Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga sektorns ekonomi, likaväl som vilken statistikkälla som statistiken hämtas från, har betydelse för de uppgifter som presenteras. Vid tolkningen av uppgifter om den offentliga sektorns ekonomi måste därför detta beaktas. Den offentliga sektorns uppgift är att verkställa de beslut som riksdag och regering har fattat. De flesta uppgifterna i offentlig sektor regleras i det som kallas speciallagstiftningen, t.ex. skollagen, hälsooch sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, högskolelagen, miljöbalken med flera. Flera av speciallagarna är ramlagar som kompletteras med förordningar och föreskrifter från regering och statliga myndigheter. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) kommuner, landsting och regioner samt kommunalförbund ålderspensionssystemet (tidigare socialförsäkringssystemet) Den offentliga sektorns storlek Den offentliga sektorns storlek kan mätas på olika sätt. Ofta anges storleksmåtten i relation till bruttonationalprodukten, BNP. av olika mått på den offentliga sektorns storlek 2007. Procent Offentliga myndigheters andel av det totala förädlingsvärdet 18 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 29 Sysselsatta i offentlig sektor exklusive offentligt ägda företag 30 Sysselsatta i offentlig sektor inklusive offentligt ägda företag 35 Den offentliga sektorns utgifter 50 Den offentliga sektorns inkomster 54 Måtten har satts i relation till BNP även om måtten inte alltid utgör en del av BNP, vilket beskrivs nedan. Antalet sysselsatta är satt i relation till den totala sysselsättningen i Sverige. Statistiska centralbyrån 11
Offentlig ekonomi 2009 Vid internationella jämförelser är det viktigt att beakta att den offentliga sektorn omfattar olika verksamheter i olika länder och att avgränsningar och beräkningar kan ha skett på olika sätt. Men med detta sagt, så kan man ändå säga att Sverige har höga andelar, när det gäller den offentliga sektorns storlek vid en internationell jämförelse. Statsbudgeten och dess påverkan på statsskulden I budgetpropositionen presenteras regeringens förslag till statsbudget. Förslaget omfattar bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken samt förslag till budgetpolitiska mål. Statsbudgeten ska omfatta samtliga inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgeten visar inkomster och utgifter ur ett statligt perspektiv och avser inte att redovisa hela den offentliga sektorns ekonomi. Ett budgetunderskott medför att staten behöver låna pengar vilket genererar en skuld för staten, statsskulden. Statsskulden växer i regel när det är underskott i statens finanser och minskar de år det är överskott och staten kan amortera. För att främja trovärdigheten och långsiktigheten i den ekonomiska politiken beslutar riksdagen om ett antal budgetpolitiska mål. De budgetpolitiska målen är sedan 1997 främst inriktade på två övergripande och fleråriga mål, utgiftstaket för staten och den offentliga sektorns finansiella sparande, saldomålet. Den offentliga sektorns finansiering Den offentliga sektorn finansieras i huvudsak av medborgarna själva genom de skatter och avgifter som betalas av hushåll och näringsliv. De totala inkomsterna till den offentliga sektorn uppgick 2007 till 1 654 miljarder kronor. Den största delen utgjordes av skatter och sociala avgifter. Ofta redovisas den offentliga sektorns skatter i ett land som en skattekvot. I allmänhet avses med skattekvoten den totala summan av skatter och lagstadgade avgifter i förhållande till BNP. Förändringar i skattekvoten mellan åren kan således bero både på förändringar i skatte- och avgiftsuttagen och på förändringar i storleken på BNP. Skattekvoten i Sverige var 48,3 procent år 2007, vilket är en minskning jämfört med år 2006, då den var 49,0. 12 Statistiska centralbyrån
Offentlig ekonomi 2009 Inkomstkällorna skiljer sig åt för de olika delsektorerna. Den statliga sektorns inkomster består huvudsakligen av produktskatter och socialförsäkringsavgifter medan kommunsektorns huvudsakliga inkomster härrör från direkta skatter, främst kommunala inkomstskatter. Förutsättningarna för den offentliga verksamheten är mycket olika för olika delar av landet. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska försöka skapa likvärdiga möjligheter för kommuner och landsting att tillgodose invånarnas behov av kommunal service oberoende av invånarnas inkomster och andra förhållanden. Den offentliga sektorns utgifter Den offentliga sektorns utgifter kan delas upp i konsumtion, transfereringar, investeringar och räntor. Konsumtionen består bland annat av de utgifter sektorn har för löner till anställda och material. Med transferering menas inkomstöverföringar som sker utan att någon motsvarande motprestation krävs. Den offentliga sektorns totala utgifter uppgick till 1 539 miljarder år 2007, en ökning med 37 miljarder jämfört med året innan. Konsumtionen utgjorde drygt 50 procent av utgifterna medan transfereringarna utgjorde nära 40 procent. De offentliga utgifterna fördelas ofta i grupper med hänsyn till vilka ändamål de går. Ändamålen följer en internationell standard benämnd COFOG. Socialt skydd är det ändamål som kräver de största utgifterna sett till den grövsta indelningsnivån i COFOG-systemet. Skälet till detta är att det sociala skyddet innefattar en stor del av transfereringssystemen. Den statliga sektorn Den statliga sektorn är störst om man ser till utgifter och inkomster, bland annat beroende på att staten ansvarar för de stora transfereringssystemen. Statens intäkter uppgick till 1 071 miljarder kronor 2007 medan utgifter uppgick till 960 miljarder kronor. Den statliga verksamheten utförs i huvudsak av de myndigheter som regeringen har till sin hjälp att styra Sverige. Myndigheterna är av mycket skiftande storlek. Totalt sysselsätter de statliga myndigheterna 219 000 personer enligt statens årsredovisning. Pensionssystemet består av inkomstpensionen inklusive tilläggspension och premiepensionen. Det är enbart inkomstpensionen som räknas med i den offentliga sektorn. Statistiska centralbyrån 13
Offentlig ekonomi 2009 Kommuner Kommunernas totala verksamhetskostnader uppgick till 455 miljarder kronor 2007. De största verksamhetsområden är förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, utbildning samt vård och omsorg. Drygt hälften av alla kostnader är personalkostnader. Kommunernas viktigaste inkomstkälla är skatteintäkterna, som finansierar ca 70 procent av verksamhetskostnaderna. År 2007 fanns cirka 830 000 personer sysselsatta i kommunerna. Landsting och regioner Landstingens och regionernas verksamhet brukar delas upp i två delar, hälso- och sjukvård samt regional utveckling. De totala verksamhetskostnader uppgick till 223 miljarder år 2007. Kostnaderna för hälso- och sjukvård utgör den dominerande andelen av verksamhetskostnaderna. Personalkostnaderna utgör närmare hälften av de totala kostnaderna. Skatte- och statsbidragsintäkterna finansierar cirka 90 procent av verksamhetskostnaderna medan inkomster som exempelvis patientavgifter och andra avgifter finansierar endast en liten del, knappt 3 procent. År 2007 var 250 000 personer sysselsatta i landstingssektorn. Offentligt ägda företag De offentligt ägda företagen, som producerar varor och tjänster för en marknad, räknas inte till den offentliga sektorn utan till näringslivet i nationalräkenskaperna. De offentligt ägda företagen står för drygt 7 procent av de sysselsatta i näringslivet. Teckenförklaringar Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Less than 0.5 Less than 0.05 Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 14 Statistiska centralbyrån
Offentlig ekonomi 2009 Förkortningar AP-fonder BNI BNP COFOG EC EDP EG ENS ESV EU Eurostat HSL HSV IMF KI LASS LSS MSCIWorld NR OECD PPM RAMS RS SCB SNI SoL Allmänna pensionsfonder Bruttonationalinkomst Bruttonationalprodukt Classification of the Functions of Government European Community Excessive Deficit Procedure Europeiska gemenskapen Europeiska nationalräkenskapssystemet Ekonomistyrningsverket Europeiska unionen Europeiska unionens statistikorgan Hälso- och sjukvårdslagen Högskoleverket Internationella valutafonden Konjunkturinstitutet Lag om assistansersättning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Morgan Stanley Capital International världsindex Nationalräkenskaper Organisation for Economic Cooperation and Development Premiepensionsmyndigheten Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Räkenskapssammandrag Statistiska centralbyrån Standard för svensk näringsgrensindelning Socialtjänstlagen Statistiska centralbyrån 15
16 Statistiska centralbyrån