Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Relevanta dokument
Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nytt i nynya ST (2015:8)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Läkarnas ST - vad krävs?

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Invärtesmedicinska specialiteter

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för tandläkare med legitimation i enlighet med HSLF-FS 2017:77

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen Stockholm. Specialistkompetens i

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Endokrinologi och diabetologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Medicinska njursjukdomar

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Handledarutbildning Hösten 2016

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST- Utbildningskontrakt

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Kompetensbeskrivning

SPUR-inspektion Information till kliniken

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Frågor och svar om läkarnas ST enligt SOSFS 2008:17

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Handledarutbildning. ST-kansliet. Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland. Region Östergötland

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Appendix. A. Verksamheten

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

SPUR-inspektion medicinklinik Information till kliniken

Transkript:

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0

Börja om från början, börja om på nytt...

Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt

Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015 Nya SOSFS 2008:17 upphävs därmed, men den läkare med legitimationsdatum före 1 maj 2015 (från Sverige/ EES-länder) som så önskar, har möjlighet att ansöka enligt det systemet t o m 30 april 2022

Vad är annorlunda? Minskade dokumentationskrav för ST-läkaren Delvis förtydligad studierektorsroll Förtydliganden och skärpningar kring handledarrollen Dokumentation av bedömningar Ny struktur på målbeskrivningen och fler delmål Lättare att tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring Möjlighet att tillgodoräkna sig större vetenskapligt arbete från tid före ST Större ansvar på vårdgivarnivå för kvalitetssäkring av ST inkl extern granskning

Målbeskrivning ny struktur A, B och C A: Gemensamt för alla B: Gemensamt för många specialiteter C: Specialitetsspecifika delmål (inkl gemensam kunskapsbas för vissa specialiteter)

Målbeskrivning ny struktur A, B och C A: Gemensamt för alla B: Gemensamt för många specialiteter C: Specialitetsspecifika delmål (inkl gemensam kunskapsbas för vissa specialiteter) Uppföljningsrutan Intyg om utförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare eller kursgivare (konsekvenser för tjänstgöring o kurs)

Dokumentation Krav på dokumentation av bedömningar av STläkarens kompetens Verksamhetschef ansvarar för att bedömningarna dokumenteras. I praktiken dock handledarens uppgift. Inte längre krav från SoS att ST-läkaren ska dokumentera handledarsamtal och uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper.

Studierektorsrollen Informationen om studierektorsrollen är uppdelad på flera paragrafer Ska: Samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna Ha specialistkompetens och genomgått handledarutbildning Samråda med verksamhetschefen om det individuella utbildningsprogrammet och vid intyg om uppnådd specialistkompetens (intyg 2) Bör: Utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare Utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna Ta del av bedömningarna Bör ha relevant specialistkompetens

Handledning Nytt: Handledningen bör planeras in i det ordinarie tjänstgöringsschemat HL-utbildningen ska också innehålla metoder för bedömning det ska under alla utbildningsperioder finnas tillgång till handledare med relevant specialistkompetens och som genomgått HL-utbildning HL bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen tjänstgör

Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är arbete som genomförs i vilket ST-läkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning

Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är arbete som genomförs i vilket ST-läkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning Dock; Socialstyrelsen skriver på Frågor och svar om ST: Du kan redovisa arbeten som du har skrivit före din ST om verksamhetschefen och handledaren godkänner arbetet. Det är i första hand deras ansvar att bedöma att du uppnår målet. Det visar sig att förändringen gäller alla ST-läkare, även de som gör sin ST enligt SOSFS 2008:17

Tredjelandsregler Läkare från tredje land med specialistbevis efter minst 5 års tjänstgöring inom specialiteten, varav minst 3 år som ST Efter minst ett år ST kan de ansöka när de bedöms uppfylla kompetensmålen Inte krav på att alla utbildningsaktiviteter i målbeskrivningen har genomförts

Kvalitetssäkring Vårdgivaren ska ansvara för att det / / finns förutsättningar som behövs för att genomföra specialiseringstjänstgöring av hög och jämn kvalitet (lokaler, kompetens, mm specificeras inte) Ny formulering: Vårdgivaren ansvarar för att kvaliteten i ST säkerställs genom att systematiskt granska och utvärdera verksamheten Granskningen och utvärderingen ska även genomföras av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren Om granskningen och utvärderingen visar att det finns brister, ska vårdgivaren vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda dessa Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år

Intygsändringar Bilaga 2: Intyg om uppnådd specialistkompetens Samråd med SR ska ske Årtal för genomgången HL-utbildning ska fyllas i Bilaga 5: Kurs Handledaren eller kursgivaren skriver under Krav på kunskapskontroll i någon form Ny blankett: Intyg om uppfyllda kompetenskrav för läkare från tredje land

Ny specialitetsindelning Fler specialiteter totalt Fler basspecialiteter och tilläggsspecialiteter Färre grenspecialiteter

Invärtesmedicinska basspec from 150501 Endokrinologi och diabetologi Geriatrik Hematologi Internmedicin Kardiologi Lungsjukdomar Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Njurmedicin

Gemensam kunskapsbas

Kunskapsnivå självständigt handlägga bedöma och handlägga utredning, diagnostik ochbehandling och värdera vårdnivå och uppföljning av en patient kunna använda för området relevanta tekniker under hela vårdförloppet och ha ett övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs

Kunskapsnivå initialt handlägga handläggning under de första dygnen/dygnet specialistläkaren skall skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient och utföra åtgärder avseende diagnostik, behandling och uppföljning värdera vårdnivå Värdera behov av akut konsultation eller i ett senare skede remiss till annan vårdgivare övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs

Självständigt handlägga Val av lämplig vårdnivå för observation, utredning och behandling av bröstsmärtor EKG som verktyg för diagnostik Akut kranskärlssjukdom och stabil kranskärlssjukdom Prevention av kranskärlssjukdom Differentialdiagnostik och basal utredning vid arytmisymtom Presynkope och synkope Förmaksflimmer Konvertering av förmaksflimmer och andra takyarytmier Akut hjärtsvikt / lungödem Bedömning av hemodynamiskt status Kronisk hjärtsvikt Bedömning och optimering av hjärtsjukdom vid akut kirurgi

Initialt handlägga Initiera invasiv utredning och behandling vid kranskärlssjukdom Arytmier, hjärtsvikt, hemodynamisk instabilitet / kardiogen chock relaterat till akut hjärtsjukdom. Komplikationer till interventionella behandlingar Mekaniska komplikationer relaterat till akut hjärtsjukdom (klaffinsufficienser, ventrikelseptumdefekt, hjärttamponad) Akuta försämringar relaterat till klaffsjukdom Takyarytmier och esofagus-ekg Bradyarytmier och extern pacing Temporär inaktivering av ICD Infektiös endokardit Myokardit Akut perikardit Sjukdomar i stora kärl inklusive kärlkatastrofer

Tack!