Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik
Innehåll 1. Kort historik 2. Samhällets krav 3. Sammansättning och mängd. 4. Fosfor 5. Slamhantering 6. Utsläppsvillkor Avsnitten 1-3 är i huvudsak hämtat från kompendiet
1. Kort historik 1800-talet Sverige: Epedemier, hygienproblem, latriner odör I mitten på 1800 talet var barnadödligheten i Stockholm högst bland ett antal städer i Europa. 1883: Första WC n i Stockholm (WC n uppfanns 1596 av Sr John Harrington), 20 år senare 400 st. Införandet av WC var kontroversiellt: hygien - kretslopp 1930: Stockholm lägsta barndödligheten jämfört med ett antal Europeiska städer. EPOKER 1850-1930 )RONKlOVRHSRNHQ (även brandskydd) 1930- nutid 0LOM VN\GGVHSRNHn Nutid - Kretslopp, hållbarhet, återvinning av näringsämnen...
UTBYGGNAD Tid Problem Åtgärd 1930 Synliga föroreningar Sedimenteringstankar 1950 Låg syrehalt Biologisk rening 1970 Övergödning Kemisk fällning (+Biol) 1990 Marin övergödning Kväverening 00XX Hållbarhet??????
Sammanfattning Dagsläget OBS, avser tätorter
Föroreningspåverkan Avsättningar Grumlighet/missfärgning Syrekonsumption Eutrofiering Giftverkan Anrikning
2. Samhällets krav Drift av miljöfarlig verksamhet (inkl. reningsverk) kräver tillståndav länsstyrelsen - miljöskyddslagen (Koncessionsnämden för miljösydd kan även kopplas in). För ARV: Kontrollprogram övervakas av /lqvvw\uhovhq (stora verk) eller lokala miljöförvaltningen (mindre verk). Egenkontroll - miljörapport Kontrollprogram - provtagning Flödesmätning viktigt!
3. Sammansättning och mängd Avloppsvatten (förorenat vatten från samhället): Spillvatten hushåll industri Dagvatten (regn o smältvatten) Dränvatten (läckage av grundvatten).rpelqhudw ledningssystem: allt vatten i en ledning 'XSOLNDWledningssystem: skilda ledningar för spill- och dagvatten
Föroreningsparametrar Organiskt material (BOD 7, COD) Suspenderat (partikulärt) substans (SS) Anm. betecknas ofta X i engelsk litteratur P och N Fysikalisk sammansättning lösta ämnen suspenderade ämnen Torrsubstans (TS)
Kemisk sammansättning Organiska föroreningsparametrar (summanalyser): Biokemisk syreförbrukning, BOD Kemisk syreförbrukning, COD Glödförlust, GF Totalt organiskt kol, TOC
P: Organiskt (löst och suspenderat) Löst oorganiskt: Ortofosfat Polyfosfat N: Organiskt bundet Oorganiskt: $PPRQLXP Nitrit Nitrat Fosfor och kväve Kjeldahlkväve (Kj-N) : organiskt + ammonium tot-n = Kj-N + NO 2 -N + NO 3 -N
Tyskland ca 150 l/p,d Sverige ca 200 l/p,d USA ca 400 l/p,d Mängder och sammansättning Specifik föroreningsmängd: förorening per ansluten person och dygn personekvivalent (SH) : räkna om industribelastning till motsvarande personbeastning Typisk sammansättning (beror av utspädning bl a) i inkommande vatten: SS 200 mg/l BOD 7 200 mg O 2 /l P 5-7 mg/l N 30 mg/l
4. Fosfor Problem: Utsläpp av fosfor till recipienten ger eutrofiering. Ändlig resurs, bör således återföras till växande grödor. Huvuddelen av fosforen i komunalt avloppsvatten kommer från fekalier och tvättmedel (minskande...). Fosoforkoncentrationen var vid 1940-talet omkring 2-4 mg/l. Under de två följande årtiondena steg koncentrationen kraftigt 10-15 mg/l. Efter införandet av fosfatfria tvättmedel har koncentrationer sjunkit igen (3-7 mg/l)
Flera ersättningspreparat för fosfor (STPP: sodium tripolyphosphate) i tvättmedel har föreslagits inklusive NTA (nitriloacetic acid), och zeoliter. Det finns dock problem: Miljökonsekvenserna av ersättningspreparaten ej kända. En del preparat, t.ex. NTA, kan ej helt avskiljas i reningsverken. Fosforsubstituten kan ge lägre tvätteffekt, minska maskinlivslängd och klädernas livslängd.
5. Slamhantering Komplext problem: Miljökrav Kretslopp, idag återförs cirka 25\% av tillförd P till jordbruket. Acceptans Resursförbrukning, inklusive platsbehov Just nu: bromerade flamskyddsmedel.
Slamhantering, procenttalen avser hantering inom EU Jordbruksanvändning (35\%) Deponering, utfyllnad (40\%) Förbränning (10\%) Tillförsel till havet Övrigt metoder (fisk föda, bränsle, byggnadsmaterial) Seperation av avloppsslam! T ex Krepro-processen från Kemira
Naturvårdsverket delmål YDU: År 2000: Minst 75% av slammet i hållbart kretslopp År 2010: Minst 90% av slammet i hållbart kretslopp Riktlinjer (SFS 1994:2) Ej spridning på betesmark och odlingar av bär, potatis, grönsaker eller frukt. Gränsvärden (dispenser förekommer ) finns för: Metallhalter som redan finns i marken. Slammets innehåll av metaller. Tillförsel (gram/(hektar år).
*Problemet i Uppsala* Slammet från Uppsalas reningsverk har en kopparhalt på ca 1700 mg/(kg TS). Gränsvärdet för slamspridning är 600 mg/(kg TS) Orsak: korrosion av vattenledningar p g a Lågt ph Hög kalciumhalt Hög alkalinitet Nytt vattenverk planeras...
6. Utsläppsvillkor Kraven beror av storlek av verket och plats. Inga generella regler. Typiska krav: Stora ARV (>10 000 pe) : 15 mg tot-n/l 15 mg BOD7/l 0.5 mg tot-p/l Mycket stora ARV (>100 000 pe) med utsläpp i havet från norska gränsen till Norrtälje: 10 mg tot-n/l 15 mg BOD7/l 0.3 mg tot-p/l Små ARV (<10 000 pe) inlandet: 15 mg BOD7/l 0.5 mg tot-p/l