Behovs- och målgruppsanalys

Behovs- och målgruppsanalys Rekommendation för översättningar på 1177.se Skriven av KAPI på uppdrag av : Stockholm 2017-02-02

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning och bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Andra språk i Sverige... 4 Migration... 5 Hälsolitteracitet... 5 Om KAPI... 6 Metod, urval och avgränsningar... 6 Metod och urval... 6 Avgränsningar... 9 Identifierade behov och rekommendationer... 11 Språk... 11 Innehåll... 19 Format... 31 Prioritering mellan språk, innehåll och format... 34 Rekommenderat nästa steg... 35 Referenser... 36 Bilaga 1 - Bakgrundsfakta för behovsvärde... 41 Bakgrundsfakta för behovsvärde... 41 Bilaga 2 - Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk... 49 Syfte... 49 Avgränsning... 50 Frågeställningar... 50 Resultat och rekommendation... 50 Svenskt teckenspråk... 51 Främjande av språk... 52 Rekommendation för 1177.se... 52

Sammanfattning Man har inte kommit till ett nytt land, man har hamnat på en annan planet. Så beskriver en intervjuad hälsokommunikatör att personer från andra kulturer upplever det när de kommer i kontakt med en svårtillgänglig och krånglig hälsooch sjukvård i Sverige. Behovet är stort av kunskapshöjande insatser om hälso- och sjukvård till invånare som inte förstår svenska. Som ny i Sverige behövs förståelse om hur svensk hälsooch sjukvård fungerar. Många behöver också mer kunskap om förebyggande hälsa, sjukdomar och egenvård. Alla har rätt till information på lika villkor. Detta anges tydligt i patientlagen och i hälso- och sjukvårdslagen. Personer som enbart kan tillgodogöra sig information på sitt modersmål har behov av anpassad information på det egna språket. Översättningar på 1177.se kan fylla en viktig funktion för personer med ett behov av information på annat språk. Bland annat för att ge råd om egenvård och att guida till rätt vårdnivå. Ett stort mervärde är också att det översatta innehållet kan ge pedagogiskt stöd i patientmötet för hälso- och sjukvårdspersonal som träffar dessa individer. KAPIs behovs- och målgruppsanalys ger rekommendationer inom tre områden; språk, innehåll och format. KAPIs huvudrekommendation är att översättningarna på 1177.se avgränsas till ett relevant basinnehåll på ett begränsat antal språk med samma ämnesutbud av hälsoinformation, snarare än olika utbud till fler språkgrupper. Det krävs ett brett utbud av information på respektive språk för att bygga upp ett förtroende hos besökarna på 1177.se. Dessutom är formatanpassning med till exempel illustrationer och filmer kopplade till text viktigt för att mottagaren ska kunna hitta, förstå och använda hälsoinformationen. Det räcker inte att enbart översätta en befintlig text rakt av. Med dessa nya rekommendationer i åtanke har 1177.se chansen att skapa ett beteende som gör att besökare återkommer till 1177.se för att få pålitlig information om sin egen och andras hälsa. 1

Språk KAPI rekommenderar nio språk för översättning på 1177.se, alltid med utgångspunkt från lätt svenska. Två av dessa språk, dari och thailändska ingår inte i dagens nationella översättningar på 1177.se. Följande språk rekommenderas: Arabiska Somaliska Dari Tigrinja Polska Persiska Sorani Engelska Thailändska Innehåll: Hälso- och sjukvårdsinformation För att arbeta förebyggande och stärka individen i att söka vård i rätt tid och på rätt vårdnivå rekommenderar KAPI kunskapshöjande insatser och översatt innehåll inom följande nio ämnesområden: Så fungerar vården Vanliga sjukdomar Egenvård Psykisk hälsa Grundläggande kunskap om kroppen Tandvård 2

Förebyggande hälsovård Kvinnohälsa och mödravård Sexuell och reproduktiv hälsa Format: Text, film, bilder, ljud och illustrationer Det finns stora skillnader i kunskap och behov mellan olika språkgrupper och även inom de olika språkgrupperna. Människors utbildning och ekonomiska förutsättningar påverkar, likväl som kultur och ursprung. För att öka tillgängligheten och spridningen av informationen på 1177.se rekommenderas att flera format, som filmer, foton och illustrationer, används utöver text. Ju fler olika format, desto fler besökare kan ta till sig av hälsoinformationen. För vissa språkgrupper, som till exempel somaliska och dari där läs- och skrivkunnigheten är låg, rekommenderas ljud, foto och illustrationer i ännu större utsträckning. Prioritera enligt följande steg Innehåll Format Språk Att ta fram och förvalta översättningar med hög kvalitet kan vara kostsamt. I det fall en inbördes prioritering av språk, innehåll och format måste göras är KAPIs rekommendation att välja färre språk och satsa på ett mer utbyggt och omfattande innehåll och flera format. Detta för att skapa en vana bland målgrupperna att återkommande söka sig till 1177.se vid frågor om hälsa och sjukvård. 3

Inledning och bakgrund Behovet av översatt material om hälsa och sjukvård på 1177.se är stort. Det kommer löpande förfrågningar från privatpersoner, vårdpersonal, landsting och regioner om information på olika språk. I nuläget tas beslut kring översättningar på 1177.se utifrån en språkanalys från 2013, genomförd utifrån språkbehov i Stockholms län. Översättningar finns idag på upp till 27 språk, inklusive nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk. 1177 Vårdguiden har beställt en behovsoch målgruppsanalys för att få en aktuell rapport om vilka språk, vilket innehåll och vilka format som bör prioriteras för nationella översättningar på 1177.se. Syfte och mål KAPI har fått i uppdrag att genomföra en behovs- och målgruppsanalys med syfte att: Rekommendera vilka språk 1177.se bör översätta information till. Rekommendera vilka ämnesområden 1177.se bör översätta information inom. Rekommendera i vilka format 1177.se bör producera översättningar. Målet med behovs- och målgruppsanalysen är att 1177 Vårdguiden ska kunna använda underlaget för att göra interna prioriteringar kring vidare arbete med översättningar på 1177.se. Andra språk i Sverige Befolkningen i Sverige ökar och är i dag 10 miljoner personer. Folkökningen de senaste tre åren beror främst på de stora flyktinggrupper som sökt skydd i Sverige. Personer som söker sig till Sverige på grund av anknytning till familj och för att arbeta har också ökat. I slutet av 2015 var drygt 1,6 miljoner personer i Sverige födda utomlands. Det motsvarar var sjätte person. Enligt Språkrådet talas det minst 150 språk i Sverige idag. 4

Migration Kriget i Syrien har varit en bidragande orsak till att antalet personer som sökt asyl i Sverige har varit på historiskt höga nivåer. Under 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige, vilket är dubbelt så många som under 2014. Den internationella flyktingkrisen fortsätter, trots det minskade antalet asylsökande i Europa och Sverige under 2016. Enligt preliminära siffror från Migrationsverket ansökte cirka 30 000 personer om asyl i Sverige under 2016. Minskningen är en effekt av politiska beslut för flyktingmottagande på såväl nationell som europeisk nivå. Det är det svårt att förutse hur många asylsökande som kommer till Sverige de närmaste åren. Anhöriginvandring följer till viss del asylinvandringskurvan eftersom asylsökande ofta vill förenas med någon anhörig som är kvar i hemlandet. Därför förväntas anhöriginvandringen ligga på fortsatt höga nivåer. Dock tros de strikta tillfälliga asylreglerna som Sverige införde i juli 2016 begränsas den anhöriginvandring som är knuten till asylinvandringen under de närmaste åren. Hälsolitteracitet Hälsolitteracitet kan beskrivas som förmågan att hitta, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Utgångspunkten för hälsolitteracitet är att människor själva kan främja sin egen och andras hälsa, lösa hälsoproblem och vara aktiva i valet av åtgärder och i beslut som fattas. Faktorer som påverkar en persons hälsolitteracitet är bland annat: Födelseland (utrikes född eller inrikes född) Språkkunskaper Erfarenheter från sjukvårdssystemet Utbildning Fysisk och emotionell hälsa Kunskaper om hälsa och hälsotillstånd Kulturella värderingar och utövande i hälsofrågor Socialt stöd och nätverk 5

Om KAPI KAPI är en kommunikationsbyrå specialiserad på att arbeta med kommunikation och marknadsföring till mångkulturella grupper. Under de 15 år KAPI har funnits har företaget hjälpt över 80 kunder från offentlig verksamhet och privata företag att nå ut till grupper med annat modersmål än svenska. Metod, urval och avgränsningar Denna behovs- och målgruppsanalys baserar sig på insikter från genomförda intervjuer under oktober och november 2016, resultat från forskning och rapporter samt KAPIs erfarenhet av att arbeta med kommunikation till mångkulturella målgrupper. Utifrån detta förs ett resonemang och slutsatser dras som redovisas i denna rapport. Slutsatserna är inte vetenskapligt eller statistiskt säkerställda. Metod och urval Generellt är behovet av översatt information större desto kortare tid man har varit i Sverige. Därför fokuserar denna analys på behoven hos följande grupper: Asylsökande person som har sökt asyl i Sverige, men ännu inte har fått uppehållstillstånd. Person med uppehållstillstånd, som har bott i Sverige i maximalt sex år oavsett om skälet för uppehåll i landet är arbete, skydd eller familjeanknytning oavsett vilket land hen ursprungligen kommer från. I denna rapport benämns denna grupp ibland som nyanländ. Utbildningsnivå påverkar människors läs- och skrivförmåga, förmåga att lära ett nytt språk och även förmåga att söka och förstå hälsorelaterad information. Därför är personer med endast förgymnasial eller ingen utbildning prioriterade i analysen. Datainsamlingen i analysen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. För att ge en bredare bild än vad statistiken visar har KAPI genomfört intervjuer med främst hälso- och sjukvårdspersonal. De har fått ge sin bild av upplevda behov hos målgruppen som helhet, samt områden där bristen på översatt information skapar hinder i vården. 6

Kvantitativ datainsamling Bearbetning av statistik från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB), Migrationsverket och tolkbeställningar inom hälso- och sjukvården. Kvalitativ datainsamling Semistrukturerade intervjuer har genomförts med stöd av frågeformulär anpassade för respektive intervju. Intervjuer har genomförts under möten, via telefon och per mejl. Kartläggning och sammanställning av forskning och andra rapporter. 36 intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal för att stämma av lägesbild och behov. Intervjupersoner har rekommenderats och valts ut från 1177 Vårdguidens nätverk i landstingen samt genom KAPIs egna kontakter. Intervjuer har genomförts över hela landet. 15 intervjuer med andra aktörer, bland annat personal från medborgarkontor, lärare på svenska för invandrare (SFI), språkforskare och folkhälsovetare för att få insikter om språkval, målgrupper och format. Se fullständig referenslista. Språk beräkning av behovsvärde För att kunna rekommendera vilka språk 1177.se ska översätta information till har KAPI använt flera olika indata bland annat från register och myndigheter. Indatan har summerats till ett så kallat behovsvärde för varje språk (se mer om metod nedan). Behovet av information på andra språk än svenska har därefter uppskattats, eftersom det inte går inte att få ett exakt eller vetenskapligt svar på frågan. Detta på grund av att alla lär sig svenska olika fort och att vissa språk inte är huvudspråk eller tillåtna i ursprungslandet och därför inte syns i statistiken. KAPI har tagit fram ett behovsvärde utifrån fem delområden. Varje delområde har värderats för sig och kan ge maximalt 1 poäng. Poängen beräknas efter hur stor procent språkgruppen utgör av alla språk inom ett delområde. Exempel: Om 100 procent av alla inskrivna på SFI hade arabiska som modersmål (delområde 4) skulle det ge språkgruppen arabiska 1 poäng. Om arabiska stod för 50 procent av alla inskrivna på SFI så skulle det ge 0,5 poäng. Maximalt antal poäng en språkgrupp kan få är 5. I det fallet skulle gruppen utgöra hela målgruppen inom alla fem delområden och övriga språkgrupper skulle få 0. 7

Arabiska är det språk som har hamnat högst upp på prioriteringslistan med ett behovsvärde på 1,646. Delområden: 1. Beräknat modersmål för utrikes födda 0-6 år i Sverige. Indatakällor: SCB - Utrikes födda, 0-6 år i Sverige 2015-12-31. MFoF - Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, antal adopterade 2014. Faktaunderlag för översättningar - Procentfördelning majoritets/minoritetsspråk från SLL från 2013. 2. Beräknat modersmål för asylsökande i Sverige. Indatakällor: Huvudspråk i ursprungsland för antal inskrivna asylsökande hos Migrationsverket 2016-10-31. 3. Tolkade språk i Sverige. Indatakällor: Tolkstatistik från hälso- och sjukvården - från Region Skåne, Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen, Region Östergötland, Landstinget Västmanland. 4. Modersmål för studerande på SFI. Indatakällor: Skolverket - De 15 största registrerade modersmål för personer som läste Svenska för invandare (SFI) under 2015. 5. Upplevt behov av översättningar till ett visst språk från intervjuer med personal i hälso- och sjukvården. Indatakällor: Beräknat värde från 36 genomförda intervjuerna. Det summerade resultatet av de fem delområdena utgör varje språkgrupps behovsvärde. Metod - behovsanalys för ämnesområden Rekommendationen av ämnesområden baseras på en sammanvägning av insikter från: Den mest sökta informationen på svenska från artiklar på 1177.se. Intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården. Orsaker till kontakt med 1177 Vårdguiden på telefon, tjänsten på svenska samt linjen för sjukvårdsrådgivning med tolk. 8

Studier och rapporter, exempelvis kortversion av Sveriges Kommuners och Landstings slutrapport Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända och Förstudie MILSA Hälsokommunikation i relation till samhällsorientering och etablering av nyanlända flyktingar i Sverige. Metod - behovsanalys för format Rekommendation av format baseras på en sammanvägning av insikter från: Intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården. Intervjuer med forskare och personal som möter målgrupperna i sin profession och som har kunskap och erfarenhet av hur målgruppen bäst tillgodogör sig information, exempelvis från SFI och medborgarkontor. Studier och rapporter, exempelvis Vägledningen för flerspråkig information praktiska riktlinjer för flerspråkiga webbplatser av Språkrådet och Vilken betydelse har hälsolitteracitet för hälsoundersökningen för asylsökande?, Josefin Wångdahl, Uppsala Universitet. KAPIs erfarenheter från kommunikationsprojekt till målgruppen. Avgränsningar Tiden för arbetet med behovs- och målgruppsanalys har varit begränsad till cirka åtta veckor, varav knappt fyra veckor för informationsinsamling. KAPI har därför fokuserat på att genomföra intervjuer med professionen, till exempel hälsokommunikatörer och personal inom hälso- och sjukvården som möter personer med behov av information på sitt eget modersmål. Analysen baseras på deras erfarenheter och insikter kring målgruppen. Individer som är i behov av information på sitt eget modersmål har inte intervjuats i samband med denna behovs- och målgruppsanalys. Statistik på modersmål går inte att få från SCB och Migrationsverket, där enbart ursprungsland redovisas. För att försöka definiera modersmål bland personer från länder där flera språk talas, till exempel personer som talar sorani, har en sammanvägning gjorts utifrån indata från tolkstatistik, SFI-statistik och intervjuer. Statistik från tolkar i hälso- och sjukvården visar totalt antal besök med tolk per språk inte per individ eller kontaktorsak. Tolkstatistik har inhämtats från Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen. Region Skåne, Region Östergötland 9

samt Landstinget Västmanland. I dessa landsting bor cirka 70 procent av den totala andelen utrikes födda i Sverige. Statistik från Skolverket på modersmål går endast att få ut på de 15 största språken. Avgränsning i Identifierade behov och rekommendationer I delen Identifierade behov och rekommendationer presenteras insikter och behov som har framkommit i flera intervjuer och vid inläsning av studier och rapporter. Information som hämtats från intervjuer är summeringar av upplevelser och behov som har uttryckts från flera intervjupersoner. Enstaka svar och kommentarer redovisas inte i denna rapport. Intervjumaterialet är inte statistiskt säkerställt och därför anges inte exakta antal eller procentandelar. 10

Identifierade behov och rekommendationer Rekommendationerna baseras på intervjuer som har genomförts med personal inom hälso- och sjukvården, inläsning av rapporter och studier samt intervjuer med andra aktörer kring till exempel språkval och format, men också KAPIs erfarenhet och kunskap från att arbeta med kommunikation till mångkulturella målgrupper. Språk Målgruppen asylsökande och invånare med utländsk bakgrund som bott i Sverige i 0-6 år är ingen homogen grupp. Det är individer som kommer från olika ursprungsländer och kulturer med skilda normer och levnadsvanor. Men gemensamt för alla är att man har ett annat språk än svenska som modersmål. Rekommendation för språk Lätt svenska All information bör skrivas och publiceras på lätt svenska. Med texter på lätt svenska på 1177.se blir informationen tillgänglig för utrikes födda grupper som har grundläggande kunskaper i svenska. En tydlig text på lätt svenska där ord förklaras underlättar också när översättningar ska göras till andra språk. Andra språk För att möta behovet hos personer som behöver språkstöd på sitt modersmål rekommenderar KAPI att 1177 Vårdguiden översätter information till de nio språk som har högst behovsvärde, enligt den beräkningsmetod som KAPI har använt och som redogörs under Metod. 11

Resultat behovsvärde Arabiska Somaliska Dari (Afghanistan) Tigrinja (Eritrea) Polska Persiska Sorani Engelska Thailändska Bosniska (BKS) Spanska Ryska Turkiska Albanska Kinesiska Rumänska 0,286 0,273 0,243 0,178 0,163 0,141 0,136 0,127 0,117 0,100 0,089 0,083 0,053 0,443 0,501 1,646 0,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 1,200 1,400 1,600 1,800 Behovsvärde Behovsvärdet i procent Arabiska 33% Somaliska Dari (Afghanistan) 9% 10% Tigrinja (Eritrea) Polska Persiska Sorani Engelska Thailändska Bosniska (BKS) Spanska Ryska Turkiska Albanska Kinesiska Rumänska 6% 5% 5% 4% 3% 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Se bilaga 1: Bakgrundsfakta för behovsvärdet. 12

Arabiska är det absolut största språket och står för över en tredjedel i behovsvärdet. Men det går inte att bortse från att åtta av de efterföljande språken kommer upp frekvent i intervjuerna med hälso- och sjukvården. Språken i prioritetsordning är: 1. Arabiska 2. Somaliska 3. Dari 4. Tigrinja 5. Polska 6. Persiska 7. Sorani 8. Engelska 9. Thailändska Kommentar till språkprioritering Motivering: dari och persiska Språken dari och persiska är närbesläktade, men det är inte samma språk. I intervjuer med personal från hälso- och sjukvården och i statistiken för tolkbeställningar har båda språken värderats som viktiga. I skrift är språken mer lika varandra än i tal. Samma ord kan dock ha olika innebörd i dessa språk och det finns risk för missförstånd. Ett exempel är ordet qatar som betyder tåg på persiska och kö på dari. Därför rekommenderas 1177 Vårdguiden att göra översättningar till både dari och persiska. Engelska bör prioriteras Engelska kommer relativt lågt i behovsvärdet. Det beror bland annat på att få i Sverige har engelska som modersmål. Tolkbehovet i hälso- och sjukvården är inte heller stort eftersom vårdpersonal oftast behärskar engelska. Dock har många engelska som andraspråk. Om 1177 Vårdguiden väljer att översätta till färre än nio språk bör engelska ändå ingå i prioritetsgrupperna. 13

Antal personer per språk Det språket med överlägset störst behovsvärde är arabiska. I grupperna som pratar arabiska och persiska ingår också personer som har sorani som första språk, eftersom de vanligtvis kommer från länder där majoritetsspråket är arabiska eller persiska. Eftersom sorani inte är ett majoritetsspråk i de länderna finns inga uppgifter om hur många i Sverige som talar språket. Språket har dock kommit upp i tolkstatistik, SFI-statistik och intervjuer med personal i hälso- och sjukvården. Arabiska 137 865 Somaliska 37 929 Dari (Afghanistan) Tigrinja (Eritrea) Polska Persiska 19 412 21 031 28 601 15 141 Sorani Engelska 30 381 Thailändska Bosniska (B/K/S) Spanska Ryska Turkiska Albanska Kinesiska Rumänska 13 861 15 322 15 064 10 148 10 434 10 438 14 349 12 089 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 Uppehålls3llstånd 0-6 år i Se, SCB 20151231 Arabiska 57 890 Somaliska 5 636 Dari (Afghanistan) 38 487 Tigrinja (Eritrea) 4 354 Polska 4 Persiska 4 554 Sorani Engelska Thailändska Bosniska (B/K/S) Spanska Ryska Turkiska Albanska Kinesiska Rumänska 1 840 20 663 848 1 518 782 965 107 20 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 Asylsökande inskrivna hos Migra=onsverket 20161031 14

Andel av totalt behov hos målgruppen som täcks med översättning av nio, sju eller fyra språk (inklusive engelska). Om 1177.se väljer att tillgängliggöra information på de nio högst prioriterade språken täcks 75 procent av behovet hos målgruppen personer som haft uppehållstillstånd i Sverige 0-6 år och asylsökande. 25% 75% 9 språk, 75%: arabiska, somaliska, dari, 5grinja, polska, persiska, sorani, engelska, thailändska Övriga språk, 25% Om 1177.se väljer att tillgängliggöra information på de sju högst prioriterade språken täcks 69 procent av behovet hos målgruppen personer som haft uppehållstillstånd i Sverige 0-6 år och asylsökande. 31% 69% 7 språk, 69%: arabiska, somaliska, dari, 6grinja, polska, persiska, engelska Övriga språk, 31% 15

Om 1177.se väljer att tillgängliggöra information på de fyra högst prioriterade språken täcks 54 procent av behovet hos målgruppen personer som haft uppehållstillstånd i Sverige 0-6 år och asylsökande. 46% 54% 4 språk, 54%: arabiska, somaliska, dari och engelska Övriga språk: 46% Analys per språkgrupp العربية Arabiska - Det största språket bland utrikes födda i Sverige är arabiska. Arabisktalande i Sverige är en heterogen grupp med personer från olika länder och med olika kulturer och religiös tillhörighet. Inom språkgruppen är det vanligt med såväl kristna som muslimer. Många har flytt till Sverige från Syrien och Irak och nära 60 000 personer befinner sig i asyl i Sverige i väntan på beslut om uppehållstillstånd (Migrationsverket 2016-10-31). Det går inte att förutse hur många som får uppehållstillstånd men då gruppen är så pass stor är det en faktor att ta hänsyn till. Utbildningsnivån inom gruppen varierar. Av den totala gruppen arabisktalande i Sverige har enligt SCB cirka 63 procent minst en gymnasial utbildning, men det går inte att säga hur många år en person faktiskt har studerat. Dels på grund av att skolsystemet ser annorlunda ut i olika delar av världen och dels på grund av att vissa har varit tvungna att avsluta utbildningen i förtid på grund av krig och konflikter. Könsfördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Från intervjuer med personal i hälso-och sjukvården har det framgått att behovet av information på arabiska är stort inom samtliga nio områden för innehåll. 16

Somaliska - Soomaali Bland den somaliska gruppen har en stor andel kommit som asylsökande. Många har också fått uppehållstillstånd på grund av anknytning, det vill säga att familjen redan bor i Sverige. Könsfördelningen inom gruppen är jämn. Majoriteten av nyanlända somalier är muslimer. Av den totala gruppen somalier i Sverige har enligt SCB drygt 35 procent en gymnasial utbildning eller högre. En betydande andel kan emellertid inte ta till sig information i skrift. Det somaliska språket blev ett skriftspråk först på 1970-talet och en sjuårig grundskola infördes samtidigt, vilket påverkar läs- och skrivkunnigheten. I de intervjuer som genomförts med personal i hälso- och sjukvården framgår det att gruppen har ett stort behov av grundläggande information inom samtliga nio rekommenderade områden för innehåll. Resultat från intervjuerna visar bland annat att kunskapen är relativt låg kring den kvinnliga anatomin och graviditet. Bland somalier finns en stark muntlig tradition och information sprids på så sätt inom gruppen. دری Dari - En stor del av den afghanska gruppen har kommit till Sverige av asylskäl. Många tillhör minoritetsgruppen hazarer, en shiamuslimsk grupp. En stor del är ensamkommande unga, främst pojkar, men det kommer även vuxna, kvinnor och män. Nära 40 000 personer befinner sig i asyl i Sverige i väntan på beslut om uppehållstillstånd (Migrationsverket 2016-10-31), vilket är fler än antal afghaner som har uppehållstillstånd i Sverige idag, cirka 30 000 personer (SCB 2015-12-31). Det går inte att förutse hur många som kommer att få uppehållstillstånd men då gruppens storlek är så pass stor är det en faktor att ta hänsyn till vid val av språk. Utbildningsnivån är låg, enligt SCB har omkring 44 procent av afghaner 18-74 år folkbokförda i Sverige en gymnasial utbildning eller högre. Från intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården framkommer det att den afghanska gruppen har ett stort behov av grundläggande information från hälso-och sjukvården, inom flera områden. Grundläggande information om kroppens anatomi är viktigt att satsa på för att individen ska kunna ta till sig övrig information om hälsa och sjukdomar. Sorani - Sorani är en sydkurdisk dialekt. I Sverige talas sorani främst av människor från Irak och Iran. Många av de som talar sorani har kommit till Sverige av asylskäl. Hur många som talar sorani i Sverige är osäkert, eftersom SCB inte registrerar personer utifrån språk utan ursprungsland. Många är troligtvis muslimer. Under intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården och i tolkstatistik har sorani kommit upp som ett språk som 1177 Vårdguiden borde prioritera. 17

ትግርኛ Tigrinja - Tigrinja är det språk som talas i Eritrea. En stor andel av de eritreaner som bor i Sverige har kommit av asylskäl. Många är ensamkommande unga. Inom språkgruppen är det vanligt med såväl kristna som muslimer. Cirka 50 procent av den totala gruppen i Sverige har enligt SCB gymnasial utbildning eller högre. Könsfördelningen är jämn. Under intervjuer med personal inom hälso-och sjukvården har den eritreanska gruppen kommit upp som en viktig målgrupp för 1177 Vårdguiden. Polska - Polski Polacker är en stor och växande grupp som får uppehållstillstånd i Sverige. Många har kommit för att arbeta och det är vanligt att nyanlända polacker arbetar tillsammans med andra polacker. Det finns även en viss invandring från Polen på grund av anknytning till familj. Könsfördelningen är jämn. Drygt 75 procent av polacker i Sverige har enligt SCB gymnasial utbildning eller högre. Många från Polen är katolska kristna. Till skillnad från personer som får uppehållstillstånd i Sverige av asylskäl erbjuds inte polacker den 60 timmars utbildning i samhällsorientering som varje kommun ansvarar för. Under denna utbildning får man bland annat grundläggande information om hur svensk hälso- och sjukvård fungerar. فارسی Persiska - Persiska talas i Iran och en stor del persisktalande i Sverige är iranier. Men det finns även afghaner inom gruppen som har bott i Iran större delen av sitt liv, men som nu har sökt sig till Sverige av asylskäl. Islam är den officiella religionen i Iran men bland de som kommer till Sverige finns både muslimer och kristna. Inom den persiska gruppen är utbildningsnivån generellt hög men under de senaste åren har det kommit fler med låg utbildning än tidigare. Av den totala gruppen i Sverige har enligt SCB drygt 85 procent gymnasial utbildning eller högre. Könsfördelningen är jämn. Engelska - English Engelska är världens mest talade modersmål med över 370 miljoner förstaspråktalare 1. Personer som har engelska som modersmål kommer från spridda delar av världen, som USA, Storbritannien och Kanada, men också Indien och afrikanska länder som Kenya, Nigeria och Gambia. Engelska är framför allt ett viktigt språk för att många människor har det som sitt andraspråk. Inkluderar man andraspråkstalare kan engelska därmed vara världens största språk. I Sverige har 1 Källa: boken Vilka språk talas och av hur många? av Mikael Parkvall 18

54 000 personer engelska som sitt modersmål. 1 Det finns ingen statistik på hur många utrikes födda i Sverige som har engelska som andraspråk men från intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården och SFI framgår det att utrikes födda som är högutbildade ofta behärskar engelska utöver sitt modersmål. ไทย Thailändska - Nära 80 procent av gruppen är kvinnor. Cirka 50 procent av den totala gruppen i Sverige har enligt SCB gymnasial utbildning eller högre. Majoriteten är buddhister. Många kommer till Sverige som anhöriga, oftast i en relation med en svensk partner. Relationen gör att det ibland antas att gruppen har en naturlig ingång till svensk hälso- och sjukvård. Men många är beroende av sin partner i kontakten med vården då hen får agera tolk. Innehåll Följande nio innehållsområden har identifierats. Så fungerar vården samt regler och rähgheter Vanliga sjukdomar barn och vuxna Tandvård Förebyggande hälsovård Egenvård Psykisk hälsa Kvinnohälsa och mödravård Sexuell och reprodukpv hälsa Grundläggande kunskap om kroppen Faktorer som påverkar informationsbehovet i målgruppen Erfarenheter från sjukvårdssystemet Hälso- och sjukvården i Sverige upplevs av många som svårtillgänglig och krånglig att förstå. En intervjuad hälsokommunikatör beskriver det som man har inte kommit till ett nytt land, man har hamnat på en annan planet. Det medför att en del söker vård i onödan och andra söker för sent. En anledning till att personer avstår från att söka vård och därför också kommer in för sent är att väntetiderna upplevs som väldigt långa. 1 Källa: boken Vilka språk talas och av hur många? av Mikael Parkvall 19

Förväntningar på sjukvårdssystemet baseras mycket på tidigare erfarenheter från födelselandet. Två personer från samma land kan ha helt olika förutsättningar beroende på om hen kommer från stad eller landsbygd, hens utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Det kan vara svårt att förstå att det är vården som bedömer om en patient är i behov av en viss behandling eller undersökning. I delar av Mellanöstern är man van vid att besöka en specialist direkt och själv påverka vilka prover och undersökningar som ska göras. Det blir frustrerande när man kommer till Sverige och upplever att man inte får den vård man anser sig behöva. Från intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården framgår det att det behövs tydlig och begriplig information om hur vården fungerar i Sverige med väntetider, remisser och olika vårdnivåer. Barn är naturlig ingång De flesta personer som är födda i Sverige har inte så mycket kontakt med hälsooch sjukvården som unga. För många innebär en graviditet den första relationen till vården och den håller sedan i sig under hela småbarnstiden. Det gäller även för de som nyligen flyttat till Sverige. Barn är ofta en inkörsport till vården. För en del nyanlända kvinnor är kontakten med mödravården den första kontakt de har med hälso- och sjukvården. Föräldrar är de som söker mest hälso- och sjukvårdsinformation online vilket gör att de är en naturlig målgrupp för 1177.se översatt till andra språk. De översatta artiklarna om barn på 1177.se är också de som idag är de mest lästa. Krav och förväntningar kopplat till graviditet Uppfattningen om hur en kvinna ska agera under en graviditet och vad hälso- och sjukvården har för roll skiljer sig mellan olika länder och kulturer. Detta avspeglar sig i hur kvinnorna hanterar graviditeten och de förväntningar de har på den svenska mödravården. En insikt från intervjuer med personal inom mödravården är att kvinnor från en del kulturer ser sig som sjuka när de är gravida. De är oroliga och rädda för att motionera, studera eller arbeta. Intervjuerna med personal inom mödravården beskriver också att många kvinnor inom den somaliska gruppen missar kontroller och kommer in sent för sin första graviditetskontroll, medan exempelvis kvinnor från Iran och Syrien i vissa fall förväntar sig mycket kontakt med mödravården. I vissa länder kan gravida beställa ett kejsarsnitt. Det behövs därför information kring praxis i Sverige och varför. 20

Fysisk och emotionell hälsa Inom gruppen asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd av asylskäl är psykisk ohälsa vanligt. Inom grupperna som talar arabiska, somaliska, dari, tigrinja, sorani och persiska har många kommit till Sverige av asylskäl. Många bär på traumatiska upplevelser från krig och konflikter och från flykten till Sverige. Såväl den somatiska som den mentala hälsan är ofta påverkad av krig och flykt. Migrationsprocessen i sig med väntan på besked, oro för familj och anhöriga i Sverige och i hemlandet är också en stressfaktor som påverkar individens psykiska hälsa negativt. Ekonomin i dessa familjer är ofta dålig och detta i kombination med att befinna sig i ett nytt land med främmande normer, sociala koder och regler, kan påverka hälsan negativt. Personer som har upplevt trauman kan ha svårare att lära sig ett nytt språk. Det talar för att det finns individer inom gruppen som är i behov av språkstöd under en längre period. Från intervjuer med personal inom hälso-och sjukvården framgår det att det är vanligt att personer som har kommit till Sverige av asylskäl söker vård för fysiska symtom som magsmärtor, bröstsmärtor och sömnproblem men att diagnosen som ställs ofta handlar om psykiska besvär. Även inom andra grupper är det vanligt med fysisk och psykisk ohälsa. Studier och intervjuer med forskare inom folkhälso- och vårdvetenskap, samt personal inom hälso-och sjukvården, visar att vårdkonsumtionen bland thailändare är låg i förhållande till hälsan och att många söker vård sent. Den thailändska gruppen är också en av de grupper i Sverige som under de senaste tio åren fått flest HIVdiagnoser. Utbildningsnivå Fler individer i målgruppen har låg utbildning jämfört med genomsnittsbefolkningen i Sverige. Andelen utrikes födda i Sverige med endast förgymnasial utbildning är cirka 20 procent, vilket kan jämföras med inrikes födda där motsvarande andel är cirka 10 procent (källa SCB). Det finns fler personer med låg utbildning inom gruppen asylsökande eller personer som fått uppehållstillstånd av asylskäl än bland andra utrikes födda grupper. I Sverige råder skolplikt under de nio första skolåren men så ser det inte ut i alla delar av världen. Krig, konflikter och ojämställdhet mellan könen är några faktorer som påverkar skolgången. Inom vissa grupper finns det personer som inte har gått i skolan alls och som inte kan läsa eller skriva på sitt modersmål. Utbildningsnivån varierar väldigt mycket i de språkgrupper som har prioriterats. Vissa språk har en 21

kraftig överrepresentation med personer med låg utbildning, exempelvis den somaliska gruppen. Den polska gruppen är närmare genomsnittsbefolkningen i Sverige vad gäller utbildningsnivå. Kunskaper om hälsa och hälsotillstånd Från intervjuer har det framkommit att hälso-och sjukvården möter nyanlända med en bristande kunskap om kroppens anatomi och olika hälsotillstånd. Informationen inom alla ämnesområden på 1177.se bör generellt utgå från symtom och inte diagnos eller sammanfattande begrepp eftersom kunskapen om olika hälsotillstånd inom vissa grupper är låg. Kunskapen är bland annat kopplad till personens utbildningsnivå, om personen kommer från stad eller landsbygd samt normer och synsätt på kropp och hälsa. Forskare inom området hälsolitteracitet bedömer att 60 procent av de nyanlända med uppehållstillstånd av asylskäl har en begränsad hälsolitteracitet. Det är troligt att hälsolitteraciteten är låg även bland andra grupper som har migrerat till Sverige, oavsett skäl för uppehållstillstånd. En persons hälsolitteracitet är kopplad till omgivningen hen befinner sig i. En hög hälsolitteracitet i hemlandet betyder automatiskt en hög hälsolitteracitet i ett nytt land med ett nytt språk. Som ny i Sverige saknar man ofta både språkkunskaper i svenska och erfarenheter från det svenska sjukvårdssystemet. Samtliga intervjuade inom mödravården beskriver behovet av information om kvinnohälsa och kvinnans kropp som stort. För att kunna ta till sig information om preventivmedel, STI och graviditet behövs en förförståelse som många kvinnor saknar. Flera barnmorskor berättar att de träffar kvinnor och män som inte vet hur en graviditet uppstår. Att ha en grundläggande information om kroppen och olika hälsotillstånd är viktigt för att kunna ta till sig annan information om olika ämnesområden för såväl män som kvinnor. Vanliga symtom och sjukdomar Det är viktigt med grundläggande information om de vanligaste sjukdomarna och symtomen i Sverige och att känna till när man kan vårda sig själv eller behöver uppsöka sjukvården. Till exempel är feber och kräkningar i vissa länder symtom på allvarliga och livshotande tillstånd och sjukdomar, som till exempel malaria. För att kunna ta till sig egenvårdsråd behöver man förstå att feber vanligtvis är en normal reaktion på en oftast icke livshotande sjukdom i Sverige. 22

Kunskap om läkemedel Ett problem som de intervjuade personerna inom hälso- och sjukvården lyfter fram är att människor i målgruppen ibland inte tar läkemedel enligt ordination, utan efter upplevt behov. Den ordinerade kuren avslutas när man känner sig frisk. Det behövs information kring recept och receptfritt läkemedel, skillnaden mellan dem och hur de ska användas. Kulturella värderingar och utövande i hälsofrågor I många länder har man en annan kunskap om och syn på sjukdom och hälsa än i Sverige. Detta styr förväntningarna på hälso- och sjukvården och agerandet i hälsofrågor. Råd om egenvård I samtliga intervjuer med hälsokommunikatörer och personal inom hälso- och sjukvården framkommer att råd om egenvård i princip inte existerar i merparten av de länder där målgrupperna kommer ifrån. Det finns ofta en övertro till läkare och till läkemedel, inte minst antibiotika. Man fattar generellt inte beslut om sin egen hälsa på samma sätt som man förväntas göra i Sverige. Det kan uppfattas som oansvarigt av sjukvården att ge egenvårdsråd istället för att behandla med läkemedel. Men många söker vård för symtom som kan förebyggas med hälsosammare levnadsvanor. En del personer upplever det som att sjukvården försöker bli av med dem när de blir hemskickade med råd istället för läkemedel. Vårdpersonal på en vårdcentral berättar att de får höra kommentarer som det är inte lönt att jag söker läkare i Sverige, de ger mig ändå ingen medicin, utan allt kan botas med ett glas vatten. Få personer inom målgrupperna kommer att söka aktivt efter egenvårdsråd på 1177.se. Det måste därför presenteras i en kontext som väcker intresse och känns relevant. Psykisk ohälsa är ett tabubelagt ämne Enligt studier och intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården mår många inom målgruppen psykiskt dåligt. Trots att den psykiska ohälsan är utbredd, speciellt bland personer som är i Sverige av asylskäl, så är det tabu i många kulturer att prata om det psykiska måendet. Resultat från intervjuerna med personal inom hälso-och sjukvården är samstämmiga, information behövs för att avdramatisera ämnet och förklara att det är en normal reaktion att må dåligt psykiskt på grund av svåra upplevelser. Många kopplar samman psykisk ohälsa med galenskap och hospitalisering och inom många kulturer pratar man inte alls 23

om psykisk ohälsa. En intervjuad polsk sjukvårdstolk berättar att många polacker jag mött tror inte riktigt på begreppet utbrändhet, alla är väl trötta ibland, det är inget man sjukskriver sig för. Gamla vanor i en ny miljö När människor flyttar till ett nytt land tar de med sig vanor utan att reflektera över vad de innebär i den nya miljön. Muslimer i Sverige som fastar under Ramadan är utan mat och dryck under många timmar. När Ramadan infaller på sommarhalvåret innebär det betydligt fler timmar av fastande än i födelselandet, där solen går ner tidigt på kvällen. Antalet personer som söker vård för akuta magsmärtor ökar under Ramadan, då man bryter fastan med att äta mycket mat under kort tid. Personal inom primärvården har också, enligt intervjuer, noterat att många söker vård för torr hud i tron att det är eksem eller andra hudsjukdomar, speciellt under vinterhalvåret. Många gånger rör det sig om torr hud på grund av alltför frekvent duschande och handtvätt utan att smörja in sig. Inom islam ska man tvätta händerna innan man ber. Under vinterhalvåret kan det innebära att många muslimer som ber regelbundet får problem med torra händer. I länder med hög luftfuktighet är det naturligt att duscha ofta, både sig själv och sitt barn. Många får problem med torr hud när de fortsätter med samma vanor i Sveriges kalla och torra klimat. Förebyggande hälsovård och tandvård Inom många kulturer är det först när ohälsan upplevs som ett problem som man agerar genom att uppsöka en läkare för symtomen. Bristen på förebyggande vård visar sig i alla områden inom hälso- och sjukvården och tandvården. Några orsaker till det är att det saknas kunskaper om kost kopplat till tandvård och hur man tar hand om tänderna på bästa sätt. Tillgången till tandvård i hemlandet spelar också roll för individens tandhälsa. Många saknar också kunskap kring hur tobak påverkar hälsan och tandhälsan. Företeelser som screeningprogram och det svenska vaccinationsprogrammet är nytt för många liksom graviditetskontroller. För att öka tilliten till vaccinationer behövs det fakta, som till exempel svensk praxis och historik av att ha vaccinerat barn i 40 år i Sverige. 24

Kost och motion Kombinationen mellan kostvanor från födelselandet tillsammans med nya vanor i Sverige är inte alltid så hälsosam. Kombinationen gör att det kan bli ett överslag av något, exempelvis kolhydrater. Det är bra med konkreta exempel på vad som är hälsosam kost och att lyfta fram att fysisk aktivitet kan hjälpa mot smärta och sömnproblem. Inom vissa kulturer är det starkt rotat att sjukdom botas med medicin och vila, det behövs information om att det i vissa fall kan bli bättre av att man rör på sig efter förmåga. Precis som vid egenvård behöver hälsofrämjande information presenteras i ett sammanhang som upplevs som relevant och positiv. Risken är annars, enligt intervjuer, att mottagaren upplever ett skuldbeläggande från sjukvården för att man inte har tagit hand om sig själv och därmed blivit sjuk. Hälso-och sjukvårdspersonalens roller och ansvar Förtroendet för andra yrkeskategorier än läkare är lågt. Man nöjer sig inte med att träffa en sjuksköterska eller bli hänvisad till en sjukgymnast. I många andra länder har sjuksköterskor lägre kompetens och utbildning än vad en sjuksköterska har i Sverige. Att endast träffa barnmorskan under en graviditet betyder i Sverige att graviditeten går bra och det bör tas som ett gott tecken för den gravida. Trots detta är det vanligt att personer insisterar på att få träffa en läkare. Det finns ett stort behov av att förklara de olika funktionerna i vården med både uppdrag, kompetens och utbildning. Fakta är viktigt för att skapa förtroende. Sekretesslagar ur ett anhörigperspektiv Synen på hur man ska agera när någon är sjuk skiljer sig mellan olika kulturer. Sjukvården i Sverige kan upplevas som kall, hård och rak. En diagnos ges direkt till den som är sjuk. I vissa andra kulturer vill man skydda den som är sjuk och läkaren ger besked om en allvarlig sjukdom till anhöriga, inte till den som är sjuk. Det händer att anhöriga ringer och ställer frågor om en patient som söker vård på akutmottagningen. Eftersom personalen inte kan ge ut information uppstår det då ibland konflikter med anhöriga. Information om vårdens skyldighet och sekretessregler är viktiga att förklara på ett lättbegripligt sätt. Kvinnlig och manlig personal inom svensk hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdspersonal berättar att det händer att framförallt kvinnor, på grund av religion och kultur, avstår från ett läkarbesök om läkaren är en man. Det 25

är viktigt att sätta rätt förväntningar genom att berätta vad som gäller inom svensk hälso-och sjukvård. Könsstympning I vissa länder i Afrika, Asien och Mellanöstern är könsstympning vanligt och kvinnorna som utsätts lider ofta svårt. Trots att det är vanligt förekommande är det inom många kulturer tabulagt att prata om ingreppet och konsekvenserna det har för kvinnors hälsa. Mödravården och övriga primärvården möter, enligt intervjuerna, framförallt flickor och kvinnor från Somalia som könsstympats. Information behövs om vad könsstympning innebär, vilka lagar som gäller i Sverige och vilken hjälp en flicka/kvinna kan få. Rekommenderat basutbud av information på lätt svenska och andra språk Nedan presenteras de nio rekommenderade ämnesområdena för basinformation på andra språk på 1177.se. Inom varje ämnesområde ges exempel på efterfrågad information på 1177.se som framkommit i intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården. Grundläggande kunskap om kroppen För att kunna tillgodogöra sig information om hälsa, sjukvård och egenvård krävs att man har grundläggande information om kroppen och hur den fungerar. Intervjuerna med hälso- och sjukvårdspersonal ger en enhetlig bild av att det behövs beskrivningar och bilder på kroppens organ och funktioner en anatomisk atlas på flera språk. Så fungerar vården samt regler och rättigheter Det finns ett behov av följande information om hälso- och sjukvården för att hjälpa till att guida personer som är nya i Sverige. Svensk sjukvård är skattefinansierad, alla har rätt till samma vård. Det är professionen som beslutar vilken vård patienten är i behov av. Avgifter finns i hälso- och sjukvården och tandvården för barn och vuxna. Tydlig information krävs om hur man söker vård akut och hur det fungerar på en vårdcentral. Det behövs information om när man ska ringa 112, åka till akuten, beställa ambulans eller kontakta en vårdcentral. Förklaringar om varför väntetider på akuten kan vara långa och hur kösystemet fungerar behövs också. 26

Beskrivning av hur remiss fungerar och varför en patient kan behöva vänta på att få tid till en undersökning. Förklaring kring de olika funktionerna i vården med både uppdrag, kompetens och utbildning. Fakta är viktigt för att skapa förtroende. Information om rättigheter. Det händer att personer på grund av religion och kultur avstår från ett vårdbesök på grund av läkarens kön. Det kan finnas en förväntan på att det alltid går att välja en manlig eller kvinnlig läkare. Det är viktigt att sätta rätt förväntningar genom att berätta vad som gäller inom svensk sjukvård. Information om vårdens skyldighet och sekretessregler är viktiga för att förklara och öka förståelsen för varför sjukvården i Sverige uppfattas annorlunda än i hemlandet. Instruktion om hur man gör för att boka tid och logga in på 1177.se. Det kan vara ett alternativ för de som upplever det svårt att boka tid via telefon och som kan ta hjälp av en anhörig att göra bokningen i tjänsten som är på svenska. Psykisk hälsa Det är ovanligt att man uppger psykiska problem som orsak när man söker vård. Anledningen till kontakt med sjukvården är oftast kroppsliga symtom som huvudvärk, sömnproblem, hjärtklappning, magont och allmän smärta. Eftersom dessa symtom är anledningen till att man söker hjälp bör informationen utgå från symtomen genom att förklara att de är normala reaktioner på traumatiska händelser. Viktigt är att avdramatisera psykisk ohälsa då det i vissa länder är tabu eller inte existerar. Rubriker som psykisk hälsa kan skrämma bort. I stället är det klokt att pedagogiskt finna andra ingångar till ämnet för att introducera och normalisera denna information. Ett exempel är att utgå från igenkänning om hur det kan vara att som flykting befinna sig i en migrationsprocess. Personliga berättelser med hög igenkänning och som belyser normala reaktioner på svåra upplevelser hjälper individen att känna igen sig. Viktigt att förmedla att du inte är ensam och det finns hjälp. Beskriv vanliga krissituationer. Att man inte är galen och behöver spärras in för att man får panikångest. Berätta om vilken hjälp som finns. 27

Det är viktigt att känna till och berätta om att många asylsökande kan börja må psykiskt sämre när de blir beviljade uppehållstillstånd. Då kan tidigare undanträngda upplevelser blossa upp. Insikten att det nu är definitivt, att jag ska stanna i Sverige kan också innebära att man får symtom på stress och oro som är svåra att själv förstå. Information om kroppens självläkandeprocess, man behöver inte alltid sjukvård. Information om vilken hjälp man kan söka. Vanliga sjukdomar hos barn och vuxna En generell rekommendation är att utgå från symtomen, inte diagnoserna. Feber, diarré och hudutslag känner man till, men inte alltid namnet på sjukdomarna. Information om virus och bakterier, vad är skillnaden och vad kan behandlas med läkemedel. Fakta om antibiotika. Vanliga frågor är: När behöver jag antibiotika? Varför är läkare i Sverige restriktiva med att skriva ut antibiotika? Varför är det viktigt att ta hela kuren och inte sluta när man börjar må bättre? Risker med att självmedicinera med antibiotika man köper i hemlandet eller online. Viktigt med information om antibiotikaresistens. Information om feber hos barn och vuxna. Vad är feber? Varför får man feber? För att kunna ta till sig egenvårdsråd behöver man förstå att feber är en normal reaktion på en oftast icke livshotande sjukdom i Sverige. Viktigt med information om när man ska söka sjukvård vid feber. Information om kräkningar och diarré. Även dessa symtom är tecken på livshotande sjukdomar i många andra länder. Information om infektioner hos barn och vuxna, förkylning, halsont. Fakta om vanliga barnsjukdomar som till exempel vattkoppor, halsfluss och öroninflammation. Förklara sjukdomen, hur barnet ska vårdas och få hjälp, när och var man ska söka vård. Information om de vanligaste folksjukdomarna, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och stroke. Fakta om allergier, eksem, nässelutslag, hudbesvär. 28

Förebyggande hälsovård Information om levnadsvanor, hur kost och motion påverkar hälsan, är viktigt. Kostvanor från hemlandet i kombination med vanor man tagit till sig från Sverige är inte alltid så hälsosamt. Bra att lyfta fram konkreta exempel på hälsosam kost. Informera om att fysisk aktivitet kan hjälpa mot till exempel smärta och sömnproblem. Fakta om rökning, cigaretter och vattenpipa och information om passiv rökning. Information om marijuana, hasch, kat och alkohol. Information om D-vitamin och D-vitaminbrist. Ge konkreta exempel som påverkar kroppen/hälsan utifrån andra högtider än de traditionella svenska, till exempel fastan under Ramadan. Ge information om HPV-vaccin som är tabu i kulturer där man inte anses ha sex före äktenskapet och därmed inte kan smittas av HPV-virus. Presentera fakta och hur detta smittar både från män och kvinnor, om risker med mera. Influensavaccin ge tydliga fakta och statistik så att personen kan ta ett informerat beslut om vaccination. Förklara att Sverige har vaccinerat mot influensa i över 40 år. Informera om riskgrupper som erbjuds kostnadsfritt vaccin och varför det är viktigt att personer som ingår i dessa grupper vaccinerar sig. Egenvårdsråd Detta blir en krock för merparten av de nyanlända som inte är vana vid egenvård i hemländerna. Om man är sjuk går man till läkaren och får läkemedel för att bli frisk. Egenvårdsråd bör därför presenteras i en kontext som väcker intresse och känns relevant för mottagaren. Råd kring egenvård av vanliga sjukdomar hos barn och vuxna enligt ovan. Information om behandling och förebyggande kring skabb och huvudlöss. Hudproblem information om hur man själv behandlar och förebygger torr hud. Råd om att smörja in sig speciellt under vintern och att inte duscha flera gånger om dagen. Fakta om brännskador, allmänt om första hjälpen och HLR. 29

Kvinnohälsa och mödravård Information om varför kvinnor har mens och hur man blir gravid. Vissa kvinnor har väldigt lite kunskap om den egna kroppen och har aldrig fått någon information om reproduktiv hälsa. Information på basal nivå. Fakta om graviditet och graviditetsutveckling och fosterdiagnostik. Information om kontroller på mödrahälsovården och att de utförs av en barnmorska med beskrivning av hens kompetens. Råd om levnadsvanor under graviditet, kost, rökning och motion med mera. Fakta om vaginal förlossning och kejsarsnitt. Rättigheter kring kejsarsnitt. Hur går en förlossning/kejsarsnitt till, från tidpunkten då man kontaktar förlossningen till dess att man åker hem, efterkontroller med mera. Fakta om abort, hur det går till, sekretess och rättigheter. Information om screening, cellprov och mammografi. Varför man kallas till detta och tydlig information om hur det går till. Råd om svamp i underlivet och hur det behandlas. Fakta om könsstympning beskrivning av vad det innebär, olika nivåer, vilka besvär kan det ge, vilken hjälp finns. Vilka lagar som gäller i Sverige. Sexuell och reproduktiv hälsa Basal information om mannen och kvinnans anatomi. Information om preventivmedel. Information om lust och olust. Fakta om sexuellt överförbara infektioner, symtom, undersökning och behandling. Fakta och råd om hiv och aids. Information om oskuldsbegreppet med myter och fakta, omskärelse, könsstympning. Information om individens rätt till sin egen kropp och sexualitet oavsett kön, lag åldersgräns mm. 30

Fakta om sexuella övergrepp, med konkret beskrivning att ett sexuellt övergrepp kan ske av personer med samma eller motsatt kön. Informera om hur söker man hjälp och vilken hjälp som ges. Information om HBTQ. Tandvård Beskriv samband mellan kost och karies - vad ska man äta, när, hur ofta och att socker skadar barnens/vuxnas tänder. Information om barnens första tänder. Information om när mjölktänder lossnar och nya tänder växer fram. Många kommer till tandhälsovården med dålig tandstatus. Information behövs om förebyggande munhälsa. Information om munhygien, hur ofta man ska borsta tänder, tandkräm för barn, hur mycket tandkräm man ska ha på tandborsten till småbarn. Tandreglering. Avgifter, vad kostar tandvård för vuxna, hur man söker tandläkare. Kostnadsfri tandvård till barn. Format Information på andra språk på 1177.se behöver anpassas till olika individers förutsättningar att ta till sig hälso- och sjukvårdsinformation. Forskning, andra aktörers rekommendationer och intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal är samstämmig: Ju fler format, desto större möjlighet att fler tar till sig budskapen. Rekommendation format Film med ljud och text på olika språk rekommenderas till målgruppen. Rekommendationen bygger på att formatet ger mottagaren flera sätt att ta till sig informationen. För personer som har låg läs- och skrivkunnighet på modersmålet och låg hälsolitteracitet är det helt nödvändigt med filmer och bildspel för att de ska kunna tillgodogöra sig informationen. Information om kroppens anatomi och olika sjukdomar lämpar sig väl som illustrerad film medan ämnen som handlar om hur ett besök på vårdcentralen/akuten går till fungerar bäst som spelfilm för att skildra ett vårdbesök. 31

Rekommendation för illustrationer och illustrerade filmer/bildspel Att tänka på vid produktion av illustrationer. Enkla och beskrivande illustrationer. Realistiska, med få distraherande element. När en viss kroppsdel illustreras, visa med en kompletterande bild var på kroppen den finns. Se exempel nedan. Undvik humoristiska illustrationer, risk att budskapet missförstås eller upplevs rikta sig till barn. Bilder och ikoner är inte universella, till exempel tummen upp, eller en huvudskakning betyder inte samma sak överallt. Undersök utifrån ett kulturperspektiv. Exempel på illustration som visar en kroppsdel. Illustrationen är lånad från Writing heath information for patients and families, Hamilton health sciences. Miniminivå på format Om det inte är genomförbart med filmer inom alla områden bör informationen tillgängliggöras i text, ljud och bild. Rekommenderat format på en artikel: Text med max 500 ord. Utgå från lätt svenska vid alla översättningar. Inledning med sammanfattning i punktform. 32

Ljudfil så att texten går att lyssna på. Beskrivande bild eller illustration. Format och spridning Som ny i ett land är det troligt att personen saknar ett stort socialt nätverk som kan stötta i vårdfrågor. Många som är nya i Sverige och som inte har ett fysiskt nätverk söker stöd via sociala nätverk online, som Facebook. De flesta har en smartphone. Informationen bör därför i första hand vara mobilanpassad och spridas med ett mobilt fokus. Paketering till en app där språkval kommer upp är ett alternativ som har kommit upp som förslag i intervjuer. Många söker hellre information genom vänner, bekanta och sociala nätverk än att googla symtom och försöka hitta information om hälsa och sjukvård som är kvalitetssäkrad på externa webbplatser. Det beror på flera saker, dels har man som ny i Sverige ingen referens för vilken informationskälla som är tillförlitlig. Det kan kännas tryggare att lita på en bekant eller en landsman i viktiga frågor. Dels styrs förväntningarna på vad som finns att hitta online av tidigare erfarenheter. Om det inte finns en webbplats, i hemlandet, motsvarande 1177 där man kan hitta kvalitetssäkrad information om hälsa och sjukvård är det troligt att den sortens sökning online inte är naturlig. Inom många kulturer är den muntliga traditionen stark och även om det inte räknas som muntlig tradition att skriva frågor i grupper på sociala medier så är principen densamma, informationen blir mer tillförlitlig när den kommer från en person som vi känner till eller som tillhör samma grupp. Det är vanligt att man är med i grupper där man ställer frågor till landsmän som också bor i Sverige, exempelvis genom Facebookgruppen Polacker i Sverige. Man använder generellt sociala nätverk mycket, både för social kontakt och för att få svar på allmänna frågor, bland annat rörande hälsa och sjukvård i Sverige. Med filmer kan 1177 Vårdguiden nå en spridning inom olika språkgruppers nätverk på till exempel Facebook och Youtube. Hälso- och sjukvårdspersonal efterfrågar rörlig information och ljud för att använda i patientmötet samt att visa på TV i sina väntrum. Om vårdpersonal upplever att information och format är relevant kommer de att tipsa och sprida informationen direkt till patienter som är i behov av information på sitt modersmål. 33

Format och hittbarhet på 1177.se Idag är översatt information på 1177.se svår att hitta. Du måste känna till att informationen finns och den nås enbart via navigationsknappen Other languages i huvudmenyn. I mobil version finns navigationsknappen inte med i toppmenyn. Rekommendationen är att använda symbolen jordglob för andra språk. Alla behärskar inte engelska. För att ytterligare guida besökaren att andra språk finns kan till exempel de största språken skrivas ut i toppmenyn bredvid jordglob alternativt att språken rullar under toppmenyn. Språkmeny bör göras enligt Språkrådets rekommendationer. Språken listas i bokstavsordning, på respektive språk och på svenska. Information på andra språk bör vara länkad till och från artiklar och filmer på svenska. Detta ökar hittbarhet för eventuella anhöriga som behärskar svenska och hälso- och sjukvårdspersonal. Från den översatta informationen bör det finnas hänvisningar till fördjupande information oavsett om den enbart finns på svenska eller inte. Länkar till fördjupning på svenska bör märkas ut tydligt. Prioritering mellan språk, innehåll och format Nyproduktion och förvaltning av information på olika språk på 1177.se är kostsamt och tidskrävande. De språk, basutbud samt format som rekommenderas i behovsoch målgruppsanalysen utgör en grund för att tillgodose behovet på andra språk på 1177.se. Om det är nödvändigt att prioritera inom denna rekommendation bör prioriteringsordningen vara: 1. Innehåll. Producera ett anpassat basutbud som är relevant för målgruppen och hälso- och sjukvården. Det måste finnas tillräcklig bredd för informationen om besökaren ska återvända. 2. Format. Erbjud olika format som film, bild och ljud för ökad tillgänglighet och för att möjliggöra spridning. 34

3. Språk. Välj hellre färre språk och satsa på relevant innehåll och flera format. Innehåll Format Språk Rekommenderat nästa steg För att stämma av befintlig information på 1177.se bör insiktsaktiviteter och användartester med utvalda målgrupper genomföras. Exempel på insiktsaktiviteter är fokusgrupper och djupintervjuer. Två fokusgrupper med arabisktalande respektive somalisktalande har genomförts i januari 2017. Syftet var att stämma av nuvarande översatt information och dess format på 1177.se. Resultatet av dessa fokusgrupper redovisas i en separat rapport. Denna behovs- och målgruppsanalys ger en lägesbild av behovet av översatt information på 1177.se. Behovet av översättning kommer att förändras utifrån världsläget, flyktingströmmar och Sveriges migrationspolitik. Arbetet med översatt information på 1177.se behöver därför löpande ses över när det gäller val av språk, innehåll och format. KAPIs rekommendation är att göra en uppdaterad bedömning av val av språk på 1177.se vart tredje år. I samband med större migrationspolitiska förändringar kan en översyn behöva göras oftare. 35

Referenser Behovs- och målgruppsanalys - Rekommendation för översättningar på 1177.se Intervjuer och kontakt med personal inom hälso- och sjukvården 1. Akutmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. 2. Angereds närsjukhus, Göteborg. 3. Asylpsykiatrisk mottagning, Kalmar. 4. Barnavårdscentral Rosengård, Malmö. 5. Barnavårdscentralen i Vivalla, Örebro. 6. Björknäs hälsocentral, Barnmorskemottagning, Boden. 7. Björknäs hälsocentral, Boden. 8. Björknäs hälsocentral, Mottagningssköterska, psykiatri, Boden. 9. Capio vårdcentral, Rågsved. 10. Cityhälsan Söder, Norrköping. 11. Ersboda hälsocentral, Umeå. 12. Flyktingmedicinskt centrum, hälsokommunikatörer, Landstinget i Östergötland. 13. Folktandvården Rinkeby allmäntandvård och Folktandvården Tensta allmäntandvård. 14. Förlossningsavdelningen, Mälardalens sjukhus, Eskilstuna. 15. Habiliteringscenter Brommaplan barn, Stockholms Läns Landsting 16. Kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionen. 17. Kunskapscentrum för migration och hälsa, Malmö. 18. Kunskapscentrum sexuell hälsa. 19. Kvinnohälsovården, Asylbarnmorska, Falkenberg. 20. Kvinnohälsovården, Falkenberg. 36

21. Kvinnohälsovården, Halmstad. 22. Kvinnohälsovården, Kungsbacka. 23. Luna och Ronna vårdcentral, Södertälje. 24. Länsstyrelsen Skåne, samhälls- och hälsokommunikatörer. 25. Lövångers hälsocentral, Lövånger. 26. Mödrahälsovårdsenheten, Uppsala läns landsting. 27. Mödrahälsovårdsenheten, Stockholms Läns Landsting. 28. Mönsterås hälsocentral, Mönsterås. 29. Närhälsan, Hjällbo vårdcentral, Göteborg. 30. Närhälsan, Biskopsgårdens vårdcentral, Göteborg. 31. Närhälsan, Lövgärdets vårdcentral, Angered. 32. Rinkeby barnavårdscentral. 33. Transkulturellt centrum, hälsokommunikatörer, Stockholms läns landsting. 34. Ungdomshälsan, BUP, Norrköping. 35. Vårdcentralen Rosengården, Malmö. 36. Översättare, tolk i hälso- och sjukvården, Urzula Pacanowska Skogqvist. Övriga intervjuer 1. Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad. 2. Centrum för samhällsinformation, Stockholms stad. 3. DART - kommunikations- och dataresurscenter, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. 4. Department of Public Health and Caring Sciences, Eva Åkerman, forskare inom folkhälso-och vårdvetenskap Uppsala Universitet. 5. Enheten för utredning och hållbarhet, statistik språk, Södertälje kommun. 6. Integrationscentrum Göteborg. 37

7. Medborgarkontoret Angered. 8. Medborgarkontoret Rinkeby. 9. Mötesplats nyanlända samprojekt pilot svenska myndigheter. 10. Mötesplats Treklangen, socialt kulturellt, pedagogiskt centrum, Gottsunda. 11. SFI-centrum, Stockholms stad. 12. SFI-Västerort. 13. Språkrådet, språkvårdare, Richard Domeij. 14. Stockholms Universitet, språkforskare, Michael Parkvall. 15. Uppsala Universitet, forskare inom hälsolitteracitet, migration och hälsa, Josefin Wångdahl. Rapporter och studier Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården Kartläggning våren 2016, Susanna Dellans, Nina Frohm och Rose-Marie Nylander. Språkhinder i sjukvården, 2009, Maria Torrilllas. Språket som en svårighet i vården, 2012, Annika Anderberg, Jean Andersson. Vägledningen för flerspråkig information praktiska riktlinjer för flerspråkiga webbplatser, 2012, Språkrådet. Kartläggning av nyanländas hälsa - Delrapport från MILSA, 2016, Slobodan Zdravkovic, Mathias Grahn, Carin Björngren Cuadra. Förstudie MILSA Hälsokommunikation i relation till samhällsorientering och etablering av nyanlända flyktingar i Sverige, 2015, Maissa Al Adhami. Socialstyrelsens översättnings- och tolkriktlinjer, 2016, Ulrika Lyth, reviderad av Gabriella Sandström. Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända, 2016, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 38

Writing heath information for patients and families, Hamilton health sciences. Slutrapport till Uppdrag psykisk hälsa - Nyanlända och psykisk hälsa, 2015, Salomé Oliva, Ximena Quiroga Flor, Alejandra Ganem-Guenca. Knowledge and utilization of sexual and reproductive healthcare services among reproductive healthcare services among Thai immigrant women in Sweden, 2016, Eva Åkerman, Per-Olof Östergren, Birgitta Essén, Cecilia Fernbrant and Ragnar Westerling. Healthcare-seeking behaviour in relation to sexual and reproductive health among Thai-born women in Sweden: a qualitative study, 2016, Eva Åkerman, Birgitta Essén, Ragnar Westerling & Elin Larsson. Vilken betydelse har hälsolitteracitet för hälsoundersökningen för asylsökande? Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014, Uppsala Universitet, Josefin Wångdahl. Vad behöver unga nyanlända? En studie av ensamkommandes och andra unga nyanländas behov när det gäller frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHS) och psykisk hälsa, 2016, UMO/KAPI. Migrationsverket.se Statistik SCB - Utrikes födda, 0-6 år i Sverige (20151231). SCB Utbildningsnivå, folbokförda i Sverige, ålder 18-74 år. Migrationsverket - Antal inskrivna asylsökande hos Migrationsverket 2016-10-31. Statistik tolk i hälso-och sjukvården, Region Skåne - alla uppdrag 2015. Statistik tolk i hälso-och sjukvården, Stockholms Läns Landsting - alla uppdrag 2016-01-01 till 2016-10-31, uppräknat till 12 månader. Statistik tolk i hälso-och sjukvården, Västra Götalandsregionen - alla uppdrag 2015-07-01 till 2016-06-30. 39

Statistik tolk i hälso-och sjukvården, Region Östergötland - alla uppdrag telefontolk 2014 och kontakttolk 2015. Statistik tolk i hälso-och sjukvården, Landstinget Västmanland alla uppdrag 2015-11-01 till 2016-10-31. Skolverket - De femton största språkgrupperna som läste på SFI nationellt under 2015. MFoF - Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, antal adopterade 2014. Mest lästa hälso- och sjukdomsrelaterade artiklarna på svenska på 1177.se, 2015-07-01 till 2016-06-30. Besök other languages och minoritetsspråk och nationella minoritetsspråk, 2015-07-01-2016-06-30. Kontaktorsak, 1177 Vårdguiden på telefon, tjänsten på svenska samt sjukvårdsrådgivning med tolk. Nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk Språkrådets rekommendationer, Vägledning för flerspråkig information praktiska riktlinjer för flerspråkig information. Språkrådet.se Minoritet.se Länsstyrelsen i Stockholms län. Intervju med och avstämning av text, utredare Språkrådet. Avstämning av text kring svenskt teckenspråk med språkvårdare, Språkrådet. 40

Bilaga 1 - Bakgrundsfakta för behovsvärde Bakgrundsfakta för behovsvärde KAPI har utifrån befintlig statistik och insikter från intervjuer tagit fram ett verktyg för att räkna fram ett behovsvärde per språk. Behovsvärdet är framtaget utifrån fem delområden. Varje delområde har värderats för sig och kan ge maximalt 1 poäng. Poängen beräknas efter hur stor procent språkgruppen utgör av alla språk inom ett delområde. Det summerade resultatet av de fem delområdena utgör varje språkgrupps behovsvärde. Exempel: om alla inskrivna på SFI hade arabiska som modersmål (delområde 4) skulle det ge språkgruppen arabiska 1 poäng. Om arabiska stod för 50 procent av alla inskrivna på SFI så skulle det ge 0,5 poäng. Maximalt antal poäng (behovsvärde) en språkgrupp kan få är 5. I det fallet skulle språkgruppen utgöra hela målgruppen inom alla fem delområden. Ett behovsvärde för de 16 största språken presenteras nedan och står för cirka 90 procent av det totala behovsvärdet för språk. Fem delområden 1. Beräknat modersmål för utrikes födda 0-6 år i Sverige. Indatakällor: SCB - Utrikes födda, 0-6 år i Sverige 2015-12-31. MFoF - Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, antal adopterade 2014. Faktaunderlag för översättningar - Procentfördelning majoritets/minoritetsspråk från SLL från 2013. a. Antal utrikes födda minus andel adopterade. Exempel: Sydkorea, antal utrikes födda 10 690 personer varav 84,5% adopterade => 1657 personer har koreanska som modersmål. 41

MFoF - Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, antal adopterade 2014 Totalt i SE (2014) Antal adopterade Andel adop Andel Icke adop Sydkorea 10 737 9 074 84,5% 15,5% Indien 21 929 7 070 32,2% 67,8% Colombia 11 709 5 591 47,7% 52,3% Kina 28 699 4 184 14,6% 85,4% Sri Lanka 6 958 3 405 48,9% 51,1% Chile 28 216 2 182 7,7% 92,3% Thailand 38 129 2 001 5,2% 94,8% Vietnam 16 629 1 867 11,2% 88,8% Polen 81 697 1 641 2,0% 98,0% Etiopien 16 145 1 264 7,8% 92,2% Via framräking av KAPIs behovsvärde har vi tagit hänsyn till adoptioner från ovanstående länder och exkluderat dessa. b. Antal utrikes födda per språk och inbördes fördelning i landet boende i Sverige mellan olika språk enligt procentfördelning av språk från SLL från 2013. Afghanistan för Dari (95 %) och Pashto (5 %). 31 267 personer multiplicerat med 0,95 => 29 704 daritalande och 1 563 Pashto. c. Multiplicerat med procentandelen som bott 0-6 år i Sverige. Exempel: dari, totalt 29704 personer multiplicerat med 0,654 => 19 412 personer. d. Antalet daritalande (19 412) divideras med totala antalet personer i målgruppen 0-6 år i Sverige som talar något av de 34 största vilket ger 19 412/492 784 => 3,9 %. 42

Arabiska Somaliska Engelska Polska Tigrinja (Eritrea) Dari (Afghanistan) BKS Persiska Spanska Tyska Kinesiska Thailändska Rumänska Albanska Turkiska Franska 37929 30381 28601 21031 19412 15322 15141 15064 14484 14349 13861 12089 10438 10434 10379 137865 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 Antal personer, utrikes födda, 0-6 år i Sverige 2. Beräknat modersmål för asylsökande i Sverige. Indatakällor: Huvudspråk i ursprungsland, Antal inskrivna asylsökande hos Migrationsverket 2016-10-31. Arabiska 57890 Dari (Afghanistan) 38487 Somaliska Persiska Tigrinja (Eritrea) Amharinja (ELopien) Engelska Ryska Mongoliska Albanska Spanska Urdu (Pakistan) Turkiska BKS Franska 5636 4554 4354 2051 1840 1518 1477 965 848 784 782 663 576 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 Antal personer 3. Tolkade språk i Sverige. Indatakällor: Tolkstatistik från hälso-och sjukvården - från Region Skåne, 43

Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen, Region Östergötland, Landstinget Västmanland. Arabiska Somaliska Dari (Afghanistan) Persiska BKS Polska Spanska Tigrinja (Eritrea) Ryska Turkiska Sorani Albanska Mongoliska Kinesiska Finska 55279 44855 33664 30859 28197 27452 27269 24912 18720 17318 10741 10572 7194 87348 295784 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 4. Modersmål för studerande på SFI. Indatakällor: Skolverket - De femton största registrerade modersmål som läste på SFI under 2015. Kommentar: Dari ingår under persiska, språk 11-15 är estimat efter samtal med Skolverket som inte ville ge exakta uppgifter. 44

Sfi Elever och kursdeltagare Riksnivå Tabell 3B: Elever 2015 efter modersmål och födelseland Modersmål 2015 Födelseland Totalt Samtliga elever 138 386 Arabiska 42 811 Tigrinska 9 762 Somaliska 9 297 Persiska 7 834 Polska 5 265 Engelska 4 921 Kurdiska 4 619 Spanska 4 619 Bosniska/Kroatiska/Serbiska 3 876 Thailändska 3 688 Kinesiska Ryska 2 900 2 700 Turkiska 2 350 Rumänska 2 100 Albanska 1 900 5. Behovsspråk från intervjuer med personal hälso- och sjukvården. 36 intervjuer har genomförts med personer inom hälso- och sjukvården som möter gruppen utrikes födda. Frågeställningar för behovsvärdet: - Vilka olika grupper har behov av information på sitt modersmål? - Har vissa språkgrupper större behov? En prioritering har gjorts utifrån de största behoven. Språk med störst behov har fått värdet 5. Resterande språk som har nämnts har fått värdet 2. Femmor och tvåor adderas ihop och ger ett totalt värde. Språk och värde i redovisas i fallande prioritetsordning. 45

Behov av språk enligt 36 intervjuer med personal inom hälso- och sjukvården 180 160 140 120 165 137 Värde 100 80 94 71 65 60 40 20 39 38 36 33 23 21 17 16 14 14 11 10 0 Arabiska Somaliska Dari Tigerinja Persiska Bosniska (BKS) Thailändska Kurdiska (sorani) Engelska Polska Ryska Albanska Turkiska Mongoliska Pashto* (Afghanistan) Kinnesiska Kurdiska Resultat behovsvärde Arabiska 1,646 Somaliska 0,501 Dari (Afghanistan) 0,443 Tigrinja (Eritrea) 0,286 Polska 0,273 Persiska 0,243 Sorani 0,178 Engelska 0,163 Thailändska 0,141 Bosniska (BKS) 0,136 Spanska 0,127 Ryska 0,117 Turkiska 0,100 Albanska 0,089 Kinesiska 0,083 Rumänska 0,053 0,000 0,200 0,400 0,600 0,800 1,000 1,200 1,400 1,600 1,800 Behovsvärde 46

Behovsvärdet i procent Arabiska Somaliska Dari (Afghanistan) Tigrinja (Eritrea) Polska Persiska Sorani Engelska Thailändska Bosniska (BKS) Spanska Ryska Turkiska Albanska Kinesiska Rumänska 6% 5% 5% 4% 3% 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 1% 9% 10% 33% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Språk i prioritetsordning 1 Arabiska 2 Somaliska 3 Dari (Afghanistan) 4 Tigrinja (Eritrea) 5 Polska 6 Persiska 7 Sorani 8 Engelska 9 Thailändska 10 Bosniska (BKS) 11 Spanska 12 Ryska 47