ÅRLIG UPPFÖLJNING 2017 Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö Datum: 2017-03-08 Status (utkast eller slutlig): slutlig Ansvarig myndighet: Boverket Kontaktperson: Isabelle Ripa E-postadress: isabelle.ripa@boverket.se Telefon: 0455-353187 Redovisningen är beslutad av: avdelningschef Göran Persson Referens (diarienummer e. dyl.): 361/2017 I samråd med (i förekommande fall): Naturvårdsverket Efter samråd med: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, xxxxtransportstyrelsen, RUS (Regional miljömålssamverkan) God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regeringen har fastställt tio preciseringar: Hållbar bebyggelsestruktur: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur: Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 2 (17) minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel: Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden: Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö: Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö: Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Sammanfattning NEJ Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, riktningen är neutral. Högkonjunktur, en kraftigt ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestning på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet. TABLÅTEXT Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. KORT SAMMANFATTNING Tydliga internationella ställningstaganden som klimatavtalet från Paris och New Urban Agenda från Quito kan lyfta miljöarbetet och utgöra viktig vägledning för
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 3 (17) Sveriges samhällsaktörer. Det finns flera ekonomiska stöd som kan bidra till miljökvalitetsmålet och till omställningsarbetet för ett mer hållbart Sverige. Många kommuner har fortsatt bostadsbrist vilket leder till hårt marktryck. Det ökade bostadsbehovet kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Den byggda miljöns kulturvärden får ofta stå tillbaka i dagens snabbare processer och hårda byggtryck. Bilen fortsätter vara det dominerande transportslaget och antalet personkilometer med bil har ökat de senaste två åren. Det är en utmaning att bryta trenden. Stadsmiljöavtal bidrar till förutsättningar för att hjälpa kommunerna att minska bilresandet. De senaste årens ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen har bland annat inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn bedöms minska något. Det stora behovet av många nya bostäder innebär dock en stor utmaning för byggsektorn. Mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Resultat Bebyggelsestruktur och transporter Hållbar bebyggelsestruktur och hållbar samhällsplanering (precisering 1 och precisering 2) 2015 fattades beslut om det nya klimatavtalet från Paris. I oktober 2016 hade 55 länder, som tillsammans står för 55 procent av de globala utsläppen, ratificerat avtalet som därför trädde i kraft den 4 november. New Urban Agenda antogs under FN-konferensen Habitat III i Quito, Ecuador under året. New Urban Agenda är en färdriktning för hållbar stadsutveckling inom ramen för Agenda 2030. I Sverige har många kommuner fortsatt bostadsbrist, vilket leder till hårt marktryck. 1 Boverkets senaste byggbehovsprognos visar att behovet fram till 2025 bedöms vara 710 000 nya bostäder. 2 Regeringsuppdraget PBL Kompetens har pågått sedan 2014 och avslutades i december 2016. Webbutbildningar om bland annat klimatanpassning, buller och avvägningar mellan olika intressen har tagits fram. 3 Boverket har även lämnat stöd till ett antal utvecklingsprojekt där 1 Länsstyrelserna, 2016. Regional uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 2 Boverket, 2016. Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder. Länk: http://www.boverket.se/sv/omboverket/publicerat-av-boverket/nyheter/reviderad-prognos-for-byggbehovet-av-bostader1/ 3 Boverket, 2016. Webbutbildningar. Länk: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/webbutbildningar/
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 4 (17) kommuner samverkat, exempelvis BEST (om ekosystemtjänster) 4 och God arkitektur inom ramen för PBL. 5 Boverket har tagit fram en vägledning för kommuner om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan. Vägledningen ger stöd så att översiktsplanen bidrar till att nå miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Breda samarbeten, dels inom kommunen och dels mellan kommunen och övriga samhällsaktörer, är viktiga för att få till stånd en översiktsplanering som verkar för en minskad klimatpåverkan. Många kustkommuner har under 2016 initierat planeringsinsatser som rör kustoch havsområden. Orsakerna till detta är bland annat att Havs- och vattenmyndigheten har inlett ett arbete med nationell havsplanering och att länsstyrelserna i kustlänen tagit fram faktaunderlag som rör kust- och havsområdena. Infrastruktur samt kollektivtrafik, gång och cykel (precisering 3 och precisering 4) Bilen fortsätter att vara det dominerande transportslaget. Antalet personkilometer med bil ökade såväl 2014 som 2015, och nådde vid årsskiftet 2015/2016 högre än under något år på 2000-talet (se figur 15.1 och figur 15.2). 6 4 Länk: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/pbl-kompetens/stod-till-nationellautvecklingsprojekt/hitta-projekt/best-boverket-och-ekosystemtjansterna/ 5 Länk: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/pbl-kompetens/stod-till-nationellautvecklingsprojekt/hitta-projekt/god-arkitektur-inom-ramen-for-pbl/ 6 Trafikanalys, 2016. Statistik: 2000-2015. Länk: http://www.trafa.se/vagtrafik/transportarbete-4164/
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 5 (17) Figur 15.1 Persontransporter, totalt 2000 2015. miljoner personkilometer 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Personbil, MC Buss, tunnelbana, spårvagn Gång, cykel, moped Järnväg Inrikesflyg Figuren visar persontransporter, uttryckt i antal personkilometer, fördelat på olika transportslag. Bilen fortsätter att vara det dominerande transportslaget. Trenden sedan 2013 är att resorna med personbil ökar. Källa: Trafikanalys, 2016. Figur 15.2 Persontransporter, utom personbil och motorcykel, 2000 2015. miljoner personkilometer 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Buss, tunnelbana, spårvagn Gång, cykel, moped Järnväg Inrikesflyg Figuren visar persontransporter, uttryckt i antal personkilometer, fördelat på olika transportslag (exklusive personbil och motorcykel). Persontransporter på järnväg har ökat något, medan det knappt har skett någon förändring för övriga trafikslag. Figuren är en detalj från figur 15.1. Källa: Trafikanalys, 2016.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 6 (17) 2016 års stadsmiljöavtal har haft två ansökningsomgångar. 7 Totalt har 24 kommuner fått stöd, beslutat av Trafikverket, och det totala stödet uppgår till cirka 725 miljoner kronor. Exempelvis har stöd getts för upprustning och nybyggnad av centrumnära hållplatser, separata kollektivtrafikkörfält och regionala superbussar. God livsmiljö Natur- och grönområden (precisering 5) Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en folder om ekosystemtjänster i staden (se figur 15.3). 8 Nya texter om ekosystemtjänster i den byggda miljön har publicerats på Boverkets webbplats. 9 Figur 15.3 Ekosystemtjänster i staden. Ekosystemtjänster i staden kan delas upp i olika kategorier. För en hållbar utveckling av städer och tätorter är det viktigt att samspela med och utveckla naturens ekosystemtjänster. Källa: Boverket och Naturvårdsverket, 2016. 7 Förordning 2015:579 om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. 8 Länk: http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-isverige/ekosystemtjanster/bilder-och-material/natu_4260_ekotj%c3%a4nster_staden_uppslagutskrift.pdf 9 Boverket, 2016. Länk: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-markoch-vatten/ekosystemtjanster/
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 7 (17) Inom ramen för regeringsuppdraget Plattform för hållbar stadsutveckling ordnade Boverket tillsammans med Naturvårdsverket ett seminarium med fokus på samverkan mellan olika aktörer kring ekosystemtjänster i staden. 10 På Plattformsdagarna genomfördes också två kunskapsdialoger. Inom utbildningssatsningen PBL kompetens har Boverket tagit fram en webbutbildning om klimatanpassning i planeringen, där värdet av gröna och blå områden särskilt lyfts fram. 11 Kulturvärden i bebyggd miljö (precisering 6) Riksantikvarieämbetet pekar i en förstudie på att den byggda miljöns kulturvärden i dagens snabbare processer och hårda byggtryck ofta får stå tillbaka, trots att kulturvärden är ett allmänt intresse enligt PBL. 12 Under året har Myndigheten för kulturanalys för första gången tagit fram officiell statistik för kulturmiljöområdet. Sammanställningen visar att väsentlig statistik saknas och att befintliga datakällor behöver utvecklas. 13 Det finns också ett stort underskott på antikvarisk kompetens bland kommunerna, vilket ger sämre förutsättningar för att tillvarata och utveckla kulturmiljöns värden vid förändringar eller tillägg i stadsmiljön. 14 Boverket har under 2016 kompletterat Boverkets byggregler med ett allmänt råd om begreppen särskilt värdefull och förvanskning. 15 Tillsammans med Riksantikvarieämbetet har Boverket informerat om riksintressen på två regionala utbildningar med deltagare från sex länsstyrelser. God vardagsmiljö (precisering 7) Mellan 2014 och 2016 har Boverket fördelat medel till utvecklingsprojekt för att skapa jämställda offentliga miljöer. 16 Totalt har 24 projekt fått stöd. Stödet har bland annat använts till att anlägga en jämställd och tillgänglig temalekplats i Eslöv. Tre av projekten finns dokumenterade i korta filmer på Boverkets webbplats. 17 I november 2016 hölls en slutkonferens om projekten med 95 deltagare från främst kommuner. Boverket beslutar om stöd till utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. 18 Boverket har beviljat 115 ansökningar för 198 miljoner kronor. Exempelvis har stöd beviljats för att anordna en 10 Länk: http://hallbarstad.se/plattformen-blog/ta-vara-pa-ekosystemtjansterna-i-byggandet/ 11 Boverket, 2016. Webbutbildningar. Länk: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/webbutbildningar/ 12 Riksantikvarieämbetet. Länk: http://www.raa.se/2016/07/utvardering-om-effekter-pa-kulturmiljon-efterforenklingar-i-plan-och-bygglagen/ 13 Myndigheten för kulturanalys, 2016. Kulturfakta 2016:2 Kulturmiljöstatistik. 14 RUS och Boverket, 2015. Miljömålsenkät 2015. Länk: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/oppna-data/miljomalsenkaten/ 15 BBR 23 avsnitt 1:221 16 Förordning 2013:1102 om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter 17 Boverket. Länk: http://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/kommuner/stod-och-bidrag-som-inte-langregar-att-soka/jamstallda-offentliga-miljoer/beviljade-stod/ 18 Förordning 2016:398 om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 8 (17) mångfunktionell ny mötesplats i parkmiljö i Gottsunda i Uppsala kommun (Lina Sandells park). I arbetet har Boverket samverkat med Statens konstråd och Statens kulturråd, vars verksamhet inom regeringsuppdraget Äga rum rör samma typ av bostadsområden. I oktober 2016 hölls konferensen Gestaltning och PBL med fokus på gestaltningens betydelse för en god livsmiljö och dess koppling till plan- och bygglagen. Boverket ordnade konferensen tillsammans med Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet samt Arkitektur- och designcentrum (ArkDes). Omkring 340 personer från kommuner, länsstyrelser, domstolar, bygg- och konsultbranschen, departement och akademin deltog. Den variationsrika dagen lyfte bland annat betydelsen av en nationell arkitekturpolitik och frågan om hur stadskvaliteter kan nås genom att använda en aktiv markpolitik. Hälsa och säkerhet (precisering 8) Under våren 2016 publicerades en film om akustisk design och goda ljudmiljöer på Boverkets webbplats. 19 Filmen syftar till att starta en diskussion samt informera om nya sätt att minska buller och arbeta för hållbara och trivsamma städer. Boverket har också tagit fram sju webbutbildningar om buller. 20 Sedan 2015 ska beräknade ljudnivåer för omgivningsbuller redovisas vid planläggning och bygglov. Dessa ljudnivåer ska även accepteras vid senare tillämpning enligt miljöbalken. Därför har det blivit än viktigare att bullerfrågor hanteras noggrant i planeringsprocessen. Boverket har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting tagit fram två metoder som kan användas som underlag vid översiktliga bedömningar av vägtrafikbuller. 21 Arbetet inom den nationella samordningen av omgivningsbuller har fortsatt i samverkan med Naturvårdsverket (sammankallande), Trafikverket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Under året har rapporter publicerats om riktvärden och kunskapsunderlag om stomljud 22 och vibrationer 23 samt översyn av nationella metoder för beräkning och mätning av buller. 24 Boverket utarbetade under 2016 en strategi för att bättre samordna och utveckla hanteringen av olika typer av material som kommer i kontakt med dricksvatten. 25 I arbetet samrådde Boverket med Livsmedelsverket, 19 Boverket. Länk: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/halsa-och-klimat-isamhallsplaneringen/buller-beror-manga/buller-i-planeringen/god-ljudmiljo-och-akustisk-design/ 20 Boverket, 2016. Webbutbildningar. Länk: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/webbutbildningar/ 21 Boverket och SKL, 2016. Hur mycket bullrar vägtrafiken? 22 WSP, 2015. Stomljud. Beskrivning och genomgång av riktvärden för spår- och vägburen trafik. 23 Ögren Mikael, Västra Götalandsregionen, Miljömedicinskt centrum, 2016. Vibrationer inomhus från trafik. 24 Structor, 2016. Enhetlig utbredningsmetod för buller. 25 Boverket, 2016. Rapport 2016:15 Strategi för material i kontakt med dricksvatten.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 9 (17) Kemikalieinspektionen och Swedac. Bland annat innebär strategin att berörda myndigheter så snart som möjligt ska publicera information om sina ansvarsområden och om nuvarande regler. Sverige bör också undersöka möjligheterna att ta aktiv del i det arbete som bedrivs inom Europa för att få till stånd gemensamma europeiska regler på området. Med syfte att rusta upp skollokaler, förbättra lär- och arbetsmiljö samt att minska miljöpåverkan har regeringen beslutat om särskilt statsbidrag. 26 Vid årsskiftet 2016/2017 hade beslut tagits om bidrag på sammanlagt 145,7 miljoner kronor. Stöd har till exempel beviljats för byte av ventilationsanläggning samt byte av belysning och fönster. Från och med juni 2016 är det också möjligt att söka bidrag för upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 27 Vid årsskiftet 2016/2017 hade beslut tagits om bidrag på sammanlagt 22,6 miljoner kronor för åtgärder i utomhusmiljön. Exempelvis har stöd beviljats för montering av lekutrustning, bullerplank och dränering av mark. Enligt EU:s strålskyddsdirektiv ska alla medlemsländer, senast i februari 2018, upprätta en nationell handlingsplan för att hantera riskerna med exponering för radon. 28 Handlingsplanen ska bland annat innehålla strategier för hantering av de långsiktiga riskerna till följd av radonexponering i såväl bostäder som i offentliga byggnader och på arbetsplatser. Strålsäkerhetsmyndigheten påbörjade under 2016 Sveriges arbete med att ta fram handlingsplanen i ett samarbete med berörda myndigheter, bland annat Boverket och Folkhälsomyndigheten. Inom området fukt i byggnader är det positivt att material- och byggindustrin nu gör tydliga insatser för att utvärdera tekniska lösningar och lämna garantier för putsade fasader. För våtrum är det däremot oroande att tester visar att flertalet tätskiktsdukar läcker i skarvarna. Risken för fukt och mögel ökar om tätskiktet är otätt, särskilt i de fall då kartongklädd gips används bakom tätskiktet. Byggnader och resurshushållning Hushållning med energi- och naturresurser (precisering 9) Bygg- och fastighetssektorn orsakar betydande miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för upp till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer (se tabell 15.1). Sektorn står för 31 procent av allt avfall och cirka 23 procent av allt farligt avfall. 29 Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom importerade varor. Utsläppen av växthusgaser från importvaror uppskattas till cirka 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sektorn importerar mer miljöfarliga kemiska produkter än vad som produceras i Sverige. 26 Förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 27 Förordning (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. 28 EU:s strålskyddsdirektiv 2013/59/Euratom 29 Obs. Avfallsstatistiken är inte beräknad ur ett livscykelperspektiv.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 10 (17) Tabell 15.1 Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn 2014. Tabellen redovisar miljöindikatorer för dels utsläpp och dels användning av energi och kemikalier ur ett livscykelperspektiv. Uppgifterna kommer från Boverkets miljöindikatorer. Källa: Boverket, 2016. Miljöindikatorer, bygg och fastighetsförvaltning 2014 Utsläpp från sektorn, inhemsk produktion Sektorns andel av totala utsläpp i Sverige (procent) Utsläpp från inhemsk produktion och import Växthusgaser (ton CO 2-11 568 305 19 % 20 248 149 ekvivalenter) NO x (ton) 28 840 11 % 43 114 SO 2 (ton) 8 333 13 % 12 713 Partiklar (ton) 12 871 25 % 14 653 Användning i sektorn, inhemsk produktion Sektorns andel av total användning i Sverige (procent) Total användning i inhemsk produktion och import Total bränsleanvändning 79 31 % 88 (TWh) därav biobränslen (TWh) 50 58 % 52 därav fossila bränslen (TWh) 28 17 % 36 Miljöfarliga kemikalier (ton) 65 385 4 % 230 494 Hälsofarliga kemikalier (ton) 1 975 063 17 % 3 146 476 exklusive cement (ton) 991 326 10 % 1 837 646 De totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn, inklusive utsläpp från uppvärmning och importerade varor, har legat stadigt mellan cirka 20,6 och 24,4 miljoner ton per år under perioden 2008 2014 (se figur 15.4). Sett över tid har utsläppen minskat något sedan toppnoteringen 2010 (som var ett kallt år). En stor del av de årliga utsläppen kommer från byggverksamhet (nyproduktion/rivning) samt övrig fastighetsförvaltning (renoveringar/ombyggnad). Dessa utsläpp svarar för cirka 70 procent av byggsektorns totala utsläpp. Figur 5.4 Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser, fördelat på delsektorer 2008 2014.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 11 (17) Tusen ton CO 2 e 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Byggverksamhet Fastighetsförvaltning - övrigt Fastighetsförvaltning - uppvärmning Figuren visar bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser (uttryckt i tusen ton koldioxidekvivalenter). Statistiken inkluderar både utsläpp i Sverige och de som uppstår i andra länder genom varuimport, och fördelas på uppvärmning (gröna staplar), övrig fastighetsförvaltning såsom renoveringar och ombyggnader (röda staplar) samt byggverksamhet såsom nyproduktion och rivning (blå staplar). Jämfört med 2013 ökade utsläppen från byggverksamheten något under 2014, medan utsläppen från såväl fastighetsförvaltning som uppvärmning har minskat. Ökningen i byggfasen kan sannolikt förklaras med ett ökat byggande. Källa: Boverket, 2016. Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler har minskat med nästan 14 procent mellan 1995 och 2014 (se figur 15.5). Minskningen beror främst på att värmepumpar har installerats i småhus, men även på andra energieffektiviserande åtgärder. Andelen använd energi som fås av fossila bränslen (olja eller gas) direkt i värmepannor i byggnaden har minskat från 20 procent till 2 procent under samma period. Figur 15.5 Total temperaturkorrigerad energianvändning per kvadratmeter för bostäder och lokaler 1995 2014.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 12 (17) Figuren visar total energianvändning per kvadratmeter för bostäder och lokaler. Osäkerheter finns i statistik och metod för temperaturkorrigering av energianvändning för uppvärmning. Extremt varma år (2014) och kalla år (2010) ger ett något avvikande utfall. Figuren är indexerad och energianvändningen 1995 har givits värdet 100. Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2016, ER 2016:10. Boverket och Energimyndigheten har uppdaterat och kompletterat underlag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering. I den nya strategin presenteras en hinderanalys för renovering med förslag på styrmedel som kan avhjälpa identifierade hinder mot energieffektivisering och renovering, framför allt brister i information. Sverige har många styrmedel för energieffektivisering (se figur 15.6). När informationsbristen åtgärdats, blir uppgiften att säkerställa att de befintliga styrmedlen fungerar så bra som möjligt. Befintliga och föreslagna styrmedel stimulerar främst till en ökad energieffektivisering vid redan planerade renoveringar, och i synnerhet högre kvalitet på de renoveringar som genomförs. Figur 15.6 Styrmedel för energieffektivisering i Sverige.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 13 (17) Figuren visar ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel samt forskning och innovation för renovering och energieffektivisering. Vissa styrmedel bidrar delvis till att öka antalet renoveringar, exempelvis ROT-avdrag, kreditgaranti samt stöd till renovering och energieffektivisering. Källa: Boverket, 2016. Boverkets föreskrift om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande trädde i kraft i december 2016. 30 Föreskriften reglerar hur brukarbeteendet ska hanteras. Därmed säkerställs att energianvändningen i högre grad speglar byggnadens energitekniska egenskaper. Byggnader blir därmed mer jämförbara med varandra vid bestämning av energiprestanda. Energimyndigheten har presenterat förslag för ökad användning av solel, och heltäckande statistik för solel. Målet är att solel ska stå för 5 10 procent av Sveriges totala elanvändning 2040. 31 Boverket har i en förstudie undersökt om det finns behov av att reglera byggnader ur ett livscykelperspektiv med ökad hänsyn till miljö- och klimataspekter. 32 LCA utgör ett bra verktyg för att identifiera och kvantifiera 30 BFS 2016:12 BEN 1, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. 31 Energimyndigheten, 2016. Förslag till strategi om ökad användning av solel. 32 Boverket, 2016. Rapport 2016:14 Miljö- och klimatanpassade byggregler.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 14 (17) miljöpåverkan, men användning av LCA kräver samtidigt särskild kompetens och mycket data. Att lämna förslag på regeländringar är dock för tidigt. Europeiska kommissionen lade i december 2015 fram förslag till ett nytt lagstiftningspaket om cirkulär ekonomi. Syftet är att hjälpa företag och konsumenter inom EU att klara övergången till en starkare och mer cirkulär ekonomi där resurser används på ett mer hållbart sätt. De föreslagna åtgärderna ska bidra till att sluta kretsloppet i produkters livscykel genom ökad materialåtervinning och återanvändning. Handlingsplanen omfattar bland annat åtgärder för ökad återvinning av värdefulla resurser, för lämplig avfallshantering i bygg- och rivningssektorn samt för att underlätta bedömningen av byggnaders miljöprestanda. Hållbar avfallshantering (precisering 10) EU har beslutat om en avfallshierarki, som ska styra hur avfallet ska tas om hand. 33 Under 2016 infördes avfallshierarkin i den svenska lagstiftningen. 34 Enligt hierarkin ska avfall i första hand förebyggas, och endast som sista alternativ deponeras eller på annat sätt bortskaffas utan att dess resurser tas omhand. Mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Totala mängden behandlat hushållsavfall ökade med 4 procent under 2015 (jämfört med 2014), och uppgick till 478 kg per person. 35 Figur 15.7 visar mängden hushållsavfall enligt olika behandlingsmetoder 1994-2015. Figur 15.7 Mängden hushållsavfall i Sverige, fördelat på olika behandlingsmetoder 1994 2015. 33 Avfalldirektivet (2008/98/EG). 34 Miljöbalk (1998:808). 35 Avfall Sverige, 2016. Svensk avfallshantering 2016. Länk: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/rapporter/sah_2016_webb.pdf
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 15 (17) Miljoner ton 5 4 3 2 1 0 Förbränning med energiutvinning Biologisk återvinning Materialåtervinning Deponering Materialåtervinning stod för 35 procent av behandlat hushållsavfall 2015, en ökning med två procent jämfört med 2014. 16 procent av hushållsavfallet behandlades biologiskt, även det en ökning med två procent. Merparten av hushållsavfallet 2015, 49 procent, gick till energiåtervinning en ökning med sex procent jämfört med 2014. Källa: Avfall Sverige. Den senaste statistiken visar att mängden matavfall i Sverige minskar år 2014 jämfört med 2012, från 1 130 000 ton (118 kg per person) till 956 000 ton (98 kg per person). Siffror för 2014 visar att hushållen och livsmedelsindustrin svarar för den största minskningen av matavfall. Hushållen svarar dock fortfarande för den största delen matavfall i Sverige, i storleksordningen 941 000 ton.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 16 (17) Analys Det är svårt att bedöma utvecklingen i sin helhet för God bebyggd miljö, eftersom målet är komplext och de regionala skillnaderna är stora. Bebyggelsestruktur och transporter Tydliga internationella ställningstaganden som klimatavtalet från Paris och New Urban Agenda från Quito kan lyfta miljöarbetet och utgöra viktig vägledning för Sveriges samhällsaktörer. Inom arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålet finns numera flera stöd som kan bidra till omställningsarbetet för ett mer hållbart Sverige. Det gäller exempelvis stöd för energieffektiviserande renovering, utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer, upprustning av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem samt upprustning av skollokaler och utemiljöer i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Stöden bidrar i första hand till delmål 3.4, 7.3, 11.3 och 11.7 i Agenda 2030. Bilen behåller sin starka position som dominerande transportmedel, och det är oroande att bilresorna fortsätter öka. Möjligheten att söka stöd genom stadsmiljöavtalet kan, tillsammans med ny vägledning om översiktsplanering för minskad klimatpåverkan, hjälpa kommunerna att minska bilresandet. Kompetenshöjande åtgärder, såsom webbutbildningar i plan- och bygglagen, bidrar till bättre planer och mer hållbart byggande. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 9.1, 11.2, 11.3 och 11.6 i Agenda 2030. God livsmiljö Det finns behov av att utveckla befintlig statistik om kulturmiljön. Flera initiativ har tagits för att lyfta vikten av att arbeta med ekosystemtjänster i samhällsplaneringen. Vägledning och informationsspridning är dock fortsatt viktig. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 11.4, 11.7 och 15.9 i Agenda 2030. Problem med fukt och mögel, radon och buller i inomhusmiljön är fortfarande aktuella, vilket påverkar delmål 3.4 och 3.9 i Agenda 2030. De senaste årens ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen har bland annat inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning. Möjligheterna att förtäta i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen har ökat, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Dessa åtgärder bidrar i första hand till delmål 11.1, och 11.3 i Agenda 2030. Byggnader och resurshushållning Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen per areaenhet för bostäder och lokaler har minskat sedan 1995, vilket är positivt. Sveriges många styrmedel för energieffektivisering ger goda förutsättningar för att energieffektiviseringen kommer fortsätta. Detta bidrar i första hand till delmål 7.3 och 11.6 i Agenda 2030. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn har minskat något. Det stora behovet av nya bostäder innebär dock en avsevärd utmaning för byggsektorn.
NATURVÅRDSVERKET, MILJÖMÅLSSAMORDNING 17 (17) Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av växthusgaser har minskat något. Detta bidrar i första hand till delmål 11.6 i Agenda 2030. Återvinningen av hushållsavfall har fungerat bra, men mängden hushållsavfall fortsätter att öka. Vi behöver minska vår konsumtion av varor för att bidra till delmål 11.6 och 12.5 i Agenda 2030. Den senaste statistiken visar att mängden matavfall i Sverige minskar år 2014 jämfört med 2012. Detta bidrar till delmål 12.3 i Agenda 2030. Bedömning av miljökvalitetsmålet och utvecklingen i miljön Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, utvecklingen i miljön är neutral. Högkonjunktur, en kraftigt ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestning på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet.