Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01. Reviderad av Styrelsen för utbildning 2007-06-20.
Sida 2 / 6 Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet, 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS) Programkod: FOVET Beslut om inrättande Utbildningsplanen är godkänd av Programnämnden för folkhälsovetenskap och fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01. Reviderad av Styrelsen för utbildning 2007-06-20 avseende övergångsbestämmelser. Revideringen avser studenter som läser enligt denna utbildningsplan och som höstterminen 2007 börjar termin två eller högre. Övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan har prövats och reviderats mot de nya bestämmelserna i högskoleförordningen med avseende på nivå, högskolepoäng, huvudområde och examensbeskrivning. Kurser inom programmet som startar efter 1 juli 2007 är fastställda enligt de nya bestämmelserna. Utbildningen uppfyller de nya kraven i högskoleförordningens bilaga 2 (examensordningen) för angiven generell examen. För övergångsbestämmelser vid studieuppehåll och återupptag hänvisas till beslut fattat av Styrelsen för utbildning 2007-06-15 (2793/07-300). Mål för grundläggande högskoleutbildning (enligt högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9 första stycket) Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området 2
Sida 3 / 6 Mål för folkhälsovetenskapsprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet syftar till att förbereda studenten för forskning inom ämnet folkhälsovetenskap respektive ett självständigt yrkesarbete inom något av följande verksamhetsområden: - inom primär- och landstingskommunal, privat eller statlig verksamhet planera, samordna, genomföra och utvärdera hälsofrämjande arbete på grupp- eller samhällsnivå, - inom regional, nationell och internationell samhällsmedicinsk och hälsopolitisk verksamhet kunna analysera och tolka hälsoutveckling och hälsosystem med avseende på effektivitet och jämlikhet samt kunna sammanställa och värdera internationell forskning inom området, - inom hälso- och sjukvården utifrån ett specificerat befolkningsansvar analysera behov av förebyggande hälso- och sjukvård och föreslå åtgärder baserade på epidemiologiska, medicinska, etiska och hälsoekonomiska underlag. Studenten skall efter avslutad utbildning ha förvärvat: - färdigheter att beskriva och analysera hälsoutveckling, sjukdomsmönster och dess bestämningsfaktorer och konsekvenser i en befolkning, - kännedom om folksjukdomarnas förekomst och viktigaste orsaker nationellt och internationellt, - färdigheter i att använda relevanta kvalitativa metoder vid analys av orsaker till sjukdomar och vid utvärdering av preventiva åtgärder, - färdigheter att med epidemiologisk teori och metod analysera samband mellan sjukdomar och deras orsaker respektive konsekvenser och att kritiskt värdera denna typ av kunskap, - en förmåga att vetenskapligt värdera vilka metoder som är effektivast för att förebygga folksjukdomar på grupp- och samhällsnivå, - färdigheter att utforma, genomföra och utvärdera sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande program, - färdigheter att bedöma konsekvenser för folkhälsan av åtgärder inom olika samhällsektorer som direkt eller indirekt påverkar folksjukdomarna dess orsaker och konsekvenser, - färdigheter att genomföra och värdera hälsoekonomiska analyser av hälsooch sjukvårdsinsatser, - färdigheter att kunna analysera behov, efterfrågan, utbud och konsumtion av hälso- och sjukvård i en befolkning, - färdighet att analysera olika sjukvårdssystem med avseende på finansiering och styrning och att kunna redogöra för olika huvudtyper av finansiering och organisation av internationella sjukvårdsystem, - kunna redogöra för etiska, medicinska och ekonomiska kriterier för prioritering inom hälsopolitik och sjukvård. Beskrivning av huvudämnet Med folkhälsovetenskap (eng. Public Health Sciences) avses det tvärvetenskapliga område som studerar samhällsstrukturens, miljöns, arbetslivets, sjukvårdssystemets och levnadsvanornas betydelse för befolkningens hälsa. Utbildningen i folkhälsovetenskap syftar till att ge en vetenskaplig grund för folkhälsoarbete och hälso- och sjukvårdsadministration. 3
Sida 4 / 6 Folkhälsovetenskapsutbildningen vid KI omfattar tre huvudområden: Analys av sjukdomar och sjukdomsorsaker, metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och analys av hälso- och sjukvårdens organisation och arbetsformer av betydelse för det förebyggande arbetet. Huvudsakligt innehåll och uppläggning Under de tre första terminerna ges en översikt av ämnesområdets olika delområden med betoning på ämnesområdets tvärvetenskapliga karaktär. Orsaker till de stora epidemiska sjukdomarna och globala skillnader i hälsa analyseras. Sjukdomsläran betonar de folksjukdomar som innebär en stor belastning på samhället inklusive sjukvården. Modernt folkhälsoarbete presenteras. Stor vikt läggs vid ett kunskapskritiskt förhållningssätt med exempel från vetenskapligt utvärderade åtgärder. Övningar används för att introducera olika metoder för att beräkna skillnader i hälsa och riskfaktorer mellan grupper och befolkningar. Exempel på vetenskapligt utvärderade sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder analyseras. Samhällsanalytiska modeller används för att lyfta fram hälsopolitik, lagstiftning och olika organisationers ansvar och delaktighet. Realistiska övningar genomförs för att träna studenterna i att planera och utvärdera åtgärder i en kommun. Under termin fyra och fem kan studenten välja kurser om totalt 40 poäng (60 högskolepoäng) inom ett urval av ämnesområden som ger en tvärvetenskaplig förstärkning till exempel inom näringslära, statsvetenskap, miljövetenskap, statistik, sociologi, etnologi och nationalekonomi. Det är möjligt att tillgodoräkna sig kurser inom andra ämnen efter godkännande av programnämnden/motsvarande. Möjlighet ges också att läsa kurser vid utländskt universitet. Under termin sex ges kurser i både kvantitativa och kvalitativa metoder som stöd för uppsatsarbetet på C-nivå. Ingående kurser Kurser inom huvudämnet folkhälsovetenskap Nivå 1-20 poäng (A-nivå) Folkhälsovetenskap I, 20 poäng (30 högskolepoäng) Folkhälsovetenskap II, 20 poäng (30 högskolepoäng) Nivå 21 40 poäng (B-nivå) Folkhälsovetenskap III, 20 poäng (30 högskolepoäng) Nivå 41-60 poäng (C-nivå ) Folkhälsovetenskap IV, 10 poäng (15 högskolepoäng) Examensarbete, 10 poäng (15 högskolepoäng) 4
Kurser inom övriga ämnen: Exempel på valbara kurser som kan läsas termin 4 och 5: Nationalekonomi, 40 poäng (60 högskolepoäng) Etnologi - inriktning kulturell mångfald, 40 poäng (60 högskolepoäng) Sociologi, 40 poäng (60 högskolepoäng) Statsvetenskap, 40 poäng (60 högskolepoäng) Global utveckling, 40 poäng (60 högskolepoäng) Genusvetenskap, 40 poäng (60 högskolepoäng) Statistiska metoder, 10 poäng (15 högskolepoäng) Näringslära, 20 poäng (30 högskolepoäng) Socialmedicin, 20 poäng (30 högskolepoäng) Miljömedicin, 20 poäng (30 högskolepoäng) Reservation för eventuella förändringar i kursutbudet för termin 4 och 5. Särskilda förkunskaper Utöver grundläggande behörighet krävs särskild behörighet. Som särskild behörighet gäller: Matematik C Engelska B Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till termin 3 krävs: - 30 poäng (45 högskolepoäng) från termin 1-2. För tillträde till termin 6 krävs: - samtliga kurser godkända från termin 1-4 samt 15 poäng (22,5 högskolepoäng) från termin 5. För studenter som inte uppfyller tillträdeskraven sker planering av fortsatta studier i samråd mellan student och studievägledare alternativt lärare/studierektor. Betygsgrader Betygsgraderna godkänd och underkänd används. Examen Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis. Examensbenämning Medicine kandidatexamen i folkhälsovetenskap (Bachelor of Medical Science in Public Health) DNR Sida 5 / 6 5
Sida 6 / 6 Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker i enlighet med vad som framgår av Högskoleförordningen (1993:100) samt KI:s studenträttsliga regler. Övrigt Delar av programmet kan komma att ges på engelska vilket specificeras i respektive kursplan. Under de olika terminerna uppmuntras studentutbyte mellan olika länder. 6