KONKURRENSVERKET Årsredovisning 2014

KONKURRENSVERKET Årsredovisning 2014

Innehåll GD har ordet 4 Året i korthet 6 Vårt uppdrag 10 Konkurrens 14 Lagtillämpning och tillsyn 16 Exempel på konkurrenslagsärenden 19 Förbättringsåtgärder 28 Kunskap och kommunikation 29 Samverkan 32 Offentlig upphandling 34 Det samlade upphandlingsstödet 36 Regeringsuppdrag 48 Lagtillämpning och tillsyn 48 Exempel på ärenden inom upphandlingstillsynen 50 Ansökningar om upphandlingsskadeavgift 56 Kunskap och kommunikation 62 Förbättringsåtgärder 64 Samverkan 65 Forskning 66 Internationellt arbete 72 Samarbeten inom EU 74 Statistik om offentliga upphandlingar 76 Nordiskt samarbete 76 Övrigt internationellt samarbete 76 Medarbetare och organisation 80 Fakta och finansiell redovisning 88 Fakta i korthet 90 Ekonomisk översikt 94 Avrapporterade regeringsuppdrag 94 Sammanställning över väsentliga uppgifter 95 Resultaträkning 96 Balansräkning 97 Anslagsredovisning 98 Noter 99

4 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Ett år av utveckling och förändring 2014 präglades bland annat av att organisera och utveckla ett upphandlingsstöd inom Konkurrensverket. Med grunderna från Kammarkollegiet, Miljöstyrningsrådet och Vinnova byggde vi en organisation redo att bistå upphandlingens många intressenter med ett samlat nationellt stöd för dessa viktiga frågor. Konkurrensverkets upphandlingsstöd har hittills bland annat tagit fram tre vägledningar som gäller upphandling av vård och omsorg, hållit ett antal seminarier med olika teman runt om i landet och arbetat med att ta fram kriterier som stöd för mer hållbar upphandling. Vi har arbetat med regeringsuppdrag, till exempel att ta fram stöd för upphandling av giftfria varor till förskolor på ett sätt som stämmer överens med upphandlingsreglerna. Det samlade upphandlingsstödet kommer att fortsätta utvecklas under 2015. Det är min förhoppning att det arbete som har genomförts fram till den 1 september 2015 ska vara en god grund för den fortsatta utvecklingen när upphandlingsstödet i enlighet med regeringens beslut kommer att bilda en ny myndighet. När det gäller lagtillämpning och tillsyn har det hänt mycket. Flera viktiga ärenden har förts upp till domstolarna. Ett sådant ärende var sammanslagningen av landets två största fastighetsmäklare under en och samma ägare, Swedbank. Konkurrensverket tog saken till domstol för att få ett förbud mot affären som, enligt vår mening, skulle innebära en kraftigt försämrad situation för såväl fastighetsmäklare som köpare och säljare av småhus och bostadsrätter. Den 16 december kom domen i Stockholms tingsrätt som gav Konkurrensverket rätt. Två företag på däckmarknaden fälldes i Stockholms tingsrätt för att ha haft en anbudskartell när de lagt anbud i samband med offentliga upphandlingar. Vi lämnade också in två stämningsansökningar mot företag som vi anser brutit mot kartellreglerna, den ena i flyttbranschen, den andra i telekombranschen. Vi har också stämt snustillverkaren Swedish Match för missbruk av dominerande ställning. Vad gäller tillsynen över offentliga upphandlingar har Konkurrensverket hittills ansökt om upphandlingsskadeavgift i sammanlagt 82 fall, varav 20 under 2014. I ett fall som gäller Falu kommun, utdömdes åtta miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift. Det är det högsta beloppet hittills i en dom som vunnit laga kraft. Konkurrensverkets ambition är inte att dra in största möjliga belopp till statskassan, utan att dessa domar och ingripanden ska leda till att andra avhåller sig från att överträda konkurrens- och upphandlingslagstiftningen. Då skapar vi förutsättningar för väl fungerande marknader till nytta för konsumenterna och det allmänna. Dan Sjöblom Generaldirektör Konkurrensverket

GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 5

6 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRET I KORTHET

ÅRET I KORTHET KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 7 2014 - Året i korthet 1 januari: Innovationsupphandling till Konkurrensverket Ansvaret för innovationsupphandling överförs till Konkurrensverket. 21 januari: Däckföretag dömda för olagligt anbudssamarbete De två däckföretagen Däckia och Euromaster döms att betala 2,5 miljoner kronor i böter/ konkurrensskadeavgift för olagligt samarbete i samband med offentlig upphandling. 31 januari: Kommuner får inte snedvrida konkurrensen Marknadsdomstolen slår fast att Kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt har brutit mot konkurrenslagen genom att vägra en privat aktör tillträde till ett övningsområde. 1 mars: Upphandlingsstödet till Konkurrensverket Verksamheten från upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet förs över till Konkurrensverket. 31 mars: Borås kommuns Servicekontor får inte konkurrera på privat marknad Stockholms tingsrätt går helt på Konkurrensverkets linje i en dom som innebär att kommunen förbjuds att sälja tjänster till andra än den egna kommunen. 3 april: Haninge Bostäder får böter på tio miljoner kronor Förvaltningsrätten går på Konkurrensverkets linje och slår fast att det inte är tillåtet för ett kommunalt bolag att köpa ett företag med tillgångar i syfte att kringgå upphandlingsreglerna. 27 maj: Konkurrensverket och Vinnova samverkar om innovationsupphandling Konkurrensverket och Vinnova träffar en överenskommelse om samarbete om innovationsupphandling. Syftet med samarbetet är att upphandlande myndigheter lättare ska kunna få stöd och vägledning av hög kvalitet. 10 juni: Akademiska Hus får böter på tre miljoner kronor Det statliga bolaget Akademiska Hus ska följa lagen om offentlig upphandling vid köp av varor och tjänster. Förvaltningsrätten i Umeå dömer bolaget till böter för otillåten direktupphandling. 26 juni: SLL döms att betala tre miljoner kronor i upphandlingsböter Förvaltningsrätten i Stockholm lämnar fullt bifall till Konkurrensverkets talan om upphandlingsskadeavgift mot Stockholms läns landsting. 1 juli: Konkurrensverket övertar Miljöstyrningsrådets upphandlingsverksamhet Miljöstyrningsrådets verksamhet inom upphandling överförs till Konkurrensverket. Därmed är upphandlingsstödet samlat vid en myndighet.

8 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRET I KORTHET 1 juli: Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier Konkurrensverket publicerar nya riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier i offentlig upphandling. 1 juli: Information om riktlinjer och dokumentationsplikt för direktupphandling Konkurrensverket publicerar informationsmaterial i samband med höjd direktupphandlingsgräns. 2 juli: Konkurrensverket får nya regeringsuppdrag Att underlätta en giftfri miljö i förskolan samt uppdrag för att höja kompetensen om livsmedelsupphandlingar. 3 juli: Konkurrensverket i Almedalen Konkurrensverket arrangerar fem seminarier under Almedalsveckan med upphandling för välfärd som övergripande tema. 15 juli: Konkurrensverket stämmer företag inom flyttbranschen Konkurrensverket lämnar in en stämningsansökan mot tre företag inom flyttbranschen för otillåtet samarbete. Flyttföretagen krävs på sammanlagt 42 miljoner kronor i böter. 16 september: Konkurrensverket inleder en serie med frukostseminarier Seminarierna förmedlar kunskap och stöd kring upphandling och pågår under hösten. 22 september: Gryningsräder i miljö- och avfallsbranschen Konkurrensverket inleder en utredning om eventuell överträdelse av konkurrensreglerna inom miljö- och avfallsbranschen. 24 september: Återapportering om samordningen av upphandlingsstödet Rapporten visar att den nya organisationen med dess breda kompetens innebär att stöd, information och vägledning om hållbar och effektiv offentlig upphandling har stärkts. 7 november: Analys av amorteringsrekommendation Konkurrensverket presenterar sin preliminära analys som varit till grund för utredningen av Bankföreningens amorteringsrekommendation för bolån. Analysen visar att rekommendationen kan vara ett brott mot konkurrenslagen. 20 november: Malmö kommun döms för upprepade upphandlingsfel Kammarrätten fastställer domen mot Malmö kommun. Malmö kommun döms till 325 000 kronor i böter för upprepade upphandlingsfel. 24-25 november: Nordisk workshop om hållbar upphandling Konkurrensverket arrangerar en första nordisk workshop om hållbar upphandling, sociala krav och uppföljning av livscykelkostnader.

ÅRET I KORTHET KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 9 28 november: Forskningsseminariet The Pros and Cons Temat för Konkurrensverkets internationella forskningsseminarium var i år The Pros and Cons of Antitrust in Two-Sided Markets, med fokus på konkurrenspolitik och tvåsidiga marknader. 1 december: Utredning om upphandling av mellanboendeformer Konkurrensverket publicerar en utredning med fokus på hur projekttävlingar kan användas för att hitta nya former för mellanboenden. 5 december: Siffror och fakta om offentlig upphandling För femte året i rad publicerar Konkurrensverket rapporten som innehåller grundläggande fakta och statistik om den offentliga upphandlingen. 9 december: Omfattningen av elektronisk upphandling Konkurrensverket redovisar ett regeringsuppdrag med en nulägesbeskrivning av omfattningen av elektronisk upphandling. 10 december: Swedish Match krävs på 38 miljoner kronor i böter Konkurrensverket lämnar in en ansökan till Stockholms tingsrätt med krav på böter/ konkurrensskadeavgift på cirka 38 miljoner kronor för Swedish Match. 15 december: Fyra av tio vårdcentraler gick med underskott Konkurrensverket lämnar en rapport till regeringen som följer upp genomförandet av vårdval i primärvården. 16 december: Domstol stoppar mäklaraffär Helt i linje med vad Konkurrensverket krävt dömer Stockholms tingsrätt att Swedbank Franschises köp av Svensk Fastighetsförmedling ska återgå till vad som gällde tidigare. 18 december: Ny rapport om kommunala bolag Rapporten Kartläggning av kommunala bolags försäljningsverksamhet där Konkurrensverket har kartlagt säljverksamhet utifrån de kommunala bolagens perspektiv, publiceras. 18 december: Telia Sonera och GothNet i anbudskartell Konkurrensverket lämnar in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt mot TeliaSonera Sverige och Göteborg Energi GothNet, vilka krävs på närmare 35 miljoner kronor i böter. 19 december: Ny webbplats lanseras Konkurrensverket lanserar en ny webbplats, konkurrensverket.se, där information kring det samlade upphandlingsstödet och tillsynsverksamheten presenteras. 19 december: Ny myndighet för upphandlingsstödet Konkurrensverket får i uppdrag av regeringen att förbereda överföring av uppgifter rörande upphandlingsstödet till en ny myndighet.

10 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 VÅRT UPPDRAG

VÅRT UPPDRAG KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 11 Vårt uppdrag Vår uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. Läs om vårt arbete på följande sidor.

12 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 VÅRT UPPDRAG Vårt uppdrag Konkurrensverket är förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor och den offentliga upphandlingen. Vår uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. Från och med januari 2014 utökades Konkurrensverkets uppdrag även till att ansvara för ett förstärkt nationellt upphandlingsstöd. Upphandlingsstödet ska bidra till att upphandlingens strategiska betydelse för den offentliga verksamheten stärks, till att underlätta för små- och medelstora företag att delta i offentlig upphandling, till att motverka jäv och korruption, till att främja innovationsvänlig upphandling och att bidra till att målen om en långsiktigt hållbar utveckling uppnås. Utvecklingsarbetet i det samlade upphandlingsstödet har pågått under hela 2014. Den 19 december gav regeringen Konkurrensverket ett uppdrag att förbereda överföring av uppgifter rörande upphandlingsstöd till en ny myndighet. Sedan dess arbetar Konkurrensverket med detta uppdrag. En redovisning av de kostnader som bedöms uppkomma för Konkurrensverket har lämnats till regeringen den 1 februari 2015. Vårt arbete bygger på insikt, kunskap och analys av målgruppernas behov och egna initiativ. På tillsynssidan har vi stor hjälp av anmälningar och tips från företag och allmänhet. Vi har under 2014 arbetat en hel del med olika regeringsuppdrag främst inom upphandlingsområdet. I enlighet med vårt regleringsbrev har vi arbetat med lagtillämpning och tillsyn där Konkurrensverket främst ska fullgöra de uppgifter som följer av konkurrenslagen (2008:579). Vi har också arbetat med förslag till regeländringar och andra åtgärder för att undanröja hinder för marknadstillträde för företag och för att möjliggöra effektiva upphandlingar. Vi har även arbetat med ett antal olika forskningsprojekt tillsammans med fristående forskare i syfte att bidra till ökade kunskaper inom konkurrens- och upphandlingsfrågor. Vår årsredovisning presenteras utifrån vårt regleringsbrev:» lagtillämpning och tillsyn» upphandlingsstöd» förbättringsåtgärder» kunskap» forskning» internationellt arbete» samverkan Kvalitetssäkring för rättssäkerhet Vi arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring så att vår handläggning uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Vårt arbete bedrivs ofta i projektform för att säkerställa rätt kompetens och en hög kvalitet. Beslutsfattandet föregås av åtgärder för kvalitetssäkring i enlighet med vår arbetsordning. Vi har så kallade statusmöten där parter och ombud får reda på Konkurrensverkets syn på ärendet och vad som är nästa steg i utredningen. Syftet med statusmöten är att skapa transparens kring utredningar i olika ärenden. Vid dessa möten ges också parter och ombud en möjlighet att ställa frågor till projektgruppen. Vi erbjuder även möjlighet till muntligt förfarande på begäran av part. Förfarandet är ett formaliserat sätt att även muntligt yttra sig över Konkurrensverkets beslutsutkast. Även under 2014 har vi fortsatt att utveckla rutinerna för förhör

VÅRT UPPDRAG KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 13 samt för hantering av försäljningsdata i samband med företagskoncentrationer. Vi har hållit flera ombudsträffar för att få in synpunkter och förslag på hur vi ytterligare kan förbättra kvaliteten och effektiviteten i våra utredningar. Konkurrensverkets beslut i ett ärende fattas av generaldirektören eller den generaldirektören delegerar till. Chefsjuristen och chefsekonomen deltar i beredningen av besluten tillsammans med den chef och de medarbetare som utrett ärendet. Tips och frågor är viktiga för vårt arbete Tips och förfrågningar om upplevda konkurrens- och upphandlingsproblem är väsentliga för vårt arbete. På tillsynssidan ligger de till grund för att spåra upp och ingripa mot allvarliga överträdelser av regelverken som vi har tillsyn över. På stödsidan är arbetet med att svara på frågor en del av kärnverksamheten och bidrar till att öka vår kunskap om målgruppernas behov och till att vi gör rätt prioriteringar. Om ett konkurrens- eller upphandlingsproblem inte kan åtgärdas genom lagstiftningen kan vi efter en utredning, välja att lämna förslag om regeländringar till regeringen. I vårt uppdrag att utöva tillsyn över offentlig upphandling är det angeläget att vi får kännedom om upphandlingar som inte följer regelverken och att vi får synpunkter på lagen om offentlig upphandling. Drygt en tredjedel av de synpunkter vi får från företag är riktade mot upphandlande myndigheter. Det kan handla om otillåtna direktupphandlingar, otydliga förfrågningsunderlag eller beslut som ifrågasätts av leverantörer. I år har Konkurrensverket fått in drygt 1 700 förfrågningar och klagomål från företag, kunder och konsumenter. Det ska jämföras med 2013 då siffran var nära 1 100 och ökningen beror på samordningen av det samlade upphandlingsstödet inom Konkurrensverket 2014. Flödet domineras av upphandlingsrelaterade frågeställningar och vanligast av allt är frågor kring direktupphandling.

14 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 15 Konkurrens Det förebyggande arbetet med information och vägledning är oerhört viktigt för att företagare och upphandlare ska ha goda förutsättningar att kunna göra rätt från början. Under 2014 har Konkurrensverket bland annat fortsatt arbetet med ett ifrågasatt konkurrensproblem på marknaden för kommersiell radio. Läs mer om konkurrens och andra exempel på konkurrenslagsärenden på följande sidor.

16 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS Konkurrens Lagtillämpning och tillsyn Konkurrensverket har tillsynsansvar för konkurrenslagen och artiklarna 101 och 102 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Under året har Konkurrensverket fattat 130 beslut i denna tillsynsverksamhet. Satsning på kommunikation i tillsynsverksamheten Det förebyggande arbetet med information och vägledning är oerhört viktigt för att företagare och upphandlare ska ha goda förutsättningar att kunna göra rätt från början. Under 2014 har Konkurrensverket därför satsat särskilt på att tydligt kommunicera om de regelverk vi har tillsyn över, våra beslut och hur vi arbetar med prioriteringar. Vi har bland annat tagit fram en ny prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten och en policy för extern kommunikation i tillsynsärenden. Båda har publicerats på vår webbplats konkurrensverket.se. Webbplatsen moderniserades och nylanserades i slutet av året. Många av våra ärenden har fått stor uppmärksamhet under året. Ett exempel är målet mot Swedbank där Konkurrensverket ingrep i en koncentration på mäklarmarknaden, ett annat vår stämningsansökan mot Swedish Match gällande missbruk av dominerande ställning och ett tredje den analys som visade att Bankföreningens amorteringsrekommendationer kunde bryta mot konkurrenslagen. Vi har också berättat om vårt eftergiftsprogram i en debattartikel i Dagens Industri, om våra utredningsmetoder i en debattartikel i Svenska Dagbladet och om vår stämningsansökan mot Telia och GothNet i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Vi har även skrivit artiklar om bland annat kartelldetektion och interaktiva vägledningar som stöd för upphandlare och små företag. Artiklarna har publicerats i olika internationella tidskrifter. Konkurrensverkets egna nyhetsbrev och pressmeddelanden har bidragit till att ytterligare öka uppmärksamheten kring tillsynsfrågorna. Konkurrensverket har under 2014 tagit fram en ny modell för faktablad som vi har börjat använda oss av för att på ett lättbegripligt sätt beskriva de ärenden vi utreder. Faktabladen publiceras på vår webbplats. Vi har också arbetat med att ytterligare förtydliga våra avskrivnings- och tillsynsbeslut. Våra allmänna råd om eftergift och näringsförbud har uppdaterats under 2014. Flera föreläsningar om regelverken, Konkurrensverkets roll, metoder och de ärenden vi utreder har hållits under året, både i Sverige och i olika internationella sammanhang. Som exempel kan nämnas en presentation om vertikala avtal från en tillsynsmyndighets perspektiv som vi höll på en konferens om vertikala avtal i Bryssel i juni. Vi har blivit inbjudna till Tillväxt Motala för att berätta om reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och vår verksamhet. Vi har pratat om korruption, otillåtna direktupphandlingar och anbudskarteller vid ICN Cartel Workshop i Taipei i oktober 2014 och om våra platsundersökningar vid en internationell konferens arrangerad av den österrikiska konkurrensmyndigheten i december. Vi har under året också tagit fram två nya broschyrer. Den ena har titeln Konkurrera på rätt sätt och riktar sig speciellt till små och medelstora företag med ingen eller liten kunskap om konkurrensreglerna. Den andra heter Så går det

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 17 till när Konkurrensverket genomför en platsundersökning och är tänkt att lämnas över till företrädare för de företag som får ett oanmält besök av Konkurrensverket i en så kallad gryningsräd. Båda broschyrerna finns också publicerade på vår webbplats. Under hösten 2014 har vi hållit tre ombudsträffar med olika teman; förvärv, eftergift och platsundersökningar samt missbruksutredningar. Sammanlagt deltog cirka 100 personer vid träffarna. Vi har under 2014 också arbetat med att uppdatera två interaktiva vägledningar som finns publicerade på Konkurrensverkets webbplats. Den ena riktar sig till företag som samarbetar inom ramen för en branschorganisation och den andra till små och medelstora företag som vill samarbeta i upphandlingar. Nylansering av dessa vägledningar kommer att ske under våren 2015. En helt ny interaktiv vägledning som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet har också tagits fram under 2014. Även denna kommer att lanseras under våren 2015. Fortsatt satsning på anbudskarteller Arbetet för att förebygga, upptäcka och utreda anbudskarteller fortsätter att vara av hög prioritet för tillsynsverksamheten. Vi har flera pågående utredningar i olika skeden där företag misstänks ha samarbetat i anbudsgivningen. Vi har under året hållit flera anföranden på detta tema och även publicerat artiklar som pekar på vikten av att uppmärksamma risken för anbudskarteller i offentlig upphandling. Vi satsar också mycket på att utveckla vår kunskap att använda oss av ekonomisk analys av upphandlingsdata för att upptäcka och utreda denna typ av karteller.

18 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 19 Exempel på konkurrenslagsärenden Här presenterar vi ett urval av de tillsynsärenden som Konkurrensverket har utrett under året. Konkurrensbegränsande samarbeten Stämningsansökan: Datakommunikationsförbindelser i Göteborg Konkurrensverket har vänt sig till Stockholms tingsrätt med krav att TeliaSonera Sverige och Göteborg Energi GothNet ska betala närmare 35 miljoner kronor böter/ konkurrensskadeavgift för att ha bildat en anbudskartell inför en upphandling i Göteborgs stad år 2009. När Göteborgs stad upphandlade datakommunikationstjänster kom GothNet och TeliaSonera Sverige överens om att Telia- Sonera Sverige inte skulle lämna anbud i upphandlingen. Detta trots att GothNet och TeliaSonera Sverige är viktiga konkurrenter på samma marknad. TeliaSonera är börsnoterat, och GothNet är ett kommunalt bolag ägt av Göteborgs stad. [Dnr 848/2014] Åtagande: Marknaden för kommersiell radio Under 2014 har Konkurrensverket fortsatt arbetet med ett ifrågasatt konkurrensproblem på marknaden för kommersiell radio. Det är de två radioföretagen SBS Discovery Radio AB (SBS Radio) och RBS Broadcasting AB (NRJ) som åtagit sig att till viss del upphöra med ett samarbete om försäljning av reklamtid i radio i vissa sändningsområden. Företagen har nu ändrat i ett tidigare samarbetsavtal, och NRJ ska regelbundet rapportera till Konkurrensverket hur åtagandet följs. Om företagen bryter mot åtagandet kan viten på 20 miljoner kronor för SBS Radio och 15 miljoner kronor för NRJ dömas ut. [Dnr 174/2012] Stämningsansökan: Flyttbranschen Konkurrensverket har stämt tre företag inom flyttbranschen för att de avtalat om att inte konkurrera med varandra. Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan mot företagen till Stockholms tingsrätt och kräver att företagen ska betala 42 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift/böter för otillåtet samarbete. I samband med att ett av företagen förvärvade verksamhet från de andra bolagen skrev företagen i två fall avtal om att inte konkurrera med varandra om utrikes bohagsflyttningar vilket medfört att bolagens kunder mött ett begränsat utbud vid utlandsflyttningar. [Dnr 511/2014] Utredning pågår: Ifrågasatt konkurrensproblem på marknaden för förmedling av hotellrum via internet Under 2014 har Konkurrensverket fortsatt utreda huruvida onlineresebyråer genom villkor om så kallad prisparitet i sina avtal med svenska hotell begränsar konkurrensen på marknaden för förmedling av hotellrum. Utredning pågår. [Dnr 595/2013, 596/2013] Utredning pågår: Misstänkt konkurrensbegränsande samarbete inom avfallsbranschen Konkurrensverket har gjort oanmälda besök hos två kommunala bolag som misstänks ha överträtt konkurrensreglerna. Den misstänkta överträdelsen består i att bolagen dels har samordnat sig om sina anbud i den offentliga upphandlingen avseende förbränning av hushållsavfall, dels i fråga om vägran att ta emot detta avfall för förbränning av det företag som vann upphandlingen. Konkurrensverket kommer att utreda ärendet vidare under 2015. [Dnr 598/2014]

20 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS Avskrivning på grund av ändring under handläggning: Svenska Kroppskulturförbundet Konkurrensverket har utrett om en så kallad lojalitetsklausul i Svenska Kroppskulturförbundets (SKKF) regelverk kan vara konkurrensbegränsande gentemot andra arrangörer av bodybuilding- och fitnesstävlingar. Under utredningens gång har SKKF meddelat att atleter som tävlar för en annan organisation inte längre riskerar avstängning eller böter. Medlemmar som fungerar som coacher, funktionärer eller domare hos en annan organisation är inte heller längre aktuella för avstängning eller böter. Förbundet har uppgett att man via nyhetsbrev och webbplats informerat sina medlemmar och föreningar om dessa ändringar. Mot denna bakgrund beslutade Konkurrensverket att inte utreda ärendet vidare. [Dnr 590/2013] Avskrivning på grund av ändring under handläggning: Bankföreningens amorteringsrekommendationer Konkurrensverket har utrett om Bankföreningens utfärdande av amorteringsrekommendationer till sina medlemmar stred mot reglerna om konkurrensbegränsande samarbete. Amorteringsrekommendationen innebar att medlemsföretagen skulle agera på ett visst sätt på marknaden vilket riskerade att märkbart begränsa konkurrensen. Bankföreningen meddelade under utredningens gång att de skulle upphäva rekommendationen varför Konkurrensverket avslutade utredningen. [Dnr 674/2014] Utredning pågår: Misstänkt konkurrensbegränsande samarbete inom miljö- och avfallsbranschen Mot bakgrund av misstänkt konkurrens- begränsande samarbete har Konkurrensverket gjort oanmälda besök hos företag i miljö- och avfallsbranschen. Besöken var ett led i att söka bevis som kan klarlägga och stärka misstankar om eventuellt konkurrensbegränsande beteende. Utredning pågår. [Dnr 184/2014] Företagskoncentrationer Konkurrensverket till domstol för att stoppa Swedbank Franchises köp av Svensk Fastighetsförmedling Konkurrensverket lämnade i juni 2014 in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt där verket yrkade på ett förbud mot Swedbank Franchises köp av Svensk fastighetsförmedling. Affären skulle innebära att Swedbank Franchise AB, som ägs av Swedbank, får kontroll över landets två största kedjor för fastighetsmäklare. De två mäklarkedjorna Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling skulle tillsammans få cirka 40 procent av förmedlingsuppdragen i Sverige om affären genomförs. Konkurrensverket bedömer att affären påtagligt skulle hämma konkurrensen på ett stort antal lokala marknader och det skulle försämra situationen för fastighetsmäklarnas kunder. Huvudförhandlingen ägde rum i Stockholms tingsrätt i november 2014 och i en dom den 16 december gick tingsrätten på Konkurrensverkets linje och förbjöd koncentrationen. Swedbank och Svensk Fastighetsförmedling har överklagat tingsrättens dom och förhandlingar i Marknadsdomstolen, som är sista instans, kommer att äga rum i slutet av februari 2015. [Dnr 426/2014] Klartecken för köp på marknaden för telekommunikationer TeliaSonera anmälde förvärv av Zitius, Quadracom Networks, Quadracom Services, QMarket och Riksnet. Efter att flera aktörer på telekommarknaden hade framfört farhågor kring förvärvet, inledde Konkurrensverket en särskild undersökning. Konkurrensverket kom fram till att TeliaSonera

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 21 efter förvärvet tillsammans skulle bli den största aktören på den svenska marknaden för tillhandahållande av kommunikationsoperatörstjänster (KO-tjänster) till öppna nät med en marknadsandel om ca 30 procent. Marknaden är en upphandlingsmarknad och TeliaSonera möter även efter förvärvet konkurrens från större aktörer. Det föreligger också ett potentiellt konkurrenstryck från dels kommunala aktörer som ser det som en trolig strategi att i framtiden driva verksamheten i egen regi, dels andra aktörer som skulle kunna röra sig i värdekedjan och komma in på KOmarknaden. Det finns också en motverkande köparmakt hos de nätägare som upphandlar KO-tjänster. Konkurrensverket kunde inte heller finna att TeliaSonera, som också agerar som tjänsteleverantör i öppna nät, efter förvärvet skulle kunna utestänga andra tjänsteleverantörer eller göra det mindre lönsamt för dessa att verka i de nät där TeliaSonera är kommunikationsoperatör. Genom förvärvet utökade TeliaSonera sitt redan stora innehav av fibernätinfrastruktur, men med långt mindre än en procent av den totala fibern i Sverige. Konkurrensverket bedömde att koncentrationen inte skulle påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens och beslutade att lämna den utan åtgärd. [Dnr 89/2014] Gasfjädrar till snurrstolar Spinnaker Norway AcquiCo AS förvärvade Scandinavian Business Seating Holding AS (SBS), som tillverkar och säljer kontorsmöbler, däribland snurrstolar. Spinnakers ägare, riskkapitalbolaget Triton, kontrollerar även Stabilus GmbH som tillhandahåller gasfjädrar till snurrstolstillverkare. Det förelåg därmed ett vertikalt samband mellan SBS och Stabilus. För sin bedömning i ärendet utgick Konkurrensverket från att den relevanta marknaden skulle kunna vara gasfjädrar till miljömärkta snurrstolar i Sverige, eftersom detta scenario kunde tänkas ge upphov till störst effekter på konkurrensen. Stabilus gasfjädrar är en viktig komponent för snurrstolstillverkare i Sverige. Gasfjädern utgör dock en liten del av slutprodukten och av produktionskostnaden. Utredningen gav inte stöd för att det skulle vara lönsamt för Triton att efter förvärvet avskärma med SBS konkurrerande snurrstolstillverkare från att få tillgång till Stabilus gasfjädrar. Stabilus var redan den huvudsakliga leverantören av gasfjädrar till SBS, varför förvärvet inte heller bedömdes medföra några påtagliga effekter för konkurrenter till Stabilus. Konkurrensverket lämnade koncentrationen utan åtgärd. [Dnr 527/2014] Sydsvenskans förvärv av Helsingborgs Dagblad Konkurrensverket utredde Sydsvenska Dagbladets förvärv av Helsingborgs Dagblad (HD). Båda tidningarna är huvudsakligen verksamma inom utgivning och distribution av lokala morgontidningar samt förmedling av annonsutrymme. Tidningarnas respektive spridningsområden hade ett begränsat överlapp och tidningarna bedömdes därför endast utöva ett begränsat konkurrenstryck på varandra i fråga om såväl läsare som annonsörer. Genom att kunna erbjuda större räckvidd och lägre priser vid både nationella och lokala kampanjer, skulle förvärvet av HD kunna stärka Sydsvenskans ägares, Bonnierkoncernens, ställning avseende annonspaketering. Konkurrensverket bedömde det som osannolikt att sammanslagningen skulle ge parterna sådan marknadsstyrka att detta på sikt riskerar att leda till utslagning av konkurrerande utbud och, i förlängningen, negativa effekter för annonskunderna och i slutänden konsumenterna. Konkurrensverket lämnade koncentrationen utan åtgärd. [Dnr 388/2014]

22 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS Martin & Serveras förvärv av Galatea Spirits Martin & Servera som är en fullsortimentsgrossist till hotell, restauranger och storkök, förvärvade Galatea Spirits som äger ett antal varumärken samt bedriver import och distribution av öl och andra alkoholdrycker. Parternas verksamheter överlappade framför allt avseende försäljning av öl klass III till hotell, restauranger och storkök. Vissa farhågor framkom under utredningen om att Martin & Servera efter förvärvet skulle prioritera Galateas produkter framför andra i sitt utbud till kunderna. Konkurrensverket konstaterade att det finns flera alternativa möjligheter för leverantörer av alkoholdrycker att få ut sina produkter till dessa kunder och att parternas sammantagna marknadsandel var begränsad. Koncentrationen lämnades utan åtgärd. [Dnr 618/2014] Missbruk av dominerande ställning Stämningsansökan: Missbruk av dominerande ställning på snusmarknaden Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med krav på att Swedish Match North Europe AB ska betala närmare 38 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift för missbruk av dominerande ställning. Bakgrunden är att Swedish Match North Europe under juni 2012 till april 2013 infört ett tvingande system för hyllkantsetiketter i snuskylar vilket begränsade konkurrenters möjligheter till pris- och varumärkeskommunikation. [Dnr 815/2014] Utredning pågår: Missbruk av dominerande ställning utestängning av konkurrent Konkurrensverket har under året fortsatt arbetet med utredningen av påstått missbruk av dominerande ställning på marknader för tjänster för värdepappershandel i Norden. En stor aktör som tillhandahåller tjänster för värdepappershandel misstänks att genom påtryckningar på en datorhallsleverantör ha hindrat en liten konkurrent från att placera utrustning nära kundernas handelsutrustning. Detta kan ha höjt inträdeshindren och minskat konkurrenstrycket på de relevanta marknaderna. Utredning pågår. [Dnr 629/2010] Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Avskrivning på grund av ändring under handläggning: Helsingborgs kommun Inport Intelligent Port Systems AB Konkurrensverket har utrett om InPorts försäljningsverksamhet avseende logistiklösningar för hamnverksamhet kunde innebära en överträdelse av konkurrenslagens regler avseende konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Efter att kommunala Helsingborgs hamn sålt samtliga sina aktier i dotterbolaget InPort avslutade Konkurrensverket utredningen och skrev av ärendet. [Dnr 535/2012] Utredning pågår: Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Efter marknadskontakter och en mätning av kommunalförbundets försäljningsverksamhet har Konkurrensverket återupptagit utredningen mot Tolkförmedling Väst. Konkurrensverket utreder om Tolkförmedling Västs försäljning av förmedlings- och översättningstjänster till andra än förbun-

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 23 dets medlemmar hindrar konkurrens från privata aktörer genom att kommunalförbundet utnyttjar sin ställning som offentlig aktör. Utredning pågår. [Dnr 363/2013] Avskrivet ärende: Svenska Spel etablering av sportbarer Under året har Konkurrensverket utrett om AB Svenska Spels nysatsning på sin sportbar Sport Zone, på Casino Cosmopols kasinon, snedvrider konkurrensen på marknaden för aktörer som visar sport offentligt på respektive orter. Konkurrensverket har skapat sig en övergripande bild över marknaden för aktörer som visar sport offentligt och dess kundgrupper. Konkurrensverket har också jämfört prisnivåer mellan Sport Zone och andra aktörer på marknaden. Mot bakgrund av vad utredningen visade har Konkurrensverket bedömt att det inte finns skäl för en fördjupad utredning och har därför avskrivit ärendet. [Dnr 391/2014] Uppföljning: Tillsynsarbete mot offentlig säljverksamhet ledde till positiva effekter Det kommunalägda bolaget Skelleftebuss AB förbjöds i en dom från Stockholms tingsrätt att bedriva beställningstrafik där andra än Skellefteå kommun är beställare. Enligt Konkurrensverkets uppföljning av domen har förbudet lett till positiva effekter på marknaden. [Dnr 219/2014]

24 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS Beslut och domar i domstolarna 2014 Konkurrensverket Stockholms tingsrätt Marknadsdomstolen Däckia Aktiebolag och Euromaster Aktiebolag 2010-11-22. Dnr 605/2010 2014-01-21. (T 18896-10) Yrkade att Däckia respektive Tingsrätten biföll Konkurrens- Euromaster skulle betala verkets talan och dömde Däckia 4 397 000 kronor respektive Aktiebolag att betala konkurrens- 4 745 000 kronor för konkurrens- skadeavgift med 1 283 000 kronor begränsande samarbete. och Euromaster Aktiebolag att betala 1 196 000 kronor. Räddningstjänsten Dala Mitt 2011-05-30. Dnr 392/2011 2013-01-30. (T 7924-11) 2014-01-31. (MD 2014:1, A1/13) Yrkade att Räddningstjänsten Dala Tingsrätten lämnade ärendet Marknadsdomstolen ändrade Mitt skulle förbjudas att vägra ett utan bifall. tingsrättens dom och konkurrerande företag tillträde till ett Konkurrensverket överklagade Räddningstjänsten Dala Mitts övningsområde, förenat med vite till Marknadsdomstolen. förfarande förbjöds vid vite om 1 miljon kronor. om 1 miljon kronor, i enlighet med Konkurrensverkets yrkande. Borås kommuns servicekontor 2012-01-12. Dnr 45/2012 2014-03-31. (T 911-12) Ligger för prövning i Yrkade att Servicekontoret i Borås Tingsrätten biföll Konkurrens- Marknadsdomstolen skulle förbjudas att sälja mark- och verkets yrkande och förbjöd (A4/14) anläggningsentreprenader till andra verksamheten. än den egna kommunen. Förenat med vite om 3 miljoner kronor. AB Strömstads Badanstalt 2012-11-09. Dnr 628/2012 2014-04-09. (T 16810-12) Ligger för prövning i Yrkade att AB Strömstads Tingsrätten lämnade ärendet Marknadsdomstolen. Badanstalt skulle förbjudas att utan bifall. Konkurrensverket (A5/14) bedriva den konkurrens- överklagade till Marknadsbegränsande verksamheten inom domstolen. gym- och spaverksamhet. Förenat med vite om 2 miljoner kronor. Swedbank Franchise AB 2014-06-17. Dnr 426/2014 2014-12-16. (T 3629-14) Ligger för prövning i Yrkade om förbud mot Swedbank Tingsrätten biföll Marknadsdomstolen. Franchises köp av Svensk Konkurrensverkets talan. (A1/15) Fastighetsförmedling. Förenat Swedbank Franchise med vite om 250 miljoner kronor överklagade till om affären genomfördes. Marknadsdomstolen.

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 25 Konkurrenslagen i korthet Konkurrenslagen innehåller tre förbud:» förbud mot konkurrensbegränsande samarbete» förbud mot missbruk av dominerande ställning» förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Lagen innehåller också regler om kontroll av företagskoncentrationer. Sanktioner För att stoppa pågående överträdelser kan Konkurrensverket besluta om åläggande med eller utan vite. Konkurrensverket kan också ansöka hos Stockholms tingsrätt om att företag ska bötfällas genom att betala en konkurrensskadeavgift. Konkurrensverket kan själv besluta om ett så kallat avgiftsföreläggande. Personer i ett företags ledning kan drabbas av näringsförbud om de har deltagit i en kartell. På talan av Konkurrensverket, får Stockholms tingsrätt vid vite förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. Kommuner och landsting kan också meddelas förbud att driva en viss verksamhet. Stockholms tingsrätt kan på talan av Konkurrensverket förbjuda en företagskoncentration eller besluta om mindre ingripande åtgärder för att hindra skadliga effekter av koncentrationen.

26 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS Konkurrensverkets tillsyn av transparenslagen Transparenslagen bygger på statsstödsregler och ställer krav på redovisning i framför allt offentligt ägd eller offentligt finansierad verksamhet. Konkurrensverket utövar tillsyn över att lagen följs. Konkurrensverket konstaterade 2013 att Sverige inte behövde skicka in någon rapport till Europeiska kommissionen eftersom staten och kommunerna inte kontrollerade tillverkningsföretag vars transparensredovisning omfattas av denna skyldighet. Konkurrensverkets undersökning visar att situationen i Sverige är oförändrad och har 2014 meddelat detta till Europeiska kommissionen och regeringskansliet. [Dnr 234/2014] Intressenternas syn på konkurrenslagstillämpningen I regleringsbrevet för 2014 framgår det att vi ska redovisa och kommentera intressenternas uppfattning av vår lagtillämpning. För 22:a året i rad har Konkurrensverket gjort en intressentundersökning för just konkurrenslagstillämpning. De intressenter som tillfrågats är: större företag (200 anställda eller fler), små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter och verk. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer. Effekter Samtliga intressentgrupper är fortsatt mycket positiva till konkurrens. 97 procent av de tillfrågade har uppgivit detta. En stor majoritet anser att det förekommer att aktörer medvetet bryter mot konkurrenslagen i någon utsträckning. Bland de som anser att Konkurrensverket aktivt motverkar allvarliga överträdelser av konkurrenslagstiftningen har andelen positiva svar från branschorganisationer respektive myndigheter och verk ökat. För övriga grupper är resultatet oförändrat jämfört med år 2013. Attityd Andelen med positiv inställning till konkurrenslagstiftningen varierar mellan 44 procent (mindre företag) till 68 procent (branschorganisationer). Föregående år varierade andelen positiva från 47 procent (mindre företag) till 68 procent (branschorganisationer). När det gäller intressenternas syn på Konkurrensverkets kommunikation av hur myndigheten prioriterar bland sina ärenden uppger 73 procent att de tycker att det är bra. Det är en ökning från föregående år. Förtroende Vid en sammanvägning av de olika intressentgrupperna svarar 66 procent att de har ett stort förtroende för Konkurrensverket, vilket är en ökning med fyra procent. Med undantag för affärsjurister och branschorganisationer så har andelen som uppgett att de har stort förtroende ökat i samtliga intressentgrupper. Andelen med stort förtroende är högst bland myndigheter och verk (76 procent) och lägst bland små företag (55 procent). Bedömningen av Konkurrensverkets ärendehantering När det gäller parter i ärenden som rör företagskoncentrationer ger tre av fyra ett positivt helhetsomdöme för hur Konkurrensverket har hanterat aktuellt ärende. De är mycket positivt inställda till Konkurrensverkets tillgänglighet samt personalens bemötande. De svarande ger något lägre betyg för hur vi hanterar ärendet vad avser information, tydlighet, förståelse samt kompetens. Största skillnaderna i jämförelse med föregående års resultat noteras dels i bedömningen av personalens kompetens

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 27 Intressenternas bedömning av Konkurrensverkets ärendehantering, procent 2014 2013 2012 Företagskoncentrationer Pos Neg Pos Neg Pos Neg Snabbt och enkelt att komma i kontakt med 91 0 89 3 94 0 Bemötande 87 0 91 3 88 0 Personalens kompetens och kunnande 55 9 74 6 56 9 Förståelse för ditt ärende/din fråga 60 16 60 9 65 6 Information om vad som skulle hända med ärendet 54 7 49 9 56 9 Snabbt/enkelt besked om vad som hänt med ärendet 62 9 51 3 56 9 Besked/beslut var begripligt och välmotiverat 65 4 66 3 85 0 Helhetsomdöme av hur ditt ärende har hanterats 75 2 80 0 77 0 Skulle du kontakta Konkurrensverket igen? 63 7 71 6 94 3 2014 2013 2012 Konkurrens- och upphandlingsärenden Pos Neg Pos Neg Pos Neg Snabbt och enkelt att komma i kontakt med 70 11 61 11 71 11 Bemötande 79 6 65 9 69 10 Personalens kompetens och kunnande 66 9 56 11 51 13 Förståelse för ditt ärende/din fråga 62 16 46 25 45 24 Information om vad som skulle hända med ärendet 46 18 40 19 38 21 Snabbt/enkelt besked om vad som hänt med ärendet 49 17 40 21 42 26 Besked/beslut var begripligt och välmotiverat 52 16 33 19 29 34 Helhetsomdöme av hur ditt ärende har hanterats 66 15 49 24 43 24 Skulle du kontakta Konkurrensverket igen? 72 14 62 18 66 15

28 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS där andelen positiva har minskat med 19 procentenheter och dels i bedömningen av hur snabbt och enkelt de fått besked/beslut, där andelen positiva har ökat med 11 procentenheter. Andelen positiva i båda dessa frågor är nu tillbaka på samma nivåer som 2012. 16 procent upplever att förståelsen för ärendet är dåligt men för övriga aspekter av ärendehanteringen understiger andelen underbetyg tio procent. Bland dem som har haft kontakt med oss i övriga konkurrens- och upphandlingsärenden fortsätter andelen som ger ett positivt helhetsomdöme för hur Konkurrensverket hanterat aktuellt ärende att öka i år låg andelen på 66 procent. I årets mätning har andelen nöjda ökat med 17 procentenheter och andelen som är missnöjda eller uppgett att de inte har någon åsikt har minskat. Andelen nöjda har också ökat i alla delfrågor kring ärendehanteringen. Mest nöjda är de med tillgängligheten och bemötandet. Störst förbättringspotential finns för de aspekter som fångar upp hur de svarande upplever informationsdelen kring ärendehanteringen. Andelen som inte har haft någon åsikt (17 32 procent) är hög i de frågor som täcker in informationsaspekterna. I årets mätning har fler angett att det är troligt att de kontaktar Konkurrensverket igen om de skulle stöta på en misstänkt överträdelse av konkurrens- eller upphandlingsregelverket. Förbättringsåtgärder En av Konkurrensverkets uppgifter är att uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig och privat verksamhet. Vi ska lämna förslag till konkurrensutsättning och regelreformering samt följa upp utvecklingen på konkurrensområdet. Konkurrensverket redovisar förslag till förbättringsåtgärder i rapporter, skrivelser till regeringen och i remissyttranden. Vi yttrar oss också till andra myndigheter som vill veta vad Konkurrensverket anser om en särskild utredning eller ändringar i regelverk. Rapporter I våra rapporter analyserar vi hur olika marknader fungerar och lämnar förslag till förbättringsåtgärder. Kartläggning av kommunala bolags försäljningsverksamhet Konkurrensverket har genomfört en kartläggning av kommunala bolags försäljningsverksamhet. Syftet med kartläggningen är att identifiera, kvantifiera och visualisera konfliktytorna mellan privat och offentligt företagande. I kartläggningen har utvalda kommunala bolag bland annat fått svara på vad de säljer och till vem. Bolagen har även fått besvara om de möter konkurrens från privata företag, vilka prissättningsprinciper som tillämpas för försäljningen och i vilken omfattning de lämnat anbud i offentliga upphandlingar. Konkurrensverkets kartläggning visar att de kommunala bolagen blir allt fler, att omsättningen inte minskar och att bolagen anser sig möta konkurrens från privata företag i hög grad. Konkurrensverket menar därför att det inte är troligt att konfliktytan mellan privata företag och offentliga aktörer minskar, utan snarare består och diversifieras den. Konkurrensverket konstaterar att det finns en brist på empirisk forskning på effekterna av hur den kommunala försäljningsverksamheten bedrivs på konkurrensutsatta marknader. Rapportserie 2014:3 Etablering och konkurrens bland vårdcentraler om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor I rapporten konstaterar Konkurrensverket att det finns förutsättningar för kvalitetskonkurrens i stora delar av landet. I områden med låg tillgänglighet är möjligheterna för att välja vårdcentral sämre. Ersättningssystemens utformning och uppdragens bredd har betydelse för vårdcentralers närvaro och resultat inom landstingens olika vårdvalssystem för primärvård. Rapportserie 2014:2

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 29 Skrivelser till regeringen Konkurrensverket kunde efter utredning konstatera att de nyligen ändrade reglerna för lokalt aktivitetsstöd (så kallat LOK-stöd) föreföll begränsa möjligheterna för privata företag att konkurrera med Riksidrottsförbundets administrationssystem IdrottOnline. Konkurrensverket framhöll att regeringen bör vägleda Riksidrottsförbundet så att reglerna utformas på ett sådant sätt att de föreningar som använder andra administrationssystem än IdrottOnline inte missgynnas och att möjligheterna för andra administrationssystem att konkurrera med IdrottOnline inte begränsas. Remissyttranden Genom att yttra oss över förslag i betänkanden och andra utredningar bistår vi regeringen och myndigheter i deras beredning av förslag och beslut. Bland Konkurrensverkets viktigaste remisser under 2014 märks bland annat flera yttranden på finansmarknadsområdet. Yttrandena speglar sammanfattningsvis Konkurrensverkets ambition att motverka att onödiga etableringshinder ställs upp i samband med en i och för sig nödvändig skärpning av regleringen av finansiella marknader (dnr 337/2014 och 620/2014). Konkurrensverket hade också i flera remisser synpunkter på regleringen av elnätsföretag (dnr 87/2014 och 243/2014). Företagens ramvillkor påverkar konkurrensen i olika avseenden. Konkurrensverket har under året bland annat tillstyrkt PBL-överklagandeutredningens förslag som syftar till att förkorta handläggningstiderna i plan- och byggprocessen (dnr 260/2014). I en remiss över företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt ansåg Konkurrensverket att det var positivt att försöka minska den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital (dnr 451/2014). På tillsynsområdet har Konkurrensverket under året yttrat sig positivt över ett förslag om en ny patent- och marknadsdomstol. Förslaget innebär att prövningen av konkurrensrättsliga mål och ärenden i första och andra instans ska ske i särskilda domstolar vilka ingår som delar i Stockholms tingsrätt respektive Svea Hovrätt (dnr 21/2014). Konkurrensverket avstyrkte däremot PSI-utredningens förslag att Konkurrensverket skulle få i uppdrag att säkra efterlevnaden av regler om vidareutnyttjande av offentliga handlingar (dnr 200/2014). Kunskap och kommunikation Konkurrensverket ska främja ett kon- kurrensinriktat synsätt och i lämplig omfattning informera företag och andra berörda om viktiga beslut, hur vi tillämpar reglerna och om reglernas innehåll. Under året har vi genomfört en mängd olika insatser för att sprida kunskap om konkurrensfrågor till våra intressenter. Konkurrensverket.se Webbplatsen, med nästan 900 000 sidvisningar under 2014, är Konkurrensverkets främsta kanal för extern information. För att ytterligare förbättra kunskapen om vår verksamhet och för att öka tillgängligheten för våra målgrupper har myndigheten under hösten 2014 arbetat med att utveckla en ny webbplats. På den nya webbplatsen som lanserades i december samlas information om både tillsyn och stöd i konkurrens- och upphandlingsfrågor. Webbplatsen, som också fått ett tydligare visuellt uttryck, är numera fullt responsiv och anpassar sig till användarnas skärmstorlek. Därmed ligger Konkurrensverkets digitala kommunikation väl i linje med den snabba mobila utvecklingen.

30 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS Almedalen Under årets Almedalsvecka på Gotland arrangerade Konkurrensverket den 3 juli fem seminarier med upphandling för välfärd som övergripande tema. Seminarierna, som även direktsändes via Konkurrensverkets webbplats, blev uppskattade och välbesökta. Totalt tog 1 255 personer, på plats eller via webbsändningar, del av innehållet i de fem seminarierna. Elektroniskt nyhetsbrev: Upphandling och konkurrens Det elektroniska nyhetsbrevet om konkurrens publicerades en gång i månaden fram till och med juli månad. Från och med augusti ger Konkurrensverket ut ett samlat nyhetsbrev om både upphandlings- och konkurrensfrågor och behandlar både stöd- och tillsynsaspekter. Nyhetsbrevet kommer nu ut varannan vecka och ger över 3000 prenumeranter aktuell information. Nyhetsbreven är uppskattade av läsarna vilket bland annat visas genom att de har en god öppningsgrad. Sociala medier Konkurrensverkets närvaro i sociala medier kompletterar den information och de kommunikationsmöjligheter som finns via webbplatsen. Vi har bland annat använt Twitter som verktyg i den externa kommunikationen. Twitter har varit ett komplement för att kommunicera nyheter, anföranden och lediga tjänster samt för att skapa uppmärksamhet och leda trafik till Konkurrensverkets övriga kommunikationskanaler. Konkurrensverket har också inlett ett arbete för att synas mer i kanaler som LinkedIn och börjat utveckla kommunikation inom rörlig bild. Informationsmöten Under året har medarbetare deltagit i en rad seminarier, kurser och möten med upphandlare och leverantörer på olika platser i landet. Syftet har varit att informera om lagstiftningen och vårt tillsynsoch stöduppdrag. Under året har Konkurrensverkets medarbetare hållit tal och anföranden i över 170 olika externa sammanhang. Konkurrensverket inledde också under hösten 2014 en serie frukostseminarier som även direktsändes via vår webbplats. På frukostseminarierna har exempelvis ämnen som konkurrensen inom primärvården behandlats. Totalt deltog drygt 250 personer vid de sex seminarierna. Fokus på att motverka osund konkurrens Konkurrensverket deltar i ett nätverk av myndigheter och branschorganisationer som samarbetar mot osund konkurrens inom offentlig upphandling. Arbetet samordnas av Skatteverket. Inom ramen för nätverket har en debattartikel publicerats under hösten och medarbetare från Konkurrensverket har deltagit i flera konferenser och seminarier. I november arrangerades ett seminarium med inriktning mot offentlig upphandling och möjligheterna för konkurrens på schyssta villkor. Diskussionen syftade till att uppmärksamma medborgare och företag på problemen med olika typer av oegentligheter i offentlig upphandling och hur dessa kan påverka konkurrensen.

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 31 Intressenternas kunskap om konkurrenslagen I regleringsbrevet för 2014 framgår det att vi ska redovisa och kommentera våra intressenters kunskap om regelverken, däribland konkurrenslagen. För 22:a året i rad har Konkurrensverket gjort en intressentundersökning. De intressenter som tillfrågats är: större företag (200 anställda eller fler), små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter och verk. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer. Kännedom Kännedomen om konkurrens- lagen är fortsatt hög och har ökat i samtliga intressentgrupper. Sett till alla grupper är det 94 procent som uppger att de känner till eller har hört talas om lagen. Störst ökning av kännedomen finns bland myndigheter och verk där andelen har ökat med 14 procentenheter. Även andelen som känner till att det är Konkurrensverket som ansvarar för tillämpningen av konkurrenslagen har ökat något. I genomsnitt är det 61 procent som anger Konkurrensverket som ansvarig myndighet. Liksom tidigare år är det mindre företag som har lägst kännedom, 34 procent och affärsjurister, 88 procent, som har högst kännedom om vilken myndighet som ansvarar för konkurrenslagens tillämpning. Kunskap Kunskaperna om konkurrenslagens huvudområden är goda med undantag för kunskapen om att företag kan befrias från konkurrensskadeavgift där knappt hälften har uppgett korrekt svar. Det sammanräknade medelvärdet för andelen korrekta svar på kunskapsfrågorna har ökat i fyra av intressentgrupperna och är i princip oförändrad i övriga intressentgrupper. Störst kunskapsökning har skett för myndigheter och verk där andelen personer som svarat korrekt har ökat i samtliga kunskapsfrågor. Kunskap om konkurrenslagen, i procent 2014 2013 2012 Företag med färre än 200 anställda 72 72 71 Företag med 200 anställda eller fler 80 77 76 Kommun/Landsting 79 75 74 Affärsjurist 88 84 85 Branschorganisationer 83 84 85 Myndigheter och verk 79 65 65

32 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 KONKURRENS Samverkan Konkurrensverket strävar efter att ha en effektiv samverkan med myndigheter och andra aktörer. Vi ska också samråda med de myndigheter som berörs av våra förslag till åtgärder. Genomförda samråd på konkurrensområdet Flera myndigheter, kommittéer och utredare ska samråda med Konkurrensverket i vissa frågor. Här beskrivs några av de formella samråd på konkurrensområdet som har genomförts 2014.» Konkurrensverket har under perioden 2011 till 2014 löpande samrått med myndigheten Trafikanalys i deras regeringsuppdrag att utvärdera den nya kollektivtrafiklagen och marknadsöppning på järnväg. [Dnr 217/2011]» Konkurrensverket har medverkat i en referensgrupp som Trafikanalys upprättade till sitt regeringsuppdrag om särskilda persontransporter. [Dnr 4/2014]» Transportstyrelsen ska samråda med Konkurrensverket i konkurrensfrågor och anmäla missförhållanden. Två formella samråd har ägt rum under året samt flera kontakter via telefon eller e-post.» Myndigheten för radio och tv ska inför beslut om tillstånd att sända tv, sökbar text-tv och kommersiell radio samråda med Konkurrensverket. [Dnr 127/2014]» Energimarknadsinspektionen ska särskilt samverka med Konkurrensverket i frågor som rör kundfrågor och marknadsövervakning av de konkurrensutsatta energimarknaderna. [Dnr 140/2014]» Konkurrensverket ska lämna yttranden angående konkurrensfrågor till Post- och telestyrelsen. [Dnr 704/2014] Övrig samverkan Konkurrensverkets strävar efter att ha en effektiv samverkan med myndigheter inklusive länsstyrelserna och andra aktörer. Vi ska också samråda med de myndigheter som berörs av våra förslag till åtgärder. Myndigheter som vi har haft samverkan med under året är bland andra Konsumentverket, Skatteverket och Statskontoret. Bland andra aktörer kan Institutet mot mutor och flera olika branschföreningar nämnas. När det gäller att komma tillrätta med problem som berör andra rättsområden än de som Konkurrensverket förfogar över, men som ändå påverkar konkurrensen, så har vi ofta utbyte med framför allt Skatteverket, Riksenheten mot korruption och Nationella korruptionsgruppen. Utöver detta deltar Konkurrensverkets medarbetare även som experter i offentliga utredningar, däribland Utredningen om översyn av ersättning till kommuner och landsting för så kallad dold mervärdesskatt (Fi 2014:07), Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02), Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin (N 2012:06), Läkemedels- och apoteksutredningen (S2011:07), Utredningen en modern reglering av person- och godstransporter på järnväg (Ju 2013:13), Överprövningsutredningen (S 2013:15) samt i Utredningen om en kommunallag i framtiden (Fi 2012:07).

KONKURRENS KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 33 Konkurrensverket strävar efter att ha en effektiv samverkan med myndigheter och andra aktörer. Vi ska också samråda med de myndigheter som berörs av våra förslag till åtgärder.

34 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 35 Offentlig upphandling Offentlig upphandling har en viktig strategisk betydelse och påverkar hur samhällets resurser används på det bästa och mest effektiva sättet. Vi har lämnat förslag på åtgärder till regeringen, för att komma åt fall där lagstiftning motverkar en effektiv offentlig upphandling. Läs om offentlig upphandling på följande sidor.

36 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Offentlig upphandling Det samlade upphandlingsstödet Under 2014 har det nationella upphandlingsstödet samlats och utvecklats inom Konkurrensverket. Arbetet har skett stegvis. Ansvaret för innovationsupphandlingar inordnades den 1 januari. Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet överfördes den 1 mars. Miljöstyrningsrådets upphandlingsstödjande delar övertogs den 1 juli. Arbetet med att samla upphandlingsstödet har varit inriktat på att förena verksamheterna, dra vinning av den samlade kunskapen samt upprätthålla och förbättra kvaliteten i det upphandlingsstödjande arbetet. Detta genom till exempel bredare kontaktytor mot våra målgrupper och ökad tillgänglighet i form av Konkurrensverkets generösare öppettider för vårt telefonstöd. En enkätstudie genomfördes för att få kunskap om hur målgrupperna har upplevt det upphandlingsstöd som tidigare organisationer har gett, men också vad målgruppen hade för förväntningar på det samlade upphandlingsstödet. Detta var ett bra underlag inför framtagandet av Konkurrensverkets prioriteringspolicy och strategi för arbetet under året. Den upparbetade kunskapen om offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för en hållbar utveckling inom Miljöstyrningsrådet har tagits tillvara och utvecklas i Konkurrensverkets fortsatta arbete. Konkurrensverkets insatser berör många olika målgrupper. Bäst genomslag får det samlade upphandlingsstödet när vi arbetar tillsammans med andra och med rätt prioriteringar. En översyn har inletts om hur Konkurrensverket på bästa sätt ska arbeta vidare med forum och nätverk för att sprida kunskap och föra dialog med målgrupperna. Exempel på forum och nätverk som nu diskuteras är Forum för strategiskt inköp (exempel på teman: kategoristyrning, upphandlingsmetoder, uppföljning och avtalsförvaltning), Forum för miljöhänsyn, Forum för sociala hänsyn, Nätverk för upphandlingschefer, Nätverk för kemikaliefrågor (före detta Kemikalierådet) och Nätverk för elektroniska inköp. Upphandlingens strategiska betydelse Offentlig upphandling är ett strategiskt verktyg för att nå samhällsmål och andra viktiga värden i upphandlande myndigheters verksamhet. Detta i synnerhet som varor, tjänster och byggentreprenader upphandlas till stora summor varje år. Varje enskild upphandling har olika särdrag, men de strategiska vägvalen har likheter. Slutsatserna av de överväganden som en myndighet gör inför en upphandling kan ha stor betydelse för att nå önskade samhällsmål, exempelvis hållbar utveckling, innovation och ökade möjligheter för små- och medelstora företag att delta i offentlig upphandling. Exempel på hur inköp kan tillföra värde i verksamheten är ökad kvalitet, kostnadseffektivitet och besparingar. Med hjälp av genomtänkta strategier kan myndighetens upphandlingar genomföras med större effektivitet och bättre användning av allmänna medel. Konkurrensverket kan bistå upphandlande myndigheter med metoder för inköpsstrategier och metoder för att definiera mål. Vi kan också hjälpa till att identifiera hur upphandling kan bidra till utveckling av myndighetens verksamhet och avtalsförvaltning. Andra exempel på stödinsatser är hjälp med behovs- och marknadsanalys, ansvars- och rollfördelning samt hur inköpsarbetet kan organiseras.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 37 Upphandlingsjuridik Regelverket för offentlig upphandling har sitt ursprung i EU-direktiv. Det är omfattande och kan emellanåt upplevas som svårtillgängligt. Därtill saknas det vägledande praxis inom flera områden. Konkurrensverkets stödfunktion ger information om vilka möjligheter lagarna erbjuder, konkret vägledning och stöd i frågor om tillämpning av den svenska lagstiftningen. Upphandlingsstödet riktar sig även till leverantörer. Förbättrad kunskap om regelverket bland leverantörer innebär att förutsättningarna för effektiv konkurrens ökar eftersom fler leverantörer kan lämna anbud i offentliga upphandlingar. Målet är att stödinsatserna ska leda till att upphandlande myndigheter och leverantörer förstår vilka möjligheter upphandlingsjuridiken ger och att det innebär förbättrad kvalitet i både förfrågningsunderlag och anbud. Det leder till bättre offentliga affärer samt färre överprövningar och färre utdragna rättsprocesser. Många hör av sig för att få stöd. Arbetet med att ge stöd per telefon och e-post sysselsätter cirka 1,5 heltidstjänster. De vanligaste frågorna rör direktupphandling, miljökriterier, tillämpning av obligatoriska krav och avbrytande av upphandling. Frågorna spänner dock över ett stort antal områden och har en stor spridning när det gäller hur avancerade de är. Miljöhänsyn och hållbar upphandling En prioriterad uppgift har varit att identifiera inom vilka områden och för vilka samhälleliga mål som inköp kan vara ett strategiskt och effektivt medel att använda. Genom ett samlat upphandlingsstöd kan vi på ett tydligare sätt tillgodose att hållbarhetsperspektivet genomsyrar alla faser, såväl inför, under som efter en offentlig upphandling. Det innebär också att offentlig upphandling bättre kan användas som ett strategiskt verktyg för en hållbar samhällsutveckling. De möjligheter att ställa miljökrav som finns i upphandlingsreglerna gör att upphandlande myndigheter genom sina inköp kan bidra till en hållbar utveckling och fullgörandet av Sveriges nationella miljökvalitetsmål. Konkurrensverkets stödverksamhet vägleder upphandlande myndigheter som vill ställa miljökrav. Några utgångspunkter för stödinsatserna är europeisk energi- och kemikalielagstiftning samt kunskap om marknadstillgång av hållbara varor, tjänster och byggentreprenader. Stödinsatserna syftar till att fler upphandlande myndigheter ska använda upphandling som ett strategiskt styrmedel för att nå miljömål. Genom ett samlat upphandlingsstöd kan vi på ett tydligare sätt tillgodose att hållbarhetsperspektivet genomsyrar alla faser, såväl inför, under som efter en offentlig upphandling. Det innebär också att offentlig upphandling bättre kan användas som ett strategiskt verktyg för en hållbar samhällsutveckling.

38 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Konkurrensverket tillhandahåller kriterier för att underlätta för upphandlande myndigheter att ställa krav med miljöhänsyn. Kriterierna, som är tillgängliga i en databas via Konkurrensverkets webbplats, förenklar även för leverantörer som vill delta i offentliga upphandlingar. Därtill ger Konkurrensverket stöd som syftar till att miljökraven följs upp av de upphandlande myndigheterna. Intresset för att använda den här typen av kriterier växer. Statistiken visar att antalet nedladdade dokument ur Konkurrensverkets kriteriedatabas har ökat med nästan 20 procent mellan hösten 2013 och hösten 2014. Konkurrensverket publicerade 1 juli riktlinjer för tillämpning av hållbarhetskriterierna. I riktlinjerna framhålls att myndigheter har stor frihet att ställa långtgående miljökrav. [Dnr 307/2014]. En viktig del i det framtida arbetet med hållbarhetsfrågor är att utveckla arbetsmetoder för utformningen av olika upphandlingskriterier. Arbetet med att uppdatera befintliga och utveckla nya kriterier för hållbar upphandling fortsätter. Aktiv förvaltning av kriterierna sker löpande genom bland annat omvärldsbevakning, kommunikation, råd och stöd, uppföljning av användning, justeringar samt identifiering av om kriterierna behöver uppdateras. Kriterierna utarbetas sedan med hjälp av expertgrupper i samarbete med centrala intressenter från såväl offentlig som privat sektor, exempelvis upphandlare, leverantörer, branschorganisationer, miljöorganisationer och myndigheter. I expertgruppen arbetar man, om möjligt och lämpligt, fram krav i tre nivåer: bas, avancerad och spjutspetsnivå. Under året har både processen för att ta fram nya kriterier och den aktiva förvaltningen av befintliga kriterier uppdaterats och integrerats i den nya organisationen. Uppdateringen handlar bland annat om att dra nytta av den samlade kompetensen inom Konkurrensverket. Kvalitetssäkring med hjälp av expertgrupper kommer att fortsätta för att säkerställa hållbarhetskriteriernas djupa förankring. Det samlade upphandlingsstödet kan säkerställa att användarna kan lita på att kriterierna är lämpliga och anpassade till gällande lagar och regler. När stöd- och tillsynsavdelningarna har samsyn i frågor om reglernas tillämpning kan Konkurrensverket med ökad trovärdighet genomföra stödinsatser med stort genomslag. Det pågår ett arbete med att ta fram en plan för prioritering av i vilken ordning kriterieområdena ska revideras. Det samlade upphandlingsstödet innebär att arbetet med att vidareutveckla hållbarhetskriterier kan genomföras med ett brett perspektiv. Det gäller till exempel arbetet med att utforma nya kriterier för en giftfri förskola, vägledning för upphandling av städtjänster samt uppdatering av äldre informationsmaterial från Kammarkollegiet och Miljöstyrningsrådet. Därutöver medverkar Konkurrensverket i utbildningsinsatser för att sprida information om kriterierna. Konkurrensverket deltar även i erfarenhetsutbyte om kriterieutveckling med andra länders myndigheter inom ramen för det internationella samarbetet. Det breda uppdraget innebär att hållbarhetsfrågorna kan lyftas i fler sammanhang än tidigare.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 39 Statistik nedladdade kriteriedokument Totalt 2014 10 487 Summa juli december 4 967 Summa juli december 2013 4 163 Ökning från hösten 2013 till 2014 19,3 % Under hösten 2014 har följande arbete genomförts Aktiv förvaltning: 58 undergrupper av totalt 129. Justerade krav: 116 av 697 Uppdaterade krav: 1 Konkurrensverket tillhandahåller kriterier för att underlätta för upphandlande myndigheter att ställa krav med miljöhänsyn. Kriterierna, som är tillgängliga i en databas via Konkurrensverkets webbplats, förenklar även för leverantörer som vill delta i offentliga upphandlingar.

40 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Konkurrensverket arbetar nu med att ta fram särskilda kriterier för upphandling av produkter till förskolor. De produkter som primärt omfattas av uppdraget Giftfri förskola är möbler, leksaker, textilier samt köks- och serveringsutrustning.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 41 Konkurrensverket har inlett en dialog med Statens inköpscentral om energieffektivisering inom de statliga ramavtalen och arbetar kontinuerligt med livscykelkostnadskalkyler (LCC), under hösten med fokus på vägledning inom belysning. Giftfri förskola Konkurrensverket har fått ett regeringsuppdrag att hjälpa kommuner genom att ta fram upphandlingskriterier samt att utveckla ett helhetsstöd för en giftfri förskola (regeringsbeslut 2014-06-26 M2014/1604/Ke). Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål om giftfri miljö. Barn anses vara extra känsliga för exponering av farliga kemikalier som exempelvis hormonstörande ämnen. Det finns ett stort intresse för barns exponering för kemikalier i förskolan. Innan övergången till Konkurrensverket påbörjade Miljöstyrningsrådet 2013 projektet Giftfri förskola på uppdrag av Kemikalieinspektionen och tog fram en förstudie som kommer att ligga till grund för kriteriearbetet. Konkurrensverket arbetar nu med att ta fram särskilda kriterier för upphandling av produkter till förskolor, (dnr 481/2014). De produkter som primärt omfattas av uppdraget Giftfri förskola är möbler, leksaker, textilier samt köks- och serveringsutrustning. Därutöver arbetar Konkurrensverket på att ta fram en vägledning riktad mot upphandlare och en guide riktad till förskolepersonal. Arbetet ska vara klart i maj 2015 med fortsatta kommunikationsinsatser tillsammans med Kemikalieinspektionen under 2015. Energieffektiviseringsuppdraget Konkurrensverket genomför ett projekt för att slutföra det Energieffektiviseringsuppdrag som Miljöstyrningsrådet hade under åren 2010 2014. Syftet med projektet är att underlätta för den offentliga sektorn att använda upphandlingen som ett sätt att uppnå energieffektivisering. Projektet finansieras av Energimyndigheten och avser bland annat arbete att kontinuerligt uppdatera Konkurrensverkets webbplats för energieffektiva produkter, hålla energikriterierna uppdaterade, delta i seminarier om energieffektivisering samt ta fram nyttokalkyler och annat utbildningsmaterial. Projektet avser även arbete med att utveckla indikatorer för belysningens energianvändning på byggnadsnivå för byggnadstyper som kontor, skolor och vård, vilka är de största lokaltyperna inom kommuner och landsting. Inom projektet har det utvecklats ett verktyg för att kunna arbeta strategiskt i inköpsprocessen för att kunna uppnå energieffektivisering med hänsyn till koldioxidutsläpp. Det tas även fram information och stöd för myndigheter rörande förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Konkurrensverket har inlett en dialog med Statens inköpscentral om energieffektivisering inom de statliga ramavtalen och arbetar kontinuerligt med livscykelkostnadskalkyler (LCC), under hösten med fokus på vägledning inom belysning.

42 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Kompetenshöjande insatser inom offentlig upphandling av livsmedel Arbetet med detta regeringsuppdrag (L2014/1808/DL) har bedrivits under hösten 2014 och kommer att fortsätta under 2015. Kärnan i uppdraget är att främja möjligheterna till verifiering och uppföljning för både köpare och säljare. Syftet med projektet är att ge möjligheter för upphandlande myndigheter och leverantörer till fortsatt kompetensuppbyggnad, främst med inriktning på användning av upphandlingskriterier inom området miljö, djurskydd och socialt ansvarstagende för en bättre fungerande livsmedelsupphandling. Arbetet ska även leda till en mer resurseffektiv anbudsläggning och ökad möjlighet till likabehandling av leverantörer genom bättre underlag till beslut vid tilldelning av kontrakt. Planering pågår för att hålla informationsmöten för köpare och säljare för att bidra till ett bättre fungerande praktiskt arbete. [Dnr 461/2014]. Sociala hänsyn och hållbar upphandling De möjligheter att ställa krav med sociala hänsyn som upphandlingsreglerna ger innebär att upphandlande myndigheter genom sina inköp kan bidra till att nå viktiga samhällsmål och förbättra villkoren för arbetstagare som producerar upphandlade varor, tjänster och byggentreprenader. Konkurrensverkets erfarenhet är att det finns osäkerhet om vilka sorters krav som är förenliga med lagar och regler på upphandlingsområdet. Stödinsatserna syftar till att öka kunskapen om vilka möjligheter till att ställa krav med social hänsyn vid offentlig upphandling som finns och till att fler myndigheter ska ställa sådana krav i sina upphandlingar. Några exempel på stödområden är inkludering av utsatta grupper i samhället, till exempel funktionshindrade, och företagens sociala ansvar (så kallat Corporate Social Responsibility, CSR).

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 43 Krav med sociala hänsyn kan även innehålla villkor om till exempel jämställdhet, likabehandling och kollektivavtalsliknande villkor. Upphandlande myndigheter kan även ställa etiska krav som säkerställer mänskliga rättigheter och rättvis handel i leverantörskedjan. Därtill ger Konkurrensverket stöd som syftar till att kraven på social hänsyn följs upp av de upphandlande myndigheterna. Bland annat för Konkurrensverket en dialog med representanter från landstingen om Uppföljningsportalens utveckling. Ett exempel på det utökade arbetet med sociala hänsyn kopplat till offentlig upphandling är det pågående projektet om möjligheterna till att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. I första hand ska projektet utreda vilket utrymme som finns för upphandlande myndigheter att ställa krav som ligger i linje med de villkor som anges i olika svenska kollektivavtal och erbjuda konkreta råd och riktlinjer för hur sådana krav kan formuleras, kontrolleras och följas upp. Målsättningen med projektet är att nå en ökad klarhet om det rättsliga utrymmet att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. I projektet kommer intressenter att bjudas in till ett samråd och en extern referensgrupp kommer att tillsättas. [Dnr 514/2014]. Konkurrensverket har även finansierat ett uppdragsforskningsprojekt med denna inriktning. [Dnr 569/2014]

44 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Upphandlingsmetodik Konkurrensverket har under året påbörjat ett antal projekt där praktisk upphandlingsmetodik står i fokus. Arbetet fokuserar på att beskriva hur man går tillväga i praktiken, med särskilt avseende på de delar som inte utgörs av juridik. Som pilotområde har städupphandling valts, eftersom det är enkelt att avgränsa och utförs av de flesta upphandlande myndigheter, samt upplevs som ett område där risken för problem är stor. Baserat på utfallet från projektet kommer den metod som används att tillämpas på ytterligare områden. Insatser på vårdområdet Arbetet med att driva en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem och att utveckla samt aktivt sprida vägledningar för upphandling inom vård och omsorg togs över från Kammarkollegiet och har fortsatt i Konkurrensverkets regi. Ett regeringsuppdrag att ta fram en vägledning för upphandling av bostäder för äldre har rapporterats till regeringen. Även uppdraget att genomföra utbildningsinsatser om upphandling av vård och omsorg om äldre har fortsatt. [Dnr 247/2014 samt Dnr 278/2014] Konkurrensverket har startat en utredning för att belysa hur valfrihet kan uppnås i hemtjänst vid tillämpning av lagen om offentlig upphandling och påbörjat en kartläggning av kommuners upphandling av hem för vård eller boende för barn och unga. Innovationsupphandling Innovation är en av de viktigaste drivkrafterna för framtida tillväxt. Myndigheter kan via offentlig upphandling stimulera innovation. Innovationsupphandling bidrar till större ekonomisk, miljömässig och samhällelig nytta. Genom att upphandlande myndigheter efterfrågar innovativa lösningar stöds också framväxten och etableringen av nya företag. Därtill kan innovationsupphandling ge större samhällsvinster för offentliga investeringar eftersom nya landvinningar när det gäller produktutveckling tas tillvara i offentligt finansierad verksamhet. Konkurrensverket övertog uppdraget om innovationsupphandling från Vinnova vid årsskiftet 2013/14. Konkurrensverket tillhandahåller konkret metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling för att underlätta för upphandlande myndigheter och leverantörer. Stödinsatserna inom området syftar till ökad kunskap om möjligheter och förutsättningar för hur innovationsupphandlingar genomförs på bästa sätt och att fler upphandlande myndigheter ska genomföra innovationsupphandlingar. Konkurrensverket har ingått en överenskommelse och utarbetat en gemensam handlingsplan med Vinnova för att ta tillvara båda myndigheternas kompetens i arbetet mot våra gemensamma målgrupper i dessa frågor. Syftet är att dels uppmuntra politiker och beslutsfattare på strategisk nivå att främja innovation genom upphandling, dels ge upphandlande myndigheter och företag konkret stöd om innovationsupphandling. På så sätt kan förutsättningar för att ta tillvara potentialen för innovationsupphandling i Sverige förbättras och fler innovationsupphandlingar genomföras. Insatserna under hösten 2014 var fokuserade särskilt på att genomföra regionala inspirationsseminarier med Vinnova, Statens energimyndighet och Sveriges kommuner och landsting.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 45 Konkurrensverket ger också direkt stöd och vägledning till upphandlande myndigheter och enheter i enskilda innovationsupphandlingsprojekt. I detta sammanhang kan de workshops som genomförts med Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning och Tillväxtverket nämnas. Därutöver har Konkurrensverket tagit över och utvecklat Miljöstyrningsrådets projekt Tankesmedja som delvis är ett forum för att diskutera innovativa förslag till så kallade transformativa lösningar som bidrar till mindre resursanvändning och lägre utsläpp av koldioxid genom offentlig upphandling. Små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling Små och medelstora företag svarar för en stor del av nettoomsättningen, förädlingsvärdet och antalet anställda i näringslivet. Ändå finns det vissa återkommande svårigheter för små och medelstora företag att delta i anbudsgivningen vid offentlig upphandling. De största hindren för dessa företags deltagande finns i urvalsfasen. Därtill är deltagande i offentliga upphandlingar ofta förknippat med stor administrativ börda som hämmar små och medelstora företag. Upphandlande myndigheter kan genom bättre utformade upphandlingar vinnlägga sig om de fördelar som ökad konkurrens från små och medelstora företag innebär. Därutöver kan dessa företag bidra till att nå andra viktiga samhällsmål när deras potential för tillväxt, arbetstillfällen och innovation tas tillvara vid offentlig upphandling. Konkurrensverkets stödinsatser på detta område syftar till att informera upphandlande myndigheter om hur små och medelstora företag kan bidra vid offentliga upphandlingar. Det handlar till exempel om att visa hur den upphandlande myndigheten kan ta hänsyn till små och medelstora företag eller att ge stöd i frågor om att dela upp kontrakt i delavtal, samt identifiera rimliga kvalificeringskrav och finansiella krav. Konkurrensverkets stödinsatser riktar sig även till leverantörer för att bidra till ökad kunskap om vad som gäller vid affärer med myndigheter. Konkurrensverket driver ett projekt som ska utreda och föreslå insatser för att underlätta små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling. [Dnr 761/2014] Inom ramen för detta projekt ska Konkurrensverket även redovisa hur de mindre leverantörernas perspektiv har integrerats i myndighetens arbete. Konkurrensverket har en god dialog med olika branschorganisationer för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte med bland annat de små och medelstora företagens perspektiv i fokus. I det upphandlingsstödjande arbetet riktat till upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer framhålls ofta SMEperspektivet (dvs. små och medelstora företags perspektiv). I sammanhanget kan nämnas att Konkurrensverket till exempel har deltagit på Västsvenska och Norrbottens handelskammares respektive upphandlingsdagar under våren och KOMMEKmässan i augusti. Konkurrensverket ingår i nätverket SIR som bland annat verkar för att underlätta för små och medelstora företags samt idéburna organisationers deltagande i offentliga upphandlingar. Nätverket är ett forum på handläggarnivå för att diskutera och utbyta erfarenheter om hur förutsättningarna för sådant deltagande kan förbättras. Det samlade upphandlingsstödet innebär att myndigheten kan arbeta vidare med dessa frågor utifrån ett bredare perspektiv.

46 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Elektronisk inköpsprocess och standardiseringsarbete En elektronisk inköpsprocess underlättar alla delar av upphandlingsarbetet, från förberedande undersökningar till uppföljning och utvärdering. En genomgående och väl utformad elektronisk inköpsprocess bidrar till ökad effektivitet och medför goda möjligheter att sammanställa information för framtida strategiska överväganden. Det kan även bidra till att underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud i upphandlingar eftersom en elektronisk inköpsprocess minskar den administrativa bördan, vilket är betydelsefullt för dessa företag. För att åstadkomma en effektivare hantering av den elektroniska inköpsprocessen är standardiseringsarbete viktigt, både när det gäller handel inom Sverige och över nationsgränserna. Här samverkar Konkurrensverket tillsammans med Ekonomistyrningsverket och Sveriges kommuner och landsting inom ramen för SFTI (Single Face to Industry). Ökad systematik leder till att upphandlande myndigheter och leverantörer kan underlätta inköpsarbetet och behålla god kontroll över upphandlingar och inköp, från annonsering av förfrågningsunderlag till betald faktura och uppföljning. Konkurrensverket avrapporterade under 2014 ett regeringsuppdrag om i vilken grad upphandlande myndigheter använder elektronisk kommunikation för upphandling och e-inköp. Svarsfrekvensen var mycket hög och visade på att det är fler upphandlande myndigheter än väntat som använder sig av elektronisk upphandling. [Dnr 759/2013] Ekonomi och statistik Framtagen statistik visar att de offentliga inköpen uppgår till ca 583 miljarder kronor och de upphandlingspliktiga inköpen till 600 miljarder kronor. Det är en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är viktigt att offentliga aktörer har god kontroll över vad, hur mycket och av vem de köper, inte bara för den egna organisationen utan även för medborgarna. Dessutom finns ett stort intresse för kunskap om hur offentliga inköp fördelar sig inom olika sektorer och hur inköp kan göras med större effektivitet. Konkurrensverket inhämtar och utvecklar statistik om inköp och upphandlingar. Vi följer även upp utfallet av genomförda upphandlingar och föreslår regeländringar för en mer effektiv offentlig upphandling. Konkurrensverket genomför samhällsekonomiska analyser och utredningar om offentlig upphandling. Dessa genomförs på eget initiativ, på uppdrag från regeringen eller via internationella samarbeten. Vi följer även utgivningen av ny forskning på området. Konkurrensverket har under hösten förberett sig för att utveckla stöd för inköpsstrategiska metoder som är anpassade till offentlig sektor, till exempel kategoristyrning till stöd för inköps- och kostnadsanalyser samt stöd för analys av livscykelkostnader (LCC). Under hösten har Konkurrensverket även anordnat en nordisk workshop på temat sociala krav och livscykelkostnader.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 47

48 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Förebyggande arbete mot korruption och jäv Såväl nationella som internationella erfarenheter visar att det finns risk för osund och otillbörlig påverkan såsom jäv, korruption och konkurrensbegränsande verksamhet vid offentlig upphandling. Sådan påverkan innebär felaktig och skadlig användning av allmänna medel och skadar medborgarnas tilltro för den offentliga sektorn. Konkurrensverket ger stöd för hur den upphandlande myndigheten kan stärka sin integritet och undvika osund och otillbörlig påverkan. Stödinsatserna är i huvudsak koncentrerade till förebyggande åtgärder och kunskapsspridning i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Vi tillhandahåller även vägledning om undantagen från annonseringsskyldigheten, tillämpningen av bestämmelserna om uteslutning av leverantörer och förkastande av anbud. Dessa undantag och bestämmelser erbjuder effektivt skydd för den upphandlande myndigheten i arbetet mot osund och otillbörlig påverkan. Regeringsuppdrag på upphandlingsområdet Konkurrensverket har under 2014 arbetat med ett antal regeringsuppdrag. Här följer ett urval av dem:» Uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården och den specialiserade öppenvården. [Dnr 517/2013]» Uppdrag att genomföra utbildning i upphandling av vård och omsorg om äldre. [Dnr 247/2014]» Uppdrag att ta fram upphandlingskriterier för en giftfri förskola. [Dnr 481/2014]» Ta fram vägledning för upphandling av bostäder för äldre. [Dnr 278/2014]» Förstudie avseende elektronisk upphandling. [Dnr 759/2013]» Uppdrag att genomföra kompetenshöjande insatser inom offentlig upphandling av livsmedel. [Dnr 461/2014] Lagtillämpning och tillsyn på upphandlingsområdet Tillsynsverksamheten har varit fortsatt prioriterad under 2014 och vid tillsynen har otillåtna direktupphandlingar varit i fokus. Konkurrensverket har under året lagt fortsatt vikt vid otillåtna direktupphandlingar och talan om upphandlingsskadeavgift. Under året har vi lämnat femton ansökningar om upphandlingsskadeavgift på eget initiativ och fem ansökningar om obligatorisk upphandlingsskadeavgift till förvaltningsrätt. Utöver detta har vi behandlat och avslutat 50 övriga ärenden enligt upphandlingslagarna. Vi har också utövat tillsyn enligt lagen om valfrihetssystem. Såväl nationella som internationella erfarenheter visar att det finns risk för osund och otillbörlig påverkan såsom jäv, korruption och konkurrensbegränsande verksamhet vid offentlig upphandling. Sådan påverkan innebär felaktig och skadlig användning av allmänna medel och skadar medborgarnas tilltro för den offentliga sektorn.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 49 Satsning på kommunikation i upphandlingstillsynen Det förebyggande arbetet med information och vägledning är oerhört viktigt för att företagare och upphandlare ska ha goda förutsättningar att kunna göra rätt från början. Under 2014 har Konkurrensverket därför särskilt satsat på att tydligt kommunicera om de regelverk vi utövar tillsyn över, våra beslut och hur vi arbetar med prioriteringar. Vi har tagit fram en ny prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten och en policy för extern kommunikation i tillsynsärenden. Båda har publicerats på vår webbplats som moderniserades och nylanserades under året. Vi har under 2014 också arbetat med att ytterligare förtydliga våra avskrivnings- och tillsynsbeslut. Vi har även publicerat fyra artiklar om upphandlingstillsynen och i två ärenden kopplat tillsynsbeslut till stödinsatser bland annat i form av förklarande texter på vår webbplats eller framtagande av vägledningar inom upphandlingsstödet. Upphandlingstillsyn genom beslut Konkurrensverkets avdelning för tillsyn har under året arbetat med att utveckla en bred upphandlingstillsyn över samtliga överträdelser av upphandlingsregelverket och valfrihetslagarna. Tillsynen utförs bland annat genom tillsynsbeslut. Tillsynsbesluten är till för att uppmärksamma upphandlande myndigheter som brustit i sin skyldighet att tillämpa LOU eller relevant lagstiftning på upphandlingsområdet och resulterar inte i någon upphandlingsskadeavgift. I dialog och samverkan har vi sedan kunnat hjälpa den upphandlande myndigheten att hitta rutiner och system för att lättare göra rätt. Besluten innebär även konkret vägledning för andra upphandlande myndigheter. Utöver detta har vår tillsyn ökat medvetenheten kring upphandlingsregelverkets ramar. I flera fall har den medfört förbättrade rutiner samt självrättelse. Vi har under året fattat tio tillsynsbeslut rörande överträdelser av upphandlingsregelverken och två tillsynsbeslut rörande lagen om valfrihetssystem. Åtta av våra tillsynsbeslut har helt eller delvis rört otillåtna direktupphandlingar. Upphandlingstillsyn genom upphandlingsskadeavgift Sedan 2010 har Konkurrensverket haft möjlighet att föra talan i domstol om upphandlingsskadeavgift mot de upphandlande myndigheter och enheter, bland annat kommuner, landsting och statliga myndigheter, som har genomfört en otillåten direktupphandling. Vi kan ansöka om upphandlingsskadeavgift på eget initiativ, så kallad fakultativ ansökan. Konkurrensverket ska ansöka om upphandlingsskadeavgift, en obligatorisk ansökan, vid brott mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr. Detta gäller även om en domstol vid en överprövning av ett avtals giltighet har fastställt att avtalet rätteligen bör ogiltigförklarats, men att det får bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Under året har vi lämnat femton ansökningar om upphandlingsskadeavgift på eget initiativ och fem ansökningar om obligatorisk upphandlingsskadeavgift till förvaltningsrätt.

50 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Exempel på ärenden inom upphandlingstillsynen Här presenterar vi ett urval av de tillsynsärenden som Konkurrensverket har utrett under året. Tillsynsbeslut: Fråga om stiftelse var ett offentligt styrt organ Efter att Stiftelsen för strategisk forskning hade slutit avtal för festarrangemang utan att offentligt upphandla tjänsterna inledde Konkurrensverket en utredning. Frågan att ta ställning till var främst om stiftelsen är ett offentligt styrt organ och därmed ska följa reglerna i LOU när den tilldelar kontrakt för varor, tjänster och byggentreprenader. Konkurrensverket konstaterade att så var fallet och att stiftelsen därför hade brutit mot upphandlingsregelverket genom att tilldela kontrakt utan att annonsera. [Dnr 456/2012] Tillsynsbeslut: Fråga om undantag från annonsering enligt LOU Konkurrensverket har utrett om undantagsbestämmelsen i 4 kap. 5 1 p. i lagen om offentlig upphandling (LOU) kan tillämpas som stöd för direktupphandling när en förnyad konkurrensutsättning inte har resulterat i något anbud. Stiftelsen Högskolan i Jönköping ingick under 2013 avtal för leasing av förmånsbilar. Detta skedde utan föregående annonsering med hänvisning till avsaknad av svar på avropsförfrågan på statligt ramavtal. I sitt beslut konstaterade Konkurrensverket att skillnaden mellan en förnyad konkurrensutsättning och ett annonserat förfarande, som bestämmelsen avser, är betydande. I det första fallet sänds anbudsförfrågan endast till en begränsad krets leverantörer, i det senare tillfrågas hela marknaden. Ovan angivna kontrakt borde ha upphandlats enligt reglerna i LOU, vilket innebär att de aktuella kontrakten därmed utgör otillåtna direktupphandlingar. Rättsfrågan som ärendet belyser är aktuell och av praktisk relevans. [Dnr 179/2014] Utredning pågår: Älmhults kommuns upphandling av partner för inköp av oberett kött Konkurrensverket utreder Älmhults kommun som utan föregående annonsering har upphandlat en leverantör som, i samarbete med kommunen, ska sköta inköp, slakt, förpackning och distribution av kött. Upplägget har vissa likheter med byggbranschens modell för så kallad partnering. Frågan är om upplägget strider mot LOU. Ärendet kan jämföras med Stockholms lokaltrafiks upphandling av konsultmäklare med dnr 155/2013. [Dnr 692/2014] Avskrivning och överlämning till avdelningen för stöd: Bemanningstjänster Ärendet avsåg Norrbottens läns landstings ramavtal för bemanningstjänster avseende läkare och sjuksköterskor. Under 2012 och framåt har landstinget i stor utsträckning anlitat leverantörer som inte omfattas av gällande ramavtal. I Konkurrensverkets utredning hade landstinget svårt att redogöra för hur leverantörerna valts. Landstinget anförde bland annat att avtalsleverantörerna inte alltid levererade de tjänster som hade upphandlats, samt att problemet fanns i hela landet. Konkurrensverket uppmärksammade att det förekom en mer övergripande strukturell problematik i samband med upphandlingar av bemanningstjänster avseende vårdpersonal. Efter en dialog mellan avdelningen för tillsyn och avdelningen för stöd beslutade Konkurrensverket att frågan bör utredas ur ett stödperspektiv. [Dnr 155/2014, 572/2014]

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 51 Ansökan om upphandlingsskadeavgift: Herrljunga kommun sammanräkning av direktupphandlingar under räkenskapsåret Via en artikel i lokalpress fick Konkurrensverket information om att Herrljunga kommun under 2011 2013 hade anlitat konsulter via ett bemanningsföretag utan konkurrensutsättning genom annonserad upphandling. Konkurrensverket valde därför att utreda saken. Utredningen resulterade i att en ansökan om upphandlingskadeavgift lämnades till Förvaltningsrätten i Jönköping den 22 maj 2014. I ansökan yrkades det att Herrljunga kommun skulle betala 65 000 kronor i avgift till följd av otillåten direktupphandling. I ansökan har Konkurrensverket beräknat värdet på det otillåtet direktupphandlade avtalet till att omfatta värdet av samtliga otillåtna direktupphandlingar av dessa konsulter som gjorts under räkenskapsåret 2013. Eftersom ansökan lämnades in i maj 2014 omfattar Konkurrensverkets beräkning även värden från avtal som vid tidpunkten för ansökan var mer än ett år gamla, trots att en talan om upphandlingsskadeavgift som avser dessa avtal skulle vara preskriberad. Det är första gången Konkurrensverket i en ansökan om upphandlingsskadeavgift beräknar det otillåtet direktupphandlade avtalets värde på detta sätt. Konkurrensverket ville därför ha domstolens bedömning för att skapa klarhet i frågan. I en dom den 7 januari 2015 biföll Förvaltningsrätten i Jönköping Konkurrensverkets ansökan och dömde Herrljunga kommun att betala 65 000 kronor i upphandlingsskadeavgift/böter. [Dnr 364/2014] Ansökan om upphandlingsskadeavgift: Malmö kommun försvårande omständigheter Malmö kommun genomförde under år 2011 en offentlig upphandling av ett ramavtal för hyra av maskiner och annan utrustning till byggarbeten. Enligt förutsättningarna som gavs till anbudsgivarna i upphandlingen skulle ramavtalet gälla i två år. Någon möjlighet till förlängning av ramavtalet fanns inte. Trots detta förlängde kommunen i juni 2013 det aktuella ramavtalet till att gälla i ytterligare två år. Det är, enligt Konkurrensverket, en otillåten direktupphandling varför Konkurrensverket ansökte om att Malmö kommun skulle betala en upphandlingsskadeavgift om 325 000 kronor. [Dnr 135/2014] Malmö har tidigare, i juli 2012, fällts av Förvaltningsrätten i Malmö för otillåten direktupphandling av snöröjning, och för detta fått betala upphandlingsskadeavgift. Konkurrensverket menar i den nu aktuella ansökan att kommunens upprepade beteende är en försvårande omständighet som ska leda till krav på högre böter än vad som annars är normalt. Förvaltningsrätten i Malmö gick på Konkurrensverkets linje och biföll ansökan fullt ut i en dom i juli 2014. Kommunen överklagade domen till Kammarrätten i Göteborg, som i sin dom den 20 november 2014 instämmer i Konkurrensverkets talan i samtliga tvistefrågor i målet. Kammarrätten finner även att kommunens upprepade beteende att företa otillåtna direktupphandlingar utgör en försvårande omständighet, och att det därför är motiverat att döma ut en upphandlingsskadeavgift om 325 000 kronor.

52 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Avskrivningsbeslut: Försvarets materielverks inköp av lastbilar Efter bemyndigande från regeringen har Försvarets materielverk (FMV) ingått ett samarbetsavtal med den norska myndigheten Forsvarets logistikkorganisasjon (FLO) i syfte att genomföra en gemensam upphandling och köpa in lastbilar till myndigheterna. FLO fick ansvaret för att genomföra upphandlingsförfarandet med tillämpning av norsk lag. Efter att ha uppmärksammats om den förestående affären inledde Konkurrensverket en utredning som inriktade sig på om det har varit möjligt att genomföra ett gränsöverskridande samarbete på det sätt som skett mellan FMV och FLO. Konkurrensverket bedömde efter slutförd utredning att det inte finns något i upphandlingslagstiftningen och de unionsrättsliga direktiven om upphandling som förhindrar ett samarbete mellan myndigheter i olika länder inom EU/EES. När ett sådant samarbete sker bedömde Konkurrensverket att det enligt principen om transparens bör krävas att det står klart för samtliga vilken av de deltagande ländernas lagstiftning som ska tillämpas. I samarbetet mellan FMV och FLO framgick det att norsk lag gäller avseende förfaranderegler och rättsmedel. Konkurrensverket bedömde därför att det inte finns skäl att utreda saken vidare och att ärendet skulle avskrivas. [Dnr 761/2013] Pågående utredningar: Kartläggning av samverkan vid byggnation Efter ansökan från Konkurrensverket beslutade Förvaltningsrätten i Stockholm genom en dom den 3 april 2014 att det kommunägda bolaget Haninge Bostäder AB skulle betala en upphandlingsskadeavgift. Grunden för domen var att bolaget genomfört en otillåten direktupphandling genom sitt köp av ett aktiebolag vars enda tillgång var ett byggentreprenadkontrakt. Enligt domstolen, som gjorde en genomlysning av omständigheterna kring bolagets ageranden, så utgjorde köpet av aktiebolaget ett medvetet kringgående av upphandlingslagstiftningen eftersom det i praktiken rörde sig om köp av ett upphandlingspliktigt byggentreprenadkontrakt. Förvaltningsrättens dom är överklagad och har ännu inte vunnit laga kraft. Med anledning av domen och information som har kommit till Konkurrensverket har ett antal tillsynsärenden påbörjats i syfte att dels se över om de specifika omständigheterna i dessa ärenden är otillåtna direktupphandlingar, dels utreda upphandlingsrättsliga aspekter och frågeställningar kring samarbeten mellan en kommun eller ett kommunalt bolag och privata aktörer vid genomförandet av byggentreprenader. [Dnr 573/2014, 405/2014, 403/2014 och 538/2013]

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 53 Med anledning av domen och information som har kommit till Konkurrensverket har ett antal tillsynsärenden påbörjats i syfte att dels se över om de specifika omständigheterna i dessa ärenden är otillåtna direktupphandlingar, dels utreda upphandlingsrättsliga aspekter och frågeställningar kring samarbeten mellan en kommun eller ett kommunalt bolag och privata aktörer vid genomförandet av byggentreprenader.

54 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Tillsynsprojekt: Ramavtal och avfallsektorn Under året har Konkurrensverket arbetat med två tillsynsprojekt på upphandlingsområdet: ett projekt om ramavtal och ett inom avfallssektorn. Ramavtalsprojektet syftar till att sprida kunskap om tillämpning av ramavtal för att åstadkomma en allmänpreventiv verkan och därmed en ökad efterlevnad av reglerna. Projektet har granskat ett antal upphandlingar och avrop från ramavtal som kommer att resultera i enskilda beslut samt en rapport med utgångspunkt i de juridiska frågeställningar som är föremål för tillsynen. [Dnr 699/2013] Avfallsprojektet syftar till att granska upphandlingar av tjänster på avfallsmarknaden med avstamp i Konkurrensverkets tidigare genomlysningar för att se hur situationen ser ut i dag. Under projektets gång har vissa bolag och upphandlande myndigheter valts ut och granskats närmare. Dessa ärenden kommer att mynna ut i enskilda beslut som ett led i att klargöra aktuell problematik. [Dnr 632/2014] Skrivelser till regeringen med förslag till regeländring Den nuvarande lagstiftningen kring obligatorisk ansökan om upphandlingsskadeavgift kräver att Konkurrensverket ska väcka talan om upphandlingsskadeavgift även i de fall där myndigheten bedömer att någon avgift inte kommer att dömas ut. Det är inte tillfredsställande, eftersom det skapar onödig arbetsbörda för såväl domstolarna och upphandlande myndigheter som för Konkurrensverket. Bakgrunden till skrivelsen är att Högsta förvaltningsdomstolen den 30 juni 2014 avslog Konkurrensverkets talan om upphandlingsskadeavgift i en serie domar mot fem kommuner i Värmland. Som skäl avgav domstolen att sanktionsvärdet var så lågt att det var fråga om ett ringa fall, och därför kunde inte någon upphandlingsskadeavgift beslutas. Genom domstolens avgörande finns ny vägledning för när upphandlingsskadeavgift inte ska utgå på grund av så kallat ringa fall. Konkurrensverket har den 1 oktober lämnat in en ansökan om upphandlingsskadeavgift mot Åsele kommun enligt samma bestämmelse i lagen om offentlig upphandling. Konkurrensverket har mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens dom under sommaren bedömt att den nu aktuella ansökan handlar om ett ringa fall och därför ska inte någon upphandlingsskadeavgift utgå. Trots det ska Konkurrensverket enligt nuvarande regler väcka talan mot kommunen. Lagstiftningen bör enligt Konkurrensverket ses över och ändras. Konkurrensverket har därför vänt sig till regeringen med denna fråga. [Dnr 601/2014 och 369/2014]

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 55 Förslag till en effektivare offentlig upphandling Konkurrensverket har lämnat förslag till åtgärder där lagstiftning motverkar en effektiv offentlig upphandling. Det har vi bland annat gjort i skrivelser till regeringen och i remissyttranden, till exempel synpunkter på betänkandena om nya regler för upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51). I det senare remissyttrandet framhåller Konkurrensverket att mer flexibilitet för upphandlande myndigheter behöver skapas, och större möjligheter för så kallade sociala företag och idéburna organisationer att lägga anbud vid upphandlingar bör införas. [Dnr 510/2014] Konkurrensverket framhåller även i remissvaret att det i offentlig upphandling är möjligt att ställa hårda krav som går längre än den EU-harmoniserade lagstiftningen. Möjligheterna att ta miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn har dock inte förändrats i sak genom de nya direktiven. Allteftersom upphandlande myndigheter i olika medlemsstater ställer nya och fler krav på miljöhänsyn och sociala hänsyn kommer möjligheterna att beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn att förtydligas genom utvecklingen av goda exempel och praxis från EU-domstolen. I förlängningen bör det leda till att även mindre upphandlande myndigheter vågar ställa sådana krav i sina upphandlingar. Detta ser Konkurrensverket som positivt. Konkurrensverket följer den rättsliga utvecklingen Konkurrensverket har till uppgift att följa och redovisa utvecklingen inom den offentliga upphandlingen, både nationellt och internationellt. Vår databas för domstolsavgöranden innefattar domar från förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. Sedan 2010 är det obligatoriskt för dessa domstolar att skicka samtliga domar och slutliga beslut i upphandlingsmål till Konkurrensverket för publicering. Databasen innehåller också avgöranden från EU-domstolen. Allteftersom upphandlande myndigheter i olika medlemsstater ställer nya och fler krav på miljöhänsyn och sociala hänsyn kommer möjligheterna att beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn att förtydligas genom utvecklingen av goda exempel och praxis från EU-domstolen.

56 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Ansökningar om upphandlingsskadeavgift 2014 Ansökan om upphandlingsskadeavgift egna initiativ Här följer en lista över samtliga ansökningar om upphandlingsskadeavgift som Konkurrensverket på eget initiativ har lämnat in till förvaltningsrätt under 2014. Myndighet Yrkad upphandlings- Skäl skadeavgift Eskilstuna kommun Dnr 64/2014 225 000 kronor Direktupphandling av arrangemang av festivaler till ett värde av 3 miljoner kronor. Landstinget Kronoberg Dnr 65/2014 200 000 kronor Direktupphandling av konsulttjänster till ett värde av cirka 2,7 miljoner kronor. Herrljunga kommun Dnr 364/2014 65 000 kronor Direktupphandling av bemanningstjänster till ett värde av cirka 1,6 miljoner kronor. Malmö kommun Dnr 420/2014 325 000 kronor Direktupphandling av hyra av byggoch anläggningsprodukter till ett värde av cirka 3,6 miljoner kronor. Akademiska Hus AB Dnr 473/2014, 474/2014, 950 000 kronor Direktupphandling av tjänster 475/2014, 476/2014, och byggentreprenader till ett 477/2014, 478/2014 värde av cirka 12 miljoner kronor. Mullsjö kommun Dnr 751/2014 200 000 kronor Direktupphandling av städtjänster till ett värde av cirka 3 miljoner kronor. Stockholms läns landsting Dnr 816/2014 500 000 kronor Direktupphandling av tjänster inom plastikkirurgi till ett värda av cirka 5,8 miljoner kronor. Kommunalförbundet Inköp Gävleborg 170 000 kronor Direktupphandling av Dnr 833/2014 tryckeritjänster till ett värde av cirka 2,3 miljoner kronor. Stockholms läns landsting Dnr 852/2014 350 000 kronor Direktupphandling av specialistvård av patienter med lymfödem cirka 4 miljoner kronor. Bergs Tingslags Elektriska AB Dnr 853/2014 550 000 kronor Direktupphandling av entreprenadtjänster till ett värde av cirka 7,3 miljoner kronor.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 57 Ansökningar om upphandlingsskadeavgift 2014 Ansökan om upphandlingsskadeavgift obligatoriska Här följer en lista över samtliga obligatoriska ansökningar om upphandlingsskadeavgift som Konkurrensverket har lämnat in till förvaltningsrätt under 2014. Myndighet Yrkad upphandlings- Skäl skadeavgift STATLIGA MYNDIGHETER Chalmers tekniska högskola Dnr 217/2014 28 000 kronor Avtal har fått bestå trots att det slutits i strid mot reglerna om avtalsspärr. KOMMUNER/KOMMUNALA FÖRETAG Lunds kommun Dnr 709/2013 250 000 kronor Avtal har fått bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Nyköpings kommun Dnr 173/2014 80 000 kronor Avtal har fått bestå trots att det slutits i strid mot reglerna om avtalsspärr. Solatum Hus & Hem AB Dnr 457/2014 85 000 kronor Avtal har fått bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Åsele kommun Dnr 601/2014 - Avtal har fått bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse.

58 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Beslut och domar i domstolarna 2014 upphandlingskadeavgift Högsta förvaltnings- Konkurrensverket Förvaltningsrätten Kammarrätten domstolen SJ AB 2013-01-23 2014-01-10 Ligger i kammarrätten Dnr 58/2013, 57/2013 (Stockholm för prövning. Yrkat belopp: 1959-13, 1960-13) (Stockholm 603-14, 604-14) 48 5000 000 kr Avvisning av ansökan då förvaltningsrätten fann att LUF i detta fall inte är tillämpligt på SJ AB:s inköp av byggentreprenader, varor och tjänster. Växjö kommun 2013-08-29 2014-03-11 Dnr 487/2013 (Växjö 3385-13) Yrkat belopp: 52 000 kr Biföll Konkurrensverkets yrkande. Växjö kommun 2013-08-29 2014-03-11 Dnr 488/2013 (Växjö 3386-13) Yrkat belopp: 81 000 kr Biföll Konkurrensverkets yrkande. Växjö kommun 2013-08-29 2014-03-11 Dnr 489/2013 (Växjö 3387-13) Yrkat belopp: 45 000 kr Biföll Konkurrensverkets yrkande. Växjö kommun 2013-08-29 2014-03-11 Dnr 490/2013 (Växjö 3388-13) Yrkat belopp: 101 000 kr Biföll Konkurrensverkets yrkande. Växjö kommun 2013-08-29 2014-03-11 Dnr 491/2013 (Växjö 3389-13) Yrkat belopp: 46 000 kr Biföll Konkurrensverkets yrkande. Haninge Bostäder AB 2012-10-12 2014-04-03 Ligger för prövning i Dnr 461/2013 (Stockholm 20749-13) kammarrätten. Yrkat belopp: Biföll Konkurrens- (Stockholm 2737-14) 10 000 000 kr verkets yrkande. Eskilstuna kommun 2014-01-27 2014-04-23 Dnr 64/2014 (Linköping 589-14) Yrkat belopp: 225 000 kr Biföll Konkurrensverkets yrkande. Chalmers tekniska högskola AB 2014-03-23 2014-04-24 Dnr 217/2014 (Göteborg 3749-14) Yrkat belopp: 28 000 kr Biföll Konkurrensverkets yrkande. Nyköpings kommun 2014-03-05 2014-05-06 2014-08-20 2014-09-29 Dnr 173/2014 (Linköping 1505-14) (Jönköping 1686-14) (4860-14) Yrkat belopp: 80 000 kr Biföll Konkurrens- Prövningstillstånd Prövningstillstånd verkets yrkande. beviljades inte beviljades inte tidigare dom kvarstår. tidigare dom kvarstår.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 59 Högsta förvaltnings- Konkurrensverket Förvaltningsrätten Kammarrätten domstolen Region Gotland 2013-08-06 2014-05-15 2014-09-19 Dnr 462/2013 (Stockholm 21274-13) (Stockholm 4062-14) Yrkat belopp: 250 000 kr Biföll Konkurrens- Prövningstillstånd verkets yrkande. beviljades inte tidigare dom kvarstår. Akademiska Hus AB 2012-09-11 2014-06-10 2015-01-23 Dnr 476/2012 (Umeå 1643-12) (Sundsvall 1767-14) Yrkat belopp: Biföll Konkurrens- Biföll Konkurrens- 3 000 000 kr verkets yrkande. verkets yrkande. Stockholms läns landsting 2013-12-18 2014-06-27 2014-09-25 Dnr 765/2013 (Stockholm 30512-13) (Stockholm 5322-14) Yrkat belopp: Biföll Konkurrens- Prövningstillstånd 3 000 000 kr verkets yrkande. beviljades inte tidigare dom kvarstår. Malmö Kommun 2014-06-12 2014-07-09 2014-11-20 Dnr 420/2014 (Malmö 5830-14) (Göteborg 4402-14) Yrkat belopp: 325 000 kr Biföll Konkurrens- Prövningstillstånd verkets yrkande. beviljades inte tidigare dom kvarstår. Statens Servicecenter 2013-05-23 2014-07-28 Ligger i Kammarrätten Dnr 331/2013, 330/2013 (Falun 2191-13, 2192-13) för prövning. Yrkat belopp: 1 450 000 kr Avslog Konkurrensverkets (Sundsvall 2109-14. 2110-14) ansökan samt delvis bifall av yrkande. Åsele kommun 2014-09-10 2014-10-06 Dnr 601/2014 (Umeå 1617-14) Yrkat belopp: 0 kr Avvisning av ansökan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2013-12-06 2013-07-17 2014-12-02 Ligger för prövning av Dnr 688/2012 (Karlstad 5156-12) (Göteborg 4915-13) prövningstillstånd i Yrkat belopp: 1 100 000 kr Biföll Konkurrens- Avslag av överklagande. Högsta förvaltningsverkets yrkande. Tidigare dom kvarstår. domstolen (HFD 6888-14) Falu kommun 2011-12-01 2013-02-13 2013-10-09 2014-10-30 Dnr 739/2011 (Falun 5096-11) (Sundsvall 672-13) (7021-13) Yrkat belopp: Biföll delvis Konkurrens- Biföll delvis Konkurrens- Biföll delvis Konkurrens- 10 000 000 kr verkets yrkande. verkets yrkande. verkets yrkande. Belopp 7 000 000 kr Belopp 8 000 000 kr Belopp 8 000 000 kr Lunds kommun 2014-01-23 2014-03-24 2014-12-18 Ligger för prövning Ansökan (Malmö 758-14) (Göteborg 2055-14) av prövningstillstånd Dnr 709/2013 Biföll Konkurrens- Biföll Konkurrens- i Högsta förvaltnings- Yrkat belopp: 250 000 kr verkets yrkande. verkets yrkande. domstolen (143-15)

60 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Yttranden till domstol Under året har Konkurrensverket lämnat in fyra yttranden till domstolar som har begärt in synpunkter i olika mål.» Förvaltningsrätten i Härnösand bad Konkurrensverket att yttra sig i principiella rättsfrågor kring teleundantaget i lagen om offentlig upphandling (LOU). Av Konkurrensverkets yttrande framgår att teleundantaget inte kan tillämpas om en upphandlande myndighet i stället väljer att låta ett privat företag tillhandahålla eller driva nätet. Då utför myndigheten inte längre någon verksamhet som omfattas av teleundantaget. Yttrandet belyser även vad som gäller när en upphandlande myndighet ingår avtal med en leverantör som i vissa delar är upphandlingspliktigt och i andra delar ligger utanför lagen om offentlig upphandling, så kallade blandade kontrakt. [Dnr 348/2014]» I ett yttrande till Kammarrätten i Jönköping framhöll Konkurrensverket att reglerna i 5 kap. i LOU är tillämpliga på upphandlingar som huvudsakligen avser en myndighets ingående av ramavtal men framhåller att bedömningen ska göras med utgångspunkt från den praxis som återges i yttrandet. [Dnr 9/2014]» I samband med att Systembolaget köpte medietjänster vände sig en missnöjd leverantör till Förvaltningsrätten i Stockholm för att få affären prövad. Domstolen bad Konkurrensverket om ett expertutlåtande i frågan om Systembolaget omfattas av begreppet offentligt styrt organ i 2 kap 12 i LOU. Konkurrensverket gjorde en grundlig genomgång av kriterierna i LOU och analyserade rättsläget och bedömde att Systembolaget är ett offentligt styrt organ som omfattas av LOU. [Dnr 306/2014] Intressenternas syn på tillsynen av offentlig upphandling I regleringsbrevet för 2014 framgår det att vi ska redovisa och kommentera intressenternas uppfattning av vår tillsyn över den offentliga upphandlingen. För åttonde året i rad har vi gjort en intressentundersökning för frågor om offentlig upphandling. De intressenter som tillfrågats är: större företag (200 anställda eller fler), små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter och verk. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer. Effekter Av alla svarande uppger 56 procent att de anser att Konkurrensverket motverkar allvarliga överträdelser av upphandlingslagstiftningen, vilket är en liten ökning vid jämförelse med föregående år. Andelen som uppger att de inte instämmer är störst bland branschorganisationer, 11 procent, samt mindre företag, 11 procent. Attityd När det gäller inställningen till upphandlingsreglerna är det ungefär lika stor andel av de svarande som uppger att de är negativt inställda (28 procent) som det är positivt inställda (27 procent) till reglerna. Andelen positiva är oförändrade eller har minskat i respektive intressentgrupp. I genomsnitt instämmer 62 procent med att Konkurrensverkets beslut och åtgärder ger företag och myndigheter vägledning i upphandlingsfrågor, vilket är en ökning med sju procentenheter sedan 2013. Mindre företag (53 procent) uppger att de får vägledning i lägre utsträckning än övriga intressentgrupper.

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 61 Upphandlingsreglerna i korthet Med offentlig upphandling menas att ett offentligt organ, till exempel ett statligt verk eller en kommunal myndighet eller vissa offentliga bolag, köper varor, tjänster eller byggentreprenader. Inom de så kallade försörjningssektorerna, det vill säga områdena vatten, energi, transporter och posttjänster kan även vissa privata bolag omfattas av upphandlingsreglerna. De grundläggande principer som ska följas vid all offentlig upphandling är:» icke-diskriminering» likabehandling» öppenhet och förutsebarhet» proportionalitet» ömsesidigt erkännande. Allmän förvaltningsdomstol får efter ansökan från leverantör besluta om att en upphandling ska göras om. Domstolen kan också besluta om att en upphandling får avslutas först efter att rättelse har gjorts. Om en leverantör efter en avslutad upphandling anser sig ha lidit skada på grund av att upphandlingen inte har gått rätt till, kan leverantören begära skadestånd vid allmän domstol. Avtal mellan en upphandlande myndighet och en leverantör kan även ogiltigförklaras av domstol efter ansökan från leverantör. Upphandlingsskadeavgift Konkurrensverket har sedan den 15 juli 2010 rätt att ta upphandlande myndigheter och enheter, bland annat kommuner, landsting och statliga myndigheter, som bryter mot reglerna om otillåtna direktupphandlingar, till domstol och begära att de betalar en upphandlingsskadeavgift. Konkurrensverket ska också ansöka om upphandlingsskadeavgift vid brott mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr.

62 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Förtroende Vid en sammanvägning av de olika intressentgrupperna svarar 66 procent att de har ett stort förtroende för Konkurrensverket, vilket är en ökning med fyra procent. Med undantag för affärsjurister och branschorganisationer så har andelen som uppgett att de har stort förtroende ökat i samtliga intressentgrupper. Andelen med stort förtroende är högst bland myndigheter och verk (76 procent) och lägst bland små företag (55 procent). Bedömning av Konkurrensverkets ärendehantering I årets undersökning finns ingen uppdelning i konkurrensärenden respektive upphandlingsärenden då dessa två grupperingar har slagits samman. Se därför resultat och tabell på sidorna 27 och 28 under rubriken Konkurrens. Kunskap och kommunikation Under året har vi genomfört en mängd olika insatser för att sprida kunskap om upphandlingsfrågor för att ge stöd till våra målgrupper och för att förbättra de digitala informationskanalerna. Konkurrensverket.se Konkurrensverkets främsta kanal för extern information är webbplatsen konkurrensverket.se, som genomgick en omfattande förändring under hösten 2014. Nya konkurrensverket.se är utvecklad med så kallad responsiv design för att bättre tillgodose användarnas behov. Webbplatsen anpassar sig numera till användarnas skärmstorlek och därmed ligger Konkurrensverkets digitala kommunikation väl i linje med den snabba mobila utvecklingen. Konkurrensverket.se har också fått ett tydligare och mera modernt visuellt uttryck. Syftet med omgörningen är att öka tillgängligheten för våra målgrupper, och på den nya webbplatsen som lanserades i mitten av december samlas information om både tillsyn och stöd i konkurrens- och upphandlingsfrågor. På webbplatsen har information som tidigare funnits hos Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet (upphandlingsstod.se), Miljöstyrningsrådet (msr.se) samt Konkurrensverket (konkurrensverket.se) samlats och utvecklats. Statistiken för 2014 visar att webbplatsen har haft nästan 900 000 sidvisningar och att startsidan för upphandling, sidorna med frågor och svar och sidan för lediga jobb varit bland de populäraste. Värt att notera är att alla sidor om direktupphandling är mycket besökta. Sociala medier Webbplatsens alla kommunikationsmöjligheter kompletteras av Konkurrensverkets närvaro i sociala medier. Twitter är ett viktigt verktyg i den externa kommunikationen till vissa målgrupper och används för att kommunicera nyheter, anföranden och lediga tjänster. Genom sociala medier skapar vi uppmärksamhet och leder trafik till Konkurrensverkets övriga kommunikationskanaler. Vid sidan av Twitter har vi även laddat upp videofilmer och klipp från egna arrangemang, exempelvis via YouTube. Konkurrensverket har också börjat utveckla tydligare kommunikation kring rörlig bild och inlett ett arbete för att synas mer i andra sociala medier som LinkedIn. Almedalsveckan Konkurrensverket arrangerade fem seminarier under årets Almedalsvecka. Det övergripande temat för seminarierna var upphandling för välfärd. Seminarierna som hölls 3 juli direktsändes även via webbplat-

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 63 sen konkurrensverket.se, och var välbesökta. Totalt tog 1255 personer, på plats eller via våra webbsändningar, del av innehållet. Paneldiskussionerna hade följande rubriker:» Att skapa inköpsorganisationer i världsklass» Visioner möter verklighet när livsmedel upphandlas» En giftfri förskola utopi eller möjlig verklighet?» Så formar vi nya svenska upphandlingslagar» Köpa välfärd att omvandla skattepengar till välfärd Elektroniskt nyhetsbrev Från och med augusti ger Konkurrens- verket ut ett samlat nyhetsbrev om både upphandlings- och konkurrensfrågor. Nyhetsbrevet behandlar både stöd- och tillsynsaspekter och kommer ut varannan vecka. Det ersätter de nyhetsbrev som tidigare publicerades en gång i månaden. Via nyhetsbrevet får över 3000 prenumeranter aktuell information. Informationsmöten Konkurrensverkets medarbetare har under 2014 hållit tal och anföranden i över 170 olika externa sammanhang. Syftet har varit att informera om lagstiftningen och vårt tillsyns- och stöduppdrag. Sedan upphandlingsstödet fullt ut samlades hos Konkurrensverket 1 juli har medarbetare vid ett 70-tal tillfällen hållit anföranden i upphandlingsfrågor. 28 av de anförandena handlade specifikt om hållbarhetsfrågor. Konkurrensverket inledde också under hösten 2014 en serie frukostseminarier som även direktsändes via vår webbplats. Då hade tittarna även möjlighet att ställa frågor, och totalt deltog cirka 250 personer i seminarierna. På seminarierna behandlades ämnen som direktupphandling, miljö- och sociala krav, ny upphandlingslagstiftning, upphandling av vård och omsorg samt möjligheterna till tidig dialog mellan leverantörer och upphandlare. Debattartiklar och anföranden Konkurrensverket har aktivt deltagit i den offentliga debatten på upphandlingsområdet. Medarbetare har hållit anföranden för såväl beslutsfattare som inköpare i stat, kommun och landsting. På webbplatsen finns debattartiklar och anföranden publicerade. Intressenternas kunskap om lagen om offentlig upphandling I regleringsbrevet för 2014 framgår det att vi ska redovisa våra intressenters kunskap om regelverken, däribland lagen om offentlig upphandling. I årets undersökning har vi vänt oss till större företag (200 anställda eller fler), små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter och verk. För åttonde året i rad har vi mätt kännedomen om lagen om offentlig upphandling. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer.

64 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 OFFENTLIG UPPHANDLING Kännedom En överväldigande majoritet i samtliga grupper uppger sig känna till lagen om offentlig upphandling, 95 procent i genomsnitt. Andelen som uppger att de känner till eller har hört talas om upphandlingsreglerna har ökat i samtliga intressentgrupper. Precis som föregående år är det en knapp tredjedel som har uppgett Konkurrensverket som ansvarig för tillämpningen av lagen. Kännedom om att Konkurrensverket är ansvarig för tillsynen varierar kraftigt mellan de olika intressentgrupperna. Endast en av tio småföretagare känner till att det är Konkurrensverket som är ansvarig medan en klar majoritet bland affärsjuristerna (68 procent) har angett korrekt myndighet. Attityd Med undantag för kommuner och landsting (85 procent) är kännedomen om valfrihetssystem vid upphandlingar av vård och omsorg låg och andelen som känner till lagen varierar mycket bland intressentgrupperna. Kännedomen har dock ökat i samtliga målgrupper med undantag för mindre företag och sett till alla svaranden känner 38 procent till lagen om valfrihetssystem, vilket är en ökning med 7 procentenheter. Drygt hälften av de svarande har uppgett att de är positiva till lagen. Kunskap En stor majoritet i samtliga intressentgrupper, sammanlagt 94 procent (89 procent 2013), känner till att en myndighet kan bötfällas för otillåten direktupphandling. Lika stor andel, 94 procent, visste att kontrakt via otillåten upphandling kan ogiltigförklaras (91 procent 2013). Andelen som svarat korrekt på kunskapsfrågorna om upphandlingsreglerna har ökat i genomsnitt sedan föregående år. Rådet för upphandlingsfrågor Rådet för upphandlingsfrågor är ett värde- fullt stöd för Konkurrensverkets arbete med offentlig upphandling. Rådet är ett forum för erfarenhetsutbyte om såväl allmänna upphandlingsfrågor som behovet av åtgärder för att stödja utvecklingen av en effektiv offentlig upphandling. Rådets medlemmar utses av Konkurrensverket. Exempel på aktuella frågor som diskuterats i rådet under året är:» direktupphandling höjd direktupphandlingsgräns, riktlinjer och dokumentationsplikt» kollektivavtalsliknande villkor, vilket utrymme finns för att ställa krav som ligger i linje med de villkor som anges i svenska kollektivavtal?» förnyad konkurrensutsättning utan anbud, möjligheterna till direktupphandling» nya upphandlingsreglerna samt genomgång av remissvar avseende dessa» osund strategisk anbudsgivning» dialog inför, under och efter upphandling» kriterieverksamheten på Konkurrensverket. Förbättringsåtgärder och rapporter I våra rapporter analyserar vi hur olika marknader fungerar och lämnar förslag till förbättringsåtgärder. Remissyttranden på upphandlingsområdet Genom att yttra oss över förslag i betänkanden och andra utredningar kan vi på ett tidigt stadium vara med och påverka beredningen av förslag och beslut. Bland Konkurrensverkets viktigare remisser under 2014 märks på upphandlingsområdet framförallt yttranden med anledning av förslag till implementering av de nya upphandlingsdirektiven som fastlagts på EU-nivå (dnr 510 respektive 673/2014). Konkurrensverket yttrade sig även över förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen med avseende på rätten till vårdval inom primärvården (dnr 667/2014) och avstyrkte förslag till utformning av framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (dnr 106/2014).

OFFENTLIG UPPHANDLING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 65 Konkurrensverket tillstyrkte i huvudsak förslagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (dnr 490/2014). Siffror och fakta om offentlig upphandling. Statistik om upphandlingar som genomförts under 2013 Nytt i årets rapport är bland annat en ny beräkning av värdet av de upphandlingspliktiga inköpen som uppgår till omkring 600 miljarder kronor varje år, en studie av anbudsgivare och vinnare på kontraktsnivå samt statistik om beviljade prövningstillstånd och avbrutna upphandlingar. Rapporten är baserad på uppgifter från bland annat Visma Commerce AB, Statistiska centralbyrån och Domstolsverket. (Rapportserie 2014:1) Samverkan Bland Konkurrensverkets uppgifter ingår att sträva efter en effektiv samverkan med myndigheter och andra berörda aktörer. Vi ska också samråda med de myndigheter som berörs av Konkurrensverkets förslag till åtgärder. Konkurrensverket håller löpande kontakt med andra myndigheter och organisationer som har uppdrag i samband med införandet av valfrihetssystem inom bland annat primärvården. Som exempel kan nämnas Socialstyrelsen, Tillväxtverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Myndigheten för vårdanalys, Tillväxtanalys samt Sveriges kommuner och landsting. Konkurrensverket samverkar även med näringslivsorganisationer och organisationer som företräder den ideella sektorn. Vi har även deltagit i Kemikalieinspektionens branschdialog om textilier samt haft dialog med Vinnova kring innovation i offentlig sektor. Ledamöter i rådet för upphandlingsfrågor Dan Sjöblom, generaldirektör, rådets ordförande, Konkurrensverket Mats Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola Fredrik Rogö, upphandlingsjurist, Upphandlingsbolaget i Göteborgs stad Nina Widmark, analytiker, Vinnova Ulrica Dyrke, sakkunnig, Företagarna Ted Stalte, upphandlingsstrateg, Stockholms stad Johanna Falk, upphandlingschef, Atea AB Charlotta Lindmark, chefsjurist, Trafikverket Karin Peedu, upphandlingschef, Stockholms läns landsting Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt, Stockholms universitet Viveca Reimers, Environmental Manager, VGR Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD, Sveriges Radios Förvaltning AB och ordf. i Sveriges Offentliga Inköpare Therese Hellman, föredragande, rådets sekreterare, Konkurrensverket

66 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FORSKNING

FORSKNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 67 Forskning Konkurrensverkets viktigaste uppgift på forskningsområdet är att stödja projekt. Forskningen ska resultera i ökad kunskap hos Konkurrensverkets medarbetare och intressenter. För att sprida och fördjupa kunskaperna om aktuella konkurrensrelaterade frågor genomför Konkurrensverket varje år ett internationellt forskningsseminarium under temat The Pros and Cons. Läs mer om vårt forskningsarbete på följande sidor.

68 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FORSKNING Forskning Konkurrensverket har ett särskilt anslag som ska användas för att bidra till forskningen på både konkurrens- och upphandlingsområdet. Anslaget för 2014 var på närmare 14 miljoner kronor. Forskningen ska resultera i ökad kunskap hos Konkurrensverkets medarbetare och intressenter. I första hand finansierar vi forskning inom juridik och ekonomi. Vi arrangerar också konferenser, seminarier och workshops där vi informerar om forskningen och dess resultat. Varje år utlyser Konkurrensverket dessutom en uppsatstävling för studenter. Projekt som har fått stöd 2014 Konkurrensverkets viktigaste uppgift på forskningsområdet är att stödja forskningsprojekt. Under året fick vi in 38 ansökningar om bidrag till forskning inom konkurrensrespektive upphandlingsområdet. Konkurrensverket beviljade bidrag till sju nya projekt inom konkurrensforskning och två inom upphandlingsforskning på sammanlagt närmare 3,4 miljoner kronor. Konkurrensverket betalade också ut drygt 6,1 miljoner kronor till 10 pågående projekt. Konkurrensforskning Här nedan redovisas de nya forskningsprojekten inom konkurrensrelaterade frågor.» Lars Henriksson - Betydelsen av köparmakt i EU-konkurrensrätten.» Lars Persson - Swedish Part of the European Cartel Project: What Do Legal Cartels Tell Us about Illegal Ones?» Magnus Söderberg - Measuring the effect of cartels on price.» Mats Bergman - Competitive Neutrality in Mixed Markets.» Erik Lakomaa - Market deregulation as a discovery process: A comparative study of monopolist behavior in deregulatory processes in Sweden and Finland. Forskning om offentlig upphandling Här nedan redovisas de nya forskningsprojekten inom upphandlingsrelaterade frågor.» Johan Nyström - Obalanserad budgivning i anläggningsbranschen - en orsak till bristande kostnadseffektivitet?» Jan-Eric Nilsson - Cost efficiency in tendered contracts. Uppdragsforskning Konkurrensverket lägger dessutom ut forskningsuppdrag, så kallad uppdragsforskning, där vi ser ett direkt behov av att undersöka eller belysa specifika frågor inom konkurrens- och upphandlingsområdet. Resultatet redovisas i en särskild rapportserie för uppdragsforskning. Till varje uppdrag knyter vi en referensgrupp som har till syfte att kvalitetssäkra studien. Referensgrupperna består av personer med särskild kompetens inom det aktuella ämnesområdet. Vår ambition är att rapporterna ska vila på en gedigen akademisk grund och vara skrivna så att även en icke-specialist kan ta till sig innehållet. Totalt anslogs 4 miljoner kronor till uppdragsforskning inom konkurrens- och upphandlingsområdet.

FORSKNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 69 Uppdragsforskningsrapporter om konkurrens Under 2014 har Konkurrensverket publicerat följande uppdragsforskningsrapporter:» Hans Lind Konkurrensen på fastighetsmäklarmarknaden: Hur fungerar den och vilka åtgärder kan vara motiverade?» Karl Lundvall Nya marknader och jämställdhet: Leder ökad konkurrens till ökad jämställdhet på arbetsplatsen?» Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck & Lars Persson Produktmarknadskonkurrens och diskriminering: Teori och empiri» Carl-Johan Petri & Nils-Göran Olve Kostnadsinformation ur ett konkurrensrättsligt perspektiv: Insamling, uppföljning och analys ett förslag till tentativt ramverk» Magnus Söderberg The role of personality traits on price cartel characteristics» Mattias Ganslandt & Gunilla Rönnholm Analys av konkurrenseffekter av företagsförvärv på detaljhandelsmarknaden för drivmedel i Sverige Uppdragsforskningsrapporter om offentlig upphandling Under 2014 har Konkurrensverket publicerat följande uppdragsforskningsrapporter:» Charles Edquist Offentlig upphandling och innovation: Hinder och deras överskridande» Per-Erik Eriksson & John Hane Entreprenadupphandlingar: Hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier?» Tobias Indén, Hanna Lindström & Sofia Lundberg Överprövning av offentliga upphandlingar: En intervjustudie om skillnader mellan LOU och LUF Konferenser, Pros and Cons-serien samt workshops Den 6-7 november arrangerade Konkurrens- verket tillsammans med Upphandlingsrättslig Tidskrift en tvådagars forskningskonferens i offentlig upphandling. Syftet med konferensen var att knyta samman forskare som i dag är aktiva inom upphandlingsområdet och därigenom bilda ett forum för utbyte av forskningsresultat. För att sprida och fördjupa kunskaperna om aktuella konkurrensrelaterade frågor genomför Konkurrensverket varje år ett internationellt forskningsseminarium under temat The Pros and Cons. Sedan det första seminariet 2002 har forskare och experter diskuterat för- och nackdelar med intressanta frågeställningar inom konkurrensområdet. Temat för årets seminarium, som hölls den 28 november, var The Pros and Cons of Antitrust in Two-Sided Markets, med fokus på konkurrenspolitik och tvåsidiga marknader. Vid konferensen deltog ett hundratal forskare, akademiker, advokater samt företrädare för konkurrensmyndigheter. Den 27 november hölls Swedish Workshop in Competition Research (SWCR). Det är en årligen återkommande workshop arrangerad av Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor. SWCR hålls i anslutning till konferensen Pros and Cons och fokuserar på konkurrens- och upphandlingsrelaterade frågor.

70 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FORSKNING

FORSKNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 71 Working Paper I serien Working Paper presenterar Konkurrensverket pågående forskning med anknytning till det konkurrenspolitiska området. Texterna publiceras på engelska och syftar till att sprida forskning och metodarbete av intresse för myndigheter, forskare och andra intressenter, i Sverige och internationellt. Under 2014 har Konkurrensverket publicerat följande:» Maria Bigoni, Sven-Olof Fridolfsson, Chloé Le Coq, and Giancarlo Spagnolo Trust, Leniency and Deterrence» Catarina Marvao Heterogeneous Penalties and Private Information Uppsatstävling För att öka intresset för konkurrens- och upphandlingsfrågor bland studenter, anordnar Konkurrensverket årligen en uppsatstävling. Tävlingen är öppen för alla ämnen med relevans för Konkurrensverkets verksamhet och sista inlämningsdag är 15 september varje år. 16 uppsatser deltog i tävlingen varav sex av dessa prisbelönades och fick dela på sammanlagt 100 000 kronor. Fyra av de vinnande uppsatserna handlade om offentlig upphandling och två om konkurrens. Rådet för forskningsfrågor Rådet för forskningsfrågor har till uppgift att stimulera forskningen på konkurrensoch upphandlingsområdet och att tillföra Konkurrensverket resultat från utvecklingen främst inom de ekonomiska och juridiska vetenskaperna, som kan ha betydelse för verksamheten. Rådets ledamöter utses av Konkurrensverket och har en mandatperiod på två år. I år har rådet sammanträtt tre gånger. På agendan står bland annat forskningsfrågor i stort, ansökningar om forskningsanslag, förslag till uppdragsforskning samt uppsatstävlingen. Ledamöter i rådet för forskningsfrågor Dan Sjöblom generaldirektör, rådets ordförande, Konkurrensverket Carl Dalhammar universitetslektor, Lunds universitet Lars Henriksson professor i juridik, Handelshögskolan i Stockholm Tobias Indén docent i juridik, Umeå universitet Sofia Lundberg docent i nationalekonomi, Umeå universitet Annik Magerholm Fet professor, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim Peter Møllgaard professor, Copenhagen Business School Kristina Nyström docent i nationalekonomi, Kungliga Tekniska högskolan Katarina Olsson professor i juridik, Lunds universitet Magnus Söderberg universitetslektor i nationalekonomi vid CERNA, Mines ParisTech Joakim Wallenklint forskningssamordnare och rådets sekreterare, Konkurrensverket

72 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 INTERNATIONELLT ARBETE

INTERNATIONELLT ARBETE KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 73 Internationellt arbete Konkurrensverket har till uppgift att bidra till den internationella utvecklingen inom konkurrensoch upphandlingsområdet. Vi samverkar internationellt med motsvarande myndigheter, nätverk och internationella organisationer. Läs mer om vårt internationella arbete på följande sidor.

74 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 INTERNATIONELLT ARBETE Internationellt arbete Konkurrensverket har till uppgift att bidra till den internationella utvecklingen inom konkurrens- och upphandlingsområdet. Vi samverkar internationellt med motsvarande myndigheter, nätverk och internationella organisationer. Samarbeten inom EU Inom ramen för European Competition Network (ECN) har Konkurrensverket ett nära samarbete med Europeiska kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter vid tillämpningen av artiklarna 101 och 102 (konkurrensbegränsande samarbete respektive missbruk av dominerande ställning) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Under 2014 anmälde kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter 125 nya ärenden i nätverket. Utöver det får Konkurrensverket löpande information om klagomål och nya ärenden hos kommissionen samt de viktigaste handlingarna i dessa ärenden. År 2014 fick Konkurrensverket information om 28 nya ärenden. Innan Europeiska kommissionen meddelar beslut i ett ärende ges parterna möjlighet att framföra muntliga synpunkter på utkastet till beslutet genom ett så kallat muntligt förfarande. Medlemsstaternas konkurrensmyndigheter konsulteras om kommissionens beslut vid möten i den rådgivande kommittén. Konkurrensverket har deltagit vid 15 sådana tillfällen under året. Därutöver deltar Konkurrensverket vid rådgivande kommitténs möten för att samråda kring vissa lagstiftningsärenden hos kommissionen. Under 2014 har Konkurrensverket deltagit vid fyra tillfällen. Även de nationella konkurrensmyndigheterna är skyldiga att konsultera kommissionen innan de fattar beslut enligt artiklarna 101 och 102 i FEUF. Konkurrensverket har under 2014 konsulterat kommissionen i tre ärenden. Informationsutbyte Samverkan i ECN sker också genom informationsutbyte mellan myndigheterna och inom ramen för arbetsgrupper med fokus på olika frågor. Under året har Konkurrensverket deltagit i 26 arbetsgruppsmöten. ECN-representanterna har även deltagit i framtagandet av rekommendationer om utrednings- och beslutsprocesser hos medlemsstaternas konkurrensmyndigheter. Rekommendationerna syftar till att underlätta informationsutbytet och öka harmoniseringen av tillämpningen av reglerna mellan konkurrensmyndigheterna inom EU. Undersökningar åt andra myndigheter Konkurrensverket bistår kommissionen och våra systermyndigheter inom EU med platsundersökningar och informationsinhämtning hos företag i Sverige. Under 2014 har Konkurrensverket genomfört en sådan platsundersökning och ålagt ett företag att komma in med skriftlig information. Konkurrensverket har till uppgift att bidra till den internationella utvecklingen inom konkurrens- och upphandlingsområdet. Vi samverkar internationellt med motsvarande myndigheter, nätverk och internationella organisationer.

INTERNATIONELLT ARBETE KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 75 Samverkan om förvärvsprövningar Konkurrensverket har deltagit i en hearing och sju möten i rådgivande kommittén kring kommissionens förvärvsprövningar under 2014. De nationella konkurrensmyndigheterna och kommissionen har därutöver en särskild arbetsgrupp vars uppgift är att främja ökat samarbete när det gäller förvärvsprövningar. Arbetsgruppen har under 2014 anordnat tre möten som Konkurrensverket har deltagit vid. Rådgivande kommittén för offentlig upphandling Det EU-rättsliga samarbetet kring upphandlingsfrågor sker till stor del inom ramen för Europeiska kommissionens rådgivande kommitté under generaldirektoratet för den inre marknaden och tjänster. Till kommittén finns arbetsgrupper knutna. Konkurrensverkets medarbetare har deltagit i arbetet inom samtliga forum. Kommissionens expertgrupp med aktörer för offentlig upphandling Expertgruppen (Stakeholder Expert Group on Public Procurement SEGPP) fungerar som ett bollplank till EU:s generaldirektorat för den inre marknaden vad gäller offentlig upphandling. I samband med framtagandet och implementeringen av de nya upphandlingsdirektiven har denna grupp diskuterat relevanta juridiska och praktiska tillämpningsfrågor inom området för offentlig upphandling. Konkurrensverket har deltagit vid två möten under året och bland annat hållit en presentation om miljöanpassad offentlig upphandling. Kommissionens rådgivande expertgrupp för miljöanpassad upphandling och kriterieutveckling EU:s rådgivande expertgrupp för miljöanpassad offentlig upphandling (EU GPP AG) består av utpekade representanter från EU:s medlemsländer. De nationella experterna utbyter kunskap och erfarenheter kring hur respektive medlemsstat arbetar med miljöanpassad upphandling, policyutveckling, uppföljning och prioritering av kriteriearbetet inom EU. Generaldirektoratet för miljö anordnar två möten per år i Bryssel eller i någon annan medlemsstat. Konkurrensverket deltog vid ett möte under hösten i Gent, Belgien. G11-gruppen Denna arbetsgrupp är nära knuten till EU:s ovan nämnda rådgivande expertgrupp för miljöanpassad offentlig upphandling (EU GPP AG). Möten hålls i anslutning till EU GPP AG. Konkurrensverket deltog i ett möte under hösten i Gent, Belgien. Public Procurement Network Public Procurement Network (PPN) är ett informellt nätverk med representanter från europeiska myndigheter specifikt inriktade på offentlig upphandling. Samarbetet inom nätverket syftar bland annat till att stärka och förbättra tillämpningen av upphandlingsreglerna och att verka för gränsöverskridande offentlig upphandling. Ordförandeskapet 2014 inleddes av Grekland innan det övergick till Italien i juli. En medlemskonferens ägde rum i december där Konkurrensverket höll en presentation om korruption och offentlig upphandling.

76 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 INTERNATIONELLT ARBETE Övrigt Konkurrensverket har även deltagit i en arbetsgrupp om etisk upphandling, European Working Group on Ethical Public Procurement (EWEPP), och i det EUfinansierade projektet Electronics Watch som syftar till att utveckla metoder och verktyg för uppföljning av arbetsvillkor inom ramen för offentligt upphandlade elektronikprodukter. Statistik om offentliga upphandlingar Enligt EU:s upphandlingsdirektiv ska Sverige årligen lämna statistikuppgifter om den offentliga upphandlingen till kommissionen. Skyldigheten att samla in uppgifter på upphandlingsområdet följer även av upphandlingsavtalet Agreement on Government Procurement inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Konkurrensverket har under 2014 gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att ta fram dessa uppgifter. Informationen om upphandlingar över tröskelvärdena bygger på uppgifter hämtade från EU:s databas Tenders Electronic Daily. Uppgifter under tröskelvärdena är inhämtade genom enkäter till myndigheter med flera. [Dnr 38/2014] Nordiskt samarbete De nordiska konkurrensmyndigheterna har sedan många år ett väl utvecklat samarbete. Det senaste mötet hölls i Köpenhamn, där man bland annat diskuterade de konkurrensproblem som uppstår vid internetbokning av hotell och konkurrensförhållandena på avfallsmarknaden, framför allt när offentliga aktörer konkurrerar med privata aktörer. Flera arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna har träffats under året, bland annat chefsekonomgruppen. I det nordiska kartellnätverket deltar representanter som arbetar med kartellutredningar vid de olika myndigheterna. Ordförandeskapet roterar och deltagarna träffas en gång per år för att diskutera aktuella ärenden och metodutveckling. Utöver årliga möten hålls löpande telefonkonferenser för uppdatering om myndigheternas respektive verksamhet. Även när det gäller upphandlingsfrågor finns det ett nordiskt nätverk. Varje år träffas företrädare för de nordiska departementen och för myndigheter med uppgifter inom upphandlingsområdet i syfte att utbyta erfarenheter och diskussion om upphandlingsrättsliga frågor. Under 2014 hölls ett möte i Helsingfors och på agendan stod bland annat implementering av de nya upphandlingsdirektiven, den svenska regeringens satsning på upphandling och stödjande åtgärder och möjligheterna till fördjupat nordiskt samarbete gällande miljö- och sociala hänsyn i offentlig upphandling. Som ett resultat av detta anordnade Konkurrensverket i november en nordisk workshop där man diskuterade och utbytte erfarenheter kring livscykelkostnader, sociala krav och uppföljning av sådana krav. Övrigt internationellt samarbete Konkurrenskommittén inom Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) höll möten tre gånger under året, samtliga med medverkan från Konkurrensverket. Bland annat diskuterades kvantitativa metoder för att göra konkurrensrättsliga bedömningar av regleringar och ingripanden från konkurrensmyndigheter, undersökningar av fullbordade och ickeanmälningspliktiga koncentrationer, hur konkurrensmyndigheter kan bekämpa korruption och främja konkurrens samt finansiering av bredbandsutbyggnad. I september antog OECD en ny rekommendation om internationellt samarbete kring konkurrensrättsliga utredningar och förfaranden, ett arbete som Konkurrensverket medverkade till. Alltsedan 2010 ingår Konkurrensverkets generaldirektör i styrgruppen som bereder konkurrenskommitténs arbete.

INTERNATIONELLT ARBETE KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 77 När det gäller upphandlingsområdet träffas årligen representanter för de nordiska departementen och andra myndigheter för erfarenhetsutbyte och diskussion om upphandlingsrättsliga frågor.

78 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 INTERNATIONELLT ARBETE OECD-arbetet på upphandlingsområdet sker inom ramen för Public Governance Committee och dess underliggande arbetsgrupper Public Sector Integrity Network och Leading Practitioners on Public Procurement. Konkurrensverket har aktivt deltagit i möten och bidragit med erfarenheter av att utforma rekommendationer och kompendium om miljövänlig upphandling, integritet och korruption i offentlig sektor samt indikatorer för att mäta effektiviteten i upphandlingssystem. I november anordnade OECD i samarbete med FN:s miljöprogram (UNEP) ett webinar där Konkurrensverket presenterade det svenska arbetet kring miljöanpassad och hållbar upphandling. ICN Konkurrensmyndigheter världen över samarbetar inom nätverket International Competition Network (ICN). Konkurrensverket deltar aktivt i nätverkets samtliga arbetsgrupper. Under året har åtta externa rådgivare knutits till fyra arbetsgrupper: karteller, företagskoncentrationer, konkurrensfrämjande åtgärder och missbruk av dominerande ställning. Konkurrensverket har, tillsammans med konkurrensmyndigheterna Competition and Markets Authority (Storbritannien) och Rekabet (Turkiet), fortsatt att leda arbetet inom den grupp som rör missbruk av dominerande ställning. I det fortsatta arbetet med handboken mot missbruk av marknadsmakt har Konkurrensverket lett arbetet med kapitlet om kopplingsförbehåll. I december anordnade Konkurrensverket ett webinar där ramverket för analys av exkluderande missbruk av dominerande ställning diskuterades. Inom kartellgruppen har medarbetare deltagit som moderatorer och talare vid bland annat ett seminarium om kartellutredningar. Vi har också deltagit i ett seminarium via telefon för att diskutera förlikningsförfaranden i kartellärenden där en av våra medarbetare höll en presentation. Medarbetare för samma arbetsgrupp har deltagit som medförfattare till ett kapitel i handboken om samarbete mellan konkurrens- och upphandlingsmyndigheter när det gäller anbudskarteller. Inom arbetsgruppen för konkurrensfrämjande åtgärder har vi deltagit aktivt i arbetet med att ta fram en rekommendation om konsekvensanalys vid införandet av konkurrensregler. I november deltog en av våra medarbetare i ett seminarium om konkurrensfrämjande åtgärder. Inom arbetsgruppen inriktad på myndigheters effektivitet deltog Konkurrensverkets ställföreträdande generaldirektör i ett seminarium för att diskutera hur olika konkurrensmyndigheter kan öka effektiviteten i utredningsprocessen. På den årliga ICN-konferensen i april var Konkurrensverket representerat i samtliga arbetsgrupper. The 10 Year Framework Programme on Sustainable Public Procurement FN:s 10-åriga ramverk av program för hållbara produktions- och konsumtionsmönster (10YFP) antogs i Rio 2012 (The 10 Year Framework Programme on Sustainable Public Procurement). Ett av programmen handlar om hållbar offentlig upphandling. Arbetet syftar till att sprida kunskap om betydelsen av hållbar offentlig upphandling för hållbar utveckling och att skapa samarbeten för att utveckla gemensamma stödverktyg i den praktiska tillämpningen av upphandlingsreglerna. En av Konkurrensverkets medarbetare har deltagit vid ett möte samt vid två telefonmöten i programmets rådgivande kommitté (Multi-stakeholder Advisory Committee).

INTERNATIONELLT ARBETE KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 79 Övrigt Under året har vi haft besök av delegationer från Israel, Bosnien-Hercegovina, Frankrike, Thailand, Tanzania, Vitryssland, Serbien och Lettland. Därutöver har flera av Konkurrensverkets medarbetare hållit anföranden vid konferenser på inbjudan av olika organisationer, och konkurrens- och upphandlingsmyndigheter runt om i världen, bland annat i Danmark, Belgien, Färöarna, Italien, Portugal, Taiwan samt USA.

80 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 MEDARBETARE OCH ORGANISATION

MEDARBETARE OCH ORGANISATION KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 81 Medarbetare och organisation Under året har ett arbete bedrivits med att se över värdeorden och de ord som medarbetarna i samarbete med ledningen tagit fram för Konkurrensverket är: respektfulla, engagerade, kompetenta och tydliga. Läs om oss och hur vi arbetar på följande sidor.

82 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 MEDARBETARE OCH ORGANISATION Medarbetare och organisation Konkurrensverket följer upp och styr verksamheten genom verksamhetsplanering och lägger stor vikt på projektplanering och uppföljning. Andra styr- och uppföljningsverktyg är ärendehanteringssystem, omvärlds- och mediebevakning, ekonomioch personaladministrativ uppföljning samt tidsredovisning. Sedan 1993 har vi utfört värdefulla externa intressentmätningar. Regeringen gav den 28 november 2013 (N2013/5426/MK) i uppdrag åt Kammarkollegiet, Vinnova och Konkurrensverket att förbereda överföring respektive att inordna uppgifter rörande upphandlingsstöd. Konkurrensverket har sedan vi fick uppdraget genomfört en omorganisation som berört nästan hela myndigheten för att på bästa sätt inordna det nya ansvaret i verksamheten. Antalet medarbetare har nästan fördubblats under året, dels genom verksamhetsövergång och dels genom nyrekryteringar. Att rekrytera och ta emot så många medarbetare har varit roligt och utmanande. Alla nya medarbetare får en gedigen introduktionsutbildning och var sin fadder. I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en ny Upphandlingsmyndighet ska skapas från den 1 september 2015 och uppgifterna som tillförts Konkurrensverket enligt beslutet i november 2013 ska föras över i den nya myndigheten. Regeringen beslutade den 19 december 2014 (N2014/5319/MK) att ge Konkurrensverket i uppdrag att förbereda denna överföring. Detta arbete har påbörjats. För kompetensutveckling och för att stimulera medarbetarna finns möjlighet att sätta sig in i det breddade uppdraget, att få nya arbetsuppgifter och delta i kurser, seminarier ochworkshops. Många medarbetare deltar i olika typer av samverkan och möten med andra myndigheter, såväl i Sverige som internationellt. Under 2014 har Konkurrensverket investerat 2,7 miljoner kronor i kompetensutveckling, cirka 13 500 kronor per medarbetare. Bland de längre kurserna kan nämnas utbildning vid King s College i London. Även det nordiska samarbetet inom ramen för ICN och OECD ger möjlighet till lärande i arbetet. Konkurrensverket har en nationell expert utstationerad i Bryssel på kommissionens generaldirektorat för konkurrens (DG COMP) och två medarbetare har under en kortare tid praktiserat där. Friskvård och sjukfrånvaro Friskvård är något som Konkurrensverket ser som en investering. Alla medarbetare har därför möjlighet att, under arbetstid om arbetet så tillåter, utöva en timmes friskvårdsaktivitet per vecka. Konkurrensverket ger ett bidrag på upp till 5 000 kronor per medarbetare och år för friskvårdskostnader. Konkurrensverket har även en personalförening, Efterverket, som under året anordnat olika aktiviteter, bland annat skidåkning, operabesök och inspirationsföreläsning. Den genomsnittliga sjukfrånvaron 2014 var 1,8 procent (1,3 procent 2013). För insatser inom företagshälsovård har Konkurrensverket ett samarbete med Previa.

MEDARBETARE OCH ORGANISATION KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 83 Medarbetarna har beretts möjlighet att sätta sig in i det breddade uppdraget, att pröva på nya arbetsuppgifter och att delta i kurser, seminarier och workshops. Många medarbetare bidrar i olika typer av samverkan och möten med andra myndigheter, såväl i Sverige som internationellt. Myndighetens värdegrund knyter an till regeringens prioriteringar av en god förvaltningskultur som syftar till att skapa en mer effektiv och rättssäker statsförvaltning och som bidrar till att myndighetens bemötande av allmänheten i så hög grad som möjligt kännetecknas av värdighet och respekt (offentligt etos).

84 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 MEDARBETARE OCH ORGANISATION Värdegrund Att utveckla Konkurrensverkets värdegrund har sedan flera år varit en prioriterad uppgift. Under året när medarbetare från tre olika organisationer kommit in i myndigheten har arbetet varit både viktigt och lett till ökad delaktighet för alla. Myndighetens värdegrundsgrupp möts en till två gånger per månad. De diskuterade frågorna förs fram till myndighetens ledningsgrupp. Arbetsgruppen består av en medarbetare från varje avdelning på roterande årsbasis. Gruppen behandlar till exempel frågor om bemötande. Under året har ett arbete bedrivits med att se över värdeorden och de ord som medarbetarna i samarbete med ledningen tagit fram för Konkurrensverket är: Respektfulla I alla våra kontakter, externt och internt, är vi öppna och lyhörda för mottagarnas behov och möter dem med respekt. Genom att ha respekt för varandras kompetenser och olikheter arbetar vi prestigelöst tillsammans för att nå våra mål. Engagerade Vi arbetar med stort engagemang och är framåtblickande för att ligga steget före. Engagemanget skapar en arbetsglädje som gör att vi trivs på arbetet och når goda resultat till nytta för våra målgrupper. Kompetenta Vi har kompetens, förmåga och resurser att genomföra vårt uppdrag med hög kvalitet. Vi tillvaratar våra erfarenheter och arbetar med ständig förbättring av våra kunskaper och våra metoder för att effektivisera och kvalitetssäkra vårt arbete. Tydliga Vi har en målgruppsanpassad kommunikation. Vi är objektiva, sakliga och öppna i alla våra kontakter vilket skapar förtroende och trovärdighet. Denna värdegrund är något som ska genomsyra all verksamhet på Konkurrensverket.

MEDARBETARE OCH ORGANISATION KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 85 GENERAL- DIREKTÖR STÖD ADMINISTRATION TILLSYN S1 POLICYSTYRNING CHEFSEKONOM T1 KARTELLER & FÖRVÄRV S2 UPPHANDLINGSSTÖD INTERNATIONELLT T2 MISSBRUK & VERTIKALA AVTAL S3 INKÖPSANALYS OCH AVTALS- FÖRVALTNING S4 UTREDNING JURIDIK KOMMUNIKATION TIPS & FRÅGOR T3 KONKURRENS- BEGRÄNSANDE OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET T4 UPPHANDLINGS- TILLSYN, UPPHANDLINGS- SKADEAVGIFT T5 UPPHANDLINGS- TILLSYN

86 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 MEDARBETARE OCH ORGANISATION Organisation Konkurrensverket leds av Dan Sjöblom som är generaldirektör. Till sin hjälp har han ställföreträdande generaldirektören Kristina Geiger. Konkurrensverkets ledningsgrupp består av generaldirektören, ställföreträdande generaldirektören och samtliga avdelningschefer. Ledningsgruppen möts en gång i veckan. Verksövergripande information har under året lämnats dels på verksmöten för all personal en gång per månad samt löpande via intranätet Kompassen. Avdelnings- och enhetsmöten har hållits veckovis. Fakta Under 2014 har Konkurrensverket haft 170 årsarbetskrafter fördelat på 58 procent kvinnor och 42 procent män. Medelåldern är 40 år. Drygt 90 procent har akademisk grundexamen eller högre, merparten inom juridik eller ekonomi. Av juristerna har 40 procent domstolserfarenhet. Av ekonomerna har drygt 40 procent högre akademisk examen varav elva även har disputerat. Under året har 73 medarbetare anställts och 13 slutat. Förutom egna anställda har Konkurrensverket upphandlat företaget Bemannia för resurser till reception, vaktmästeri och ersättnings-/anhopningsbemanning.

MEDARBETARE OCH ORGANISATION KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 87 Konkurrensverkets ledningsgrupp från den 1 januari 2015 Ledningsgruppen består av generaldirektören (GD), ställföreträdande generaldirektören (stf GD) och avdelningscheferna (AC). Från vänster: Arvid Fredenberg, chefsekonom och AC Chefsekonomavdelningen Ylva Mannervik, AC Stöd Ola Billger, AC Kommunikationsavdelningen Kristina Geiger, stf GD och AC Administrativa avdelningen Dan Sjöblom, GD Hanna Witt, AC Tillsyn Per Karlsson, chefsjurist och AC Juridiska avdelningen Karin Lunning, AC Internationella avdelningen.

88 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 89 Fakta och finansiell redovisning I Fakta i korthet redovisas statistik för Konkurrensverkets ärenden inom lagtillämpning och tillsyn samt remisser. Konkurrensverket arbetar dessutom med förslag till regeländringar och andra förbättringsåtgärder, stöd till forskningsprojekt och internationellt arbete.

90 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING Fakta i korthet Ärendestatistik Kostnader inkluderar indirekta kostnader och redovisas fördelat på avslutade ärenden 2014 2013 2012 Konkurrenslagsärenden Beräknad årskostnad, inklusive indirekta kostnader, tkr 1 105 052 85 344 88 246 Utnyttjad tid (av total tid) procent 61 65 67 Genomsnittlig handläggningstid för avslutade ärenden, kalenderdagar 112 126 130 Konkurrensbegränsande samarbete 2 Registrerade 16 22 27 Avslutade 14 19 23 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 3 398 234 260 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 1 664 867 949 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 1 005 517 569 Under 2014 avslutades tre särskilt omfattande ärenden med sammanlagt 19 241 registrerade timmar och 2 443 kalenderdagar. Missbruk av dominerande ställning 2 Registrerade 5 12 6 Avslutade 8 9 12 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 3 246 159 287 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 1 667 364 1 358 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 1 007 217 815 Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 2 Registrerade 13 4 8 Avslutade 9 4 11 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 3 182 463 240 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 595 1 843 690 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 359 1 098 414 Anmälningar av företagskoncentrationer Registrerade 67 48 36 Avslutade 65 45 42 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 3 26 31 29 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 124 221 257 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 75 132 154 Under 2012 och 2013 avslutades vardera år tre stycken ärenden som gått in i särskild undersökning, medan det avslutades två stycken 2014.

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 91 Övriga företagskoncentrationsärenden 2014 2013 2012 Registrerade 42 28 30 Avslutade 44 28 30 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 3 37 38 32 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 25 24 41 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 15 14 25 Domstolsärenden Registrerade 7 5 4 Avslutade 5 6 3 Totalt avslutade konkurrenslagsärenden: Genomsnittlig tid för ärenden i domstol, kalenderdagar 6 743 806 300 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 889 2 612 482 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 537 1 557 289 År 2013 avslutades ärendet mot TeliaSonera som inleddes år 2004. Totalt konkurrenslagsärenden Registrerade 150 119 111 Avslutade 145 111 121

92 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING 2014 2013 2012 Lagen om offentlig upphandling Beräknad årskostnad, inklusive indirekta kostnader, tkr 1 22 273 21 182 18 962 Utnyttjad tid (av total tid) procent 13 16 14 Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 258 218 187 Tillsynsärenden m.m. Registrerade 123 98 96 Avslutade 107 89 102 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 3 210 177 184 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 67 65 33 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 39 38 19 Domstolsärenden Registrerade 19 23 24 Avslutade 24 20 14 Avslutade ärenden: Genomsnittlig tid för ärenden i domstol, kalenderdagar 7 471 403 207 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 58 94 46 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 34 55 27 Lagen om valfrihetssystem Beräknad årskostnad, inklusive indirekta kostnader, tkr 1 656 1 862 733 Utnyttjad tid (av total tid) procent 0,4 2 1 Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 150 154 304 Registrerade 5 4 1 Avslutade 6 3 2 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 3 150 154 304 Genomsnittligt antal timmar per ärende 4 64 543 392 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 38 318 230 Avrapporterade regeringsuppdrag redovisas separat och ingår inte i denna sammanställning. Förbättringsåtgärder offentlig upphandling Utnyttjad tid (av total tid) procent 13 2 - Beräknad årskostnad, inklusive indirekta kostnader, tkr 1 23 353 2 542 - Samma kostnadsfördelningsmodell som tidigare år har använts, för redovisning av upphandlingsstödets faktiska kostnader se Ekonomisk översikt. Ökningen från 2013 till 2014 beror på att Konkurrensverket under 2014 övertog upphandlingsstödjande uppgifter från Kammarkollegiet, Verket för innovationssystem och Miljöstyrningsrådet. År 2012 gjordes inga beräkningar av utnyttjad tid och årskostnad.

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 93 2014 2013 2012 Remissyttranden Besvarade remisser 126 211 167 Utnyttjad tid (av total tid) procent 3 4 3 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 5 37 22 26 Nyckeltal Total lokalyta per anställd, m 2 21 21 21 Lokalhyra per anställd och år, tkr 85 89 87 1) Total förvaltningskostnad fördelad efter under året registrerad tid. 2) Inkluderar även ärenden som registrerats som tipsärenden och utretts på tillsynsenhet. 3) Från det datum då ärendet öppnades till att det avslutats. 4) Registrerade timmar från ärendets öppnande till att det avslutats. 5) Samtliga timmar under hela handläggningstiden, oavsett kalenderår har beräknats efter timkostnad under det år ärendet avslutats. 6) Från det att Konkurrensverket lämnat in stämningsansökan till Stockholms tingsrätt till dess att målet avgjorts i sista instans. 7) Från det att Konkurrensverket lämnat in ansökan till förvaltningsrätten till dess att målet avgjorts i sista instans.

94 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING Ekonomisk översikt Anslags- och bidragsfinansierad verksamhet (tkr) Anslag Övriga intäkter Kostnader År 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Konkurrens 1 116 936 104 769 104 012 772 1 562 2 478 116 847 106 331 106 490 Offentlig upphandling 1 27 430 28 491 30 035 1 181 977-28 408 29 468 30 035 Upphandlingsstöd 2 - - - 31 489 - - 32 553 - - Total 144 366 133 260 134 047 33 442 2 539 2 478 177 808 135 799 136 525 1) Fördelning av kostnader och intäkter baseras på registrerad tid. 2) Kostnader för personal och lokaler är faktiska kostnader, övriga kostnader har fördelats utifrån registrerad tid. Uppbörd (tkr) Intäkt Tillfört statens budget År 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Konkurrensskadeavgift 2 479 35 000 11 390 2 479 35 000 11 390 Upphandlingsskadeavgift 13 704 7 287 883 13 704 7 287 883 Total 16 183 42 287 12 273 16 183 42 287 12 273 Transfereringar (tkr) Erhållet från statens budget/ Lämnade bidrag Finansiella kostnader andra myndigheter År 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Konkurrens 7 310 16 267 6 461 7 300 16 267 6 459 10 0 2 varav rättegångskostnader 1 457 9 000 256 1 447 9 000 254 10 0 2 varav forskningsbidrag 5 853 7 267 6 205 5 853 7 267 6 205 0 0 0 Offentlig upphandling 3 870 3 272 3 848 3 870 3 272 3 848 0 0 0 varav forskningsbidrag 3 870 3 272 3 848 3 870 3 272 3 848 0 0 0 Total 11 180 19 539 10 309 11 170 19 539 10 307 10 0 2 Avrapporterade regeringsuppdrag Uppdrag enligt instruktion, regleringsbrev samt särskilda uppdrag (tkr) Dnr Uppdrag Erhållna medel Kostnader inkl. overhead 517/2013 Uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården 1 000 1 918 och den specialiserade öppenvården 727/2013 Uppdrag att förbereda överföring respektive inordnande - - av vissa uppgifter rörande upphandlingsstöd 759/2013 Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling - 229 160/2014 & Uppdrag att utveckla och aktivt sprida vägledningar för 246/2014 upphandling inom vård och omsorg samt driva en nationell 2 361 554 databas för annonsering av valfrihetssystem 247/2014 Uppdrag att genomföra utbildning i upphandling av 1 100 728 vård och omsorg om äldre 278/2014 Uppdrag att ta fram vägledning för upphandling av bostäder - 252 för äldre

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 95 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Beviljad låneram i Riksgäldskontoret 12 000 12 000 12 000 12 000 12 000 Utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut 4 995 2 735 5 235 6 747 6 424 Beviljad kontokredit hos Riksgäldskontoret 18 000 8 000 8 000 8 000 8 000 Utnyttjad kontokredit under året 0 0 0 0 345 Räntekostnader på räntekonto - 1 - - - Ränteintäkter på räntekonto 88 193 247 304 54 Avgiftsintäkter m.m. som myndigheten disponerar 853 1 352 2 176 971 2 181 (myndigheten disponerar samtliga avgiftsintäkter m.m.) Totalt beräknade intäkter enligt regleringsbrev 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 Beviljad anslagskredit 24 01:15 Konkurrensverket 13 789 4 030 3 983 3 835 3 797 24 01:16 Konkurrensforskning 411 411 405 430 395 24 01:21 Finansiering av rättegångskostnader 1 800 1 800 1 800 1 000 1 000 Utnyttjad anslagskredit - - - - - Anslagssparande 24 01:15 Konkurrensverket 1 711 7 368 3 235 2 025 3 769 24 01:16 Konkurrensforskning 103 257 900 361 210 24 01:21 Finansiering av rättegångskostnader 16 542 9 000 17 744 19 823 28 626 Antal årsarbetskrafter 170 132 134 124 121 Medelantalet anställda 197 152 154 138 136 Driftkostnad per årsarbetskraft 1 033 1 007 996 1 069 1 039 Årets kapitalförändring - - - - 700 Balanserad kapitalförändring - - - - -700 Överfört enligt Not 10 Myndighetskapital - - - - - Utgående myndighetskaptial - - - - -

96 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning (tkr) Not 2014 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 144 366 133 260 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 853 1 352 Intäkter av bidrag 3 32 489 977 Finansiella intäkter 4 100 210 Summa 177 808 135 799 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-133 278-100 014 Kostnader för lokaler -17 833-14 290 Övriga driftkostnader -24 447-18 851 Finansiella driftkostnader 4-20 -54 Avskrivningar och nedskrivningar 6-2 230-2 590 Summa -177 808-135 799 Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet 7 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 16 183 42 287 Medel som tillförts statens budget -16 183-42 287 Saldo 0 0 Transfereringar 8 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 11 180 19 539 Finansiella kostnader -10 0 Lämnade bidrag -11 170-19 539 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 97 Balansräkning Tillgångar (tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 Materiella anläggningstillgångar 6 Förbättringsutgifter på annans fastighet 687 979 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 4 121 1 855 Summa 4 808 2 834 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 9 2 3 Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter 10 3 394 1 739 Övriga kortfristiga fordringar 11 58 59 Summa 3 454 1 801 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 12 6 304 4 240 Summa 6 304 4 240 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 13-933 -6 784 Summa -933-6 784 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 14 19 917 18 922 Summa 19 917 18 922 Summa tillgångar 33 550 21 013 Kapital och skulder (tkr) Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 1 270 1 258 Summa 1 270 1 258 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 16 4 995 2 735 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 17 4 062 3 051 Leverantörsskulder 5 692 3 338 Övriga kortfristiga skulder 18 2 466 1 714 Summa 17 215 10 838 Periodavgränsningsposter 19 Upplupna kostnader 11 728 8 394 Oförbrukade bidrag 3 337 523 Summa 15 065 8 917 Summa kapital och skulder 33 550 21 013

98 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING Anslagsredovisning Redovisning mot anslag (tkr) per 141231 Årets tilldelning Ingående enligt Totalt Utgående överförings- reglerings- disponibelt överförings- Anslag belopp brevet Indragning belopp Utgifter belopp 24 01:15 ap.1 Konkurrensverket, ramanslag 7 368 137 892-3 339 141 922-140 210 1 711 24 01:16 ap.1 Konkurrensforskning, ramanslag 257 13 685 13 942-13 839 103 24 01:21 ap.2 Finansiering av rättegångskostnader, ramanslag 9 000 18 000-9 000 18 000-1 458 16 542 Summa anslag 16 626 169 577-12 339 173 864-155 507 18 357 Redovisning mot inkomsttitel (tkr) per 141231 Inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m. Inkomster Konkurrensskadeavgifter 2 479 Upphandlingsskadeavgifter 13 704 Summa sanktionsavgifter 16 183 Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) t.o.m 2012 2013 2014 2014 2014 2014 Verksamhet +/- +/- Intäkt Kostnad +/- +/- Avgiftsinkomster Post- och telestyrelsen 0 0 723-723 0 0 Avgiftsinkomster SIDA 0 0 89-89 0 0 Avgiftsinkomster övrigt - - 41 - - - Summa avgiftsinkomster 853-812

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 99 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Konkurrensverkets redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s allmänna råd till 6 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Kundfordringar och fordringar tas upp till nominellt värde. Upplupna eller förutbetalda kostnader och intäkter som uppgår till 50 000 kronor eller mer periodiseras. Anläggningstillgångar Alla anskaffningar med en ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt basbelopp redovisas som anläggningtillgång. Ett objekt som understiger det fasta beloppet men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och definieras som en tillgång. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning utifrån den ekonomiska livslängden. Installationer i och ombyggnad av hyrd lokal redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Om slutdatum för hyreskontrakt understiger den ekonomiska livslängden för sådan tillgång beräknas avskrivningstiden efter den förväntade nyttjandeperioden. Materiella anläggningstillgångar Datorer och tillbehör Övriga kontorsmaskiner Möbler Förbättringsutgifter på annans fastighet Avskrivningstid 3 år 5 år 6 10 år 6 år Övrigt Generaldirektörens månadslön är 115 000 kronor. Generaldirektören disponerar en personbil för tjänste- och privat bruk. Total kontant bruttolön under år 2014 uppgår till 1 381 937 kronor. Generaldirektören har inga sidouppdrag som redovisas. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar delbelopp (tkr) 2014 2013 Publikationsförsäljning enligt 4 avgiftsförordningen 10 14 Intäkter enligt 15 avgiftsförordningen (kopiering m.m.) 26 18 Ersättning från Sida för biståndsprojekt 89 720 Ersättning från Post- och telestyrelsen 723 600 Övriga intäkter 5 - Summa intäkter 853 1 352

100 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING Not 3 Intäkter av bidrag (tkr) 2014 2013 Socialdepartementet - följa upp vårdvalssystem i primärvården 1 000 977 och den specialiserade öppenvården Socialdepartementet - utveckla och aktivt sprida vägledningar för 554 upphandling inom vård och omsorg samt driva en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem Socialdepartementet - utbilding i upphandling av vård och omsorg om äldre 728 Landsbygdsdepartementet - kompetenshöjande insatser inom området 158 offentlig upphandling av livsmedel Miljödepartementet - upphandlingskriterier samt helhetsstöd för en giftfri förskola 640 Näringsdepartementet - utveckling och tillhandhållande av förteckningar 960 över energieffektiva varor som stöd till upphandlare Naturvårdsverket - upphandlingsstödjande uppgifter 5 750 Verket för innovationssystem - upphandlingsstödjande uppgifter 7 500 Kammarkollegiet - upphandlingsstödjande uppgifter 15 200 Summa bidrag 32 489 977 Not 4 Finansiella intäkter och kostnader (tkr) 2014 2013 Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret 88 193 Övriga finansiella intäkter 12 17 Summa finansiella intäkter 100 210 Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret 13 46 Övriga finansiella kostnader 7 8 Summa finansiella kostnader 20 54 Not 5 Kostnader för personal (tkr) 2014 2013 Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravg., avtalspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) 85 624 64 258 Övriga kostnader för personal 47 654 35 756 Summa personalkostnader 133 278 100 014

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 101 Not 6 Materiella anläggningstillgångar (tkr) 14-12-31 13-12-31 Förbättringsutgifter annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde 4 300 4 300 Årets anskaffningar 500 - Årets utrangeringar - - Utgående balans anskaffningsvärde 4 800 4 300 Avskrivningar Ackumulerad ingående balans 3 321 2 528 Årets avskrivningar 792 793 Årets utrangeringar - - Ackumulerad utgående balans 4 113 3 321 Bokfört värde 687 979 Övriga inventarier Ingående balans anskaffningsvärde 8 502 8 446 Årets anskaffningar 1 753 90 Årets utrangeringar 0-34 Utgående balans anskaffningsvärde 10 255 8 502 Avskrivningar Ackumulerad ingående balans 7 369 6 805 Årets avskrivningar 417 598 Årets utrangeringar 0-34 Ackumulerad utgående balans 7 786 7 369 Bokfört värde 2 469 1 133 Datorer Ingående balans anskaffningsvärde 4 199 4 202 Årets anskaffningar 1 950 99 Årets utrangeringar 0-102 Utgående balans anskaffningsvärde 6 149 4 199 Avskrivningar Ackumulerad ingående balans 3 477 2 380 Årets avskrivningar 1 021 1 199 Årets utrangeringar 0-102 Ackumulerad utgående balans 4 498 3 477 Bokfört värde 1 652 722

102 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING Not 7 Uppbördsverksamhet (tkr) 2014 2013 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Konkurrensskadeavgifter 2 479 35 000 Upphandlingsskadeavgifter 13 704 7 287 Summa uppbördsverksamhet 16 183 42 287 Not 8 Transfereringar (tkr) 2014 2013 Forskningsbidrag 9 723 10 539 Ersättning rättegångskostnad 1 457 9 000 Summa transfereringar 11 180 19 539 Not 9 Kundfordringar (tkr) 2014 2013 Kundfordringar 2 3 Not 10 Fordringar hos andra myndigheter (tkr) 2014 2013 Fordran avseende ingående mervärdesskatt 2 671 1 684 Fordran hos andra myndigheter 723 55 Summa 3 394 1 739 Not 11 Övriga fordringar (tkr) 2014 2013 Fordran på Europeiska kommissionen 35 59 Övriga förskott till anställda 23 Summa 58 59 Not 12 Periodavgränsningsposter, förutbetalda kostnader (tkr) 2014 2013 Förskottsbetalda hyror 4 991 3675 Övriga förutbetalda kostnader 1 313 565 Summa 6 304 4 240

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 103 Not 13 Avräkning med statsverket (tkr) 2014 2013 Uppbörd Ingående balans 0 0 Redovisat mot inkomsttitel -16 183-42 287 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 16 183 42 287 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Skulder avseende Uppbörd 0 0 Anslag i icke räntebärande flöde Anslag 24 01:21 Finansiering av rättegångskostnader Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag 1 458 9 000 Medel hänförbara till transfereringar som betalats till icke räntebärande flöde -1 458-9 000 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 0 0 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -7 626-4 135 Redovisat mot anslag Anslag 24 01:15 Konkurrensverket 140 210 130 185 Anslag 24 01:16 Konkurrensforskning 13 839 13 834 Summa redovisat mot anslag 154 049 144 019 Anslagsmedel som tillförts räntekonto Anslag 24 01:15 Konkurrensverket -137 892-134 319 Anslag 24 01:16 Konkurrensforskning -13 685-13 686 Summa anslagsmedel som tillförts räntekonto -151 577-148 005 Återbetalning av anslagsmedel Anslag 24 01:16 Konkurrensforskning 3 339 495 Summa anslagsmedel som återbetalats till räntekonto 3 339 495 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -1 814-7 626 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 842 1 062 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 39-220 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 881 842 Summa avräkning med statsverket -933-6 784 Not 14 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (tkr) 2014 2013 Anslagssparande på anslaget 24 01:15 Konkurrensverket 1 711 7 368 Anslagssparande på anslaget 24 01:16 Konkurrensforskning 103 257 Övriga medel 18 103 11 297 Summa behållning på räntekonto 19 917 18 922

104 KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) 2014 2013 Ingående avsättning pensioner 1 258 1 854 Avsättning för pensioner -195-1 000 Särskild löneskatt för pensionsavsättningar -47-242 Avsättningar för kompetensväxling 254 646 Utgående avsättning 1 270 1 258 Not 16 Lån i Riksgäldskontoret (tkr) 2014 2013 Beviljad låneram 12 000 12 000 Ingående balans 2 735 5 235 Under året nyupptagna lån 4 303 90 Årets amorteringar 2 043 2 590 Totalt utgående balans 4 995 2 735 Not 17 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) 2014 2013 Skuld till Skatteverket (arbetsgivaravgifter m.m.) 2 620 1 766 Leverantörsskulder 1 227 1 083 Övriga skulder till andra myndigheter 215 202 Summa 4 062 3 051 Not 18 Övriga kortfristiga skulder (tkr) 2014 2013 Personalens källskatt 2 461 1 714 Övriga skulder till personal 3 - Övriga kortfristiga skulder 2 - Summa 2 466 1 714 Not 19 Periodavgränsningsposter (tkr) 2014 2013 Upplupen semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter 10 366 6 873 Upplupen lön 0 56 Övrig upplupen kostnad inomstatlig 125 165 Övrig upplupen kostnad utomstatlig 1 237 1 300 Summa upplupna kostnader 11 728 8 394 Oförbrukade bidrag från annan statlig myndighet 3 337 523 Summa oförbrukade bidrag 3 337 523 Summa periodavgränsningsposter 15 065 8 917

FAKTA OCH FINANSIELL REDOVISNING KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 105 Not 20 Sjukfrånvaro (procent) 2014 2013 Totalt 1,8 1,3 Kvinnor 2,4 1,4 Män 1,1 1,0 Anställda 29 år 1,3 0,9 Anställda 30 49 år 2 1,4 Anställda 50 år 1,6 1,0 Andel långtidssjukskrivna av totalt sjukskrivna (60 dagar eller mer) 20,6 16,6 Stockholm 12 februari 2015 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Dan Sjöblom Generaldirektör

GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET KONKURRENSVERKET ÅRSREDOVISNING 2014 106 Projektägare: Kristina Geiger Projektledare: Rose-Marie Kellquist Sundström Redaktör: Katarina Bentzer Berglind och Cecilia Tollefeldt Projektmedarbetare: Christofer Näsholm Projektassistent: Marcus Lind Formgivning och produktion: Mari Forsell Design Åre Foto: Fotograf Andreas Eklund AB samt bildbyrån Matton Tryck: Wikströms, Uppsala

Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se