Är homosexualitet legitimt inom islam? - En argumentationsanalys av nytolkningar och traditionella rättstolkningar inom islam

Kandidatuppsats Är homosexualitet legitimt inom islam? - En argumentationsanalys av nytolkningar och traditionella rättstolkningar inom islam Författare: Nawal Al-Mansour Handledare: Jonas Svensson Examinator: Torsten Löfstedt Termin: HT14 Ämne: Religionskunskap Nivå: Kandidat Kurskod: GI1203

Abstract The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle s book Homosexuality in Islam and the documentary A Jihad for love by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay. Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers. It is obvious that Sharma is aware of the scenes and arguments he chose to show in the documentary. Kugle focuses on unclear verses in the Qur an, which contribute to that he could find possibilities to interpret homosexuals in the verses to fulfill his purpose and open up a topic for discussion. Their discussion show what Muslim homosexuals have to struggle with and with their new interpretations they both discover ways to find reconciliation between Islam and people s sexual orientation by questioning the normative society. Keywords Homosexualitet, islam, religion, queer, muslim, nytolkningar, Koranen I

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte och frågeställningar 3 2 Metod och Material 3 3 Tidigare forskning 4 4 Teoretiska utgångspunkter 5 4.1 Religion som social konstruktion 5 4.2 Religion och kognitiva universum 6 4.3 Queer 6 5 Bakgrund 7 5.1 Fiqh, shari'a och haditherna 9 5.2 Zina 10 5.3 Liwat 11 5.4 Al-Suhaq 12 6 Queertolkningar av islam 12 6.1 Scott Kugle: Homosexuality in Islam 12 6.2 Parvez Sharma: A Jihad for love 18 7 Diskussion 25 8 Reflektioner 27 9 Referenser 28 9.1 Primärkällor 28 9.2 Sekundärkällor 28 ii

1 Inledning En vän till mig är muslim och homosexuell. Rädslan för att bli dömd och utstött från familjen har varit en anledning till att hon inte vågat komma ut med sin sexuella läggning. Min vän är troende. Hon önskar att hon kunde förena sin sexualitet och sin muslimska tro. Homosexualitet har tolkats som förbjudet, inom traditionell islamisk rätt, fiqh. Detta innebär att det blir en utmaning för religiösa homosexuella muslimer att förena sin sexualitet med sin tro. Min vän ställer sig frågan: Hur kan Gud förbjuda att älska en människa? De traditionella tolkningar som gjorts har framståtts som strikta och påbjuder dödsstraff för homosexualitet. Nutida tolkningar menar på att det inte finns förbud mot homosexualitet. Utöver den traditionella rättstolkningen av Koranen har flera tolkningar gjorts, om sådana handlar denna uppsats om. Vissa tolkare menar med sina argument, att det går att förena homosexualitet med islam. I denna uppsats ska några nytolkningar jämföras med de traditionella rättstolkningarna. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera muslimska queer-tolkningar och jämföra dem med de traditionella rättstolkningarna. Vidare ska det tilläggas att tolkningarna ska jämföras med varandra ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. Frågeställningar Hur och varför argumenterar de som anser att homosexualitet är legitimt inom islam? Vad finns det för likheter samt skillnader mellan de traditionella rättstolkningarna och de nutida tolkningarna? 2 Metod och material I denna uppsats ska jag kritiskt analysera film och texter genom en kvalitativ argumentationsananalys. I en argumentationsanalys har jag samlat in data och kritiskt analyserat dessa för att finna likheter och skillnader bland nytolkningar om islam och homosexualitet. Till min empiri har jag använt mig ut av Scott Kugles bok Homosexuality in Islam: critical reflection on gay, lesbian, and transgender Muslims (1997). Scott Kugle är en muslimsk konvertit, med inriktning mot den islamiska mystiska traditionen, sufism. 1 Han är också en homosexuell aktivist. Mot bakgrund av klassiska traditionella rättstolkningar av homosexualitet, queer 2 och sexuella principer inom islam framför han ett flertal argument och nytolkningar i syfte att förena homosexualitet med islam. Kugle har i sin bok översatt Koranens verser själv. För att analysera och jämföra verserna, har jag använt mig av Mohammed Knut Bernströms bok Koranens budskap (2000) Denna bok innehåller översättningar av Koranens verser samt kommentarer. Bernström konverterade till islam och har arbetat som Koranöversättare. Dokumentärfilmen A Jihad for love (2007) handlar om homosexuella muslimer runt om i världen. Parvez Sharma är skaparen av filmen, och är själv muslim och homosexuell. Dokumentärfilmen blev omdiskuterad efter att ha släppts och blev bland annat bannlyst i Singapore 2008. I min argumentationsanalys, har jag utgått från boken Textens mening och 1 Sufi: Person som praktiserar den sufiska tron (sufismen). Ed. Sufism. Encyclopaedia of Islam. Second edition 2 Queer: Ett begrepp som ifrågasätter det normativa tankesättet/samhällen Ahmed, Sara. Queer Phenomenology. s. 161 3

makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys (2012) skriven av statsvetaren Göran Bergström och mediaforskaren Kristina Boréus. Där har jag inspirerats av retorikens tre grundbegrepp: logos, ethos och pathos. Logos är den del av argument som riktar sig till mottagarnas förnuft och deras förmåga att dra egna slutsatser. Ethos är sändares försök att erhålla mottagarnas förtroende. Pathos är argument som vänder sig till mottagarnas känslor, för att motivera och övertyga dem. En argumentationsanalys riktar sig vanligtvis mot logos, det vill säga människans logik och förnuft. 3 I analysen av boken och filmen har jag särskilt observerat ethos och pathos. Boréus och Bergström skriver: Retoriken handlar främst om vad det är som gör en kommunikation effektiv, hur människor använder olika former av språk och texter för att få sin vilja igenom. Retoriken ger en helhetssyn på försök att övertyga. 4 Jag har tillämpat samma metod på filmen, A Jihad for love, där fokuset också ligger på retoriken men med hjälp av en filmanalys. Filmanalys en introduktion (1999) är skriven av filmvetarna Lars Gustaf Andersson och Erik Hedling. Jag har utgått från en semiotisk bildanalys eftersom semiotiken behandlar de delar jag vill analysera i filmen. Semiotik är ett begrepp för teckenstudier, det jag kommer att observera är hur meningar bildats och dess betydelser. Detta har inneburit att jag både observerat argument framföras i filmen, men även ställt frågor om hur Sharmas urval av argument och scener blir en del av argumentationerna. Uppsatsen är också jämförande i ett annat avseende. Jag sätter Sharmas film och Kugles bok i relation till en traditionell tolkning av islam och homosexualitet, med hjälp av sekundärlitteratur. Främst har antologin Islamic Homosexualities (1997) varit viktig för det insamlade materialet till bakgrunden eftersom de olika artiklarna i den ger en beskrivande förklaring för hur det sett ut genom historien fram till nutid. Kecia Ali s bok Sexual ethics and Islam har varit värdefull genom arbetet även om den tar upp sexualitet på ett generellt plan. I bakgrunden har jag skrivit om homosexualitetens inflytande i de muslimska samhällena och hur det influerat delar av den muslimska litteraturen. I antologin Homosexuality and world religions (1993) redigerad av Arlene Swidler tar Khalid Duran upp frågan om islam och homosexualitet i ett kapitel. Uppsatsens struktur är tematisk, bakgrunden tar upp teman av de traditionella rättstolkningarna. När det kommer till Sharmas film fick jag skapa en egen struktur med teman. Detta blev nödvändigt eftersom filmen växlar mellan olika historier och därför har jag utgått från huvudpersonerna. Uppsatsen har ett religonsvetenskapligt perspektiv, detta innebär att jag själv avstått från att värdera de tolkningar som framkommit. Min uppgift har varit att förstå varför Kugle och Sharma argumenterar som de gör. Eftersom religionsvetenskapens syfte är att studera, förklara och förstå religion som ett kulturellt och socialt fenomen har min ambition varit att observera dessa nytolkningar på ett neutralt sätt. Jag vill även betona att islam inte säger någonting om homosexualitet. Islam kan inte tala, utan det handlar om individer som uttalar sig i religionens namn. 5 3 Tidigare forskning Det finns en del forskning om queertolkningar inom islam, både generellt och specifikt. Bland annat har den muslimska feministen Kecia Ali skrivit boken Sexual ethics & Islam (2006). Ali skriver om islam och sexualitet och argumenterar för reformer av de traditionella rättstolkningarna. Boken är relativt ny och behandlar de olika tolkningarna från rättstolkningen och nytolkningar. Ali skriver allmänt om sexualitet och de etiska principerna inom islam. Hon nämner både kvinnornas och männens roll gällande bland annat äktenskap 3 Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt. s. 92 4 Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt. s. 91 5 Hjärpe, Jan. Islamismer. Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen. s. 16 4

och sexualitet. Antologin Islamic homosexualities (1997) av Stephen Murray m.fl. behandlar också diskussioner om homosexualitet inom islam. Författarna i boken skriver om homosexualitet inom den muslimska kulturen på ett historiskt perspektiv och i nutid. Sara Dervla Shannahan har gjort en studie om homosexuella muslimer i London. I Shannahans artikel diskuteras homosexualitet och islam. Hennes studie handlar om homosexuella muslimer som diskuterar homosexualitet och islam. Erika Li Lundqvists avhandling Gayted communities: marginalized sexualities in Lebanon grundar sig på intervjuer med en grupp homosexuella män som bor i Libanon. I avhandlingen fokuserar hon på svårigheterna att leva som en muslimsk homosexuell man. Medan hon fokuserar på just denna grupp män är min studie relevant för alla homosexuella muslimer. Samir Habib skriver om ämnet i artikeln Queer-friendly Islamic Hermeneutics. I den diskuterar han tolkningar och dylikt från bland annat Kugle och Koranens texter. Även diskussioner om det är naturligt eller inte nämns i texten. Ann af Burén har också skrivit om ämnet i sin artikel Queer jihad: HBT-muslimer i väst och diskuterar olika begrepp kring islam och homosexualitet. Diskussionerna är breda och innefattar många olika åsikter och tolkningar om homosexualitet och islam. Anna-Maria Blomqvist har skrivit uppsatsen Tysta skrik, krig eller kamp? Islam och sexualitet i dokumentärfilmen A Jihad for love analyserat utifrån ett intersektionellt genusperspektiv. Blomqvist har undersökt filmen utifrån ett intersektionellt genusperspektiv med fokus på om islam förstärker den sexuella identiteten eller inte. Det som skiljer min uppsats från ovanstående tidigare forskning är att min uppsats kommer att behandla den större sakfrågan om nytolkningar inom islam. Jag kommer till skillnad från den tidigare forskningen att jämföra nytolkningar med de traditionella rättstolkningarna. 4 Teoretiska utgångspunkter Uppsatsens teoretiska utgångspunkt bygger på att religiösa föreställningar och praktiker i grunden är sociala konstruktioner. Detta har sin grund i kunskapssociologin och framförallt som denna utvecklats av religionssociologen Peter Berger. 4.1 Religion som social konstruktion Enligt Berger är normer och uppfattningar om hur verkligheten är beskaffad ett resultat av mänsklig interaktion. Genom att människor interagerar skapas gemensamma normer, värderingar och vanor. Denna gemensamt skapade verklighet kallar Berger för nomos. Bergers poäng, som är viktig för religionen, är att människor inte upplever nomos som något gemensamt skapat, utan av något som är givet av naturen, kosmos. Religion har här en viktig funktion eftersom den ger grunden för kosmos. 6 Genom att ge en grund för kosmos, legitimerar religionen ordningen som i grunden är en mänsklig konstruktion. Legitimering förklarar varför objekt eller situationer är en del av den sociala ordningen. Det förklarar även varför-frågor i den sociala ordningen. 7 En alienering sker när individer glömmer bort att de själva skapat en social konstruktion. När människor endast hänvisar till kosmos glömmer de bort att normer eller uppfattningar om hur verkligheten är beskaffad är en mänsklig produkt. En social konstruktion/ordning skapas ständigt av socialisationsprocessen. 6 Berger, Peter. The sacred canopy. s. 25 7 Berger, Peter. The sacred canopy. s. 29 5

Denna innehåller tre pågående processer, externalisering, objektifiering och internalisering. Genom externalisering är den sociala ordningen skapad av människor, så som handlingar. Det kan exempelvis vara något så simpelt som att ta av sig skorna innan man stiger in i lägenheter. 8 När människor interagerar med handlingen, tar till sig vanan och gör det till en del av samhället sker en objektifiering. Objektifiering innebär att handlingar är en del av individers vardag, när de internaliseras leder det till att handlingarna blir en subjektiv verklighet. Sådana vanor är mänskliga produkter som sedan förs vidare till nästa generation. Detta innebär att internalisering därmed förstärker objektifieringen gällande handlingen och gör den till en vana i samhället som inte ifrågasätts. Individer tror att det de skapat hade funnits där oavsett mänskligheten. Det är här legitimeringens funktion blir viktig. 9 Ett exempel på legitimering av nomos i jämförande med kosmos kan vara slöjan inom islam. Slöjan bärs av många kvinnor i olika muslimska samhällen. När diskussioner eller ifrågasättanden av slöjan uppstår hänvisar de som bär den till den religiösa traditionen. På detta sätt blir denna sociala sedvänjan kopplad till kosmos, som är Guds vilja, och blir därför legitimerad. För att inte skapa kaos i den sociala ordningen hänvisas bärandet av slöjan till en högre makt, slöjan blir därmed en del av en naturlig ordning som inte kan ifrågasättas och som skulle existerat oberoende av mänskligheten. 10 4.2 Religion och kognitiva universum Jan Hjärpe är professor emeritus i islamologi och menar att ett kognitivt universum innebär hur människor/samhällen ser på världen. Enligt Hjärpe fungerar kognitiva universum som ett språk. Genom tecken och symboler kan individer bland annat tolka konflikter eller beteenden. Tecken och symboler gör det möjligt att objektifiera de enskilda erfarenheterna, detta innebär att symboler och tecken innehåller något gemensamt för en viss grupp. I exempelvis religiösa sammanhang är det viktigt att använda sig av religiösa begrepp och symboler för att det ska ha något syfte och budskap. Om en person ska argumentera för något och befinner sig i ett sammanhang som har ett religiöst kognitivt universum, är det viktigt för personen att använda sig av ett religösa ord och symboler för att nå ut med sitt budskap, annars blir argumentationen meningslös. Eickelman och Piscatori har tillämpat detta sätt och diskuterar detta i boken Muslim politics (2004). I boken diskuterar de språkbrukets betydelse i nutida muslimska debatter. De kommer fram till att det centrala för personer, grupper eller stater handlar om användningen av det rätta språkbruket, muslimska termer och symboler. Detta för att det ska nå ut, eller försvara motargument. 11 Med bakgrund i Hjärpes och Eickelman och Piscatoris teorier, undersöker jag när och hur religiösa termer och symboler används i argumenten om homosexualitet i Kugles bok och Sharmas film. Jag kommer även att använda mig av queerteoretiska perspektiv för att analysera deras syn på homosexualitet. 4.3 Queer Queerperspektivet kan kopplas till ovanstående resonemang utifrån Peter Berger. Queer handlar om att ifrågasätta kosmos och blottlägga alienieringen. Queer innebär att det normala, det sätt vi upplever att verkligheten är, ifrågasätts. Queer kan ses som en metod för de- 8 Berger, Peter. The sacred canopy. s. 8 9 Berger, Peter. The sacred canopy. s. 29 10 Berger, Peter. The sacred canopy. s. 4 11 Eickelman, Dale F & Piscatori, James. Muslim politics. s. 5 6

alienering som drar kosmos tillbaka till nomos. 12 Queer-teorin bidrar till att kategoriseringar i samhället som upplevs som naturliga, exempelvis maskulint, feminint, homosexuell och heterosexuell upphör och framställs som mänskliga konstruktioner. Ifrågasättandet av normaliteten skapar kaos i nomos. Antropologen Don Kulick hävdar att begreppet queer inte har någon eller flera teorier. Det är istället ett samlingsnamn på perspektiv för att tolka olika kulturer, samhällen eller identiteter som endast inte handlar om homosexualitet. 13 Queer-teoretikernas syfte är inte att försöka likställa homosexualitet med heterosexualitet, utan att ifrågasätta de normativa perspektiven. 14 Exempelvis använder Sara Ahmed (expert på feminist- och queer teori) queerbegreppet för att lyfta fram sexuella handlingar som strider emot den normativa sexualiteten. 15 Queer är därmed ett begrepp som ifrågasätter den normativa sexualiteten. Genom dessa teorietiska utgångspunkter kommer jag att tolka argumentationer i mitt material som passar in i ett islamiskt kognitivt universum, ett sätt att använda sig av för att framhäva föreställningar om hur kosmos är skapad. 5 Bakgrund Bakgrunden ska ge en förförståelse för hur homosexualitet eller förbjudna sexuella handlingar funnits i historien, och hur de traditionella rättstolkningarna framkommit. Genom poesi och annan litteratur har det visat sig att samkönade relationer existerat genom historien, inte minst i den grekiska och romerska kulturen men även den muslimska kulturen. 16 Följande text är skriven av Abu Nuwas i form av mystisk kärlek; I am he whom I love, and he whom love is We are two spirits who live in one body.so when you see me, your see him. And when you see him, you see us. 17 Abu Nuwas (762 813) var en känd arabisk poet som skrev homoerotisk poesi. 18 Nuwas framstår som den första arabiska poeten som skrev homoerotiska texter. Den muslimska poesin kom att expandera även under muslimska dynastin i Spanien. Louis Crompton nämner poetikern Ibn Hazm (994-1064) och hans poesi och anekdoter. I Tawq Al-Hamamah (Duvans halssmycke) finns poesi om kärlek till kvinnor men även om Hamz s känslor och lust för män. 19 Ramadi var en framgångsrik poet i Cordoba 20 under 900-talet, som blev förälskad i en ung kristen man. Ramadi hamnade så småningom i fängelse efter ett kaotiskt liv där han föll för en mörkhyad manlig slav. 21 Iran kom att associeras med homosexualitet då den persiska poesin influerades av homoerotiska texter, 22 bland annat av poeten Jalal Al-Din Rumi och 12 Berger, Peter. The sacred canopy. s. 85 13 Kulick, Don i Gayted communities. s. 48 14 Lundqvist Li, Erica. Gayted communities. s. 49 15 Ahmed, Sara. Queer Phenomenology. s. 161 16 Roscoe, Will. Islamic homosexualities. s. 115 17 Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 115 18 Wagner, E. Abu Nuwas. Encyclopaedia of Islam, Second edition 19 Crompton, Louis. Islamic homosexualities. s. 149 20 Cordoba; huvudstad i provinsen Andalusien. Var under 900-talet ett centrum för islamsk utveckling. 21 Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 115 22 Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 183 7

kopplingen till hans älskare Shams-e Tabrizi. 23 Shams mördades dock och detta var startskottet till att Rumi började skriva poesi om sin kärlek till män. Även Mansur al-hallaj är en av de mest kända sufi mystikern. Han skrev sina texter på arabiska och även dessa handlade om kärleken mellan Gud och en man. 24 Den mystiska, sufiska poesin innehöll en stark gudskärlek som är skriven i maskulin form, vilket har tolkats som homoerotiskt. 25 Sufismen är en mystisk inriktning som lär ut andliga övningar, som meditation, för att komma närmare Gud. Gudskärleken är central i inriktningen, där de praktiserande ska finna en personlig relation till Gud. 26 Sufismens legitimitet är någonting som diskuteras bland muslimer. De organisationer som tar avstånd från det är bland annat det Muslimska brödraskapet och andra organisationer som är sponsrade av Saudiarabien. Anledningen till detta är att dessa personer hävdar att sufismen är en innovation, någonting som tillkommit efter uppenbarelserna till Muhammad. Sufierna i sig menar att Muhammad själv var en sufi och en asket. 27 Trots att sufismen speglas som en andlig och som en ljusare sida av islam, finns det många sufiordnar som visar det motsatta. Sedgwick skriver om vissa ordnar i olika länder som har en stark kontroll över deras anhängare. Han nämner bland annat en grupp i Egypten som bevakade medlemsuppgifterna strikt. Sedgwick hävdar också att det existerar stränga ledare över sufi ordnar som förväntar sig att ha lojala anhängare. 28 Kecia Ali menar att det var normalt att män hade en lust för att penetrera unga män. 29 Den ottomanska erövraren av Konstantinopel 30, Sultan Mehmet Faith och Sultan Mahmud Ghaznawi är kända för att ha varit homosexuella trots att de hade flera fruar och barn, detta har även skapat diskussioner om att de varit bisexuella. 31 Litteraturen domineras främst av manlig homosexualitet, däremot finns det få texter om lesbiska kvinnor. Exempelvis utförde haremskvinnor sexuella handligar med varandra. Det finns även belägg för att vissa gifta män tolererade att deras fruar hade intima relationer med andra kvinnor. 32 Murray nämner Wallada Bint Al-Mustakfi (994-1091), en andalusisk poet. Hon var välkänd för att ha varit en självständig kvinna, trots två långa förhållanden med arabiska manliga poeter gifte hon sig aldrig. Wallada kallas även för den arabiska Sapphon. 33 Det finns dock inga texter bevarade gällande hennes kärlek till kvinnor och därför har det uppkommit diskussioner kring Walladas sexuella läggning. 34 Skrifter om lesbiska inom den muslimska kulturen är väldigt få, däremot förekommer sexuella handlingar mellan kvinnor i skönlitterära böcker så som Tusen och en natt, där haremskvinnor hade intima relationer med varandra. Konkubinsystemet existerade i den muslimska kulturen, det innebar att männen bortsett från sina fruar även fick ha konkubiner. Murray tar upp att haremskvinnor behärskade kunskapen om samkönade intima 23 Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 132 24 Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 113 25 Sedgwick, Mark J. Sufism. The Essentials. s. 7 26 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 96 27 Otterbeck, Jonas. Diskursanalys i Människor och makter. s. 157 28 Sedgwick, Mark J. Sufism. The Essentials. s. 57 29 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 84 30 Konstantinopel; dagens Istanbul (nuvarande Turkiet) 31 Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 190 32 Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 99 33 Sapfo; grekisk lyriker från Lesbos. Hon stod i centrum för flickornas elit ur Mytilene. Oklart om vilka relationer hon hade med kvinnor, finns dock belägg för lesbisk kärlek i hennes dikter. 34 Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 99 8

relationer, varje konkubin hade varsin kvinna att utöva sexuella handlingar med för att bli tillfredsställd, när inte en man var tillgänglig. 35 Poängen med att lyfta fram dessa texter är att visa hur attraktionen eller sexuella handlingar mellan samma kön inte är främmande för den muslimska kulturen. När det gäller relationen till tolkningar av islam är situationen annorlunda. Enligt Murray är de sociala normerna och moralen som finns inom islam accepterade, respekterade och anses oföränderliga av majoriteten av muslimer. Maskuliniteten som präglat kulturen är också viktig, vilket bidragit till motstånd kring homosexualitet. Detta för att äktenskapet (nikah) har en betydelsefull roll inom islam, genom nikah är det legitimt för paret att ha sex. 36 Ali menar att problemen ligger i att förena en legitim homosexuell identitet med en muslimsk identitet och samtidigt nå upp till de muslimska principerna. 37 Den hegemoniska maskuliniteten är stark i den islamiska kulturen, den har en lång historia av att ha varit skapad av och till för män. 38 Detta utmärks även kring diskussionen om homosexualitet, då litteraturen domineras av män. Maskuliniteten i den muslimska kulturen är betydelsefull för männen. Begreppet fitna, innebär kaos och oordning. Oftast refereras ordet till kvinnors sexualitet genom att kvinnors sexualitet anses vara en fara för samhället och för män. 39 Wafer hävdar att islam har varit en krigisk religion med militära organisationer, där äldre män har utfört sexuella handlingar på yngre män som varit passiva. 40 Diskussioner om andra människors homosexualitet har inte varit lika kontroversiellt, problemen ligger i muslimer som är homosexuella. Ali tar upp uttrycket Don t ask, don t tell (fråga inte, berätta inte), och menar att moderna och liberala muslimer använder detta begrepp som en strategi, för att undvika åtal eller förföljelse. 41 Wafer menar att det enda hoppet för att homosexualitet ska bli accepterat är att den islamiska kulturen måste utvecklas och bli öppen för det. 42 5.1 Fiqh, shari a och haditherna Här förklarar jag innebörden i några termer relaterade till traditionell muslimsk juridik som är viktiga för denna uppsats. Shari a är den traditionella lagen inom islam som är baserad på Koranen och sunna. Sunna är sederna och traditionerna om profeten Muhammad och hans följeslagare, som man kan få fram genom haditherna. Haditherna i sin tur är ett komplement till Koranen och berättar om vad profeten Muhammad sagt eller hur han agerat i olika situationer. 43 Haditherna har bemötts av kritik och anses vara mindre trovärdiga än Koranen på grund av att de är andra- och tredjehandskällor. Fiqh är den islamiska rättsvetenskapen som handlar om hur man utifrån tolkningar av Koranen och haditherna kan bedöma vad som är rätt samt vad som är fel. 44 Faqih är en specialist inom fiqh. När de rättslärda (fuqaha) tolkar och kommer överens om en fråga kallas detta för idjma. I de islamiska traditionella rättstolkningarna finns det uppfattningar om alla handlingar, åtminstone i teorin. Utifrån uppfattningarna om handlingarna delas och placeras dessa in i 35 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 40 36 Ed. Nikah. Encyclopaedia of Islam 37 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 78 38 Lundqvist Li, Erica. Gayted communities. s. 116 39 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 9 40 Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 91 41 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 85 42 Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 93 43 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 29 44 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 32 9

olika kategorier beroende på om de är bättre eller sämre. 45 Dessa bedöms utifrån bland annat plikter, vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. För att finna dessa utgår man från de religiösa källorna och bedömer handlingarna därefter. 46 Genom fiqh kan muslimer finna lagar om både religiösa ritualer men även sexualetik. I dessa beskrivs vad som är haram (förbjudet) och vad som är halal (tillåtet). Enligt fiqh är sex viktigt och en plikt för både kvinnor och män, efter äktenskapet. 47 Homosexualitet har i traditionella rättstolkningar generellt fördömts. Det finns olika straff för samkönade relationer, allt från piskrapp till att stenas till döds. En hadith rekommenderar stening för både en passiv så som aktiv, andra hadither hänvisar att homosexuella bör bli utslängda från en minaret. 48 Ytterligare ett begrepp är fatwa, detta är ett utlåtande där den lärde (mufti) ger svar på frågor. Oftast handlar dessa frågor om etik och moral, men även politiska och juridiska frågor. Ijtihad är ett begrepp som innebär att en individ resonerar och tolkar Koranen självständigt via förnuftet, med andra ord, en nytolkning. 49 Begreppet ijtihad (ansträgning) handlar om anpassningen av Guds lag under nya omständigheter eller situationer. Ijtihad brukar också kallas för en modernistisk islamtolkning. Motsatsen till begreppet är taqlid (imitation), som innebär att man är bunden till de äldre tolkningarna. 50 Murtadd är en term som ordagrant betyder en avfällig, syndare. En murtadd anses inte vara en muslim på grund av att de strider emot det religionen står för, en murtadd kommer enligt Koranen bestraffas i nästa liv. 5.2 Zina Zina (sex utanför äktenskapet, otukt) är ett av de fem hudud-brotten, som finns i Koranen. I dessa ingår strikta straff, som piskrapp och dödsstraff. 51 Murray tar upp ett exempel från Sura 24:2 där diskussionen kring zina tas upp. The unwillingness to seek out and condemn instances of same-sex sexual activity, the preference to let them pass by, if not unnoticed then unnamed and therefore unpunished, makes sense where same-sex sexual activity, like any sexual activity outside of marriage, is considered a criminal and therefore punishable offense. 52 Ali menar att sex utifrån Koranens passager, hadither och de rättslärda är positivt, hälsosamt och innehåller en gudomlig form av njutning. Otillåtet sex är däremot orsakerna till ett socialt kaos och medför personliga synder, därför bestraffas detta både på jordelivet och i livet efter döden. 53 Straffet för zina är detsamma för både kvinnor och män, men det kräver strikta bevis för exempelvis otrohet. Fyra vittnen måste ha bevittnat akten/penetreringen, alternativt måste den skyldige framträda med ett erkännande. Enligt Duran behandlas homosexualitet som äktenskapsbrott, det är svårt att få fram bevisen, det enda beviset är ifall en person erkänner sitt brott frivilligt. 54 Det finns dock inga belägg för att Koranen hänvisar till stening gällande 45 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 30 46 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 30 47 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 13 48 Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 90 49 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 93 50 Hjärpe, Jan. Islamismer. Politisk-religiösa rörelser i den muslimska världen. s. 35 51 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 62 52 Murray, Stephen O. Islamic homosexualities. s. 85 53 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 60 54 Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 184 10

zina. Detta straff har tolkats utifrån sunna, berättelserna om hur profeten levde och dessa refererar som tidigare nämnt till det som är haram (förbjudet) och halal (tillåtet). 55 Ali menar att sexualbrott har en framträdande roll i samlingar gällande religiösa synder. Hon menar att nytolkningar krävs för att samkönade äktenskap ska legitimeras. Hon hävdar att det inte är den homosexuella relationen i sig som är fördömt utan zina. 56 5.3 Liwat Sodomi (onaturlig otukt, avvikande sexuellt beteende) är ett begrepp som förknippas med homosexualitet. Begreppet liwat bygger på verserna som handlar om profeten Lot och städerna Sodom och Gomorra. Verserna handlar kort om att invånarna förstörde städerna efter ett besök hos Lot, de våldtog andra män, rånade och misshandlade människor. Abraham, som var i sällskap med Lot bad Gud att skona dessa städer, Gud räddade dock Lot, hans fru och hans döttrar men brände ner städerna som straff. 57 Benämningen luti står för en homosexuellt aktiv man, den passiva benäms som ma bun. 58 En synonym för en passiv homosexuell person är bland annat begreppet ubna. Läkaren Ibn Sina (980-1037) hävdade att ubna är någonting man är och inte ett beteende. Begrepp om homosexuella personer finns det gott om i den muslimska kulturen, inom den muslimska terminologin har homosexuella främst beteckningen luti. I verserna om Lot finner man ordet fahisha, sedefördärv, detta är en central term som anses vara en synonym för homosexuella handlingar. Verserna indikeras av nedsättande kommentarer som tillhör profeten Lot. Eftersom folket bestraffades av Gud, har stränga tolkningar av hur sodomi ska hanteras uppstått. 59 Ali påpekar detta och menar att stränga tolkningar som gjorts har sitt fokus i de homosexuella akterna, och därför har homosexualitet förbjudits eller varit straffbart. 60 Tolkningar gjorda utifrån haditherna är stränga när det kommer till verserna om profeten Lot. Den första kalifen enligt sunni-muslimer, Abu Bakr, ansåg att homosexuella skulle bestraffas genom att begravas under spillrorna av en mur. Många instämde med denna strikta åsikt, exempelvis av Profeten Muhammads kusin Ali Ibn Talib, som beordrade stening av homosexuella. 61 Strikta tolkningar och åsikter existerar, däremot finns det indikationer på hadither som påpekar att Profeten Muhammad varnat sina följare att behärska sig kring unga män på grund av att de var attraktiva. 62 Straffet för homosexualitet hamnar under kategorin zina (otukt) och döddstraffet sker genom stening. Duran hävdar att de strikta tolkningarna och åsikterna om män som penetrerar andra män, har sin grund i maktpositioner och åsikter om att det är förnedrande. 63 Han nämner att Profeten Muhammad ska ha uttalat sig om att en man inte bör titta på en annan mans könsorgan, och att en kvinna inte ska ha sina ögon på en annan kvinnas könsorgan. Profeten ska även ha sagt att personer av samma kön inte ska dela säng. Duran skriver om att profeten Muhammad uttalat sig om analsex under sin avskedspredikan, och menat att de som utför sådana sexuella handlingen kommer hamna i helvetet. Gud 55 Ed. Halal. Encyclopaedia of Islam, Second edition 56 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 77 57 Heller, B. Lut. Encyclopaeda of Islam 58 Ed. Liwat. Encyclopaedia of Islam, Second edition 59 Ed. Liwat. Encyclopaedia of Islam, Second edition 60 Kecia, Ali. Sexual Ethics & Islam. s. 82 61 Ed. Liwat. Encyclopaedia of Islam, Second edition 62 Wafer, Jim. Islamic homosexualities. s. 90 63 Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 187 11

kommer också att bortse från personens övriga och goda handlingar. 64 Enligt Duran hävdar många rättstraditionella förespråkare att profeten Muhammad uttalat sig om att homosexuella, män som kvinnor skulle bestraffas med döden. 5.4 Al-suhaq Sihak alternativt musahaka betyder gnuggande och är ett begrepp för kvinnlig homosexualitet. 65 Det finns tidig fakta om lesbiska relationer, detta grundar sig på berättelsen i boken Boken om Hind, den kristna prinsessan Hind Bint al-nu man som förälskade sig i Zarqa al-yamama. Zarqa anses vara den första arabiska homosexuella kvinnan i historien. 66 Sihak har som liwat fördömts inom islam, och av tolkningar råder det en negativ inställning till lesbiska kvinnor med. Andra tolkare menar att sihak bör straffas med döden, fastän det inte finns uppenbara referenser till det i Koranen. Duran menar att vissa muslimska skolor har åsikter om att lesbiska bör få ett mildare straff, detta för att penetrering inte äger rum. 67 En vanlig åsikt bland muslimer är att islam anses vara en naturtillståndets religion, din al-fitra. Hjärpe menar att det är människans naturliga tillstånd att vara muslim, det finns en tanke om att alla individer föds som muslimer, detta på grund av att islam anses vara en religion av naturen. Problematiken ligger i att homosexualitet går emot naturens lagar då reproduktionen inte existerar. 68 I Koranens verser nämns ständigt att religionen är av naturen (al-fitra), homosexualitet går emot naturens lagar enligt tolkare eftersom reproduktionen och äktenskapet inom islam är viktig. 69 6 Queertolkningar av islam 6.1 Scott Kugle: Homosexuality in Islam Äktenskap och shari a Kugle tolkar shari a som ett kontrakt som ger mannen en dominans över kvinnans könsorgan. Hans tolkning baseras på att kärlek, omsorg och ömsesidighet inte uppmärksammas i shari a. Han menar att en utmaning för många muslimer är hur de ska se på samkönade par på liknande sätt som heterosexuella par. Kugle menar, för att muslimer ska börja acceptera homosexualitet måste de tänka på kärlek och omsorg i en relation, och inte bara det sexuella där penetrationen skapar en diskussion. 70 Tolkning av Koranen Kugles tolkning av Koranen är att varje individ ska finna en partner. I hans tolkningar lägger han en stor vikt vid de enskilda orden och dess förklaring. Ordet zawj (partner) är ett könsneutralt ord, han menar att det speglar begreppet nafs (själ). Nafs är grammatiskt sett ett feminint ord, men används på personer oavsett kön. Med dessa ord menar Kugle att Koranen 64 Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 182 65 Juynboll. Lesbian. Encyclopaedia of Islam, Second Edition 66 Juynboll. Lesbian. Encyclopaedia of Islam, Second Edition 67 Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 182 68 Hjärpe, Jan. 99 frågor om Islam. s. 76 69 Duran, Khalid. Homosexuality and Islam. s. 183 70 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 191 12

inte drar skillnader på män och kvinnor, han hävdar att Koranens texter är tolkningsfria och därmed skulle de kunna tillämpas på homosexuella personer. From among God s signs is that [God] created for you mates from amongst yourselves that you might live with them in tranquility, and generated between your love and compassion, for surely in this are clear signs for those who ponder! (Q. 30:21) 71 Kugle har valt ordet mates som är könsneutralt. I flera engelska översättningar betyder mates kompis, vän eller maka/make, precis som zawj är ordet könsneutralt. Bernströms översättning är följande: Och till Hans under hör att Han har skapat hustrur åt er av er egen art, så att ni kan finna ro hos dem, och Han har låtit kärlek och ömhet uppstå mellan er. I detta ligger helt visst ett budskap till människor som tänker. 72 Bernström har valt att översätta versen med hustrur vilket gör att ordet automatiskt kategoriseras och får en könsberoende definition. Kugle diskuterar också tolkningen av ett par och menar att rättstraditionella förespråkare tolkat ett par som en man och en kvinna. Han argumenterar att Koranen beskriver par som natt och dag, ljus och mörker, själ och kropp, att Gud skapar par genom kärlek och medkänsla. Kugles tolkning av ett par handlar om att inte lägga en fast definition vid begreppet, han nämner ständigt och utifrån Koranen att relationer är Guds avsikt för mänskligheten. Han menar att homosexuella inte blir accepterade på grund av andra individers tolkningar, det vill säga det normativa samhället och muslimers kognitiva universum. Rättstraditionella förespråkare har delat upp ett par i personer av manligt och kvinnligt kön, Kugle utgår från queer-perspektivet och ifrågasätter detta. Hans åsikt är att muslimer ska finna en partner genom kärlek, inte genom kön, Kugle förstärker sina argument genom att hävda att Koranens verser är abstrakta och tolkningsfria. Kugle hänvisar till Gud och hans skapelse i hans argument och nytolkningar. Kugles strategi är att använda sig av argument där han hänvisar till kosmos och ifrågasätter den traditionella rättstolkningen. Kugle exemplifierar det här genom att använda sig av verser som kan tillämpas på homosexuella par. The creator of the heavens and the earth has made you pairs from among yourselves (Q. 42:11). 73 Bernströms översättning av versen är könsberoende och skiljer sig starkt gentemot Kugles: Han är himlarnas och jordens Skapare. Han har skapat hustrur åt er av samma natur som ni själva; även av boskapen [har Han skapat] par [- han- och hondjur - ] och så får ni tillväxa i antal. Ingenting är som Han Han som hör allt, ser allt. 74 Att det är en skillnad på Bernströms översättning och Kugles tolkning av versen råder det ingen tvekan om. Kugle nämner att tolkningar av Koranen främjar sexualiteten, muslimer ska uppleva en erotisk lust och ett partnerskap, detta är enligt honom ett moraliskt ansvar och en andlig mognad. Människan når en harmoni med naturen genom denna väg på grund av al-fitra. En annan jämförelse mellan Kugle och Bernström i översättning av Koranen är också belysande. Kugle: Sura 42:49-50; To God belongs dominion of the heavens and earth. God creates whatever God wills and gives to whomever God wills females and gives to whomever God wills the males, or pairs them as male and female. And God makes whomever God wills not reproducing, for God is One who knows all, the one capable of all things. 71 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 193 72 Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 589 73 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 193 74 Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 705 13

Bernström: 42-49-50: Gud äger herraväldet over himlarna och jorden. Han skapar vad Han vill och Han skänker åt den Han vill döttrar och åt den Han vill söner; eller skänker både söner och döttrar åt den Han vill och gör den Han vill ofruksamt. Han vet allt och är mäktig allt. 75 Skillnaderna mellan verserna är inte stora i dessa verser. Det som utmärker sig är att Kugle anser att de som inte reproducerar, aqim, också kan syfta på homosexuella personer vars samlag inte leder till fortplantning. Utifrån den sista meningen hävdar Kugle att det kan tillämpas på homosexuella personer, för de ofruktsamma är precis som alla andra skapelser av Gud. Sex Hänvisningarna till Gud är återkommande i Kugles argumentationer. Han menar att en rättvis och en barmhärtig Gud inte skulle skapat människor med en homosexuell läggning, för att sedan bestraffa dem. Enligt Kugles tolkningar uppmuntrade Profeten muslimer till att ha ett aktivt sexliv och en ömsesidig lust, och inte endast för fortplantning. 76 Profeten hade själv flera sexpartners eller konkubiner, dessa var tillgängliga för den sexuella tillfredställelsen, kvinnorna erhöll han genom krigsbyten. Möjligheterna för ett sexliv utan ett äktenskap ökar genom konkubinsystemet enligt Kugle. Han menar att det är en fördel för homosexuella muslimer att överväga sådana alternativa former och tolkningar för att legitimera det. 77 Är det däremot en lust för ett egoistiskt syfte som bryter mot de moraliska reglerna, hävdar Kugle att det är fahisha som han beskriver som immorality. 78 Kugle använder sig ut av orden en rättvis och en barmhärtig Gud på grund av att dessa är centrala ord inom islam. Som tidigare nämnt läser man upp versen Bismillah al-rahman al- Rahim före varje sura som betyder Gud den barmhärtige och den rättvise. 79 Alla suror i koranen inleds med Gud den barmhärtige förutom sura nio. 80 Genom att han ständigt använder sig av dessa begrepp når han ut till de muslimska läsarna där han medvetet öppnar upp ett förtroende för dem, men också för att nå ut till deras intellekt och den känslomässiga affekten (pathos). Koranen beskriver sex och partnerskap på ett mycket djupare plan än den islamiska lagen enligt Kugle. 81 De religiösa orden är viktiga i Kugles argument för att de ska nå muslimernas kognitiva universum som de delar. Glory be to the One who creates mates, all of them, in what grows upon the earth and from themselves and from what you do not even know! (Q36:35). 82 Kugle hävdar att allt liv skapas genom par i Koranen, genom bland annat människor, djur, och växter. Detta finns till för att säkerställa reproduktionen. 83 Samlag och intimitet är en väsentlig del inom de etiska och själsliga principerna. Han menar att de sexuella normerna är riktade till heterosexuella par på grund av att de alltid har varit majoriteten i olika samhällen, speciellt verserna om äktenskap. Däremot kritiserar han att diskussionen om att sex alltid handlar om reproduktionen. Bernström översätter denna vers på följadnde vis: 36:36: Stor i 75 Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 712 76 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 200 77 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 201 78 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 59 79 Ed. Basmala. Encyclopaedia of Islam, Second Edition 80 Al-Tawba: Sura nio i Koranen är den suran som inte inleds med basmalah. Tawba kommer från ordet Taba (att återvända från ens synder, att konvertera). Encyclopaedia of Islam, Second Edition 81 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 194 82 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 194 83 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 195 14

sin härlighet är Han, som har skapat allt vad jorden alstrar, människorna själva och det som de saknar kunskap om, i motsatspar. 84 Traditionella rättstolkningen Kugle menar att även om rättstraditionella förespråkare förbjuder sexuella relationer mellan samkönade par så finns det inget juridiskt konsensus (ijma) som ger en förklaring till varför. Problemet för traditionella rättstolkare som utgår från haditherna, är diskussionen om penetreringen. Trots att verserna om Lot finns i Koranen och tolkas som en hänvisning till homosexualitet, nämns de inte i shari a. 85 Kugles hävdar att haditherna är tvivelaktiga på grund av deras äkthet, dessa är andra- och tredjehandskällor. Han menar att en reform av shari a borde ske eftersom det är en annan tid och förändringar är nödvändiga. 86 Kugle använder sig av ordet ijtihad, som betyder att individer tolkar exempelvis Koranens verser utifrån deras förnuft (nytolkningar). Begreppet har funnits i en lång tid. Han argumenterar för att juridiska förespråkare borde använda detta begrepp för nytolkningar för att kunna få utrymme inom islam. 87 Great wisdom is available in the Qur an for same-sex partners if they can extract general principles from beneath the specifically gendered terms it uses. For instance, the Qur an says, your women are garments for you [men] and you are garments for them [women]. (Q. 2:187). 88 Bernströms översättning är lik Kugles och inga större skillnader utmärker sig: Nattetid under fastan är det tillåtet för er att komma nära er hustrur. De är en klädnad för er och ni är en klädnad för dem. 89 Kugle anser att denna metafor där ens partner beskrivs som ett klädesplagg är betydelsefull, detta för att en partner, exempelvis som kläder, både är någonting privat och offentligt. Kugle argumenterar för att kläder bidrar med att individer uttrycker sin personlighet för allmänheten. Covering (klädsel, täckning) 90 är alltid en metafor för sexuellt umgänge som enkelt frammanar kläder enligt honom. Kugle skriver att ens partner, oavsett om det är ett heterosexuellt eller homosexuellt förhållande också är en del av ens offentliga person. Han menar och argumenterar för att Koranens verser är för komplexa för att endast syfta på heterosexuella relationer. Vidare argumenterar Kugle för att både homosexuella och heterosexuella par kan dra nytta av denna metafor om kläder. Syftet med detta argument är att par enligt Kugle, ska kunna uppleva samma trygghet i deras förhållande som att bära kläder i deras vardag. 91 Kugle tar upp straff för homosexualitet utifrån haditherna. Kugle menar att tolkningar och åsikter från haditherna endast har tillkommit av senare generationer av muslimer, men inga beskrivningar av Profetens ord eller handlingar nämns gällande homosexualitet. Han argumenterar för att Profeten Muhammads ord och handlingar endast är riktade till heterosexuella par genom zina. Han nämner också att det finns vissa berättelser om Profeten 84 Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 642 85 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 204 86 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 204 87 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 195 88 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 205 89 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 37 90 www.tyda.se : Covering 91 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 205 15

Muhammads handlingar gentemot feminina män mukannath i det tidiga muslimska samhället i Medina. 92 Al suhaq Kugle menar att verserna om Lot inte hänvisar till sexuella handlingar mellan kvinnor, termen Sihaq används inte heller i några andra verser i Koranen. Det arabiska ordet lizq, (cleaving together, översättning: hålla sig, klibba fast) 93, definieras som sex utan penetration enligt Kugle. 94 Sura: 4:15-16: As for those of your women who commit the immortality [alfahisha], have four from among yourselves bear witness against them. If they do witness, then confine them [the women] to their rooms until death causes them to perish or until God makes for them a way [of release]. And for any two among you [men] who commit it, then punish the two of them, then if they repent and reform then leave the two alone, for indeed God is forgiving and merciful. 95 Bernström: 4:15-16: OM NÅGON av era kvinnor begår en grovt oanständig handling, tillkalla då fyra bland dem av er som har bevittnat handlingen, om de vittnar [att de har sett den], stäng då in henne i hennes hem till dess döden befriar henne eller Gud visar henne en väg. Om två begått en sådan handling, straffa dem båda. Men lämna dem i fred, om de ångrar sin handling och bättrar sig. Gud tar i Sin barmhärtighet emot den ångerfulles ånger. 96 Begreppet fahisha översätts av Bernström som en oanständig handling, medan Kugle använder sig av ordet immortality (oanständig handling). Betydelsen för detta begrepp i denna vers betyder äktenskapsbrott. Kugle har en poäng med att välja detta ordet för att kunna argumentera för sina åsikter. Ordet öppnar möjligheter för fria tolkningar, vilket är en del av hans syfte. Han argumenterar för att nyckelorden är de som inte reproducerar och menar att följande vers även kan indikera lesbiska kvinnor, även om det oftast refereras till kvinnor som lever i celibat, att de inte har någon sexlust eller inte kan bli gravida. 97 Eftersom han har ett budskap och vill föra fram sina argumentationer är detta hans metod för att förstärka sina argument om homosexuella. Nedan följer ett exempel på hans tolkning av utrymmet för lesbiska kvinnor: Yet if your children have reached sexual maturity, then require them to ask permission before entering, like those mentioned before, for in this way God clarifies for you God s signs, and God is a knowing One, One most wise. Of the women, those not reproducing who do not wish for intercourse, it is no harm for them to lay aside their clothing as long as they do not overtly display their beauty [in the company of men]. (Q. 24:60) Det är en skillnad på Kugles tolkning och Bernströms översättning av denna vers. Kugle använder sig av orden sexual maturity (sexuell mognad) för att medvetet bidra till att versen blir tolkningsfri. 24:60: OCH kvinnor, vars månadsblödningar upphört och som inte längre 92 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 91 93 www.tyda.se : Cleaving together 94 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 298 95 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 64 96 Bernström, Knut Mohammed. Koranens budskap. s. 100 97 Kugle, Scott. Homosexuality in Islam. s. 68 16