Idéhistoria B för Humanistiskt samhällsprogram History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH006 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humaniora Programtillhörighet: Kursen ingår i programutbildningen, Humanistiskt samhällsprogram. 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2007-11-20 att gälla från 2008-01-01. Kursplanen har reviderats 2009-11-20 och 2010-12-09. 2. Innehåll Kursen består av ett antal fördjupande och problematiserande teman samt en orientering i idéhistorisk metod. Under kursens moment kommer de studerande att vid seminarier, fördjupningsarbeten, presentationer och under författandet av en begränsad vetenskaplig uppsats utveckla praktiska färdigheter i textanalys, informationssökning, vetenskaplig framställning och vetenskapligt skrivande. Sammantaget avser kursen att ge studenterna fördjupade idéhistoriska kunskaper, samt förmåga att urskilja, genomföra och förmedla begränsade idéhistoriska presentations- och forskningsuppgifter. Moment 1. Fördjupning i vald epok (7,5 hp) I detta moment fördjupar sig studenterna i en vald epok. Vilken epok momentet inriktas mot kan variera från termin till termin. Både utifrån källtexter, skilda tolkningar av dessa texter samt översiktliga beskrivningar av den
aktuella tiden fördjupas och problematiseras bilden av epoken. Upplägget av undervisningen avser härigenom att ge studenterna utvecklade färdigheter i att analysera källtexter och förhålla dessa till olika infallsvinklar. - ha en fördjupad och problematiserad kunskap om idélivet under någon epok, - kunna analysera och jämföra källtexter med olika tolkningar av densamma, - kunna analysera en längre källtext och aktivt relatera den till olika tolkningar och beskrivningar av samtiden. Examination: Momentet examineras genom en skriftlig fördjupningsuppgift. Moment 2. Global och jämförande idéhistoria (7,5 hp) Momentet ägnas åt idéhistorien bortom det västerländska och bidrar med ett jämförande perspektiv till utomeuropeiska kulturers idéhistoria. Vidare behandlas Europas möte med andra kulturer liksom dessa kulturers uppfattning om Europa. Momentet analyserar också globalisering samt framväxten av världsomspännande kulturmönster. - övergripande kunna beskriva den västerländska idéhistorien ur ett jämförande perspektiv, - ha kännedom om hur uppfattningar och föreställningar interagerar i möten mellan Europa och andra kulturer, - ha kännedom om globaliseringsbegreppet samt framväxten av världsomspännande kulturmönster. Examination: Momentet examineras genom skriftlig tentamen. Moment 3. Medier, teknik och idéer (7,5 hp) I momentet diskuteras hur nya tekniker för kommunikation och information, såsom skriften, boktrycket och senare elektroniska medier, påverkat förutsättningarna för id åelivet i synnerhet samt kultur och samhällsliv i allmänhet. Under momentets gång skall studenterna också själva hålla i seminarieövningar och en mindre presentation. Avsikten är att därigenom få studenterna att bli medvetna om kommunikation och seminariekultur, samt teknikens betydelse för vetenskaplig framställning.
ha en fördjupad och problematiserad kunskap om förhållandet mellan medier, teknik och idéer under historien, kunna hålla i mindre seminarieövningar, kunna hålla en mindre presentation Examination: Momentet examineras genom aktivt deltagande på seminarier, där studenterna får till uppgift att leda olika delar, samt att var och en håller en mindre presentation. Moment 4. Idéhistoriskt vetenskapligt skrivande (7,5 hp) Momentet behandlar vetenskapligt skrivande och under momentet författas en enkel vetenskaplig uppsats. Momentet skall ge studenterna grundläggande färdigheter i att formulera en avgränsad idéhistorisk undersökningsfråga samt förmåga att söka och bearbeta källmaterial för att kunna besvara frågan. Studenterna skall vidare genom övningar lära sig tänka igenom sin skrivprocess och bli införstådda i olika framställningssätt och språkbruk, samt ta del av de formella aspekter som gäller för en vetenskaplig uppsats. Avslutningsvis skall studenterna få presentera och granska varandras arbeten i seminarieform. - kunna formulera en avgränsad undersökningsfråga och söka svar på densamma, - kunna presentera resultaten i en vetenskaplig uppsats, - ha medvetenhet om skrivprocessens och språkbrukets betydelse för vetenskaplig framställning, - ha kunskap om vilka formalia som gäller för en vetenskaplig uppsats, - kunna granska och värdera medstudenters arbeten. Examination: Genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar samt i form av en uppsats som seminariebehandlas. 3. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: - ha fördjupade kunskaper om vetenskapens, världsbildens och livsåskådningarnas historia, - ha stärkt sin förmåga till självständig kritisk bearbetning av idé- och lärdomshistoriskt primärmaterial, - ha kunskap om hur man söker information för att besvara ett forskningsproblem, - ha utvecklat sin förmåga att formulera och avgränsa forskningsproblem,
- ha förmåga att värdera och presentera vetenskapliga resultat. 4. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Idéhistoria A, 30 hp, eller motsvarande. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen består huvudsakligen av lärarledda gruppdiskussioner och seminarie-övningar, problembaserade grupp- och självstudieuppgifter samt handledning. Uppsatsmomentet, moment 4, sker under handledning av lärare utsedda vid institutionen. 6. Examination Examinationen på momenten sker fortlöpande inom ramen för undervisningen och förutsätter aktivt deltagande i gruppdiskussionerna samt redovisning av utdelade individuella arbetsuppgifter. Examinationen kan vara både muntlig och skriftlig. Moment 4 redovisas i form av en uppsats samt genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar. Deltagande i seminarieövningarna är obligatoriskt och innebär bl a att den studerande skall åta sig att opponera på andra seminariemedlemmars uppsatser. För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning till detta. Uppsatsmoment examineras normalt en gång per läsår. Varje prov bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 22,5 högskolepoäng. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. 7. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
8. Kurslitteratur (2010-12-15) Moment 1 Shelley, Mary, Frankenstein; or the Modern Prometheus (valfri upplaga, originalutgåva 1818). Ytterligare litteratur tillkommer. Moment 2 Ambjörnsson, Ronny, Öst och västa: Tankar om Europa mellan Asien och Amerika (Stockholm, 1994), 13 30, valda delar. Utgången från förlaget. Aruzi Nizami, Fyra skrifter, i översättning av Ashk Dahlén (Lund, 2010), valda delar. Aspelin, Gunnar, Vägarnas möte: Idéhistoriska essäer 1927 1972 (Lund, 1974), 158 177. Aspelin, Gunnar, Världsbilder och livsideal (Lund, 1968), 71 107. Chasteen, John Charles, Latinamerikas historia [2001] (Lund, 2003). Dowden, Richard, Afrika: Framtidens kontinent[2008] (Stockholm, 2010), valda delar. Fazlhashemi, Mohammad, Vems islam?: De kontrastrika muslimerna ( Stockholm, 2008), 309 sidor. Hinduismens heliga skrifter, i urval och översättning av Måns Broo ( Stockholm, 2010) valda delar. Hobson, John M.,Västerlandets österländska ursprung ( Lund, 2007), valda delar. Hägerdal, Hans, Kinas historia (Lund, 2008), valda delar. Vidgade vyer: Globalt perspektiv på idéhistoria, red. Fazlhashemi, Öckerman &Ambjörnsson (Lund, 2000). Utgången på förlaget, säljs via idéhistoria i Umeå. Said, Edward W., Orientalism (Stockholm, 1995), valda delar. Källtexter och artiklar tillkommer. Sammanlagd kurslitteratur ca 1500 sidor. Moment 3 Dewar, James A., The Information Age and the Printing Press: Looking Backward to See Ahead (http://www.rand.org/pubs/papers/2005/p8014.pdf) Eisenstein, Elizabeth, Printing Revolution in Early Modern Europe (Cambridge University Press, 1993 eller senare) Ferguson, Eugene S., The Mind s Eye: Nonverbal Thought in Technology, i: Science, Vol. 197, 26 August 1977. (http://www.sciencemag.org/cgi/reprint/197/4306/827.pdf) Havelock, Eric A., The Muse Learns to Write. Reflections on Orality and Literacy from Antiquity to the Present (Yale University Press, 1986 eller senare) Ong, Walter, Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet (Daidalos, 1991). Källtexter och enstaka artiklar tillkommer. Moment 4 Siv Strömquist, Skrivboken: Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier (Malmö: Gleerup, 2005), 238 s. Lathunden (Stencil) I övrigt: Anges av ansvarig lärare.