1 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Jonas Jernberg Tillväxt- och regionplanenämnden Samråd om revidering av översiktsplan för Nacka kommun, Hållbar framtid i Nacka Ärendebeskrivning Landstinget har fått revidering av översiktsplan för Nacka kommun på samråd. Synpunkter ska vara kommunen tillhanda senast 16 juni 2017. Ärendet har beretts i samråd med Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting som inte avger eget yttrande. Yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan, som ansvarig för kollektivtrafiken och för landstingets övergripande trafikpolitik. Nacka kommuns samrådsunderlag består av tre dokument: Förslag till revidering av översiktsplan Plankarta och översiktsplanens underlag Miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Samråd om revidering av översiktsplan för Nacka Kommun, Hållbar framtid i Nacka, TRN2017-0048, 2017-04-28 Förslag till yttrande, 2017-04-28 Information om och länkar till samrådsförslaget och dess underlag finns på kommunens webbplats: http://www.nacka.se/oversiktsplan Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande över samrådsförslag för Samråd om revidering av översiktsplan för Nacka kommun, Hållbar framtid i Nacka med miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning i enlighet med bilagt förslag till yttrande att yttrandet överlämnas till Nacka kommun att paragrafen förklaras omedelbart justerad.
2 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Ett förslag till revidering av Nacka kommuns översiktsplan Hållbar framtid i Nacka med miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning har upprättats. Revideringen av översiktsplanen utgår från kommunfullmäktiges beslut om översiktsplanens aktualitet i juni 2016. Avsnitten om vision, mål och strategier har behållit rubriker och huvudsakligt innehåll, men uppdaterats i vissa delar. Kvantitativa och mätbara mål har införts för bostäder och arbetsplatser. De viktigaste förändringarna i mark- och vattenanvändningen från ett regionalt perspektiv är den ändrade användningen för Bergs gård (f.d. Bergs oljehamn). Bakgrund Huvudintentionerna i översiktsplanen är oförändrade och har samma utmaningar och målområden som tidigare, vilka samspelar väl med inriktningen i RUFS. Redovisningen av mark och vattenanvändningen har under de fyra år som gått sedan planen antogs blivit inaktuell i vissa delar. De mest väsentliga revideringarna redovisas nedan. I gällande ÖP är området Bergs gård (Bergs oljehamn) betecknat som utredningsområde. Nacka kommun har sagt upp tomträttsavtalet med CirkleK som bedriver oljeverksamhet på platsen och även startat planarbete för området och räknar med att cirka 2 000 bostäder kan byggas. Planerade åtgärder för väginfrastruktur och kollektivtrafik inom västra Sicklaön, övriga Nacka och dess regionala kopplingar har förändrats. Den generella utvecklingen av Nackas lokala centra inryms i gällande ÖP och utvecklas i pågående planprogram, men det antal bostäder och behov av service som anges i ÖP är till vissa delar inaktuellt. Miljöbalken och plan- och bygglagen har ändrats beträffande vägtrafikbuller och regeringen har tagit beslut om nya riktvärden för utomhusbuller från trafik. Ny kunskap om klimatförändringar har tillkommit, t.ex. höjda havsvattennivåer, översvämning och ökad temperatur. Riktlinjerna för Nackas bostadsförsörjning är delvis inaktuella. Det gäller dels bostadsbehovet för nyanlända, dels det totala bostadsbehovet. Östlig förbindelse är en del i Sverigeförhandlingen och kan komma att påverka Nackas översiktsplan, med exempelvis ytterligare tillkommande bostäder. En annan inriktning för området Gröna Dalen mellan Fisksätra och Saltsjöbaden diskuteras. Översiktsplanen redovisar även hur riksintressen ska säkerställas, hur Nacka avser att följa gällande miljökvalitetsnormer samt kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen.
3 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Överväganden Landstingets dåvarande Tillväxt- och regionplaneutskott (TRU) lämnade synpunkter under samråd och utställning av Nacka kommuns förslag till översiktsplan som antogs 2012. Till detta förslag till revidering av översiktsplanen lämnar därför landstinget framför allt synpunkter på sådant som då inte beaktades till antagandet av översiktsplanen och på de nya tilläggen i översiktsplanen. Bergs Oljehamn I gällande översiktsplan är området Bergs gård (Bergs oljehamn) betecknat som utredningsområde. I förslaget till reviderad översiktsplan är Bergs oljehamn betecknat som tät stadsbebyggelse. Flytande bränslen importeras via olika hamnar i Stockholmsregionen. Stora depåer finns i Gävle, Nacka, Södertälje, Stockholm och Västerås hamnar. Två av dessa bränslelager kommer avvecklas (Nacka och Stockholm) och behöver en lämplig ersättning så att hela länets försörjning är säkerställd även i framtiden. I RUFS 2010 är Bergs oljehamn utpekat som område för terminaler och anläggningar. I arbetet med RUFS 2050 föreslås Bergs oljehamn i nuläget anges som utredningsområde på grund av sitt strategiska läge och funktion. Regionalt perspektiv Förvaltningen ser positivt på kommunens ambition att beskriva utmaningar och mål ur ett regionalt perspektiv i översiktsplanen. Mot bakgrund av den starka befolkningstillväxten skulle Förvaltningen välkomna en beskrivning av utvecklingen även på längre sikt. Stadsutveckling Stadsbyggnadsstrategierna när det gäller utveckling av de mer täta delarna av Nacka tätort pekar på en förtätning av befintlig bebyggelse i kollektivtrafikförsörjda lägen. Det finns en tydlig ambition om att skapa en funktionsblandad stad med integrerad struktur och ett aktivt folkliv. Det är positivt att vilja minska fysiska barriärer med fokus på komplettering och utveckling av lokala centrum eller lokalt serviceutbud vid kollektivtrafiklägen. Planen pekar på utbyggd kollektivtrafik som viktig för att uppnå ett effektivt och klimatanpassat transportsystem. Förvaltningen ser gärna att denna beskrivning tydligare kopplar ihop föreslagen bebyggelseutveckling och transportsystemet då förutsättningarna för att öka andelen kollektiva resor till stor del är beroende av hur bebyggelsen struktureras. Att lokalisera bebyggelsen nära befintligt eller planerat kollektivtrafiksystem är ett sätt att öka resandeunderlaget, möjliggöra en tätare kollektivtrafik där kapacitetstaket
4 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE inte är nått samt att uppnå en högre nyttjandegrad och effektivitet i den kollektivtrafik som redan finns eller planeras. Befolkningsutveckling Kommunens framtidsbild är att år 2030 ha en befolkning på ca 145 000 invånare. Kommunen hänvisar till tidigare prognoser för regionens befolkningsutveckling, 300 000 500 000 fler personer i länet till 2030. Enligt förvaltningens nya framskrivningar är det ca 600 000 fler personer från 2016 till 2030. Bostäder och arbetsplatser Kommunens mål är att färdigställa minst 20 000 bostäder och 15 000 arbetsplatser fram till 2030. Under arbetet med nästa Regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS2050) har förvaltningen arbetat fram nya befolknings- och sysselsättningsframskrivningar som delvis använts för att beräkna ett nytt demografiskt bostadsbehov för Stockholms län. Utifrån det demografiska bostadsbehovet görs bedömningar om vilket bostadstillskott som krävs i länets kommuner för att möta det demografiska bostadsbehovet. Beräkningarna är gjorda för tre scenarier, Låg, Bas och Hög, och länet bör ha beredskap att klara en befolkningsökning enligt alla tre scenarier. Kommunens mål om att det år 2030 ska finnas 60 000 bostäder i kommunen innebär ett tillskott som ligger i ungefärlig nivå med det tillskott förvaltningen bedömer behöver tillkomma med anledning av de nya befolkningsframskrivningarna. Viktigt är dock att kommunen även har planberedskap för bostadsutveckling enligt scenario Hög. Ekonomisk hållbarhet - Näringsliv Förvaltningen stödjer inriktningen att såväl ge utvecklingsmöjligheter för det befintliga näringslivet som att attrahera nya företag. De expansiva kontorstjänsterna söker sig till täta och differentierade urbana miljöer med hög kund- och arbetskraftstillgänglighet. I Stockholmsregionen koncentreras tillväxten till den centrala regionkärnan; Stockholms stad med angränsande områden i framför allt Sundbyberg, Solna och Nacka. Trafik och hållbara transporter Det är mycket positivt att kommunen betonar vikten av att kollektivtrafiken ska kunna vara ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ till bilen,
5 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE som också är viktig för samhällsutvecklingen. Samtidigt konstateras att bilresandet kommer att växa i takt med befolkningsökningen. Den kraftiga exploateringen i ostsektorn med utbyggd tunnelbana ger förutsättningar för en stadsmiljö som främjar gång, cykel och kollektivtrafik. Det ger också möjlighet till förtätning och bättre kollektivtrafikförsörjning i områden som idag är glesa. Den nytillkomna bebyggelsen ger möjlighet till mindre biltrafik. Inte bara i andel bilresor, utan även i antal bilresor vilket minskar trängsel, klimatgaser och behov av stora investeringar i ny väginfrastruktur. Landstinget anser därför att kommunen har möjligheten att minska bilresandet och höja färdmedelsandelarna och antalet resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik även med den kraftiga befolkningstillväxten i kommunen. Kommunen står inför en prognostiserad kraftig befolkningstillväxt fram till år 2030. Stärkt tillgänglighet med kollektiva och hållbara färdsätt bör prioriteras i kommunens planering, inklusive en smart planering där gods- och persontransporter kan samordnas. I relation till den kraftiga befolkningsökningen är det viktigt att redovisa hur de så kallade nyttotransporterna i och genom kommunen bör ske. I takt med att Stockholms län växer skapas också behov av storregionala kopplingar som främjar kapacitetsstark framkomlighet på ett hållbart och tillgängligt sätt. Ett av Sverigeförhandlingens utredningsobjekt är den så kallade Östliga förbindelsen och frågan om dess tillkomst är fortfarande öppen. Nacka kommun pekar ut Östlig förbindelse som en viktig länk mellan kommunen och den norra länsdelen. De analyser som är gjorda för Östlig förbindelse pekar på att utbyggnaden bidrar till en minskad kollektivtrafikandel vilket inte samstämmer med de mål som Nacka beskriver i övriga planer. Därför skulle förvaltningen välkomna en tydligare beskrivning av på vilket sätt Östlig förbindelse är viktig för Nacka och på vilket sätt förbindelsen bidrar till effektivt och klimatanpassat transportsystem. Landstinget planerar för att åstadkomma en attraktiv kollektivtrafik vid eventuellt genomförande av Östlig förbindelse. Förvaltningen efterfrågar vidare att kopplingen mellan regionala och lokala cykelstråk redovisas tydligare i planen samt att hela stomnätets betydelse, inklusive buss, för kollektivtrafiken belyses mer ingående. Bussdepån i Björknäs har en centralt viktig lokalisering för att bedriva kollektivtrafik med buss i Nacka och Värmdö. SL AB är lagförd ägare av fastigheten Björknäs 24:1 samt Björknäs 1:711. Depån omhändertar ca 120 bussar
6 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE och berör ca 500 personer i personal. Depån har fullskalig funktionalitet med bland annat uppställning, verkstad, bränslepåfyllning och tvätt. Depåns centrala lokalisering gör att mängden tomkörning blir liten vilket minskar belastningen på vägnätet, samt landstingets kostnader och möjligheter att upprätthålla god kollektivtrafik. Lokaliseringen är också god utifrån att den ligger i anslutning till en huvudled vilket ger goda förutsättningar för utsättning av bussar samt tillgänglighet för personal. Depåns lokalisering ger goda förutsättningar för trafikplanering för bussentreprenörerna samt att chaufförer har tillgång till rast och paus under arbetspassen. Omlokalisering kan komma påverka möjligheten att bedriva god kollektivtrafik, öka kollektivtrafikkostnaderna samt anstränga vägnätet. Ekologisk hållbarhet - Grönstruktur Kommunen lyfter behovet och vikten av bostadsnära natur, tillgänglighet till grönområden, parker och stränder samt lyfter den biologiska mångfaldens betydelse. Målen fångar in bland annat biologisk mångfald, bostadsnära natur, friluftsliv och ett hållbart båtliv. Den regionala grönstrukturen lyfts kortfattat under rubriken Ett regionalt tänkande i planeringen, där den lokala utvecklingen av grön- och blåstruktur ses som en tillgång för regionen som helhet. Det saknas målformuleringar kring grönstrukturen i det regionala perspektivet. Förvaltningen ser kopplingen mellan lokal och regional grönstruktur som viktiga strukturfrågor att lyfta i översiktsplaneringen. Klimatanpassning, risk hälsa och sårbarhet Det är mycket positivt att frågor om klimatpåverkan, energieffektivitet och klimatanpassning nu tas upp i de generella riktlinjerna för planering och byggande. I RUFS 2010 återfinns strategin säkra värden för framtida behov. Klimatförändringarnas effekter ställer nya krav på planeringen eftersom de innebär stora förändringar och risker för Stockholmsregionen. Det skulle vara välkommet att i översiktsplanen också utveckla resonemang kring klimatanpassning, och mångfunktionalitet i urbana grönområden för att kunna rymma alla de funktioner som en framtida tätare stad och ett förändrat klimat kommer kräva. Ekosystemtjänstperspektivet skulle med fördel också kunna utvecklas. Social hållbarhet - God livsmiljö och stärkt sammanhållning Mål om hållbar utveckling och goda livsmiljöer återfinns i kommunens översiktsplan såväl som i både RUFS2010 och arbetet med RUFS2050.
7 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Nacka kommun har tagit fram en integrerad miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning som på ett positivt sätt lyfter hälsa i bred mening, social hållbarhet med delaktighet och inflytande som arbetssätt. Samrådsförslaget innehåller även skrivningar om mångfald, trygghet och tillit som ligger väl i linje med strategierna frigör livschanser och stärk sammanhållningen i RUFS 2010. Därtill finns ett väl utvecklat barn- och äldreperspektiv i förslaget till ny översiktsplan. I RUFS 2010 finns ett antal utmaningar identifierade för regionen, bland annat att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet. Förvaltningen uppmuntrar kommunen att fortsatt förtydliga planens bidrag och potentiella konsekvenser utifrån ett socialt perspektiv. Förvaltningen välkomnar vidare kommunens vilja att aktivt verka för regional utveckling inom kulturområdet. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Hanna Wiik Förvaltningschef Jonas Jernberg Regionplanerare
, 1 (7) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Nacka kommun Kommunstyrelsen Enheten för strategisk stadsutveckling KFKS 2016/704 131 81 Nacka Samråd om revidering av översiktsplan för Nacka kommun, Hållbar framtid i Nacka Inledning Stockholms läns landsting yttrar sig över remissen i egenskap av regionplaneorgan för Stockholms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som inte avger eget yttrande. Sedan översiktsplan för Nacka kommun antogs 2012 och kommunfullmäktiges aktualitetsprövning i juni 2016 har landstinget påbörjat arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan, RUFS 2050. Förslaget har varit ute på samråd under 2016. Landstingets remissvar utgår från RUFS 2010 och det pågående arbetet med RUFS 2050. Sammanfattning Landstinget är mycket positivt till den reviderade översiktsplanen som i huvudsak överensstämmer med RUFS 2010. Planen belyser ett antal frågor som även har stor tyngd i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, och för inriktningen i arbetet med RUFS 2050. Landstinget anser att översiktsplanen på ett tydligt sätt lyfter de utmaningar som kommunen står inför genom den snabba befolkningsökningen och den ökande påfrestningen på befintlig infrastruktur. Kommunen pekar också på ett behov av fortsatt regional och mellankommunal samverkan kring kollektivtrafikutbyggnaden, vilket landstinget instämmer i. Omfattande och tydliga redovisningar finns i underlagsmaterialet till översiktsplanen (ÖP) och delar av detta kan med fördel utgöra grund för en tydligare framställning av ÖPs inriktning från ett regionalt perspektiv. Landstinget vill lämna följande synpunkter på förslagets redovisning av markoch vattenanvändningen, frågor som med fördel skulle kunna förtydligas i karta och text:
, 2 (7) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Betydelsen av att länka samman regional och lokal grönstruktur och integrera dessa med den framväxande bebyggelsens offentliga stråk och mötesplatser. Betydelsen av att länka samman regionala och lokala cykelstråk med viktiga målpunkter. Utmaningarna att hantera gods- och logistik samt varutransporter kopplat till den kraftiga tillväxten med befolkningsökning och byggande. Hela stomnätets betydelse, spår och buss, för en hållbar bebyggelseutveckling. Synpunkter Landstinget ser mycket positivt på kommunens ambitiösa mål för hållbar stadsutveckling, befolkningstillväxt, bostadsbyggande, utbildning och hälsa, natur och kulturmiljö, liksom ambitionen att beskriva mål och utmaningar från ett regionalt perspektiv. Ändrad markanvändning Landstinget konstaterar att det område som kallas Bergs oljehamn nu är ett område för tät stadsbebyggelse istället för utredningsområde. Området är relativt centralt beläget vilket är positivt för bostadsbebyggelse och från kollektivtrafiksynpunkt. Eftersom omlastningsplatsen för flytande bränslen i dagsläget inte har någon alternativ lokalisering efter 2019 behöver denna fråga lösas innan en utveckling av detta område sker. Länsstyrelsen utreder för tillfället frågan om alternativa lokaliseringar och i arbetet med RUFS2050 föreslås området tillsvidare anges som utredningsområde då utredningsarbete pågår. För verksamhetsområden som planeras mot kommungräns vill landstinget betona vikten av mellankommunal samverkan. För verksamhetsområden som planeras i anslutning till grön kil är det viktigt att kommunen i fortsatt planering tar hänsyn till den regionala grönstrukturen och utvecklar området så att en sammanhängande grönstruktur kan behållas. Bostäder och arbetsplatser Kommunens mål är att färdigställa minst 20 000 bostäder fram till 2030 och 15 000 arbetsplatser. Landstinget ser positivt på att kommunen eftersträvar en balanserad utveckling av både arbetsplatser och bostäder. Under arbetet med ny Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS2050) har Tillväxt- och regionplaneförvaltningen arbetat fram nya befolknings- och sysselsättningsframskrivningar som delvis använts för att
, 3 (7) FÖRSLAG TILL YTTRANDE beräkna ett nytt demografiskt bostadsbehov för Stockholms län. Beräkningarna är gjorda för tre scenarier, Låg, Bas och Hög, och länet bör ha beredskap att klara en befolkningsökning enligt alla tre scenarier. Det är därför viktigt att kommunen även har planberedskap för bostadsutveckling enligt scenario Hög. Befolkningsutveckling Enligt de nya framskrivningarna för befolkningsutveckling i regionen tillkommer ca 600 000 fler personer från 2016 till 2030. Översiktsplanens befolkningsprognoser och utbyggnadsplaner för bostäder, arbetsplatser och service behöver förhålla sig till de nya framskrivningarna. Trafik och hållbara transporter Landstinget ser positivt på att kommunen avser utveckla stadsbebyggelsen och förtäta vid befintlig kollektivtrafik samt har en uttalad ambition att öka andelen hållbara resor. De analyser som landstinget har gjort av bebyggelsestrukturen och transportsystemet visar tydligt på att en tät lokalisering i kollektivtrafiknära lägen ökar förutsättningarna för att kollektivtrafik, gång och cykel ska kunna vara de primära färdsätten. Landstinget ser positivt på att kollektivtrafiken tillmäts stor betydelse för stadsutvecklingen i översiktsplanen, men önskar förtydligande i några frågor kopplat till att möjliggöra detta. Buss som kollektivt färdmedel ges litet utrymme i planen. Busstrafiken kommer fortsatt vara ett viktigt medel för att tillgodose behovet av tillgänglighet i sektorn och inte minst är den viktig under utbyggnadstiden av tunnelbanan, varför Nacka behöver visa hur det kan omhändertas. Stomnätsplanen för Stockholms län omnämns inte i planen, men behöver synliggöras. Stomlinjer för buss bör redovisas i kartmaterial och även omnämnas som viktiga planeringsförutsättningar. Busstrafikens prioritering i infrastruktursatsningar på väg kan också förtydligas ytterligare. Nackas framkomlighetsstrategi omnämns, men det framgår inte närmare vad den innebär. Landstinget anser att det är viktigt att framkomligheten för bussar säkerställs i efterföljande detaljplanering och utformning av gatunätet och att kommunen har en dialog med landstinget om detta. Landstinget anser vidare att det regionala perspektivet vad gäller cykling kan utvecklas. Den regionala cykelplanen bör nämnas i översiktsplanen liksom de regionala cykelstråk som löper genom kommunen och hur de länkar samman med kommunala huvudcykelstråk och regionala målpunkter.
, 4 (7) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Näringslivet är beroende av välfungerande varutransporter och det är angeläget att samordna varudistributionen för att minska det totala antalet transporter och behovet av omlastningscentraler kommer att öka. Godstrafik och varutransporter är också en regional fråga. Landstinget har påbörjat arbetet med en regional godsstrategi, som visar att godstransporterna förmodas öka i ett 2050-perspektiv, och välkomnar samverkan i frågan. Kollektivtrafik och fysisk planering Planen pekar ut en utbyggd kollektivtrafik som viktig för att uppnå ett effektivt och klimatanpassat transportsystem. Landstinget ser gärna att denna beskrivning tydligare kopplar ihop bebyggelsen och transportsystemet, då förutsättningarna för att öka andelen kollektiva resor till stor del är beroende av hur bebyggelsen struktureras. Att lokalisera bebyggelsen nära befintligt eller planerat kollektivtrafiksystem är ett sätt att öka resandeunderlaget, möjliggöra en tätare kollektivtrafik där kapacitetstaket inte är nått, samt att uppnå en högre nyttjandegrad och effektivitet i den kollektivtrafik som redan finns eller planeras. Utvecklingen av kollektivtrafiken förändrar tyngdpunkterna i Nacka, något som revideringen av översiktsplanen till stora delar bygger på. Nacka C beskrivs som en ny stor kollektivtrafiknod, men även Sickla bör lyftas fram i sammanhanget. Detta med hänvisning till Tvärbanans förlängning och kopplingen till Saltsjöbanan, vilka båda utgör viktiga delar av kollektivtrafiksystemet med betydelsefulla kopplingar mot den södra länshalvan och framtida koppling mot Slussen. Kollektivtrafik och transportsystem Översiktsplanen beskriver att de nuvarande bristerna i kollektivtrafiksystemen är ett hinder i utvecklingen och att en förstärkning av infrastrukturen är nödvändig för kommunens önskvärda bostadsbyggande. Det framgår inte vilka brister i kollektivtrafiksystemen som anses föreligga, och sett till de stora investeringar för kollektivtrafiken som planeras i Nacka bedöms beskrivningen kunna nyanseras, samt de eventuella konsekvenser som kommunen hänvisar till lyftas fram och konsekvensredovisas. Översiktsplanen beskriver i målen för att åstadkomma ett effektivt och klimatanpassat transportsystem att transportslagen ska vara samordnade på ett hållbart sätt. Landstinget ser gärna skarpare skrivningar om att trafikslagen bör prioriteras gentemot varandra för att ge tydligare förutsättningar för praktiskt genomförande. Planen beskriver vidare att det är viktigt att kollektivtrafiken har tillräcklig kapacitet, men också att den är tillgänglig genom exempelvis parkering för
, 5 (7) FÖRSLAG TILL YTTRANDE både bil och cykel. Landstinget delar denna åsikt och vill betona att det är viktigt att ha en vision om var parkering bör finnas samt att behovet skiljer sig åt mellan bil och cykel. Vad gäller utveckling av kollektivtrafik till sjöss så stämmer det väl med landstingets inriktning. Planering och utveckling av färdslaget pågår och inte minst specifikt kopplat till Nacka. Genom den pågående Sverigeförhandlingen har överenskommelser om finansiering gjorts i form av en västlig tunnelbana, en förlängning av Roslagsbanan till City, samt Spårväg Syd. Diskussioner om en kollektivtrafikoch vägförbindelse öster om Stockholms innerstad, Östlig förbindelse, finns inom ramen för förhandlingen som pågår under 2017. Landstinget tycket att de kollektivtrafikmål som kommunen har är bra. Landstinget önskar en tydligare beskrivning av på vilket sätt Östlig förbindelse är viktig för kommunen, och översiktsplanen skulle kunna kompletteras med hur Nacka avser arbeta för att främja kollektivtrafikresandet i en Östlig förbindelse för att nå kommunens kollektivtrafikmål. De analyser som är gjorda av Trafikverket och Landstingets Trafikförvaltning för Östlig förbindelse pekar på att utbyggnaden bidrar till en minskad kollektivtrafikandel vilket inte samstämmer med de mål som Nacka beskriver i övriga planer. Det är angeläget att kunna erbjuda en kollektivtrafik som stödjer de mål som anges i kommunens översiktsplan, liksom i RUFS och det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Landstinget planerar för att åstadkomma en attraktiv kollektivtrafik vid eventuellt genomförande av Östlig förbindelse. I översiktsplanen pekas tunnelbana till Orminge ut samt att Nacka vill inleda en förstudie för detta. Landstinget har tillsammans med Nacka genomfört en idéstudie av tunnelbana till Orminge och nuvarande planering av tunnelbanan omöjliggör inte en sådan förlängning. En kapacitetsstark kollektivtrafik pekas ut i stomnätsplanen för länet i form av stomlinje M, vilket tills vidare är landstingets syn på kopplingen till Orminge. Kopplingen behöver således finnas med i planen, men inte nödvändigtvis i form av tunnelbana. Planen anger att mark ska reserveras i Björknäs för tunnelbana. Landstinget har inga invändningar mot att så görs, men vill vara tydliga med att landstinget inte har några planer för tunnelbana i Björknäs.
, 6 (7) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Grönstruktur och vatten Det är positivt att kommunen betonar de gröna kvaliteternas betydelse i stadsmiljön och för människors välmående och hälsa. Grönstrukturens roll för klimatanpassning kan lyftas fram tydligare. Landstinget anser vidare att det skulle vara värdefullt att göra en koppling från den lokala och kommunala grönstrukturen till den regionala grönstrukturen i översiktsplanen. Klimatanpassning, risk hälsa och sårbarhet Det är mycket positivt att frågor om klimatpåverkan, energieffektivitet och klimatanpassning nu tas upp i de generella riktlinjerna för planering och byggande. Det skulle vara välkommet att i översiktsplanen också utveckla resonemang kring klimatanpassning, och mångfunktionalitet i främst urbana grönområden för att kunna rymma alla de funktioner som en framtida tätare stad och ett förändrat klimat kommer kräva. Handel, näringsliv och samhällsservice Riktlinjerna för utveckling av lokala centrum, näringsliv och service stämmer väl överens med inriktningen i RUFS 2010. Landstinget ser positivt på utveckling av handel och närcentrum nära kollektivtrafikens hållplatser och knutpunkter. Det är även gynnsamt att utveckling av andra viktiga målpunkter i form av skolor, vårdcentraler och idrottsanläggningar riktas till kollektivtrafiknära lägen Social hållbarhet - God livsmiljö och stärkt sammanhållning Mål om hållbar utveckling och goda livsmiljöer återfinns i kommunens översiktsplan såväl som i både RUFS2010 och arbetet med RUFS2050. I RUFS 2010 finns ett antal utmaningar identifierade för regionen, bland annat att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet. Landstinget vill uppmuntra kommunen att i sitt fortsatta planarbete förtydliga planens bidrag och potentiella konsekvenser även utifrån ett socialt perspektiv. Förutsättningar för att kunna bedriva kollektivtrafik Bussdepån i Björknäs har en centralt viktig lokalisering för att bedriva kollektivtrafik med buss i Nacka och Värmdö. SL AB är lagförd ägare av fastigheten Björknäs 24:1 samt Björknäs 1:711. Depån omhändertar ca 120 bussar och berör ca 500 personer i personal. Depån har fullskalig funktionalitet med bland annat uppställning, verkstad, bränslepåfyllning och tvätt. Depåns centrala lokalisering gör att mängden tomkörning blir liten vilket minskar belastningen på vägnätet, samt landstingets kostnader och möjligheter att upprätthålla god kollektivtrafik. Omlokalisering kan komma att påverka möjligheten att bedriva god kollektivtrafik, öka kollektivtrafikkostnaderna samt anstränga vägnätet.
, 7 (7) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Landstinget ser positivt på att planen beskriver Saltsjöbanans status som riksintresse och att inget ska tillkomma som väsentligen försvårar dess användning.