Handlingsprogram för räddningstjänst och säkerhetsarbete

Åmåls kommun -------------------------------------------------------------------------------- Handlingsprogram för räddningstjänst och säkerhetsarbete -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd av Kommunstyrelsen Juni 2012

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 ORDLISTA... 3 SYFTE... 3 MÅLSTYRNING... 3 MÅL... 3 NATIONELLT MÅL, LSO... 3 RÄDDNINGSTJÄNSTENS ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSMÅL... 4 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL... 4 KOMMUNENS RISKER... 4 SAMMANFATTNING AV DEN TOTALA RISKBILDEN... 4 RÄDDNINGSTJÄNSTEN INSATSER... 5 Statistik över insatser... 5 RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION... 5 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD... 5 Kompetenskrav... 6 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 7 LOKALA MÅL FÖR FÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 7 SÄKERHETSMÅL... 7 DEN ENSKILDES SKYLDIGHETER... 7 TILLSYN... 8 TILLSTÅND OCH AVTAL... 8 SAMVERKAN, INFORMATION OCH RÅDGIVNING... 8 RESURSER FÖR DET FÖREBYGGANDE ARBETET... 9 UTBILDNING... 9 RENGÖRING, BRANDSKYDDSKONTROLL OCH EGENSOTNING... 9 OPERATIV VERKSAMHET... 10 STATLIG OCH KOMMUNAL RÄDDNINGSINSATS... 10 LOKALA MÅL FÖR OPERATIV VERKSAMHET... 10 SÄKERHETSMÅL... 10 ORGANISATION VID KOMMUNENS RÄDDNINGSINSATSER... 10 Kompetens, larmtyper och bemanning... 11 Beredskapsstyrkor... 12 LEDNINGSORGANISATION VID RÄDDNINGSINSATSER... 12 Normal insats... 12 Större insats... 13 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA (UNDER NORMALA OMSTÄNDIGHETER)... 13 OLYCKSUTREDNING OCH INSATSUPPFÖLJNING... 16 ALARMERING OCH KOMMUNIKATION... 16 SAMVERKAN... 17 ÖVRIGA UPPDRAG... 17 SLÄCKVATTEN... 17 KOMMUNALT VATTEN... 18 KOMMUNALT SÄKERHETSARBETE... 19 LOKALA MÅL FÖR SÄKERHETSVERKSAMHET... 19 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSARBETE... 19 ORGANISATIONEN... 20 UTBILDNING, ÖVNING OCH ANSVAR... 20 UNDERHÅLL AV PLANER... 20 STATLIGA MEDEL... 20 2

Inledning Ordlista IL Insatsledare LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor LEH Lag (2006:544 ) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap PBL Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) RC Räddningschef RCB Räddningschef i beredskap RIB-utbildning MSB:s utbildning för Räddningsman i beredskap Räddningsman Tidigare räddningsman/brandman deltid SBA Systematiskt brandskyddsarbete SL Styrkeledare SRVFS Statens Räddningsverks föreskrift Säk.sam Säkerhetssamordnare Syfte Handlingsprogrammet är ett politiskt styrdokument som är fastställt av kommunfullmäktige. Detta program ska tydliggöra den grundläggande politiska inriktningen, målen och ramarna för räddningstjänsten under den aktuella mandatperioden. Målstyrning Kommunens räddningstjänst styrs övergripande av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor och där i uppsatta nationella mål. Därtill ska kommunfullmäktige anta ett nytt handlingsprogram inför varje ny mandatperiod. Detta dokument är det lokala styrdokumentet för räddningstjänstens verksamhet i Åmåls kommun. Mål Nationellt mål, LSO Riket 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunen 3 kap 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 1 kap 6 Kommunerna och de statliga myndigheterna som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. 3

Räddningstjänstens övergripande verksamhetsmål Räddningstjänsten ska verka för skydd mot olyckor att förebygga och minska sannolikheten för olyckor samt, i händelse av olyckor, minska konsekvenserna av dessa. Kommunen ska upprätthålla en effektiv utryckningsorganisation med hög teknisk standard och därtill lämplig kompetens. Räddningstjänsten ska ta miljöhänsyn i verksamheten så att miljöbelastningen blir så liten som möjligt. Säkerhets- och prestationsmål Säkerhets- och prestations mål ska finnas specificerade i organisationens olika funktionsenheter. Dessa mål ska vara mätbara och en utvärdering ska ske i samband med uppdatering av handlingsplanen inför nästa mandatperiod. Kommunens risker Sammanfattning av den totala riskbilden Eftersom riskerna i ett modernt samhälle ständigt förändras kommer kontinuerligt inventering och analys av riskerna att pågå så att skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet i kommunen ska kunna förändras i takt med samhällets utveckling. Några områden och verksamheter som identifieras att vara eller inneha risker i kommunen är: Vägtrafikrelaterade risker (farligt gods, trafikolyckor) Järnväg med person- och farligt godstransport Gasolanläggningar Miljöhanterings- och kemiföretag Stadskärna bestående av gamla träbyggnader o Snabba brandförlopp o Stor spridningsrisk Översvämningar o Vänern/vattendrag o Skyfall Större samlingslokaler Vård- och skolbyggnader Hotell, vandrarhem och pensionat Stor mängd vattendrag, fritidsbåtar Turism o Drunkningstillbud o Utslagen infrastruktur, el, IT osv Bensinstationer i tätorten Dammhaveri Skogsbrand Vänern o Utsläpp farligt ämne 4

Kommunens olika verksamheter ska i sina respektive verksamhetsplaner ha rutiner för sitt förebyggande säkerhetsarbete samt hur man tar hand om eventuella kriser. I möjligaste mån ska verksamheterna bedrivas i samma omfattning och former som i normala förhållanden och problemen lösas lokalt. Dock kan en övergång till en krisledningsorganisation krävas. Denna organisation finns beskriven i detalj i kommunens ledningsplan. Kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys sammanställer sedan kommunens risker. Räddningstjänsten insatser Statistik över insatser Antalet insatser (registrerade hos MSB) är de senaste fem åren cirka 165 stycken per år, se tabell nedan. Utöver detta tillkommer andra uppdrag som rings in till brandstationen eller till jourhavande insatsledare. Händelse 2006 2007 2008 2009 2010 Brand i byggnad 20 17 27 20 22 Brand ej i byggnad 15 20 18 10 17 Trafikolycka 27 25 25 22 39 Utsläpp farligt ämne 2 6 7 4 7 Drunkningstillbud 1 2 4 2 0 Nödställd person 1 3 2 3 7 Djurlivräddning 2 2 3 2 0 Översvämning/vattenskada 8 3 1 3 4 Annan väderrelaterad händelse 1 3 0 0 0 Automatlarm ej brand 66 57 63 49 58 Automatlarm förmodad brand 10 10 8 5 9 Hjälp till ambulans 5 1 3 5 6 Övrigt 23 5 11 5 14 Totalt antal insatser per år 181 154 172 130 183 Kommunen har historiskt sett legat högt i statistiken gällande dödsfall i vägtrafiken. Denna siffra har minskat de senaste åren, men döda per 100 000 ligger fortsatt relativt högt, både i jämförelse med länet och med riket. Från och med 2011 startas så kallad IVPA-verksamhet (i väntan på ambulans) och detta kommer att medföra ett ökat antal larm i organisationen, uppskattningsvis cirka 40-50 larm per år. Räddningstjänstens organisation Organisationens uppbyggnad Räddningstjänstens dagtidsorganisation ska bestå av en räddningschef tillika säkerhetssamordnare, två ställföreträdande räddningschefer, varav en är tillika stf säkerhetssamordnare. Utöver detta ska det finnas en heltidsanställd räddningsman samt en administratör. Vidare ska enheten vara uppdelad i följande funktionsenheter: - Förebyggande enhet - Operativ enhet - Säkerhetsarbete 5

Enheternas detaljerade verksamhet ska presenteras i deras respektive verksamhetsplan. Ansvarig för enheten ska upprätta denna plan samt revidera densamma årligen. Deltidsorganisationen ska vara uppbyggd av fyra jourgrupper med en styrkeledare samt sex räddningsmän i varje grupp. Kompetenskrav Räddningstjänsten skall ha lägst kompetens som redovisas i tabellen nedan. Antal Befattning Kompetenskrav Anm. 1 RC Brandingenjör Brandmästare med Räddningsverkets utbildning i förebyggande åtgärder. Räddningsledare A och räddningsledning B samt tillsyn A. 2 Stf RC Brandingenjör Brandmästare med Räddningsverkets utbildning i förebyggande åtgärder. 1 Heltidsanställd räddningsman Räddningsledare A och räddningsledning B samt tillsyn A. SMO, RiB 6

Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten ska samverka med kommunens förvaltningar och näringsliv i deras arbete med skydd mot olyckor och verka för att brandskyddet i byggprocessen beaktas vid om- och tillbyggnader samt nybyggnation. Samverkan ska dessutom ske med andra kommuner, organisationer och statliga myndigheter. Arbetsuppgifter för räddningstjänstens förebyggande enhet: Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor Tillsyn enligt Lagen om brandfarlig och explosiva varor Tillståndshantering för ärenden gällande brandfarlig och explosiv vara Information och rådgivning Deltagande i övriga projektgrupper i kommunen, t.ex. ÖP (översiktsplan) mm. Genomföra utbildningar Automatlarmshantering, avtal, uppföljning mm Ansökan om tillstånd till egensotning Förelägganden Remissinstans för bygglov, planer, polismyndigheten, offentlig tillställning, socialnämnden (alkoholtillstånd), övrigt. En årlig verksamhetsplan för tillsynsverksamheten ska upprättas. Lokala mål för förebyggande verksamhet Räddningstjänsten i Åmål ska aktivt arbeta med processen att förebygga och minska konsekvenserna av olyckor på olika nivåer i samhället. Detta arbete ska ske på ett kundorienterat och tydligt sätt. Den förebyggande verksamheten vid Åmåls räddningstjänst ska ha en allmän inriktning mot fastighetsägares och nyttjanderättshavares skyldighet att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Kommunens ambition är att genom rådgivning, utbildning och andra kampanjer ge alla som bor och/eller verkar i Åmåls kommun en bättre möjlighet att delta i det förebyggande arbetet, och därigenom medverka till att skapa en tryggare och säkrare miljö. Säkerhetsmål Skador på människors liv och hälsa, egendom och på miljön till följd av brand och andra olyckor ska minska. Den enskildes skyldigheter Det primära ansvaret för brandskyddet ligger på ägaren/nyttjanderättshavaren för ett objekt, detta enligt LSO. För att uppfylla ansvaret måste ägaren bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta arbete ska vara såväl organisatoriskt som byggnadstekniskt. Arbetet ska dokumenteras och en kortfattad sammanställning av dokumentationen ska alltid finnas. Denna ska i vissa fall lämnas till räddningstjänsten och när detta är nödvändigt, ske i enlighet med SRVFS 2003:10 och i andra fall i samråd mellan verksamheten och räddningstjänsten. 7

Tillsyn Räddningstjänsten utövar tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) och lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE 2010:1011). Förutom kontroll av det systematiska brandskyddet kan tillsynen omfatta kontroll av andra förebyggande åtgärder enligt dessa lagstiftningar. En plan för tillsynsarbetet ska finnas i den årliga verksamhetsplanen. Vad som styr hur ofta tillsyn sker på olika objekt baseras på objektets riskbild samt kvalitén på det systematiska brandskyddet. Bedömningen baseras på kommunens erfarenheter från tidigare brandsyner/tillsyner, samt den överblick över tillsynsobjekten som räddningstjänsten besitter. Tillsyn kan även komma att ske avseende byggnader och anläggningar som inte omfattas av skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse. Anläggningar där det finns risk för omfattande personskador vid brand ska prioriteras vid tillsyn. Tillsyn ska även ske gällande andra objekt/områden såsom strandpromenader, hamnar, badplatser etc. Tillsynsförrättare utses av räddningschefen och ska ha en tydlig arbetsinstruktion samt delegation för all myndighetsutövning inom kommunen. Tillsyner ska i möjligaste mån samordnas med kommunens övriga enheter som utför tillsyn, detta för att förenkla för kommunens verksamhetsutövare. Tillsynsarbetet ska planeras med utgångspunkt från objektserfarenhet, värdering av innehållet i skriftliga redogörelser för brandskyddet samt inträffade händelser. För verksamheten ska en årlig tillsynsplan upprättas. Tillstånd och avtal Kommunen har beslutat att tillståndshantering för brandfarliga och explosiva varor ska hanteras av räddningstjänsten i Åmål. Räddningstjänsten hanterar och ansvarar för att avtal gällande automatiska brandlarm skrivs och uppdateras med respektive anläggningsägare. Samverkan, information och rådgivning Samverkansmöten ska ske i utökad grad med andra tillsynsenheter, i enlighet med PBL. Samråd bör ske månadsvis för att kontinuerligt hålla den egna organisationen uppdaterad om pågående ärenden som rör räddningstjänsten. Genom information och rådgivning försöker räddningstjänsten bidra till att minska brand- och olycksskadorna genom att varje enskild individ ökar sin förmåga att utföra de förebyggande åtgärder som förväntas av dem. Uppgifter till allmänheten om eldningsförbud och brandrisk kan fås hos räddningstjänsten eller via kommunens hemsida. Hemsidan ska allmänt vara ett aktivt hjälpmedel för information. Deltidsorganisationen planeras att i utökad grad användas för informationsinsatser i samhället. 8

Under gällande mandatperiod kommer informationsrundor utföras för att förebygga bränder och olyckor i egna hem och fritidsboenden. Detta kommer att ske med start i kommunens ytterområden. Byggnadsteknisk rådgivning av brandskydd är en viktig del i arbetet. Vid byggsamråd med byggherrar och byggnadsnämnden ska räddningstjänsten delta i så stor utsträckning som möjligt för genomgång av brandskyddsdokumentationer i olika byggprojekt. Rådgivning på byggarbetsplatser, riskbedömningar och besvarande av frågor som ställs till räddningstjänsten utgör en viktig del i det förebyggande arbetet och handläggning ska ske skyndsamt. Resurser för det förebyggande arbetet För att Åmåls kommun skall kunna tillhandahålla de arbetsuppgifter som specificerats ovan så ska förebyggande verksamheten ha följande tjänster och kompetens att tillgå. Det ska finnas en enhetsansvarig (stf räddningschef) för det samlade förebyggande arbetet. Personal som genomför tillsyn enligt LSO och enklare objekt enligt LBE, tillsynsförrättare, ska lägst ha kompetensnivå motsvarande tillsyn A, förebyggande I, eller kunskaper som räddningschefen bedömer likvärdiga. Tillsyn på komplicerade objekt enligt LSO, eller tillsyn på objekt enligt LBE, bör utföras av personal med lägst kompetensnivå motsvarande tillsyn B, förebyggande II eller brandingenjör. Dessa tillsynsförrättare ska dessutom ha extra utbildning där så krävs, exempelvis vid tillsyn av bensinstationer eller verksamheter som hanterar explosiv vara. Förelägganden ska ske enligt kommunens delegationsordning. Brandingenjörskompetens finns att tillgå inom organisationen. Utbildning Utbildning är en viktig komponent för att nå målet att den enskilde ska få ökad förmåga att hantera sitt eget olycksförebyggande arbete. Syftet med utbildningar för allmänheten är att därigenom skapa en ökad möjlighet för den enskilde att skydda sig mot olyckor och bränder. Rengöring, brandskyddskontroll och egensotning Kommunerna har alltjämt ansvaret för att de brandförebyggande åtgärderna med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs. Genom entreprenadavtal har privat skorstensfejarmästare fått i uppdrag att utföra dessa arbetsuppgifter. Skorstensfejarmästaren verkar inom sotningsdistriktet som utgörs av Åmåls kommun. Kommunen får medge dispens att fastighetsägare själv utför rengöringen av den egna anläggningen under förutsättning att det sker på ett betryggande sätt. En särskild ansökningsrutin, med anvisningar om vilka krav som ska uppfyllas, finns. Beslutanderätten om medgivande av dispens för den enskilde fastighetsägaren är delegerad till räddningschefen. 9

Operativ verksamhet Statlig och kommunal räddningsinsats Staten eller en kommun ansvarar för en räddningsinsats endast om följande kriterier motiverar ett ingripande: behovet av ett snabbt ingripande det hotade intressets vikt kostnaderna för insatsen omständigheterna i övrigt Utöver dessa insatser blir räddningstjänsten utkallad till andra uppdrag som inte alltid räknas som räddningsinsatser. Om detta se mer under Samverkan och uppdrag nedan. Kommunen ansvarar för räddningstjänsten, förutom den räddningstjänst som definieras som statlig. I 4 kap. 1 6 LSO anges följande som statlig räddningstjänst: Fjällräddningstjänst (Polisen) Flygräddningstjänst (Sjöfartsverket) Sjöräddningstjänst (Sjöfartsverket) Efterforskning av försvunna personer i andra fall (Polisen) Miljöräddningstjänst till sjöss (Kustbevakningen) Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen (Länsstyrelsen) Lokala mål för operativ verksamhet Ansvaret att genomföra kommunala räddningsinsatser spänner över ett stort område och omfattar många olika typer av olyckor och händelser. De lokala målen för hur dessa insatser ska genomföras samt av vilken personal anges i detta kapitel. Säkerhetsmål Räddningstjänsten ska tillhandahålla en likvärdig insatsförmåga till kommunens innevånare, detta utifrån den specifika riskbilden och genom samverkan med andra kommuner. Organisation vid kommunens räddningsinsatser Vid alla räddningsinsatser ska det enligt LSO finnas en räddningsledare. Räddningsledare i kommunen ska vara någon som uppfyller kompetenskraven som specificerats tidigare. Organisationen ska vara anpassad och ha en förmåga utifrån den riskbild som finns i kommunen. Kommunens räddningsstyrka är lokaliserad till Åmåls tätort. Styrkornas grundberedskap dimensioneras enligt tabell nedan, denna visar också vem som initialt är räddningsledare vid olika typer av räddningsinsatser i kommunen. Detta är ett grundutförande och insatsledaren kan vid behov alltid ta över räddningsledarrollen och styrkorna kan ändras om behovet föreligger. Insatsledaren ska vara anträffbar via kommunikationsmedel av typ mobiltelefon eller radio inom 1,5 minuter och vara på olycksplatsen eller på lämplig stabsplats inom 30 minuter. Via 10

samarbetsavtal med grannkommuner kan personal från annan räddningstjänst tjänstgöra som insatsledare i Åmåls kommun. Detsamma gäller av räddningschefen utsedd lämplig person med lägst utbildning Räddningsledare A. Räddningschef eller ställföreträdande räddningschef är i normalfallet räddningschef i beredskap (RCB). I annat fall löses beredskapen genom samarbetsavtal med Säffle kommun. Vid större händelser kan ledningsfunktionen förstärkas med stabsresurser från närliggande räddningstjänster enligt, Samverkansavtalet VG stab, ledningsbuss som är lokaliserad i Karlstad och/eller genom det samarbetsavtal som finns med Säffle kommun. Räddningsledare ska dokumentera beslut med anledning av myndighetsåtgärder, ingrepp i annans rätt, tjänsteplikt, avslut av räddningsinsats samt överlämning av ansvar enligt framtagen instruktion. Kompetens, larmtyper och bemanning Räddningstjänstens personal skall ha lägst kompetens som redovisas i tabellen nedan. Befattning Kompetenskrav Anm. IL/RCB Brandingenjör Brandmästare med Räddningsverkets utbildning i förebyggande åtgärder. IL SL Räddningsledare A och räddningsledning B samt tillsyn A. Räddningsledare A eller tidigare motsvarande utbildning, samt flerårig erfarenhet som styrkeledare/förman. Räddningsledare A eller tidigare motsvarande utbildning Tillgång till RCB finns enlig ovanstående text Rib* SMO, RiB *: All personal anställd som räddningsman i beredskap ska genomgå introduktionsutbildning och RIB-utbildning eller ha motsvarande kompetens. Larmtyp Grundberedskap Räddningsledare Anm. Stort larm IL-SL-6 RIB IL Tillgång till RCB finns enlig ovanstående text Litet larm SL-4 RIB SL Tillgång till RCB finns enlig ovanstående text Befälslarm Beroende på larm IL Tillgång till RCB finns enlig ovanstående text IVPA 2 RIB RIB sköter kontakt med SOS, ingen räddningsinsats. Eventuell kontakt ska ske med IL/SL vid behov. 11

Beredskapsstyrkor Vid situationer såsom sjukdom, brist på personal, hjälp till annan kommun eller andra oförutsedda orsaker, kan jourhavande insatsledare ta beslut om att hålla en jourberedskap med ett befäl och fyra räddningsmän, 1+4, som minimistyrka. Insatsledare ska ha en svarstid av 1,5 minuter. Övrig beredskapspersonal har en anspänningstid på 5 minuter. Regelbunden utbildning och övning är viktig för att behålla och öka kompetensen hos personalen inom räddningstjänsten. Inriktningen på övningarna skall styras av Åmåls riskbild, individuella behov och de formella krav som finns i olika föreskrifter. Övningarnas genomförande och deltagande personal skall dokumenteras och övningsverksamheten skall kontinuerligt följas upp. Ledningsorganisation vid räddningsinsatser Normal insats 12

Större insats Räddningstjänstens förmåga (under normala omständigheter) Nedan redovisas vad räddningsstyrkorna ska klara av per enhet respektive i samverkan med annan räddningstjänst/organisation. Typ av händelse Släckinsatser Utvändig släckning av byggnad Utvändig livräddning från byggnad (max 4 våningar) Samtidig utvändig släckning och rökdykning i normal riskmiljö* Rökdykning i hög riskmiljö* Samtidig utvändig släckning och rökdykning i hög riskmiljö* Dubbellarm Begränsning och släckning av mindre bränder i skog och mark Begränsning och släckning av större bränder i skog och mark Bränder i brännbara vätskor, mindre omfattning Bränder i brännbara vätskor, större omfattning Räddning Omhändertagande/losstagning av skadade vid trafikolyckor (max två fordon). Omhändertagande/losstagning av skadade vid trafikolyckor (mer än två fordon eller buss). Första omhändertagande av människor Akuta sjukvårdslarm (IVPA) Livräddning/undsättning på kommunalt vatten och i svårtillgänglig terräng. Djurlivräddning /S S /S S /S /S 13

Kemikalier Akut livräddande insats vid olycka med farligt gods* Kemdykningsinsats av mindre omfattning* Kemdykningsinsats av större omfattning* Övrigt Akuta åtgärder i samband med storm, vattenskada eller annan yttre påverkan (ex snöoväder) IVPA Vattentransport Oljeskadebekämpning på vatten S = Egen insatsstyrka S = samverkan med annan räddningsstyrka *: Efter utförd riskbedömning enligt 4-6 i AFS 2007:7 Vid större kemolyckor och skogsbränder finns statliga resurser att tillgå i form av material i container som kan rekvireras. 14

Handlingsprogram för räddningstjänsten i Åmåls kommun Nedan specificeras olika orter och områden i kommunen samt vilken förväntad insatstid som kan förekomma. Insatstiden motsvaras av anspänningstid, körtid och angreppstid. < 10 min. 11-20 min 21-30 min > 30 min Åmåls tätort Röd markering Gul markering Svart markering 15

Ort Insatstid i minuter Åmål stad, centrala delar 10 Åmål stad, ytterområden 12 Nötöns sommarstugeområde 15 Bjäkebols sommarstugeområde 14 Tösse 15 Fengersfors 27 Fröskog 25 Ånimskog 23 Edsleskog 21 Mo 14 Kasenberg 12 Insatstiderna till kommunens olika delar fördelas utifrån folkmängd enligt nedan: Totalt boende i kommunen 2012-03-20 är 12 207 personer. Insatstid Antal boende % av befolkningen < 10 min 8 824 72 10-20 min 2 056 17 20-30 min 1 176 10 > 30 min 151 1 Olycksutredning och insatsuppföljning I enlighet med LSO, 3 kap 10, skall kommunen utreda och följa upp alla inträffade olyckor som föranlett en räddningsinsats. Detta arbete syftar till att klarlägga orsakerna till olyckan, olyckans förlopp och räddningsinsatsens genomförande. Detta skapar också underlag för utveckling och förbättring av verksamheten. Alarmering och kommunikation Larmcentral för Åmåls kommun är SOS-centralen i Göteborg. Vid större telestörningar placeras ett antal räddningsfordon ut på strategiska platser efter beslut av insatsledaren. Detta ska informeras via media samt via kommunens hemsida. En larmtelefon kopplad direkt till SOS finns lokaliserad på räddningstjänstens byggnad, Nygårdsvägen 5, och är märkt med skylt Nödtelefon. Varning och information till allmänheten ska ske via media. Räddningstjänsten har tagit fram en plan för införandet av kommunikationssystemet Rakel och målsättningen är att Åmåls Räddningstjänst använder sig av detta system fullt ut innan sommaren 2012. 16

Samverkan I enlighet med LSO, 3 kap. 7, så ska kommunerna ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Räddningstjänsten i Åmål har samarbetsavtal med grannkommunerna Mellerud (NÄRF) och Säffle. Detta innebär att respektive avtalspart vid behov får tillgång till varandras resurser. Avtal finns för: - Tvåstationslarm med räddningstjänsten i Mellerud (NÄRF) för olyckor på E 45 från Ånimskog till Mellerud (avser vägavsnitt med vajerväg ). - Tvåstationslarm med Säffle räddningstjänst för olyckor på E 45 från Åmål till Säffle (avser vägavsnitt med vajerväg ). Övriga uppdrag Uppdrag som normalt inte är räddningsinsats, enligt tidigare redovisade kriterier, utförs endast då behov av räddningsinsats i kommunen inte föreligger och i den mån resurser finns. Sådana uppdrag får endast utföras efter beslut av insatsledare. Exempel på uppdrag är: avtal med landstinget gällande medicinskt förstärkningslarm i väntan på ambulans, IVPA. avtal gällande assistans till ambulanssjukvården. uppdrag där skador är orsakade av storm, vattenskada eller annan yttre påverkan där kommunens intention är att räddningstjänsten ska finnas behjälplig i mån av resurser. Bemanning för uppdrag som inte räknas som räddningsinsats ska rent generellt vara sådan att beredskapen i tätorten inte understiger minimistyrka enligt ovan (1+4). Släckvatten Teknik- och fritidsnämnden (gemensam med Säffle kommun) i kommunen ansvarar för skötsel, drift och underhåll av vatten- och brandpostnätet. Räddningstjänsten ska meddelas när ombyggnation sker i vattennätet. Den primära släckvattenförsörjningen i Åmåls tätort sker via brandposter från det kommunala vattennätet eller, i vissa fall, från tankbil eller öppet vattendrag (Åmålsån/Vänern). Inom Tösse, Ånimskog, Fröskog och Fengersfors finns brandpostnät endast i begränsad omfattning. Där utgör tankbilar eller öppna vattendrag alternativa släckvattensresurser. 17

Kommunalt vatten Staten svarar för räddningstjänst i Vänern, dock svarar Åmåls kommun för räddningstjänst i markerat område, se nedan. Kommunalt ansvarsområde (Källa: Sjöfartsverket) 18

Kommunalt säkerhetsarbete Sedan 1 juli 2002 har Sverige en ny struktur för krishantering vars främsta syfte är att höja samhällets förmåga att hantera fredstida kriser. Grundläggande principer i den nya strukturen för krishantering är ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem regleras i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (lag 2006:544), LEH. Lokala mål för säkerhetsverksamhet Under mandatperioden ska kommunens säkerhetsfrågor integreras i räddningstjänstens organisation. Detta handlingsprogram anger endast hur organisationen ska vara uppbyggd och en detaljerad verksamhetsplan samt en uppdaterad kris- och ledningsplan ska ange mer specifikt hur arbetet ska ske. Kommunens nämnder och enheter skall årligen fatta beslut om handlingsplaner som omfattar mål och medel för arbetet med skadeförebyggande åtgärder. Respektive berörd förvaltning och verksamhet skall upprätta och kontinuerligt följa upp beredskaps- och krishanteringsplaner för olika typer av krislägen. Planerna skall vara baserade på varje förvaltnings risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa skall i sin tur sammanställas i en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet skall genomföras i samverkan med kommunens säkerhetssamordnare. Risk- och sårbarhetsanalysarbete De risk- och sårbarhetsanalyser som upprättas i respektive enhet och förvaltning ska ligga till grund för den kommunövergripande analysen. Detta dokument ska i sin tur ligga till grund för kommunens allmänna säkerhetsarbete och beaktas till exempel vid detalj- och översiktsplanarbete. Den kommunala verksamheten ska ha en förmåga att hantera och lindra konsekvenserna av en kris eller en extraordinär händelse. 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Exempel på situationer och händelser där krisledningsnämnden kan verka i någon utsträckning kan vara: Svåra störningar i den tekniska infrastrukturen, såsom el- och vattenförsörjning eller IT- och telekommunikationer. Terrorism/Hot Allvarlig smitta (exempelvis med personalbrist som följd) Olycka med farligt gods som kräver utrymning 19

Organisationen Kommunens krisorganisationer beskrivs vidare i Övergripande kommunal ledningsplan, denna ska revideras varje mandatperiod. Utbildning, övning och ansvar Förtroendevalda och anställda ska få den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid en extraordinär händelse. Kommunens krishanteringsförmåga ska därför upprätthållas genom kontinuerlig övnings- och utbildningsverksamhet. Varje förvaltning ansvarar för att tillräcklig kompetens finns för den egna krisledningsfunktionen. Underhåll av planer Varje enhet ska kontinuerligt revidera krishanteringsplaner och telefonlistor, vid behov sker detta genom stöd av kommunens säkerhetssamordnare. Alla övergripande säkerhetsdokument revideras av säkerhetssamordnare och den övergripande kommunal ledningsplan ska dessutom antas av kommunfullmäktige vid början av varje mandatperiod. Statliga medel Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för att de statliga medel som finns att tillgå används enligt de riktlinjer som finns. Budgetplan ska upprättas årligen och uppföljning och kontroll av denna ska ske under verksamhetsåret. 20