Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Relevanta dokument
Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Bevarandeplan för Stensjön

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Murån Koord: X: / Y:

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Sjöinventeringen 2016

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Natur- och kulturvärden som berörs av förläggning av VAledning i Mycklaflon samt landledningens vattenpassager i mindre vattendrag

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

ANTAGANDEHANDLING LAGA KRAFT

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Naturreservat i Hamrångeområdet

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Åtgärdsområde 138 Målenån

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Område av riksintresse för friluftsliv

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Hammarskogsån-Danshytteån

Vegetationsrika sjöar

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Öring en art med många kostymer

Naturvärden på Enö 2015

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Åvaåns vattenkvalitet

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Tematisk översiktsplan avseende strandområden i Nybro kommun

LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÅN

Åtgärdsområde 010 Bolån

Transkript:

Stora Åkebosjön Stora Åkebosjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig sjö, 0,52 km 2 stor, med ett största djup på 14,5 m och ett medeldjup på 2,3 m. Tillrinningsområdet är 16,84 km 2 och domineras av barrskog. Utlopp sker via en liten bäck till Fältdammen och vidare till Stora Hammarsjön. Berggrunden i området utgörs av granit av Väjötyp. Jordarterna domineras av morän men runt sjön finns mycket kalt berg. Vattenvegetationen utgörs av mer eller mindre breda bälten av starr, bladvass och sjösäv. Ute i sjön väer näckrosor och gäddnate. Vid en udde i sjön väer den sällsynta ormbunksväten klotgräs. Längs stränderna väer ofta pors och björk. I övrigt kantas stränderna oftast av barrskog på morän- eller hällmark. Grundbotten utgörs till stor del av organogent material men här finns även hällbotten och blockiga/steniga bottnar. Området mellan Stora och Lilla Åkebosjön är delvis sankt med starr, videarter och björk. Björnnäset som är en utstickande udde i sjöns södra del är ett Domänreservat och består av häll- och blockmarker med gles tallskog. Reservatet bildades 1966 och ska skyddas mot all avverkning och andra mark- eller vegetationsförändringar. Öster om sjöns södra del finns ett odikat mosseområde som också är Domänreservat. Stora Åkebosjön ingår i område som är av Riksintresse för friluftslivet: Stora Hammarsjö-området. Sjön tillhör även Stora Hammarsjön med flera sjöars fiskevårdsområde. Stora Åkebosjön är påverkad av försurning och sedan 1979 har kalkningsföretag gjorts för att motverka de skadliga verkningar som försurningen medför. Den biologiska funktionen är måttligt hög genom förekomsten av klotgräs, men främst som viktig fågelsjö. Raritetsvärde

finns genom förekomst av den i regionen sällsynta vattenormbunken klotgräs. Den biologiska mångformigheten är måttlig med normalt antal fisk- och fågelarter, stor flikighet och tämligen varierande omgivningar. Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö. Avrinningsområde: 74, Emån, biflöde nr 8 Stensjöbäcken Koordinater (enligt SMHI): 637089-149542 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F 4i (6548), 6F 4j (6549) Höjd över havet: 165 m Sjöns volym: 1,203 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 3,452 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 0,35 år Totalt avrinningsområde: 16,84 km 2 Näravrinningsområde: 4,57 km 2 Påverkan Sänkning: Troligen, ca 1 m runt år 1900. På gamla kartor är Lilla Åkebosjön och Stora Åkebosjön en sammanhängande sjö med en ö där näset mellan sjöarna finns idag. Reglering: Nej Antal fastigheter: 0 Antal fritidsbåtar: Ca 10 Konstgjort utlopp: Dikningar: Omfattande myrdikning öster om sjön Försurning: Stora Åkebosjön har under lång tid varit påverkad av försurning. Alkalinitetsvärden på 0,015 uppmättes redan 1972 och phvärdet var så lågt som 5,5 1977. Vid provfiske 1993 kunde inga försurningsskador på fisk upptäckas. Kalkning: Första gången 1979, sedan 1984 regelbundet. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) 7205-- 6,2 0,05 50 0,410 0,006 7905-- 5,5 0,01 70 4,8 840228 6,9 0,15 20 7,6 0,24* 930415 7,1 0,97 25 9,8 950412 7,1 0,32 90 8,7 0,64 *= mmol/l

1972 var siktdjupet 3,4 m Bedömning: Påverkad vilket ger 1- poäng (-, 0). Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Storlom - den svenska populationen är av stor betydelse för arten i Europa. Fisk: - Andra organismer: - Övrigt: - Genbank: Klotgräs - betydelse för arten i regionen Bedömning: Hög biologisk funktion. Detta ger 1+poäng (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Klotgräs - sällsynt i regionen. Abiotisk: Saknas. Bedömning: Högt raritetsvärde vilket ger 1+ poäng (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 5 st: gädda, abborre, mört, ruda, ål. Kärlväter: Bl.a. sjöfräken, svalting, bladvass, gäddnate, veketåg, klotgräs. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Minst 12 sjöberoende fågelarter: storlom, kricka, gräsand, knipa, kanadagås, drillsnäppa, sävsparv, fiskmås, dessa arter häckar troligen. Dessutom förekommer häger, enkelbeckasin, fiskgjuse och skogssnäppa. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,52 km 2 Sjödjup: ma: 14,5 m medel: 2,3 m Flikighetstal: 2,9 Utlopp: Lugnflytande, bredd: ca 1 m, risk för torrläggning: Vet ej Antal tillopp: 3 Antal öar: 1 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, i djuphålan

Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Grus / Sten Sand Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 95 % (av den totala sjöytan) Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Mosse Kärr Lövskog Grus/Sand Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Stora Åkebosjön är en grund, flikig, näringsfattig och försurningskänslig sjö omgiven av moränoch hällmarker bevuna med barrskog. Vid sjön finns också kärr och mossar. Förekomst av översvämningsmark: Ja, ett par kärr finns i norra änden av sjön.

Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Oftast flack moränstrand med pors och tall. Många hällar med gles tall. Innanför flera av de grunda vikarna finns sankmarker med björk, tall och videbuskage. Bedömning: Tämligen mångformig vilket ger 1+ poäng (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Ingen betydelse för forskning eller undervisning. Framstående eempel på sjötyp: Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning Naturvärdesklass II, Högt naturvärde. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0