Vilka är klimatkommunerna? Nätverk med 22 kommuner Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Lär sig av varandra
Klimatkommunerna driver projekt klimatcoachning Naturvårdsverket finansierar
Vilka är med i klimatcoachningen?? 22 små kommuner Färre än 15 000 invånare Har inte beviljats Klimpbidrag från Naturvårdsverket
Vad är en klimatstrategi 1. Inventering 2. Klimatmål 3. Åtgärder 4. Uppföljning
Exempel på process för att ta fram en klimatstrategi Steg 4 - Beslut om arbetsgång Ansvarig förvaltning pekas ut Beviljade tids- och resursanspråk Steg 2 - Omvärldsanalys Hur tar man fram en klimatstrategi? Tids- och resursanspråk? Steg 3 - Förankringsprocess Måste finnas politisk vilja att satsa tid och resurser Finns exempel där detta steg tagit många år. Steg 1 - Idén väcks Vi bör ha en klimatstrategi i kommunen. Initiativ kan komma både från både tjänsteman och/eller politiker
Exempel på process för att ta fram en klimatstrategi Steg 11 - Uppföljning Uppföljning, återkoppling och revidering Steg 8 - Klimatåtgärder Vad är redan på gång? Beslutat? Finns i planer? Nytt? Steg 10 - Beslut Steg 9 - Skriva klimatstrategin Dokumentet skrivs ihop samt skicka ut på remiss Steg 6 - Omfattning Skall strategin vara kommunal eller innefatta det geografiska området? Steg 7 - Klimatmål Finns klimatmål i andra styrdokument? (avfallsplan/energiplan/miljöprogram etc.) eller behöver vi arbeta fram nya mål? (utgå från regionala och nationella klimatmål) Steg 5 - intern organisation Arbetsgrupp? Styrgrupp? samordnare? Förankringsarbete genom hela processen. Håll politikerna uppdaterade!
Vanlig uppfattning av processen i början av projektet Start Inventering?? Klimatmål Arbetsgrupp Åtgärder?? Färdig klimatstrategi
Vi utgår från En tydlig och strukturerad arbetsprocess Tydliga mål med arbetsgruppens arbete Färdigt mötesupplägg med mallar och teman Kontrollerad kreativitet hålla ihop diskussionerna
Exempel på processchema:
Vanligt arbetssätt i arbetsgrupp Möte 1: Välkomna! Presentation projekt, förväntningar, inspiration. Möte 2:Transporter. Brainstormning. Möte 3: Transporter. Konkretisering i åtgärdsmallar. Möte 4:Konsumtion. Brainstormning + konkretisering i åtgärdsmallar. Möte 5:Fastigheter. Brainstormning + konkretisering i åtgärdsmallar. Möte 6:Energiproduktion. Brainstormning + Konkretisering i åtgärdsmallar. Möte 7:Reserv. Möte 8: Klimatstrategi, remissversion.
Rent konkret vad innebär konkretisering?
Åtgärd nr. 1 Klasstrampet Beskrivning av åtgärden Idag fungerar det så i XXX kommun att många barn får skjuts till skolan fastän det är möjligt för dem att cykla, gå eller åka buss. Om barnen cyklade till skolan, istället för att få skjuts, skulle de bidra till: mindre biltrafik och ger en bättre trafiksituation utanför skolorna. att barnen rör sig mer i sin vardag. minskat bilåkande och lägre koldioxidutsläpp. Klasser i årskurs 4-6 inbjuds att delta i Klasstrampet. Tävlingen ger chansen att vinna pengar till t ex en klassresa! Tanken är att barnen ska få vanan att röra på sig, vilket på sikt främjar både hälsa och miljö. Huvudman Kostnad Minskning av CO 2 -utsläpp / Minskning av energi Bildningsnämnden 8 timmar arbetstid + 1000kr i vinstpengar Projektet kommer att följas upp efter genomförande. Beräkningar av minskade koldioxidutsläpp kommer då att presenteras. Datum då åtgärden skall vara utförd Övriga miljövinster Projektet genomförs under våren 2009. Minskade utsläpp till luft i och med minskad biltrafik.
Klimatarbete behöver inte vara så farligt 3-4 klimatmål 10-15 åtgärder Årlig uppföljning i miljöbokslut 5-6 nyckeltal som uppdateras och kommuniceras 1-2ggr/år
Vanligaste hindren Projektet ej stöd från högsta ledning Samordnare jobbar på osynlig arbetstid Arbetsgruppen består av chefer Arbetsgrupp saknas
Vanligaste hindren Fel person som är samordnare (projektanställd, ej drivande, ej etablerad saknar nätverk inom org.) Arbetsgruppens deltagare ej närvarande på möten
Framgångsfaktorer Bjud på tårta! Håll politiker uppdaterade! Arbetsgruppen =
Tack för ordet!