Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca föjde med farfar turist ti savbarnen i etiopien Fokus: övergivna barn i afrika
ALF LAX FÖRSONING Försoning är Afs tionde patta. Soundet har mycket av bues, jazz och -ta. Han beskriver känsor som berör, at från utanförskap ti hopp och försoning. NY CD Finns i de festa skivaffärer eer direkt från www.takingmusic.se Ewad Amritzer inbjuder ti sitt hemand ÖSTERRIKE eer något annat av våra spännande resmå!!! Harz med Cee 29/4 03/5 Sazburg-Kärnten 26/5 2/6 Hote med Spa i Aperna Nordkap 30/6 9/7 Österrike i höstskrud 31/8 7/9 Hote med Spa i Aperna Nyhet! Våådaen vid Ottsjöfjäet, I Samernas rike! 10-15/9 Nordic-Austria Resekonsut AB 0393-140 19 nordic.austria@swipnet.se www.nordic-austriares.com Kassisk Pigrimsresa ti det Heiga andet 8/4-17/4 Rom Pigrimstaden 28/4-2/5 Rom och Assisi 21/5-27/5 Engand med Wasingham & Oxford 7/5-14/5 Mata - Kuturön där Pauus strandade 28/5-4/6 Lourdes & Nevers 21/8-29/8 Jordanien - Det heiga andets östra de 6/5-15/5 Vägen ti Santiago de Compostea 29/8-6/9 Provence - Det juva & charmiga 7/9-16/9 Turkiet - I Aposten Pauus fotspår 27/9-9/10 Wien - med passionspe i St Margarethen 11/8-18/8 Armenien 28/9-6/10 Syrien - kassisk rundresa, Bach/Lutherresa, Tunisien i Augustinus och martyrernas fotspår, Kassisk Pigrimsresa ti Israe-Jordanien, Roms heiga rum, Gof för Pigrimer i Egypten Boka och äs mer om våra resor på www.pigrimsresor.nu 0431-185 89 eer 046-150 590
innehå Rebecca Örneva Jag ska suta kaga på att gå i skoan. apri 2011 foto: håkan fank 4 foto:toreif svensson 10 Spännande iv Harry Lindquist startade Läkarmissionen och hans hustru Maj-Britt gav honom idén med fadderbarn. Här berättar Maj-Britt om sitt spännande iv med grundaren. 13 Gästarbetarna är hjätar Är det moraiskt riktigt att anstäa en ettisk städerska? Läs Karin Afredssons krönika om gästarbetare. Är de verkigen offer? Kanske är de hjätar? 14 De bodde under gatan Famijen Foreasca hade sitt hem i Bukarests kuvertar. Men när mamma Atena fick kontakt med Läkarmissionens arbete på pats Ett nytt iv har famijen fått eget boende. 22 Fokus: Övergivna barn Läkarmissionen har i många år arbetat med att hitta hem åt barn som är förädraösa eer övergivna. Det ara bästa resutatet är när man yckas hitta ett fosterhem. 13 10 14 foto: håkan fank foto: jörgen uvsgård Svenska ournaen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor och ansvarig utgivare: Johan Lija Information: Eva Nordenstam Insaming: Conny Sjöberg Biståndsprojekt: John Bäcknäs Medems- och givarservice: minformation@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, 162 88 Väingby, teefon: 08-620 02 00 växe e-postadress: förnamn.efternamn@akarmissionen.se hemsida: www.akarmissionen.se, www.webaidshop.se Produktion: Swedmedia Redaktör: Therese Peterson redigering: Beatrice Smedman Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Toreif Svensson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, 105 36 Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: 08-619 24 00 Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: isa.jadas@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, 903 02 Umeå teefon: 090-71 15 18 tryckeri: V-TAB gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro 90 00 21-7 Föj med på en annorunda resa I det här numret får du föja med på en annorunda resa. Farfar Rune brukar resa med sitt barnbarn Rebecca ti storstäder eer badorter. Den här gången åkte de ti Etiopiens huvudstad Addis Abeba och besökte Läkarmissionens arbete för att befria barnsavar. De träffade pojkar som väver hea dagarna och fickor som jobbar som risbärare. Det är ett tungt och farigt jobb och skinaden för barnen när de befrias och i stäet får gå i skoa är enorm! För Rune och Rebecca var resan en fantastisk uppevese och iband tycker jag att det är synd att inte fer får vara med om sådana resor. Men samtidigt vet jag hur svårt det är för Läkarmissionens samarbetspartners att hinna med vaniga, treviga besök. De jobbar hårt för att hjäpa utsatta människor och behöver ha sitt fokus där. Men den här gången hade Informatör på Läkarmissionen de i Etiopien möjighet att ta emot. Det var Ceciie Östby som reste med farfar och Rebecca. Hon har vikarierat för mig när jag varit förädraedig och hon kommer att fortsätta skriva reportage för Journaen framöver. Vi är gada att hon finns kvar hos oss även om hon inte syns på den här patsen. PS: Om du är intresserad av att besöka ett hjäparbete så finns det möjighet i höst. Se annonsen på sidan 19. På en resa ti Sydafrika ingår besök på hjäpcentret Pace of Restoration som du kan äsa om i detta nummer av Journaen. Eva Nordenstam Svenska Journaen 3
Med farfar ti Etiopien Rune Örneva vie ge barnbarnet Rebecca en resa hon adrig skue gömma. På resan fick de besöka Läkarmissionens arbete i Addis Abeba i Etiopien. Mötet med gatubarnen och de risbärande fickorna bev omvävande för Rebecca och väckte en ängtan att få göra skinad. text: Ceciie Östby Foto: Toreif Svensson 4 Nya Svenska Journaen FEBRUARI 2011
Det är inte första gången Rebecca Örneva, 17, ska ut och resa med sin farfar Rune. De har band annat varit i New York, Paris och London tidigare. Bott på fina hote i städer med mycket pus och bra shopping. Men Rune, 76, tog kontakt med Läkarmissionen för att han vie ta med Rebecca på en resa ti Addis Abeba i Etiopien, en resa som skue ge andra perspektiv på hur människor, i synnerhet barn, i andra dear av värden ever. Pappa och farfar har skämt bort mig vädigt mycket, konstaterar Rebecca när jag träffar henne innan deras resa. Men efter den här resan kommer jag få ett annat sätt att tänka, tror jag. Kanske uppskatta mer av det jag har, säger hon. Rebecca har vuxit upp med sin pappa i Ringarum efter att hennes förädrar skide sig. Hon har inte haft så ätt för sig i skoan, och fick gå om första året i gymnasiet, men går nu Barn- och fritidsprogrammet. Jag vi bi förskoeärare. Jag äskar verkigen barn. Några månader senare andar de i centraa Addis Abeba. Rebecca och Rune har äst böcker om Etiopien och även tagit reda på en de via nätet om de risfickor de snart ska möta. Ändå vet jag inte om jag har förberett mig tiräckigt, säger hon. Redan första dagen bir Rune och Rebecca hämtade för att besöka Hope for Chidren of Ethiopias, HCE, huvudkontor, och deras edare Gizachew Ayka. Det är nu tretton år sedan han och nio andra entusiastiska, unga människor startade HCE efter att de sett nöden hos de tusentas barn och ungdomar som bor på gatan eer arbetar för en obefintig ön. I started with nothing and have most of it eft (jag startade utan någonting och har det mesta kvar), det är något som prägar vårt arbete. Det går inte att mäta våra framgångar ekonomiskt, säger han. I dag är fyra av grundarna kvar, >> Svenska Journaen 5
2 3 1. Aemnesh sopar upp torra bad från marken. Jag fick prova, det var hårdare än jag först trodde, säger Rebecca. 2+3. Risbördan som Aganish har på ryggen väger runt 40 kio. När vi yfte upp den på bien var vi fem personer som hjäptes åt! 4. Rebecca och Denmekesh. 1 4 >> band andra Yonas Tesfaye, som eder det sociaa arbetet inom HCE. Programmen de startat för att befria savbarn och gatubarn har utveckats experimentet. Verksamheten har vuxit och fått många internationea donatorer, varav Läkarmissionen var en av de första och största. Varje år möter HCE runt 35 000 personer som behöver hjäp. Men de skänker inte bara pengar ti de nödidande, utan stäer också krav på dem som ska ta emot hjäpen. Kockan är strax efter sex på morgonen dagen efter ankomsten, och det är fortfarande mörkt när vi beger oss upp i bergen. Fickorna som ska sama ved har varit vakna änge och är på väg mot toppen. Någon frukost får de inte innan och det bir inte mat förrän ti kväen. Vi möter Aganish, 10, Manayih, 14, Esabet, 11 och Denmekesh, 16, i skogen där de ska sama grenar och öv som ramat ned från träden. Det är tungt och det är kat. Iskat! Jag avskyr verkigen att frysa, säger Aganish. Hon samar ihop smågrenar ti en borste och sopar ihop torra öv och ris. Ju ängre dagen ider, desto fer högar med ris igger runt om i skogen. De samas sedan ihop ti en stor trave och öven äggs i påsar. Bördan kan bi upp ti 40, 50 kio, ofta mer än fickorna sjäva väger. Aganish har samat ved i fyra år. Från början tyckte hon det var skoj att gå med de andra och prata och skratta q Etiopien w Huvudstad: Addis Abeba. Anta invånare: 77 mijoner. Statsskick: Addis Abeba Repubik. Medeivsängd: 55,2 år (2008). Språk: Amharinja. Reigion: Kristendom och isam vanigast, efter det trad. afrikanska reigioner. på morgonen. Men det bev snabbt tråkigt att varje dag gå den ånga vägen. Och farigt. På väg upp hör de hyenor i skogen. Och skogvaktarna, som ser ti att de inte tar ris från träden, kommer ofta och jagar och sår dem om de inte har pengar. Senare får vi veta att skogvaktarna också vådtar fickor. Rebecca tycker att det är svårt att se fickorna jobba så hårt. Det är ångt från hennes värd. Det är mycket värre att träffa dem och se med egna ögon hur de har det, än att äsa om dem i böckerna, säger hon. Denmekesh har varit risbärare i tre år. Hennes aunt, som aa kvinniga säktingar kaas, pratade med hennes mamma och tog sedan med henne de 50 mien från Chencha, där hon bodde, ti Addis Abeba. Jag hade höga förväntningar. Jag skue få gå i skoan och utveckas. Men det bev tvärtom. När jag jobbat som risbärare några veckor, frågade 6 Svenska Journaen
5 5. På Freedom House får fickorna ära sig frisöryrket och att sy. Dessutom får de gå i skoan. Gädjen yser verkigen hos dem. Mottagandet är övervädigande, säger Rune som får papijotter i håret. jag om det inte var dags för mig att börja skoan, men då sa hon att det var meningen att jag skue fortsätta bära ris, berättar Denmekesh. Hennes yngre kusiner går i skoan och har kommit mycket ängre än hon sjäv har gjort. Jag känner iband att det är för sent för mig att få en utbidning. Yonas Tesfaye översätter för Denmekesh och säger pötsigt: Jag erbjöd henne just att komma ti Freedom house. Där får hon bo med andra som tidigare burit ris, hon får gå i skoan och ära sig frisöryrket och att sy. Denmekesh ser bekymrad ut. Sedan säger hon: Ja, jag vi komma dit. Även om min aunt skue säga nej, så vi jag inte missa chansen, säger hon och kramar om Yonas, Rebecca och aa andra där på berget och tårarna kommer både på Denmekesh och oss andra. Rebecca känner av gädjen men är tveksam ti att stäa frågor ti fickorna. Gizachew Ayka är en av dem som Rebecca och Rune träffade på sin Etiopien resa. Jag vågar inte säga fe. Jag vi inte såra dem. De tycker säkert att det är tiräckigt svårt ändå, säger hon. När veden är insamad är det dags att gå ned för berget med den tunga bördan. Den ska sedan säjas på marknaden, men pengarna tar fickornas aunt hand om. Många förädrar får höra att deras fickor ska skicka pengar ti dem på den fattiga andsbygden, men de pengarna ser de oftast inte röken av. Men i dag behöver inte fickorna bära. De stora risbördorna äggs upp på taket på minibussen och sedan går färden ti HCE:s skoa. Det stråar om fickorna när de sitter i kassrummet med de andra barnen. Och Rebecca och Rune får presentera sig för kassen. Det är het otroigt, jag är jättedåig på engeska. Det var en av anedningarna ti att jag fick gå om ettan. Men nu har jag pratat inför en he kass i ett främmande and, säger en gad Rebecca. När vi ämnar skoan kommer Denmekesh ut genom skoporten. Hon ska hem och prata med sin aunt nu, säger Yonas. Om det behövs kommer även en ärare från skoan att prata med henne om att åta Denmekesh få komma ti Freedom house. När vi besöker skoan får Rebecca fätor i håret och fickorna har jätteroigt när de även får sätta spoar i Runes hår och de spexar framför kameran. På Freedom house får fickorna inte bara gå i skoan och ära sig praktiska saker. De får även hjäp med att panera sin framtid, och ges utrymme att drömma. Gädjen yser verkigen hos dem. >> Svenska Journaen 7
Jag ska suta sösa pengar på saker som saknar värde. arbetskraft. Rebecca och Rune besökte vävarpojkarna. Det är svårt att se barn som borde vara i skoan, som får arbeta i stäet, säger Rebecca. >> Mottagandet är övervädigande. Aa vi häsa på oss och kramas. I sådana situationer får man starka känsor, säger Rune. Dagen efter är det dags för nya möten. Vi åker genom ett Addis Abeba som är under stor förändring. Nya pampiga byggnader växer upp, och breda, asfaterade vägar byggs med pengar från Kina. Samtidigt, i samma stad, finns kåkstäder och vägar som bir ti ergröt när det har regnat. Och det är dit vi är på väg nu för att träffa fem vävarpojkar. En av dem, Samson, är 13 år. Han kom från Gamo Gofa i södra Etiopien, ti Addis Abeba med en säkting. Samson har arbetat som vävare i fyra år. Jag skue få gå i skoan och börja väva, säger han och ser sig oroigt omkring. Samson berättar att han en vanig dag brukar gå upp tidigt och gå ti skoan, utan frukost. På eftermiddagen då han kommer hem brukar han väva ti eva på kväen. Varför är du inte i skoan i dag då, undrar Rebecca. Vissa dagar, när det är mycket bestäningar, då stannar jag hemma och väver, säger Samson tyst. Någon ön får han inte. Förutom på söndagar, då han får 10 20 birr (cirka 10 kronor). Men den dagen får jag ingen mat här, säger han. Efteråt säger Rebecca: Det är så svårt att se barn som borde vara i skoan, men som inte är det och jag tror inte Samson går så mycket i skoan. De får vä in stora bestäningar hea tiden. När vi ett par dagar senare kommer tibaka ti Freedom house, så sitter Denmekesh och äter unch med de andra fickorna. Jag gick hem och förkarade att jag vie fytta hit. Min aunt vie inte och sa att jag kunde gå i skoan även om jag bodde hos henne. Sedan undrade hon om jag hade funderat över vad som skue hända med henne? Hea hennes inkomst skue bi förstörd, berättar Denmekesh, som nu har sovit sin första natt i frihet och får börja resan ti sitt nya iv, säger hon. Jag är oerhört gad över att få vara här. Det känns bara så overkigt. Under resan hinner Rune och Rebecca även föja med ut och titta på Hope for Chidrens arbete med gatubarn i Addis Abeba. Det var jättejobbigt att se hur barn satt på gatan. Tariqu erbjöd en pojke som satt där att få komma ti ett Light House. Jag hoppas att han tar chansen, säger Rebecca efteråt. Light House är ett hem för gatupojkar där HCE åter dem bo. Där bir de fria från droger och får möjighet ti ett nytt iv. Mået är att de genom utbidning ska ära sig ta hand om sig sjäva och inte behöva hamna på gatan igen. Rebecca örnevas resa i Etiopien har varit omvävande. Många tankar har satts igång. Jag skue vija arbeta som voontär här! Jag ser att det går att göra skinad. Och redan när jag kommer hem vi jag ändra mitt iv. Jag ska suta sösa pengar på saker som saknar värde och suta kaga på att gå i skoan och på att arbeta. Det finns så mycket som jag borde vara tacksam över i stäet. Nu vet jag verkigen hur bra vi har det här i Sverige. Även om det iband är jobbigt och tråkigt så kan man tänka på hur det är för en tioårig ficka att varje dag bära stora risbördor på ryggen, säger hon. s 8 Svenska Journaen
Finns det något som inte vanig bikarbonat är bra mot? Specia (Stockhom) Forskningscentra över hea värden bekräftar något de gama egyptierna och romarna visste redan för tusentas år sedan: Bikarbonat är ett mirakemede för ett renare, yckigare och häsosammare iv! Bikarbonatens effektiva egenskaper som kan hjäpa oss i vardagsivet hyas idag i oräkneiga rapporter. Efter ång forskning har nu naturmedicinförfattaren Améie LAIGNEAU samat över 300 fantastiska botemede, recept och tips i sin exkusiva bok Den fantastiska bikarbonaten. Det är en värdefu saming av beprövade traditionea botemede som använts i generationer. Botemeden och recepten presenteras på ett enket och ättfattigt sätt och visar steg för steg hur du kan banda bikarbonaten med andra vaniga basvaror såsom vinäger, citron, tandkräm, socker och sat. At detta för att förbättra din häsa, göra ditt hem skinande rent, ta bort otrevig ukt i käder och inne, kök, badrum, garage och från dina husdjur och mer! Upptäck att ite bikarbonat tisammans med en iten nypa av det här och en iten skvätt av det där kan: Hjäpa mot INFLAMMERAT TANDKÖTT, SVÅRLÄKTA SÅR OCH SOLSVEDA Lindra ONT I HALSEN Lugna smärtan efter BISTING och BLÅSOR Torka ut AKNE och indra sveda från BRÄNNÄSSLOR Lugna hudirritation vid MÄSSLING och VATTKOPPOR Få bukt med NÄSTÄPPA och KLIANDE ÖGON Ersätta satförusten vid DIARRE Lugna KLÅDA I SLIDAN Behanda FOTSVAMP på naturig väg Hjäpa vid behanding av VÅRTOR och HUDFLÄCKAR Temporärt indra svedan vid URINVÄGSINFEKTIONER Du kommer också att upptäcka att bikarbonat är ett osagbart mede mot dåig ukt! Lär dig effektiva sätt att använda bikarbonat tisammans med vardagiga ingredienser för att: Fräscha upp iauktande handdukar Se ti att din hund uktar fräscht utan vatten Ta bort dåig ukt från dina husdjurs bäddar och eksaker Ge ny fräschör åt iauktande disktrasor Fräscha upp dina möber och mattor och mycket, mycket mer... Du kommer att upptäcka att bikarbonat är ett naturigt aternativ ti toxiska och starka kemikaier. Bikarbonat är ren, mångsidig, effektiv, mijövänig och ekonomisk. Och det bästa av at: den är 100 % NATURLIG! Den fantastiska bikarbonaten kommer att göra dig häpen och förtjust och bjuder på många överraskningar med 312 naturiga sätt att berika ditt personiga iv och din vardag i hemmet. Lär dig hur du kan: Rengöra din ugn enket utan att skrubba Säcka ed Ta bort dåig ukt i kyskåp och frys Tvätta och ta bort envisa fäckar på marmor, perstorps och pastytor Förenka ivet i tvättstugan Ta bort dåig ukt från kattsanden Poera matsivret så att det återfår sin yster Förhindra dåig ukt i diskmaskinen Göra dina gas, bestick av rostfritt stå och krom perfekt rena Ta bort fastbrända rester i kastruer Rengöra tvättfat, badkar, kake och dusch utan ansträngning Rensa igensatta avopp Ta bort stark ukt på händerna Bi kvitt dåig ukt i sportskor, sockor, stövar och toffor Pus mycket, mycket mer!!! Detta är bara ett axpock av de 312 sätt använda bikarbonat på som du får ära dig. Och du sparar både tid och pengar. När du äst boken kommer du säkert att utbrista Finns det något bikarbonat inte är bra för? För att få ditt exempar direkt från föraget räcker det att fya i kupongen nedan. Göm inte att boken för närvarande inte går att få tag på i handen. Och att du är skyddad av föragets 90 dagars returgaranti. Skicka ti: Wiow Tree Press. Dept. VB225. Box 4194, 422 04 HISINGS BACKA Sänd bara tibaka kupongen ti oss idag så evererar vi din bestäning direkt ti dörren tisammans med ett inbetaningskort. KUPONG FÖR RISKFRITT KÖP JA TACK, skicka mig boken Den fantastiska bikarbonaten (pus ett KOSTNADSFRITT exempar av Vinägerboken,) för endast 198 kr. SPARA 98 kr!... Gör din vän eer säkting en tjänst och bestä 2 exempar (pus 2 kostnadsfria gåvor) för bara 298 kr Expeditionskostnader och porto 59 kr KOSTNADSFRI speciabonus Vinägerboken originaet (värde: 198 kr) Bestä ditt exempar av Den fantastiska bikarbonaten inom 10 dagar så får du dessutom Emiy Thackers banbrytande bästsäjare Vinägerboken HELT UTAN KOSTNAD. Vinägerboken fokuserar på vinägerns fördear för din HÄLSA. Vinägerboken innehåer mer än 300 undergörande häsokurer för såvä vaniga som mer ovaniga krämpor och besvär. Det är den mest hetäckande samingen sedan vinägern upptäcktes för 10 000 år sedan. Du får ära dig steg för steg hur du bandar vinäger med andra vaniga hushåsprodukter för att behanda ti exempe viktprobem, ömma fötter, ådersfäckar, oroiga magar, benkramper, trötta eer överansträngda musker, kåda, mjä, infektioner och hasont samt öka minneskapaciteten, förbättra matsmätningen och må bättre i största amänhet. Och det här är bara några av de 308 oika användningsområden för vinäger som beskrivs i boken. Det finns mycket, mycket mer! Boken kommer att övertyga dig om att vinäger är ett mirakemede för ett häsosammare och yckigare iv. Snart kommer du att fråga dig Finns det något som vinäger inte kan användas ti?. Vinägerboken kostar normat 198 kr, men med detta tidsbegränsade erbjudande bir den din HELT UTAN KOSTNAD som tack för att du bestäer Den fantastiska bikarbonaten Tigången är begränsad. Och kom ihåg att din bestäning omfattas av vår 90 dagars Pengarna tibaka-garanti. Du kan även faxa din bestäning: 031-57 90 10. Eer anvand e-mai: order@wiowtree.nu - Vänigen ange koden Dept VB225 när du bestaer. Namn:... Adress:......... (Wiow Tree Press: Orrekua industrigata 25, HISINGS KÄRRA) ANNONS Vi kommer att behåa ditt namn och din adress i vårt kundregister och du kommer eventuet att få fer iknande erbjudanden från oss eer andra annonsörer. Vänigen kontakta Nya oss om Svenska du inte vi Journaen mottaga dessa erbjudanden. 9
sverige Jag hade ett spännande GIFT MED LÄKARMISSIONEN. Maj-Britt Lindquist var den som på 1970-taet tog initiativet ti att Läkarmissionens fadderverksamhet startade. 10 Svenska Journaen
iv med Harry Maj-Britt Lindquist var gift med Läkarmissionens grundare Harry Lindquist En ensam pojke på ett sjukhus. Han var inte sjuk, hade bara ingenstans att bo. När Maj-Britt Lindquist, änka ti Läkarmissionens grundare, summerar sitt iv är det den etiopiske pojken hon minns. Det bev nämigen startskottet för Läkarmissionens fadderverksamhet. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Håkan Fank Det är änge sedan Maj-Britt sutade räkna hur många änder hon varit i. Innan hon gifte sig med Harry Lindquist var hon missionär i Japan i fem år. För att komma dit reste hon med astbåt i två månader och såg en he de av Europas, Indiens och Asiens vackra hamnstäder. Efter 1965 då hon, 38 år gamma, bev fru Lindquist avöste resorna varandra, däremean var hon husmor i vian i Stocksundstorp. Harry ringde ofta på förmiddagarna och sa att han skue ta med sig fyra unchgäster hem. Probemet var bara att när de dök upp var de ofta åtta, nio personer. Jag förmanade honom och sa att han inte fick göra så. Då försvarade han sig med att jag bara skue bi förskräckt om han taade om det rätta antaet redan från början. Maj-Britt er och säger att hon fick vara fexibe, det var ett spännande iv de evde. När hon och Harry skue besöka Argentina var hon trött efter de intensiva resdagarna och vie via sig någon dag på hoteet, men då meddeade Harry att han bestämt sig för att åka ti Chie också. Det var bara att hänga med. Där fick vi hjäpa Fräsningsarmén med pengar ti ett stort barnhem för 250 barn. Tänk viken tur att Harry var påstridig. Men när makarna åkte ti Etiopien på 1970-taet var det inte Harry som tog initiativet utan Maj-Britt. De besökte ett sjukhus för barn som drevs av Adventistsamfundet. Där fick Maj-Britt syn på en adees pigg och frisk pojke band aa sjukingar. Den svenska sjuksköterskan Anna, som guidade makarna, berättade att pojkens mamma ämnat sjukhuset och de visste inte vad de skue göra med pojken. Ingen kunde ta hand om honom. Maj-Britt satte sig ned och skrev en artike som pubicerades i Svenska Journaen. Vem vie vara med och hjäpa den här etiopiske pojken? Gensvaret bev stort. Många vie hjäpa honom. Det bev grunden ti Läkarmissionens fadderverksamhet. Redan från början bestämdes att pengarna inte skue gå ti något enskit barn utan ti en verksamhet för barn, barnhem, skoa eer fosterhem i det egna hemandet. I dag har Läkarmissionen fortfarande fadderverksamhet både i Indien och Sydafrika. s Maj-Britt och Harry Lindquist gjorde många spännande resor tisammans. >> Svenska Journaen 11
sverige Harry Lindquist Läkarmissionens grundare s Harry Lindquist jobbade som barnevangeist inom Örebromissionen redan som 14-åring. Tio år senare hade han skrivit tre böcker och grundat ett eget bokförag. Som 26-åring gifte han sig med Margit Samuesson. De fick fem barn tisammans. Harry Lindquist utökade sitt bokförag genom att starta tidningen Hemmet och Famijen. Och 1953 köpte han även Svenska Journaen och sog ihop de båda tidningarna. År 1958 drabbades famijen av en katastrof. Margit dör efter fera års sjukdom. Det yngsta barnet var bara nio år och Harry amsogs av sorg. Samtidigt gjorde tidningen Svenska Journaen ett upprop, de som Maj-Britt och Harry Lindquist. vie hedra Margits minne kunde skänka en gåva. Resutatet bev 70 000 kronor, omräknat ti dagens penningvärde 750 000 kronor. Pengarna bev grundpåten ti Themba-sjukhuset i Sydafrika och Harry Lindquist hade fått en ny uppgift. Läkarmissionen grundades. 1965 gifte sig Harry med Maj-Britt Skoog och tisammans jobbade de vidare och utvidgade Läkarmissionen ti att även omfatta fadderverksamhet och trädpantering. Harry Lindquist introducerade positivt tänkande i Sverige, han trodde på vänighet som en samhäsomdanande kraft. Han skrev och taade också mycket om häsosam kost och sund ivssti, att han grundade En rökfri generation, åg het i inje med hans övriga verksamhet. Maj-Britts axoch räkgryta 4 personer Det här behöver du: 2 gua ökar 200 g räkor 300 g gravad ax 100 g gröna ärtor 2,5 d grädde 1 msk curry s Bra skor är det viktigaste i packningen. I början, när Harry och jag var ut och reste, fick jag gå barfota, de högkackade skorna fungerade inte i de mijöer vi besökte. Högkackat är vackert. Men på resor gäer here bekvämt än vackert. Några värmejus, en duk och foton på nära och kära ½ msk vetemjö smör 1 fiskbujongtärning Maj-Britts bästa restips Så här gör du: 1. Skaa öken och skär den i ringar, stek den gyenbrun, hä på curry och vetemjö. 2. Rör om, hä eventuet på räkspad och smua ner bujongtärningen. 3. Skär axen i tärningar gör hoterummet mera hemikt. Jag har atid puverkaffe med mig. Ofta är det svårt att få tag i gott kaffe, men hett vatten finns vart och ägg i ärtorna. 4. Fräs under tiden räkorna i smör. 5. Hä i grädden på sutet. Servera med ris och en grön saad. Rucoa ger god smak, banda i ite avokado och tomat. man än kommer. Ta seden dit du kommer. Visa respekt för andras reigion och kutur. Jag fyer 85 i år och har precis bestät en ny utandsresa. Det är inte farigt att resa, de två incidenter jag råkat ut för på sistone har skett hemma. De ara festa oyckor sker i bostaden. Maj-Britts hjärtefråga bi fadder för ett barn i Kokata s Du vet vä om att du via Läkarmissionen kan bi fadder för ett utsatt barn? Emmanue Schoo i Kokata (före detta Cacutta) i Indien är en skoa där samtiga barn kommer från extremt fattiga förhåanden. Du kan som fadder föja/stödja ett av dessa barn från att hon/han börjar där som 6-åring ti att de går ut årskurs åtta. Emmanue Schoo är en unik chans för dessa barn att få en god utbidning och en bra framtid. För mer information: ring vår givarservice på 08-620 02 00 eer meja ti info@akarmissionen.se Pratnam, ti höger, tisammans med bästa kompisen Sourav i kassrummet. 12 Svenska Journaen
krönika Den ettiska städerskan en hjätinna Gästarbetare vad tänker du när du hör det ordet? Kanske poska murare. Eer ettiska städerskor. Den roman jag just avsutat och som kommer att säppas i augusti ( Pojken i hiss 54 ) utspear sig i Dubai. Där är åtta av tio invånare gästarbetare. I änder som Dubai är det ätt att fördöma agar som kräver att varje invandrad arbetare ska ha en sponsor, oftast arbetsgivaren som tar en rejä ande av arbetarens förtjänst som tack för hjäpen. Att arbetarna i Dubai, med våra mått mätt, har bedröviga arbetsvikor, bor uset och bara får åka hem två månader vartannat år är också ätt att kritisera. Men ta en titt från det andra hået: En ung man från en fattig by i södra Indien har försörjningsansvar för en stor famij. Hans möjigheter att få ett arbete i hemandet är mycket små. Att få en ön där som kan mätta aa fastrar och systrar och småbröder är otänkbart. När han får chansen att arbeta i Dubai så reser han, naturigtvis. I värsta fa bir har urad av en rekryterare som han kommer att stå i skud ti i årata, i bästa fa får han hyggiga arbetsvikor. Han skickar hem at han tjänar, varje månad. Hans famij får mat på bordet och han kan ti och med bygga ett hus. Som en hjäte kommer han hem vartannat år, avar ett nytt barn och vänder åter ti sin våningssäng i ett trångt ökenogement. Hur ska vi se på honom? Som ett offer? Frågan bir ännu mer kompicerad när vi tittar på våra egna gästarbetare. Där finns en märkig könsskinad. Underförstått: Utnyttjande! Upprörande orättvisa! Pigsamhäe! Den högutbidade bibiotekarien kunde inte få något arbete hemma i Lettand. Hon hade försörjningsansvar för barn och gama förädrar. I Sverige fick hon avtasenig ön, bodde biigt tisammans med några andra städerskor och skickade hem aa pengar. Vad är hon? Ett offer? Ja, ett offer för hemandets bedröviga ekonomi. Men knappast ett offer i andra bemärkeser. En hjätinna, skue jag säga. Med sitt arbete i främmande and försörjer hon sin famij. Precis som de poska snickare och murare som adrig verkar ha några barn. Märkigt nog fanns det nämigen inga män i dessa kvinnors och barns iv. Fäderna hade gått upp i rök. De som fick ivet att fungera var gama morförädrar och gästarbetande mammor. Hjätinnor. Kan du tänka dig ett snyftprogram om en posk snickare som med tårar i ögonen tänker på sina barn där hemma i Wrocaw medan den svenske barnafadern berättar att han ejt bort verandabygget för att spea fotbo med sina barn? Skue du bi moraiskt upprörd? Skue du tycka att snickaren var ett offer? Faktum är att de summor som dessa gästarbetare skickar hem ti sina famijer är tre gånger större än värdens samade utveckingsbistånd. I den bästa av värdar vore det naturigtvis bättre om bibiotekarien kunde stanna i Lettand och försörja sina barn där (kanske ti och med tisammans med en barnafader), eer om den indiske byggnadsarbetaren kunde arbeta hemma i byn. Men när det nu inte är så det ser ut så ska vi se den ettiska städerskan som den hjätinna hon är. Inte som ett offer. Strax före vaet i höstas sände SVT:s Uppdrag Granskning ett program om ettiska städerskor som arbetar i Sverige. Man korskippte berättesen om städerskornas ängtan efter sina barn, de som ämnats hemma hos morfar och mormor, med intervjuer med de svenska famijer som köpt städtjänsten för att få mer tid för barnen. Karin Afredsson Författare och journaist som brinner för att stärka kvinnors stäning i värden. Svenska Journaen 13
BUKAREST 14 Nya Svenska Journaen FEBRUARI 2011 Lacu och Atena Foreasca med barnen Costeino och Vaentina har fått nytt hopp via Läkar missionens arbete i Bukarest.
Famijen Foreasca bodde under gatan Jag är gad att vi har tak över huvudet Många minns reportagen om barnen som evde under gatorna i Bukarest. Band droger, fattigdom och misär hamnade de i värdens jus 1995. Samma år startade Läkarmissionen sitt arbete Liv och jus för att ge dem en jusare framtid. Det arbetet har bivit en edstjärna i Rumänien för hur man hjäper utsatta barn. Text och foto: Jörgen Uvsgärd De som sitter på spårvagnen ägger knappt märke ti de smutsiga barnen som kryper upp ur gatunätets kuvertar. Bötsnön faer i stora fingor och det drar en ka vind ängs Buevardu Unirii, Enhetsbouevarden. En gata som enigt presidenten Nicoae Ceausescus order byggdes både bredare och ängre än Champs Eysées i Paris. Ett storhetsvansinne som gick ut över Rumäniens fok och sutade med att han och hans fru Eena avrättades i december 1989. Drygt tjugo år senare, i ett rivningshotat hus inte ångt därifrån, möter vi en av de famijer som evde många år i stadens kuvertar, där också deras barn är födda. Det är Atena och Lacu Foreasca med barnen Costeino, sex år, och Vaentina, fyra år. Vid den enka edstaden står Atena och gör i ordning frukost. Spisen, en mursten genomkorsad av gödande trådar, är den enda värmekäan i den ia ägenheten på 3x3 meter som består av ett enda rum. Tis för några år sedan bodde Atena på gatan med sina barn. Det var när hennes man satt i fängese. Hon kom då in i Läkarmissionens program Ett nytt iv, en förebyggande verksamhet som vänder sig ti före detta gatubarn som förr detagit i rehabiiteringsprogram innan de nu bidat famij. Atena fick hjäp med hyran och ti viss de med maten. I dag har hon detidsjobb som barnficka. Jag är vädigt gad över att vi har tak över huvudet, värme och mat för dagen, säger Atena, just som hennes man kommer hem från dagönejobbet som bagagebärare vid järnvägsstationen. Som romer, med en bakgrund från gatan och fängeset, hade de adrig q Rumänien Landet är ungefär häften så stort som Sverige och Bukarest har 23 mijoner invånare. Den kommunistiske diktatorn Nicoai Ceausescu störtades och avrättades juen 1989. Landet hade då en ekonomi på u-andsnivå, något som successivt bev bättre fram ti finanskrisen 2009, som bev ett dråpsag för andet. Hava befokningen ever i dag under EU:s fattigdomsgräns. haft en chans att komma ur sin onda cirke. Är man över 18 år får man ingen hjäp från de sociaa myndigheterna och har man inget registrerat boende får man heer inget arbetstistånd. Med andra ord ett moment 22 för de redan hårt drabbade. Är man zigenare som jag, är chanserna ika med no. Därför är jag så tacksam för hjäpen från Ett nytt iv. Jag har centret att tacka för att jag ever, säger Lacu och yfter upp yngsta barnet i famnen och ger henne en puss. Käreken går inte att ta fe på. Hoppösheten han kände under tiden i fängeset gjorde att han fera gånger försökte ta sitt iv. Famijen och barnen betyder at för mig. Nu vi jag ta ansvar och försöka ge dem en bättre start i ivet än jag fick. Det är nu sexton år sedan en norsk missionär ämnade sin skakande rapport om det fasansfua iv som tiotusentas unga evde djupt nere i Bukarests kuvertsystem. Samma år, 1995, startade Läkarmissionen sitt arbete band dem. Ett arbete som ett ti att hundratas barn genom åren fått tak över huvudet, fått ära sig ta ansvar för sin skogång, fått ära sig sociaa normer och reger för att kunna fungera och kara sig i samhäet. Under det första årtiondet minskade antaet barn som bodde i Bukarests kuvertsystem drastiskt. Hundratas återförenades med sina säktingar och >> Svenska Journaen 15
bukarest 1. kök. Tak över huvudet och värme från en kokpatta är yx när man evt på gatan, i trappuppgångar eer koaker. Tihör man därutöver de hårt diskriminerade romerna så är tacksamheten ännu större. 2. paats. Fokets paats där foket adrig fick sätta sin fot heter i dag 1 >> hundratas andra har steg för steg kunnat återanpassas ti en norma tivaro. De rumänska myndigheterna var ti en början mycket negativt instäda ti arbetet, eftersom det gav internatione uppmärksamhet ti ett probem man inte vie kännas vid. Med tiden, och tack vare de påtagiga resutaten, ändrades deras attityd fuständigt. År 2002 invigde andets premiär minister Center4ife, där ädre, före detta gatubarn bor medan de yrkesutbidas och söker jobb. Trots stora insatser finns det dock fortfarande tonåringar som sniffar ösningsmede för biack ur saddriga pastpåsar, som ever på gatan, i rivningshus, i trappuppgångar eer nere i kuvertarna som skydd mot kyan. För femton år sedan hade vi cirka tiotusen ungdomar som evde sitt iv på gatan. För några år sedan Ioan Neu Ionita Vi bir ett ivsviktigt stöd för att inte deras barn ska gå samma öde ti mötes och åter hamna på gatan. trodde jag situationen skue vara öst, men så kom krisen och nu är det ungefär två tusen som hänvisas ti ett iv under bedröviga förhåanden, säger Ioan Neu Ionita, ansvarig för Ett nytt iv. Nu är han rädd att de unga de yckats få därifrån och anpassat ti ett normat, sociat iv med famij och barn åter ska hamna på gatan på grund av den ekonomiska krisen i andet. Vi bir ett ivsviktigt stöd för att inte deras barn ska gå samma öde ti mötes och hamna på gatan, berättar Neu. I hjäpprogrammet har vi nu tretton famijer. I tre år har vi arbetat med dem och för 90 procent av famijerna har det gått bra. Före Berinmurens fa var Rumänien ett ganska okänt and för de festa. I början av sin poitiska karriär stod Ceausescu för en mjukare inje, men med åren bev han at mer despotisk och maktfukomig med storhets vansinne som tog sig uttryck i stor misär för foket. Vi kör genom förorternas sitna kvarter. Här har inte mycket hänt sedan Ceausescus dagar. På en iten gata bor Laurentiu med frun Gina och deras dotter Sara. De träffades på Läkarmissionens insussningscenter Liv och jus dit barn under 18 år får komma direkt från gatan. Gina pockades upp från gatan 16 Svenska Journaen
2 3 4 Paramentspaatset och fungerar som kongresscentrum. 3. famij. Laurentiu och Gina med dottern Sara togs genom Läkarmissionens arbete Life & Light i Bukarest om hand redan som tonåringar. 4. kuvert. Fortfarande ever unga djupt nere i Bukarests kuvertsystem. q Liv och jus I Rumänien är Läkarmissionens insats känd under namnet Liv och jus och består av fera dear. I centraa Bukarest finns ett nödhjäpscenter dit gatubarnen kommer för att få mat, käder och enkare sjukvård. När de vi ämna ivet på gatan fyttar de först ti Liv och jus och sedan ti Center4ife, där de förbereds för ett iv på egna ben. Dessutom finns ett förebyggande arbete band famijer där barnen annars riskerar att hamna på gatan. som tonåring. Hennes tuffa uppväxt med en vådsam pappa och en bror som hea tiden försökte vådta henne fick henne att fytta från andet ti Bukarest dit mamman tidigare hade fytt. Men ivet i huvudstaden bev inte bättre. Mammas nye man fortsatte att så och misshanda mig. Det var bara gatan jag hade att fy ti, säger Gina. foto: håkan fank En husvärd såg hennes utsatta situation och tog kontakt med Liv och jus. Det var som att komma ti paradiset. Där fanns människor som vie mig vä. Sedan dess har jag ärt mig att skratta, viket jag inte kunde då, säger Gina och er med hea ansiktet. Jag fick börja i skoa igen och kunde fuföja högstadiet. Nu har vi fått hjäp med ett hyreskontrakt, viket gör att både Laurentiu och jag kan jobba. På vägen ti centraa Bukarest passerar vi åter Buevardu Unirii. En rumänsk sodat med grågrön uniform i kassiskt öststatssnitt kämpar mot vädrets makter medan han kontroerar strömmen av besökare ti Paramentspaatset eer, som det ironiskt nog hette på Ceausescus tid, Fokets paats, där ingen vanig medborgare fick sätta sin fot. I dag har stora fertaet av den rumänska befokningen fått det bättre, men för vissa har det bivit sämre, tänker jag när Neu äser mina tankar. Göm inte famijerna vi träffat. Men det är ändå en fantastisk resa de har gjort. En början ti Ett nytt iv. s Svenska Journaen 17
indien Kavesi tjänar mer än sin man Sömnadskursen var steget in på arbetsmarknaden Kavesi jobbar på en fabrik som tiverkar tygöverdrag ti bistoar. På en timme måste hon hinna sy femtio överdrag. Jag trodde adrig att jag skue kunna få ett sådant drömjobb, säger Kavesi. Text: Conny Sjöberg Foto: Hans-Jörgen Ramstedt kavesi, 24 år, ämnar sitt hem i byn Meesi före souppgången och går drygt fem kiometer in ti centra orten Veore, Indien. Kockan sex avgår företagets buss ti fabriken, som igger i utkanten av storstaden Chennai. Hennes skift börjar kockan åtta och sutar fyra på eftermiddagen. Hav sju på kväen är hon tibaka i Veore och någon timme senare når hon hemmet, där hennes man och två pojkar, nio och sju år gama, väntar på henne. För de festa av oss åter det inte som någon drömtivaro men Kavesi tycker att det är fantastiskt bra. Min svärmor tar hand om barnen och nu när jag har en stadig inkomst kan jag sätta dem i en bra skoa. q Indien w Huvudstad: New Dehi. Anta invånare: 1 132 mijoner. Statsskick: Repubik. Medeivsängd: 63,7 år (2008) Språk: Hindi och engeska. Chennai New Dehi I framtiden kanske ti och med i en privatskoa där de får ära sig engeska, förkarar hon och tiägger eende: Kanske någon av dem kan bi äkare eer pois det får vi se. Det var en tre månaders sömnadskurs hos Läkarmissionens okaa partner Hand in Hand som öppnade vägen för Kavesi ti jobbet på fabriken. Min ärare rekommenderade mig ti jobbet, berättar hon stot. Kavesis man är byggnadsarbetare, viket innebär en mycket oregebunden inkomst. En vanig månad tjänar han cirka 400 kronor, viket inte är häften av Kavesis ön på fabriken. Jag trodde adrig att jag skue få ära mig ett yrke och tjäna pengar, säger Kavesi. i byn jobbade hon förut ute på fäten iband, som dagönare åt en storbonde. Lönen var fyra kronor per dag. Det märks att Kavesis man Raghunathan är genuint gad över hustruns jobb på fabriken, trots att hon är borta en så stor de av dygnet. I ett mansdominerat samhäe som det indiska är det inte sjävkart att maken tiåter att hustrun arbetar utanför hemmet trots att pengarna behövs. Men det känns tryggt att hon åker speciabuss ti och från jobbet, påpekar han. s Kavesi och maken Raghunathan. 18 Svenska Journaen
Bästa service och fygpris! För dig som arbetar för utvecking, mission och bistånd. Enket, tryggt och säkert! Vi är Sveriges edande resebyrå på biståndsresor! Teefon: 0140-37 50 00 - info@tranas-resebyra.se - www.tranas-resebyra.se RAPTIM SPECIALPRIS BARA HOS OSS! Resor med unika uppeveser! Rundresa i Israe 7-15/11 Fyg och buss. Vi bor i Natanya, vid Genesarets sjö, i Jerusaem och vid Döda Havet. Vandringsresa ti Ramsau i Österrike 9-18/9 Häriga vandringar b.a. på gaciär. Cyka runt Bodensjön 26/6-4/7 Vi cykar i vacker natur fem dagar genom tre änder. Grupp & Speciaresor, Box 46, 573 21 Tranås Te 0140-31 16 10 www.ingmerthsbuss.se Ring för information och program om resorna eer se hemsida!
kortom... Nu är oggan utbytt s Läkarmissionens nya ogotype en utsträckt hand syns at mer. Nu har den gama skyten vid kontoret på Siktgatan i Väingby ersatts av den nya symboen. En utsträckt hand kännetecknar det som är Läkarmissionens styrka att hjäpen når fram, berättar Mattias Fyborg på rekam byrån Fätman& Mamén/Jack Russe, som kom med idén ti den nya symboen. Styresen för Marknadsföreningen i Värmand har nominerat Läkarmissionens rekamfim ti Gudvargen. Läkarmissionens inspirationsfim nominerad ti bästa rekamfim s Läkarmissionens inspirationsfim ti Egen Insaming har nominerats ti Gudvargen för bästa rekamfim. Det är Styresen för marknadsföreningen i Värmand ISRAEL HÖSTENS STORA RESA 29 okt - 7 nov Tiva: 2 x-tra dgr som varje år anordnar Gudvargen där oika typer av marknadsföringsinsatser yfts fram. Rekambyrån Spenat i Karstad har gjort rekamfimen för Boka nu! Ledare: Sångarpastorn Danie Vikund, Göran Duveskog ( med över 100 resor ti Israe) evangeist/pastor Johannes Amritzer. Vårens resor ti Israe 25/4-4/5 Israe från Gaién ti Eiat Birger Skogund & Göran Duveskog 6 p 3-10 maj Stor resa med Kana 10 4 p Kje & Gunia Lindstedt, Börje & Lennart 28 maj - 6 juni med Ashram 6 p Vi du boka egen gruppresa ti Israe? - vi hjäper Dig! info@duvres.se Läkarmissionens räkning. Gaan går av stapen den 18 mars i Karstad och cirka 600 personer beräknas deta. Vi håer aa tummar. - det storsagna resmået Höstens resor ti Israe panera nu! 19-28 okt. Rundresa med Car-Erik Sahberg Övriga Israeresor: 19/9, 22/9 fut, 28/9, 14/10, 18/10, 1/11, 3/11 fut, 7/11. Se info www.duvres.se ÖVRIGA RESMÅL; Turkiet 29 apri - 8 maj 2p Car-Erik och Overa Sahberg Tunisen 23 sept - 1 okt Må bra resa A Barker Grekand 24 sept. - 2 okt. med David Duveskog Boka onine www.duvr.duvres es.se Bestä program 0278-160 05 info@duvres.se Nu har den gama skyten vid kontoret i Väingby ersatts av den nya symboen. Antikveckan yckad satsning s Läkarmissionens second hand-affär i Väingby hade en antikvecka i februari. Butiken var fuproppad med samarporsin, värdefut gas, gama möber, gudoch siversmycken. Saker som egentigen atid säjs där. Men vi pockar undan någonting varje vecka och spar ti våra antikveckor, berättar butikens föreståndare, Soveig Vain. Och intresset är extra stort under antikveckorna. Butiken fick in mer än dubbet så mycket pengar som en vanig vecka. Skänk aktieutdening skattefritt s Om du får aktieutdening kan den skänkas skattefritt ti Läkarmissionen. Då du sipper kapitaskatt kan gåvans beopp öka avsevärt. Detta gäer privatpersoner med aktier och fonder. Ägare i icke börsnoterade boag eer fåmansboag kan på samma sätt ge en skattefri gåva ti Läkarmissionen. Ti samma kostnad för givaren kan gåvans beopp öka med minst en hav gång. I vissa fa kan den bi närmare två och en havgång ti. Läs mer på akarmissionen.se Nytt spännande samarbete s Läkarmissionen har inett ett nytt spännande samarbete med Mäkarringen i Väingby/ Hässeby. Det är ett piotprojekt med ett okakontor. foto: scanpix Lokakontoret i Väingby/ Hässeby har vat att stödja Läkarmissionens hjäp arbete med 500 kronor för varje såd bostad ett bidrag ifrån deras arvode. Mäkarringen gör detta med devisen Vi hjäper dig, så hjäper du andra. 20 Svenska Journaen
Såd i 18000 ex Andighet - Lars Åke Lundberg Efterfrågad - nu finns den! En stor iten bok Författaren Torgny Karnstedt Pris 80 kr + frakt (10% rabatt vid 10 ex eer fer) Bestä: Instant Book - info@instantbook.se 08-651 39 70 Box 49109 100 28 Stockhom www.instantbook.se JOHANNESGÅRDEN Kurs- och konferensgård. God mijö för retreater. Aa väkomna Johannesgården, Katosk stiftsgård Trobärsvägen 16, 426 55 Västra Fröunda Te 031 709 64 80 www.johannesgarden.net Sticka, virka och dela med dig! Anna Braw, känd från de popuära böckerna i Kyrkkaffeserien, säpper nu en serie stick- och virkböcker. Här hittar du massor av beskrivningar på smarta, enka saker, jämte bider och berätteser om människor som dear med sig av ite värme ti behövande både hemma och ångt borta. Köp i din bokhande eer på www.ibris.se
Fokus /övergivna barn 22 Nya Svenska Journaen
GE BARN EN FAMILJ Aa barn har rätt ti en famij. Därför startade man i Sydafrika den yckade metoden Ge ett barn en famij som värvat fosterförädrar ti många av andets övergivna barn. Får barnen ett hem har de stora chanser att bi bra, fungerande människor som vuxna, säger Monica Woodhouse som driver centret Pace of Restoration som startat verksamheten. Text: Eva Nordenstam Foto: Toreif Svensson och inda kemner >> Nya Svenska Journaen 23
Fokus /övergivna barn >> Monica Woodhouse Det handar om att människor ska vija öppna sina hem för barn som behöver kärek. 24 Nya Svenska Journaen
Läkarmissionen arbetar inom tre huvudområden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Socia omsorg handar ti stor de om att hjäpa barn, men behoven ser vädigt oika ut. I Ukraina stöder Läkarmissionen band annat ett fritidshem dit utsatta barn kan gå efter skoan och äsa äxor, duscha och tvätta käder. I Moçambique finns skostipendier för barn från fattiga famijer. Men iband räcker det inte med äxäsning och hjäp ti skogång. Förädraösa eer övergivna barn behöver så mycket mer. Pace of Restoration är ett center för utsatta barn som Läkarmissionen stöder och som igger i Margate på Sydafrikas östkust. Centret har ång erfarenhet av att ta hand om övergivna barn och jobbar efter en mode som de kaar Ge ett barn en famij. Den har fått stor uppmärksamhet både nationet i Sydafrika och i andra afrikanska änder. Tanken är att barn inte ska växa upp på ett barnhem eer en institution utan i så famijeika förhåanden som möjigt, ett förhåningssätt som Läkarmissionen jobbar efter i aa insatser riktade mot barn. Vi menar att ett barnhem eer en institution måste vara det absout sista aternativet, säger Monica Woodhouse som tisammans med sin man Basi eder arbetet på Pace of Restoration. Anedningarna ti det här sättet att tänka är fera. Att vara barnhemsbarn innebär ofta ett stigma och den dag ett barn fyer 18 år stängs dörren ti barnhemmet och barnet ska vara redo att kara sig sjäv. Ofta fungerar det mycket dåigt. Att växa upp i en famij innebär en het annan trygghet. Bara att se hur en famij fungerar i vardagen eer ära sig vika syssor som behöver göras ger en bra grund för framtiden. Att hitta fosterfamijer är därför en stor och viktig de av arbetet på Pace of Restoration. Det handar om att människor ska vija öppna sina hem för barn som behöver kärek, säger Monica. Ti centret kommer barn i aa ådrar. Någon hittades nyfödd på trappan, andra bir övergivna på sjukhus eer hittas på en amän pats. Våd i nära reationer är ett av Sydafrikas stora probem och det händer att barn rymmer från en pappa eer styvpappa som misshandar dem. Barn kan också bi förädraösa på grund av aids eer andra sjukdomar. Det är ju jobbiga barn som kommer hit. Vissa är vädigt utåt. Andra är tysta och snäa när de kommer. Men det är ingen måsättning med snäa barn. När de har gått i terapi ett tag får de tag i sina känsor, fakta / ge ett barn en famij s I september 2009 var Läkarmissionen en av huvudsponsorerna tisammans med Unicef i en konferens om Famijebaserad vård i Nairobi, Kenya. Det var den första konferensen i Afrika om detta viktiga ämne och gensvaret bev stort. Representanter från över 40 änder detog. Monica Woodhouse som eder arbetet på Pace of Restoration var en av huvudtaarna och fera änder visade intresse för att jobba på iknande sätt. Ge ett barn en famij-metoden kommer först att impementeras i Namibia. Sedan står Kenya, Uganda och Etiopien på tur. och då brukar det bi mer hyss och mer iv runt dem, säger Monica. Aa barn får hjäp i ekterapi. De som har förorat sina förädrar får göra minnesådor och de barn som har aids eer andra sjukdomar får mediciner och sjukvård. Syskon hås ihop så ångt det är möjigt. Vissa barn har tagit vuxenansvar för syskon och vårdat sin sjuka mamma fast de bara är sju år gama. De vågar inte ämna sina småsyskon på småbarnsavdeningen när de kommer hit. De itar inte på att vi kan ta hand om dem utan går hea tiden och tittar att iasyster eer iebror har det bra. De barnen brukar inte heer kunna eka. De sitter i terapirummet som är fut med oika eksaker och eker piktskydigast för att de förstår att det förväntas av dem. Men efter ett tag, när de itar på oss, förändras det och vi kan se att barnen börjar eka spontant och på riktigt, berättar Monica. På centret pratar personaen hea tiden i termerna att barnen ska få komma ti en famij, att Pace of Restoration bara är en meanstation. Det brukar ta mean 6 och 9 månader för ett barn att komma ti en ny famij. Barnen ängtar efter famijer. Även om den materiea standarden är högre på centret här, så vi barnen få en famij och bi äskade av en föräder. Sjäv har Monica och Basi både bioogiska och adopterade barn och många andra som arbetar på centret har också tagit fosterbarn. Det underättar i rekryteringen av nya famijer, >> Svenska Journaen 25
Fokus /övergivna barn >> att det inte är så märkvärdigt det här med fosterbarn. Samtidigt krävs det mycket undervisning för dem som vi bi fosterförädrar. Hur tar vi emot ett traumatiserat barn med ett annat efternamn än vårt? Fosterförädrarna får gå en kurs där det ges mycket tid att refektera över sitt eget iv. Det är popuära men krävande kurser. För många är det första gången de ser på sin egen barndom och hur de har fostrat de egna barnen. Många säger att de skue ha veat gå den kursen när de bev förädrar för första gången, berättar Monica Woodhouse. För den stora majoriteten av fosterförädrar har egna barn. Många har ti och med barnbarn. Vissa tar hand om barnbarnen på hetid, när deras Pretoria egna vuxna barn har dött i aids, men Margate tvekar ändå inte att öppna sina hem för ett fosterbarn. Både famijer från stad och andsbygd anmäer sig och det är både medekass, fattiga och rika. Famijerna får komma med önskemå om åder, kön och om de kan tänka sig ett barn med hiv. Det är fantastiskt att famijer även tar barn som de vet har aids och som de riskerar att snart förora. De ara festa fosterfamijer är dock fattiga och från Pace of Restoration kontroeras noga att famijerna inte bara är ute efter extra arbetskraft utan att barnen ska få gå i skoa. Vi gör besök i famijerna och erbjuder stödgrupper fera år efter att de har tagit ett fosterbarn. Det finns inga pengar att tjäna på att ta emot ett barn, men famijerna erbjuds en ekoogisk odingskurs där de får möjighet att öka utkomsten från sina odingar. De kan också få ett par säckar med begagnade käder att säja vidare, som en starthjäp. För ett fosterbarn innebär ytterigare en mun att mätta för en redan fattig famij. Att det går så bra att hitta fosterfamijer tror Monica Woodhouse beror på att det igger i den sydafrikanska kuturen att ta hand om varandras barn. Zuufoket har ett ord för det, ubunto, som handar om att dina 26 Svenska Journaen