marx materialism och (b) det historiska i denna materialism. 3. Två av Marx berömda metaforer är dem om bas och överbyggnad. Förklara vad han menar med dessa termer och hur de förhåller sig gentemot varandra. 4. Redogör för de grundläggande dragen i Marx mervärdeslära. Weber 1. Vad är en idealtyp? 2. Redogör för innebörden av Webers fyra idealtyper av socialt handlande. 3. Vad menar Weber med legitim ordning? På vilka sätt kan sociala ordningar få legitimitet? 4. Redogör för grunddragen i den asketiska protestantismens yrkesetik. Hur bidrar den till att förklara uppkomsten av kapitalismen? 5. Redogör för Webers tankar kring rationaliseringstendensen i historien. Durkheim 1. Vad är ett socialt faktum? 2. Vad menar Durkheim när han säger att sociala fakta bör behandlas som ting? 3. Durkheim skriver i "Sociologins metodregler" att sociala fenomen befinner sig "utanför individerna". Vilka argument använder Durkheim sig av som grund för detta påstående? 4. Durkheim identifierar olika typer av självmord. Vad kännetecknar var och en av dem? 5. I boken om samhällets arbetsdelning identifierar Durkheim två olika typer av social sammanhållning. Vad utmärker respektive sammanhållningtyp? 6. I Durkheims analys av det religiösa livets elementära former använder han sig av en viktig åtskillnad mellan det sakrala och det profana. Vad utmärker detta spar och hur fungerar denna åtskillnad i det sociala livet? Simmel 1. Simmel brukar beskrivas som dualist. Vad innebär det? 2. Vad menar Simmel när han talar om att interaktioner kan utkristalliseras till strukturer? 3. Vad ligger, enligt Simmel, bakom den moderna storstadsmänniskans strävan efter extrema uttryck? 4. Vad avser Simmel med distinktionen form och innehåll? Försök exemplifiera. 5. Vad kännetecknar den idealtypisk karaktären främlingen (i essän med samma namn)?
6 (6) Merton (kommer senare)? Goffman 1. Vad menar Goffman med situationsdefinitionen? 2. Vad menar Goffman med personlig front inklusive uppförande/inramning? 3. Vad menar Goffman med team? 4. Vad menar Goffman med främre regionen (inklusive dekorum) respektive bakre regionen? 5. Vad menar Goffman med intrycksstyrning (impression management)? Bourdieu 1. Hur är Bourdieus fält relaterat till det sociala rummet? 2. Bourdieu menar att hans olika kapital inte är socialt neutrala. Vad menar han med det? 3. Bourdieu var på flera sätt gränsöverskridande. Ge några exempel på det. 4. Vad avser Bourdieu med symboliskt kapital och vad skiljer denna form av kapital från de tre övriga kapitalformerna? Habermas 1. Vad innebär kommunikativt respektive ändamålsrationellt handlande? 2. Vad innebär livsvärlden respektive systemen? 3. Hur ser relationen mellan de två handlingstyperna (fråga 1) och livsvärlden och systemen ut i traditionella respektive moderna samhällen? 4. I det (sen)kapitalistiska samhället, vilket förhållande råder mellan vetenskap och teknik i å ena sidan och politik (och ideologi) å andra sidan? 5. Hur kan Habermas övergripande mål med utvecklingen av sin samhällsteori beskrivas i korthet? Diskussionsfrågor till seminarierna Delas ut tidigt under kursen samt kommer att finnas tillgängliga på Mondo därefter.