2017-04-10 Buenos Aires Landöversikt Uruguay (april 2017) Basfakta: Huvudstad: Yta: Folkmängd: Montevideo 176,220 km² Ca 3,4 miljoner Förväntad livslängd: 76,9 år (75,3 år för män, 80,6 år för kvinnor) Religion: Språk: Statsskick: Romersk-katolsk (47 %), icke-katolska kristna (11 %), icke-konfessionella (23 %), ateister/agnostiker (17 %), judendom (0,3 %), övriga (1 %) Spanska Republik Statschef/president: Tabaré Vázquez (FA) (sedan 1 mars 2015) Utrikesminister: Större politiska partier: Valuta: Rodolfo Nin Novoa Frente Amplio (FA) [regeringskoalition bestående av bl.a. Alianza Progresista (AP), Asamblea Uruguay (AU), Confluencia Frente Amplio, Movimiento de Participación Popular (MPP), Nuevo Espacio, Partido Socialista (PS), Vertiente Artiguista (VA) och Partido Comunista (PCU)], Partido Nacional Blancos (PN), Partido Colorado (PC) och Partido Independiente (PI) (Uruguayansk) Peso (UYU)
2(11) Växelkurs: 1 USD = ca 27,91 peso BNP: 54,4 miljarder USD (2016) BNP/capita: 21 570 USD (PPP) (2016) BNP-tillväxt: 1 % (2016) Statsskuld: 57,6 % av BNP (2016) Arbetslöshet: 8,7 % (2016) Inflation: 8,1 % (2016) Export: 8,3 miljarder USD (2016) Import: 7,4 miljarder USD (2016) Största handelspartners: Argentina, Brasilien, Kina, Venezuela, USA, Nederländerna, Tyskland, Italien, Mexiko, Turkiet Export till Sverige: 71 miljoner SEK (2016) Import från Sverige: 305 miljoner SEK ( 2016) POLITISK ÖVERSIKT Den exekutiva makten leds av presidenten som är både stats- och regeringschef. Presidenten utses i allmänna direkta val var femte år. Om ingen av presidentkandidaterna får absolut majoritet i den första valomgången går de två kandidater med flest röster vidare till en andra röstomgång där den kandidat som uppnår enkel majoritet vinner. Den valde presidenten utser sedan sina ministrar. Tabaré Vázquez är Uruguays president sedan 1 mars 2015. I den nationella regeringen sitter 13 ministrar. 5 av de 13 ministrarna är kvinnor. Den legislativa makten utgörs av parlamentet, även kallad generalförsamlingen (la Asamblea General), och består av två kamrar. Senaten är den övre kammaren och har 30 ledamöter, medan den undre kammaren kallad deputerandekammaren har 99 ledamöter. Valet till parlamentet äger rum samtidigt som presidentvalet, och ledamöterna från överhuset såväl som underhuset väljs för en mandatperiod på fem år. Landets vicepresident är också parlamentets ordförande. Landet införde år 2009 en kvoteringslag som innebär att minst vart tredje namn på partiernas vallistor måste vara en kvinna, vilket är tänkt att säkerställa
3(11) en fördelning om åtminstone en tredjedel kvinnor. Kvoteringslagen gäller för de nationella såväl som de lokala valen. Lagen sattes på prov för första gången i det nationella valet 2014 men visade sig vara bristfällig då önskvärt resultat inte uppnåddes; idag upptas totalt 22,5 % av platserna i parlamentet av kvinnor, uppdelat på 33,3 % kvinnor i senaten och 19,2 % kvinnor i deputerandekammaren. Kvoteringslagen är nu under utvärdering. Den dömande makten leds av La Suprema Corte de Justicia, högsta domstolen, som är landets högsta rättsliga instans. Domarna utses av parlamentet och utnämningarna kräver en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av parlamentledamöternas röster. De utnämnda domarnas mandat är på tio år. I dagsläget utgörs högsta domstolen av fyra domare, varav en är kvinna. Landet är indelat i 19 regioner som kallas för departement. Chefen för den exekutiva makten i respektive departement kallas för intendent, och den legislativa makten inom varje departement kallas för junta departamental. INRIKESPOLITISKT Efter den definitiva självständigheten 1828 lyckades Uruguay bygga upp ett, i jämförelse med sina grannar, både ekonomiskt och politiskt stabilt land med fungerande demokrati och välstånd fram till och med 1900- talets första hälft. På 50-talet började dock ekonomin peka nedåt med politisk oro som följd. I konflikten mellan statsmakten och den marxistiska gerillarörelsen Movimiento de Liberación Nacional Tupamaros fick militären allt större utrymme, vilket kulminerade i tolv års militärcivil diktatur mellan 1973 och 1985. Den politiska scenen dominerades under generationer av de två liberala partierna Blancos (Partido Nacional) och Colorados (Partido Colorado). Vid valet 2004 segrade emellertid den breda vänsteralliansen Frente Amplio. Segern innebar att f.d. läkaren Tabaré Vázquez tillträdde presidentposten. Vid valet 2009 omvaldes Frente Amplio med drygt 50 % av rösterna och den karismatiske José Mújica tog då över presidentposten. Frente Amplio behöll makten även vid det senaste presidentvalet hösten 2014. Segrade gjorde då på nytt Tabaré Vázquez, som vann med 54 % av rösterna över utmanaren Lacalle Pou från Partido Nacional, som fick 41 %.
4(11) Frente Amplios regeringar har fört en exportinriktad marknadsekonomisk politik som kombinerats med satsningar på utbildning, hälsovård och sociala program. Åtgärder för att minska fattigdomen och klyftorna i samhället har varit regeringens övergripande prioritet. Frente Amplios tid vid makten präglades fram till 2013 av hög tillväxt i landet och sjunkande arbetslöshet. Sedan 2014 har dock situationen varit den omvända, med sjunkande tillväxt samtidigt med stigande arbetslöshet. Frente Amplio-koalitionen består av en mängd olika politiska grupperingar vars ideologier spänner från radikal vänster till socialliberalism. Förre presidenten Mújica (idag senator) har sitt ursprung i vänsterpartiet MPP (Movimiento de Participación Popular, som i sin tur härrör från gerillarörelsen Tupamaros), medan nuvarande presidenten Vázquez är ledare för Partido Socialista. Den ideologiska bredden inom koalitionen tenderar att skapa spänningar. Som ledare för Frente Amplio har Vázquez en fördelaktig majoritet i parlamentets bägge kamrar, men p.g.a. interna motsättningar från koalitionens mer vänsterinriktade falang är det trots det parlamentariska övertaget svårt för Vázquez att få igenom några större reformer. Ett tydligt exempel på detta var i september 2015 när Vázquez tvingades besluta att Uruguay skulle dra sig ur förhandlingarna om TISA-avtalet (ett stort internationellt handelsavtal), efter att stora delar av representanterna för Frente Amplio motsatt sig Uruguays medverkan. Hos delar av befolkningen finns ett växande missnöje över vad de uppfattar som uteblivna resultat efter över tio år med Frente Amplio i regeringsställning. President Vázquez opinionssiffror dalade kraftigt under andra halvan av 2015, men har sedan dess långsamt stigit till 42 % i den senaste opinionsundersökningen i november 2016. En förbättrad infrastruktur är nödvändigt om landet ska kunna ta emot investeringar och företagsetableringar i större skala. 2011 antogs en ny lag om privat-offentligt partnerskap, PPP (Participación Pública Privada), som innebär att regeringen kan kontraktera och delfinansiera privata företag för satsningar inom olika infrastrukturprojekt såsom vägar, hamnar, flygplatser, järnvägar etc. Dock är det först nu som PPPprojekten börjar komma igång på allvar. I slutet på 2015 och början på 2016 meddelade dock transportministeriet att man projekterat för ett antal nya väg- och järnvägsbyggen via PPP-investeringar. Det finns även möjlighet för utländska företag att investera i PPP-projekten. Ett ständigt återkommande problem är den ökande kriminaliteten och hur den ska stävjas. Regeringen har försökt förbättra säkerheten i landet genom byggandet av fängelser (för övrigt är fängelsevården ofta mycket
5(11) eftersatt och en källa till kritik från olika MR-organisationer), höjda polislöner och utökade resurser till inrikesministeriet dock utan önskvärda resultat i många väljares ögon. Under 2015 ökade antalet mord och väpnade rån kraftigt. Denna typ av brottslighet är ofta kopplad till droghandel och gängkriminalitet, och man fruktar att det rör sig om en ny våg av organiserad brottslighet som träffat landet. Enligt rapporter använder narkotikasmugglare ifrån hela den latinamerikanska kontinenten i allt större utsträckning Uruguay och i synnerhet hamnen i Montevideo som transitpunkt för drogtrafiken. Under 2015 beslagtog uruguayanska myndigheter 73 % mer cannabis än under föregående år. I december 2013 genomdrevs en lag som legaliserar konsumtion av cannabis i landet. Motiveringen var just att lagen på ett effektivt sätt skulle minska brottsligheten och narkotikahandeln i landet. Tanken är att såväl produktion som försäljning ska ske under statlig kontroll, där staten ska använda mellan 20 och 30 hektar mark för att odla cannabis för vidareförsäljning via apotek till registrerade användare. Emellertid har implementeringen av lagen visat sig svår. Den lagliga produktionen har kommit igång under året, men att sätta igång den lagliga försäljningen via apotek samt registreringen av köparna har visat sig praktiskt komplicerat och försenat lagens genomförande. Den ökade brottsligheten är även kopplad till det som många menar kanske på sikt är landets allvarligaste problem, nämligen bristande framsteg inom utbildningssektorn. Så gott som samtliga barn avslutar grundskolan (99 %) medan avhoppen från gymnasieskolan är omfattande, endast 75 % går i gymnasieskolan. Kritikerna menar att det ovanligt starka lärarfacket i kombination med den uruguayanska grundlagen, som ger skolor stor självständighet är en av orsakerna till problemet inom utbildningssektorn. Regeringen har visserligen gjort ambitiösa satsningar på området, till exempel genom utbildningsprogrammet Plan Ceibal som syftade till att jämna ut digitala kunskapsklyftor och innebar att skolbarn från åldrarna sex till tolv år och deras lärare tillhandahålls en billig och specialproducerad bärbar dator. I den senaste PISA-undersökningen från 2015 presterade emellertid Uruguay sitt bästa resultat hittills, och var nästa bästa land i Latinamerika. Trots detta rankades Uruguay under genomsnittet bland OECD-länderna, och det framgick att 40 % av eleverna inte besitter grundläggande kunskaper (jämfört med 10 % inom de högst rankade länderna).
6(11) Uruguay rankas på plats 91 av 144 i Economic Forum s Gender Gap Index år 2016 (Sverige ligger kvar på fjärde plats). Landet är ett av få i Latinamerika där aborter är tillåtet (Kuba, Guayana, Puerto Rico och Mexico City är de övriga). År 2012 infördes en lag som ger alla kvinnor rätt till laglig abort under graviditetens första 12 veckor. Trots förhållandevis stora framsteg på jämställdhetsområdet så är den kvinnliga representationen i samhällets beslutsfattande positioner fortfarande bristfällig. Som ovan nämnts så infördes kvoteringslag år 2009 i syfte att säkerställa att åtminstone 33 % av ledamöterna i parlamentet utgörs av kvinnor genom att var tredje kandidat på partiernas listor måste vara en kvinna. Lagen prövades för första gången i valet 2014, där den önskade effekten dock uteblev. Endast i senaten nådde man 33 % kvinnlig representation, i underhuset enbart 19 %. Det finns vissa kryphål i lagstiftningen som gör att partierna kan komma runt kravet på kvinnliga kandidater på vallistorna och det har inträffat att kvinnor som väl blivit valda till parlamentet i ett senare skede gett upp sin plats till förmån för en manlig ersättare. Lagen befinner sig just nu under utvärdering. Som i många andra länder i Latinamerika är det könsrelaterade våldet utbrett i Uruguay. Våld i hemmet är vanligt förekommande, och mord på kvinnor är ett stort problem. År 2015 mördades 25 kvinnor av sina partners eller ex-partners, och indikationerna pekar på ett liknande antal kvinnomord även för 2016. Sett per capita är antalet mord på kvinnor i Uruguay bland det högsta i den latinamerikanska regionen. Uruguay var efter Argentina och Brasilien det tredje landet i Latinamerika att tillåta samkönade äktenskap. EKONOMISK ÖVERSIKT Uruguay har ett fördelaktigt investeringsklimat med ett fungerande rättssystem och öppna finansiella marknader. Landet har i allt större utsträckning blivit ett regional finansiellt centrum, särskilt för kapital från Argentina och Brasilien. Uruguay lider inte av svår korruption på samma sätt som många andra länder i regionen och rankades på plats 21 av 176 länder i Transparency Internationals ranking år 2016. Uruguay är också det ekonomisk minst ojämlika landet och det land med minst fattigdom i Latinamerika. Enligt landets nationella statistikinstitut uppmättes fattigdomen bland hushållen under 2015 till 9,7 % (jämfört med 39,9 % år 2004), den extrema fattigdomen till 0,2 %. 2015 levde dock 20,6 % av barn under 6 år under fattigdomsgränsen (har minskat från 53,4 % fattiga barn år 2006). Fattigdomen är som störst i de urbana
7(11) områden runt huvudstaden Montevideo, där den uppskattas 13,4 %. I takt med att fattigdomen minskat har också den ekonomiska ojämlikheten minskat under 2000-talet. År 2014 uppskattades landets ginikoefficient till 41,6 (47,6 år 2006). Uruguay har medvetet satsat på att locka till sig utländska investeringar, inte minst genom inrättandet av 17 stycken frizoner med skatteförmåner till industrin. Direkta utländska investeringar uppgick under 2015 till 2,4 % av landets BNP, vilket var en minskning jämfört med perioden 2005-2015 då den genomsnittliga siffran uppgick till 5 %. Direkta utländska investeringar har bidragit till att andelen industriellt förädlade varor har ökat i Uruguays annars jordbruks- och råvaruorienterade ekonomi. Majoriteten av de utländska investeringarna kommer från Argentina, Tyskland och Brasilien. Största delen av de utländska investeringarna sker inom byggbranschen, men under 2016 har utländska aktörer investerat i de oljeexploateringssatsningar som äger rum utanför den uruguayanska kusten. Landet eftersöker även utländska investeringar för de infrastrukturprojekt som sker inom ramen för satsningen på privat-publikt-partnerskap (PPP). Den uruguayanska ekonomin klarade sig i genomsnitt relativt väl under de globala finanskriserna och hade enligt IMF en genomsnittlig BNPtillväxt på 5,3 % mellan 2004 och 2014. Dock har utvecklingen av BNPtillväxten avtagit under de två senaste åren. Under 2016 uppgick BNPtillväxten till endast 1,0 % och under 2017 beräknar IMF att den stiger till ca 1,2 %, dock med tecken på att recessionen håller på att vända under andra 2018 med en förväntad BNP-tillväxt på 3,1 %. Orsaker bakom den stagnerade tillväxten under de senaste åren är en minskad inhemsk konsumtion i kombination med avtagande exportinkomster, främst ifrån landets viktiga handelspartners Argentina och Brasilien, vilket har haft negativ inverkan på Uruguays tillväxt. Inflationen, som är ett tilltagande problem, har legat över centralbankens inflationsmål på 3-7 % sex år i rad och uppmättes under 2016 till 8,1 %. Den stigande inflationen har lett till fackliga stridigheter med krav på ökade reallöner. Även arbetslösheten är på uppåtgående sedan två år tillbaka, från 6,5 % under 2014 till 7,9 % under 2015 och 7,7 % under 2016. Regeringen behöver stimulera sysselsättningen samtidigt som en inflationsdämpande politik krävs för att inte köpkraften ska urholkas. Under 2015 deprecierade den uruguayanska peson kraftigt i förhållande till dollarn, vilket bidrog till att bromsa in fallet i exportinkomsterna. En svagare peso kan även stärka turismnäringen och hejda den tilltagande arbetslösheten. I syfte att
8(11) försöka hejda inflationen, har den uruguayanska centralbanken emellertid köpt stora summor dollar vilket stärkt pesons kurs. IMF klassar Uruguay som ett jämförelsevis stabilt land sett till regionen, men understryker att en utav de viktigaste prioriteringarna inför närmsta framtiden bör vara att hålla just inflationen i schack. INTERNATIONELLA RELATIONER OCH HANDEL Uruguay utgör tillsammans med Argentina, Brasilien, Paraguay och Venezuela handelsblocket Mercosur. Ett av huvudmålen med Mercosur är att främja frihandel inom blocket men i praktiken finns det många undantag och tillkortakommanden medlemmarna emellan. Uruguay hör till de mest pådrivande i förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosur, och drev också frågan framåt när man innehade det rullande ordförandeskapet under andra halvan av 2016 innan man nyligen lämnade över ordförandeskapet till grannen Argentina. Om partnerna kommer fram till ett avtal är det troligt att så sker tidigast i slutet på år 2017. Mercosurländerna förblir sammantaget Uruguays största handelspartner men de kommersiella relationerna med Kina har stärkts alltmer. Avtal har tecknats om uruguayansk export till Kina av bl.a. soja, ull, mjölkprodukter och jordbruksteknologi, där sojabönor är en nyckelvara. Landets areal av sojaodlingar har sedan år 2000 kontinuerligt ökat från nära noll till totalt 900 000 hektar, vilket utgör ca 50 % av landets odlingsareal. Från kinesisk sida finns intresse för investeringar i olika infrastrukturprojekt såsom vägar, järnvägar och en planerad djuphavshamn. Under 2016 inledde Uruguay förhandlingar om ett frihandelsavtal med Kina, vilket orsakat viss indignation hos de övriga Mercosurländerna. Dessa verkar nu kanaliseras inom ramen för Mercosur. Den totala exporten under 2016 uppgick till ett värde av 8,3 miljarder USD där viktiga exportvaror är köttprodukter, ris, mjölkprodukter och pappersmassa. Övrig export utgörs i huvudsak av jordbruks- och boskapsprodukter såsom ull, skinn, grönsaker och spannmål. Turistindustrin och servicesektorn är näringar i tillväxt. Uruguay exporterar även till en viss del plast, textilier, verkstadsprodukter, bilar och leksaker. Det fortsatt stora beroendet av jordbruksprodukter gör landets ekonomi mycket känslig för prissvängningar på världsmarknaden liksom för klimatpåverkan och boskapssjukdomar. Importen uppgick under 2016 till 7,4 miljarder USD. Importen består i första hand av råolja, bränslen, bilar, lastbilar, verkstadsprodukter samt
9(11) reservdelar till fordon. Importen sker företrädesvis från Kina, Brasilien och Argentina. De bilaterala kommersiella relationerna med Argentina har förbättrats efter att den mer liberala och marknadsvänlige Mauricio Macri tillträde presidentposten i Argentina i slutet på 2015. En tidigare konflikt mellan länderna uppstod efter att Uruguay tillät en lokal tillverkare att utöka pappermassaproduktionen. Argentina motsatte sig Uruguays beslut med hänvisning till den negativa miljöpåverkan av de närliggande floderna, vilket ledde till att Argentina bl.a. förbjöd vidareexport av varor via uruguayanska hamnar. Den nya argentinska regeringens tillträde har dock inneburit att de bilaterala relationerna mellan de två grannländerna tinats upp, och i december 2016 beslutade man att gemensamt släppa miljörapporter angående kontamineringen runt massabruket och att vidta åtgärder för att minska miljöförstöringen i området. På den regionala scenen är Uruguay en förkämpe i sitt arbete med mänskliga rättigheter. Ett uttryck för detta var beslutet att i oktober 2014 som första land i Latinamerika ta emot 114 syriska kvotflyktingar. En konflikt uppstod dock när flyktingarna krävde att åka tillbaka till Europa med argumentet att de inte kunde anpassa sig till det lokala samhället. Den nya regeringen under Vázquez ledning initierade planer på att ta emot en andra grupp syriska flyktingar under 2015, ett mottagande som dock ställdes in. FÖRBINDELSER OCH HANDEL MED SVERIGE Relationerna mellan Sverige och Uruguay är goda och omfattar bl.a. samarbete i FN-frågor, där Uruguay delar svenska positioner i flertalet frågor, i synnerhet inom MR-området. Mellan 1949 och 1993 hade Sverige en ambassad i Montevideo. Därefter blev Uruguay, tillsammans med Paraguay, sidoackrediteringsland för ambassaden i Buenos Aires. Sverige har ett honorärt generalkonsulat i Montevideo under ledning av generalkonsul John-Christian Schandy (även norsk konsul). Uruguay har en ambassad i Stockholm. Uruguays import från Sverige uppgick under 2016 till 305 miljoner SEK, och den uruguayanska exporten till Sverige uppgick under samma period till 71 miljoner SEK. Den svenska exporten utgörs främst av verkstadsprodukter, fordon och telekomutrustning medan Sverige framförallt importerar livsmedel samt råvaruprodukter.
10(11) Tillsammans med chilenska Arauco har svensk-finska skogsindustrikoncernen Stora Enso investerat i en pappersmassafabrik i den västra delen av Uruguay. Fabriken invigdes i september 2014 och är den största privata investeringen någonsin i landet. Under 2008 omvandlades den finsk-uruguayanska handelskammaren till en nordisk-uruguayansk. Några svenska företag har kontor och anläggningar i Uruguay, t.ex. Ericsson, SKF, Securitas, ABB, DeLaval, Scania, Linde Gas och Aarhus Karlshamn (AAK). Den svenska kolonin i Uruguay uppskattas till uppemot 1 250 personer varav det stora flertalet är f.d. flyktingar under diktaturtiden som har återvänt från Sverige och har dubbelt medborgarskap. Tillsammans med barn och barnbarn kan gruppen antas vara kring 5000 personer. En grupp svensk-uruguayaner driver ett mycket aktivt svenskturuguayanskt kulturinstitut i Montevideo. Tack vare att många uruguayaner fann en fristad i Sverige undan diktaturen finns det fortfarande en djup tacksamhet som ständigt återkommer i bilaterala kontakter. På Olof Palmes dödsdag den 28 februari invigdes 2005 en byst till hans ära i Montevideo. I december samma år namngavs en park i Montevideo efter f.d. ambassadören Harald Edelstam som i samband med militärkuppen i Chile 1973 bidrog till att många politiskt aktiva uruguayaner som befann sig i Chile kunde ta sin tillflykt till Sverige. Det bedöms att uppemot 4000 uruguayaner är bosatta i Sverige. Bland kända personer med uruguayanskt ursprung som bor eller bott i Sverige kan nämnas den framträdande alzheimerläkaren och forskaren Henry Engler, författaren och skribenten Ana Valdés samt sångaren Andrés Esteche. Följande besök har ägt rum sedan 2002: Till Sverige: - Bostadsminister Carlos Cat, maj 2002 - Presidentens rådgivare Ariel Bergamino, oktober 2005 - Handelsdelegation ledd av miljöminister Graciela Muslera, oktober 2010 - President José Mujica med ministerdelegation, oktober 2011 Till Uruguay:
11(11) - Statssekreterare Gunnar Wieslander, december 2008 - En delegation från MIV och Arbetsmarknadsdepartementet, besökte och ledde en två dagars workshop om mottagande och integrering av flyktingar, september 2014 - Regeringens särskilda sändebud för den svenska säkerhetsrådskandidaturen Pierre Schori, oktober 2015 - Besök av UrP Anna-Karin Eneström i april 2016 ELM