SOCIALFÖRVALTNINGEN Torbjörn Bood 2015-09-07 torbjorn.boood@kil.se Handlingsplan för socialförvaltningen i krishantering och första hjälpen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingsplan för socialförvaltningen i krishantering och första hjälpen... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Arbetsgivarens roll... 3 Tidig kontakt... 3 Tillbaka till arbetet... 3 Stöd... 4 Viktiga telefonnummer vid akut händelse (uppd. 141010)... 5 Händelse på arbetsplatsen... 6 Händelse utanför arbetet... 8 Dödsfall inom arbetsgruppen... 9 Intern information... 11 Extern information... 11 Rutiner för revidering av handlingsplan... 12 Checklista för enkla krissamtal... 13 Checklista för riskbedömning... 14 Checklista för utrustning... 15 Sidan 2 av 15
INLEDNING Någon gång i livet kommer många av oss att råka ut för någon traumatisk händelse eller upplevelse som gör att våra inlärda reaktionssätt för att bemästra situationen inte riktigt räcker till. Någon blir kanske utsatt för hot och våld i arbetet, andra förlorar sitt jobb. Vi kan råka ut för olyckor och skadas svårt och det kan vara några nära anhöriga eller vänner som dör. Vi hamnar i en traumatisk kris. En plötslig händelse som vi är oförberedda på, slår till mot oss. Händelsen orsakar reaktioner hos personer av olika skäl. ARBETSGIVARENS ROLL Arbetsgivaren har ett stort ansvar vad gäller risker i arbetsmiljön. Detta finns reglerat i lag. Enligt AML 1 (3 kap 2 ) ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. På varje arbetsställe ska det finnas beredskap och rutiner för första hjälpen och det krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker (AFS 1999:7 2 ). När det gäller vissa händelser, exempelvis våld och hot i arbetsmiljön eller kränkande särbehandling (mobbning) finns det särskilda krav på arbetsgivaren att vidta snabba åtgärder om något ändå skulle inträffa (AFS 1993:2 3, 1993:17 4 ). Enligt 30 kap 6 i socialförsäkringsbalken 5 ska arbetsgivaren svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Arbetsgivaren ska också, efter samråd med den försäkrade, lämna de uppgifter till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast kan klarläggas och även i övrigt medverka till det. TIDIG KONTAKT Om den drabbade anställde blir sjukskriven och borta från arbetet är det arbetsledarens ansvar att hålla kontakt genom telefonsamtal eller besök. Målet ska vara att personen ska tillbaka till arbetet så fort som möjligt. Att komma tillbaka i normala rutiner visar sig vara en viktig del efter en kris. TILLBAKA TILL ARBETET Till en början kan han/hon inte arbeta fullt ut men att delta och finnas med på arbetsplatsen är i de allra flesta fall det bästa. Givetvis måste man vara lyhörd och lyssna på den drabbade och höra hur han/hon vill ha det. Chefer och arbetskamrater ska inte förvänta sig att personen kan utföra ett fullgott arbete direkt utan arbetsledningen måste planera på ett sådant sätt att det finns vikarieresurser som kan stötta upp verksamheten under en tid. 1 Arbetsmiljölagen (1977:1160) 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling; Första hjälpen och krisstöd 3 Arbetsmiljöverkets författningssamling; Våld och hot i arbetsmiljön 4 Arbetsmiljöverkets författningssamling, Kränkande särbehandling i arbetslivet 5 Socialförsäkringsbalken (2010:110) Sidan 3 av 15
STÖD En av de viktigaste resurs- och stödpersonerna finns i arbetskamraterna. De fyller en mycket viktig funktion i en svår situation. Att lyssna och finnas tillhands när det känns svårt är i regel tillräckligt. I vissa fall kan det även vara nödvändigt med utomstående resurser. Kurators- och psykologkontakter är exempel på resurser som kan komma ifråga. Varje arbetsplats ska ha en beredskap för oförutsedda situationer. En handlingsplan kan vara till stor hjälp på arbetsplatsen om en situation skulle inträffa där någon på drabbas. Dessa frågor bör diskuteras på arbetsplatsträffarna för att alla ska vara så förberedda som möjligt om något händer. Sidan 4 av 15
VIKTIGA TELEFONNUMMER VID AKUT HÄNDELSE (UPPD. 150508) 112 SOS Alarm 112 eller Giftinformation 08-33 12 31 054-61 50 00 Centralsjukhuset i Karlstad 1177 Sjukvårdsupplysningen, som i sin tur ska kalla in jourhavande dsk i kommunen 0554-421 10 Vårdcentralen i Kil Fax 0554-421 42 114 14 Polisen 0554-194 11 Socialchef Torbjörn Bood 0554-194 58 Enhetschef IFO Anne-Marie Eriksson 0554-193 04 Enhetschef Hemtjänst Ytterområde Johan Asp 0554-194 18 Enhetschef Hemtjänst Centrum Marlene Piper-Ekström 0554-193 96 Enhetschef Sanneruds äldreboende (avd. 2, 4, 5) Ewa Larsson 0554-193 80 Enhetschef Sannerud Drift och Underhåll Anders Orre 0554-192 41 Enhetschef Karlslunds äldreboende samt avd. 6 Sannerud Vik. Annika Björn 0554-192 92 Enhetschef Åkerbos äldreboende samt avd. 7 Sannerud Birgitta Älmeros-Persson 0554-193 05 Enhetschef Resursenheten Maria Engström 0554-193 88 Enhetschef Stöd och sysselsättningsenheten Jessica Montgomery 0554-194 17 Enhetschef Stöd och boendeenheten Rickard Odin 0554-191 80 Enhetschefer Personliga assistenter Tina Larsson och Linda Grimmtorp 0554-195 34 Enhetschef Arbetsmarknadsenheten/Integration Annelie Åslund Sidan 5 av 15
HÄNDELSE PÅ ARBETSPLATSEN 1. Första hjälpen Hjälp först den drabbade. 2. Larma 112 och genomför eventuell utrymning Larma erforderlig hjälp i form av brandkår, ambulans och polis. När Du ringer tänk på att informera om följande: a. Ditt namn b. Varifrån Du ringer c. Typ av olycka d. Antal skadade personer e. Typ av skada eller besvär 3. Vägled räddningspersonalen Se till att någon möter räddningspersonalen och visar vägen. 4. Enhetschefen inkallas Enhetschefen tillkallas enligt fastställd telefonlista. Enhetschefen tillkallar efter behov det psykosociala stöd som behövs på arbetsplatsen. 5. Arbetsuppgifter fördelas Enhetschefen fördelar arbetsuppgifterna och ger besked om vem som ger ut information både internt och externt. 6. Växeln eller annan mottagare för inkommande telefonsamtal/besökare informeras Det är viktigt att få information om vad som ska sägas och till vem. Viktigt är att informationsansvarig person kan nås. Alternativt kan hänvisning ske till mobiltelefon om den informationsansvarige inte befinner sig vid en fast telefon. 7. Berörda kontaktas Anhöriga till den drabbade kontaktas av utsedd person. Är olyckan allvarlig bör någon ansvarig ta personlig kontakt och eventuellt följa med den anhöriga till sjukhuset (eller se till att någon annan gör det). 8. Intern information Viktigast med all information är att den behandlas lika. Samma information ska ges oavsett vem som ger den eller till vem. Allt annat förorsakar endast förvirring. Det är därför som det är av största vikt att all information ges av en person, eller att de som ger den har pratat sig samman innan informationen ges ut. a. Först informeras de närmaste arbetskamraterna b. Sedan informeras personalen i sin helhet Sidan 6 av 15
9. Extern information På samma sätt som vid intern information gäller här att all information ges på ett likformigt sätt. Det bästa är om en person utses till att sköta all extern information och att alla hänvisar till denna person. 10. Underrätta Arbetsmiljöinspektionen Detta ska ske om olyckan a. medfört dödsfall eller b. svårare personskada eller c. en mindre skada som drabbat flera anställda samtidigt. 11. Anmäl arbetsskada Enhetschefen ska göra en anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan. 12. Krisstöd Debriefing Efter en händelse är det viktigt att prata ut om det som hänt. Nivån på och omfattningen av samtalen bestäms av enhetschefen. Det kan röra sig om allt från kamratstöd till debriefing med experter. Här inkluderar vi debriefing krisstöd och självhjälp. Sidan 7 av 15
HÄNDELSE UTANFÖR ARBETET 1. Enhetschefen tillkallas Enhetschefen tillkallas enligt telefonlista. Enhetschefen tillkallar i övrigt den hjälp som behövs för det psykosociala hjälparbetet. 2. Arbetsuppgifter fördelas Enhetschefen fördelar arbetsuppgifterna och ger besked om vem som ger ut information både internt och externt. 3. Berörda kontaktas Anhöriga till den drabbade kontaktas av utsedd person. Är olyckan allvarlig bör någon ansvarig ta personlig kontakt och eventuellt följa med den anhöriga till sjukhuset (eller se till att någon annan gör det). 4. Intern information Viktigast med all information är att den behandlas lika. Samma information ska ges oavsett vem som ger den eller till vem. Allt annat förorsakar endast förvirring. Det är därför som det är av största vikt att all information ges av en person, eller att de som ger den har pratat sig samman innan informationen ges ut. a. Först informeras de närmaste arbetskamraterna b. Sedan informeras personalen i sin helhet. 5. Extern information På samma sätt som vid intern information gäller här att all information ges på ett likformigt sätt. Det bästa är om en person utses till att sköta all extern information och att alla hänvisar till denna person. 6. Krisstöd Debriefing Efter en händelse är det viktigt att prata ut om det som hänt. Graden av samtal bestäms av Enhetschefen, det kan röra sig om allt från kamratstöd till debriefing med experter. Här inkluderar vi debriefing krisstöd, kamratstöd och självhjälp. Sidan 8 av 15
DÖDSFALL INOM ARBETSGRUPPEN Detta är ett tillägg till handlingsplanerna och kompletterar dessa vid ett eventuellt dödsfall. Detta oavsett om dödsfallet inträffar på eller utanför arbetsplatsen. Om det inträffar dödsfall på eller i anslutning till arbetsplatsen är det viktigt att man gör saker i rätt ordning och på rätt sätt 1. Anhöriga Avtala med polisen hur Ni tänker gå tillväga. Polisen har alltid det formella ansvaret för att dödsbud lämnas till de anhöriga. Enhetschefen kontaktar präst antingen från den avlidnes församling eller från Kils församling. Att förmedla ett budskap om någons död till en närstående är en viktig uppgift. Detta ska ske med omsorg och följande punkter bör man tänka på: a. Personlig kontakt, lämna inte beskedet per telefon eller på något annat sätt. b. Förbered Dig mentalt inför samtalet. c. Lämna beskedet i en lämplig miljö. Miljön bör vara lugn och avskild. d. Ha en öppen, ärlig och direkt kommunikation. e. Ge Dig tid att lyssna. f. Ha god tid för samtalet och låt det ta den tid som behövs. 2. Flaggning Flaggning på halv stång samma dag eller dagen efter dödsfallet. Flagga aldrig före anhöriga informerats. 3. Personalen. Samla all personal och informera vad som hänt. Var precis och korrekt samt ge all nödvändig information. Det man inte får höra skapar lätt ryktesspridning. 4. Minnesstund Det är oftast rätt att ha en minnesstund över en bortgången arbetskamrat. Följande bör beaktas vid genomförandet av en minnesstund. a. Familjen till den bortgångne bör underrättas om att minnesstunden ska äga rum. b. Minnesstunden bör äga rum dagen efter dödsfallet. c. Minnesstunden bör om möjligt äga rum i ett avskilt rum. d. Minnesstunden bör hållas av någon chef till den omkomne. e. Ett levande ljus och en blombukett bör vara placerat på ett bord framför åhörarna. f. Några ord om den omkomne bör sägas. g. En dikt kan exempelvis läsas och avslutas med en tyst minut. Sidan 9 av 15
h. Om möjligt kan musikstycken spelas som inledning och avslutning. 5. Information till berörda kontakter Någon person, lämpligen den som efterträder den omkomne, får i uppgift att meddela alla kontakter som den omkomne haft. Detta ska ske på ett lugnt och sakligt sätt samtidigt som information ges om vem som är den nya kontaktpersonen. Annonsera delaktigheten från arbetsplatsen i lokala tidningar (bör vara i samma tidning som anhöriga annonserar). Tag kontakt med anhöriga innan annonsering. 6. Namn tas bort För att inte på ett felaktigt sätt bli påmind om den bortgångne ska namnet tas bort på de publika ställen där det förekommit. 7. Fortsatt stöd till anhöriga och medarbetare Det är lika viktigt för den omkomnes familj såväl som för arbetskamrater att arbetsgivaren och berörd personal ger ett stöd till de anhöriga. Detta stärker relationerna och ger trygghet för de anställda som är kvar på arbetsplatsen. Sidan 10 av 15
INTERN INFORMATION Välj plats och tidpunkt med eftertanke. Planera vad du ska säga om det du vet. Fundera ut vad du inte vet och säg det. Undanhåll inget, fakta finns ändå där ute även i spridda former som kan misstolkas. Tala om vem de ska hänvisa press och media till om de blir tillfrågade. Tala om när nästa möte äger rum för att hålla alla informerade och genomför det. EXTERN INFORMATION Välj plats och tidpunkt med eftertanke. Planera vad du ska säga. Lista det du vet. Lista det du inte vet. Är det en intervju så gör upp om hur den ska genomföras. Ta initiativet och berätta, låt inte pressen styra. Berätta vad du vet och det du inte vet så blir det inte så många frågor kvar. Berätta när nästa eventuella presskonferens äger rum Sidan 11 av 15
RUTINER FÖR REVIDERING AV HANDLINGSPLAN En gång om året går arbetsgruppen igenom och reviderar handlingsplanen. Arbetsplatsombuden lämnar eventuella synpunkter till enhetschefen. Enhetscheferna tar upp handlingsplanen till revision i förvaltningens ledningsgrupp en gång om året. Enhetscheferna svarar för att telefonlistor och handlingsplanen uppdateras en gång om året. Enhetschefen svarar för att ny information och förändringar blir kända av alla i personalen. Enhetschefen svarar för att eventuella utbildningsbehov som kommer ut av en revision planeras och genomförs på arbetsplatserna. Sidan 12 av 15
CHECKLISTA FÖR ENKLA KRISSAMTAL Kalla till möte Dela upp händelsen i etapper Alla ska vara med hela tiden Lyssna aktivt Låt alla få prata Stanna upp samtalet ibland och ge stöd vid reaktioner Styr samtalet mot en gemensam summering Sidan 13 av 15
CHECKLISTA FÖR RISKBEDÖMNING Vet du var riskerna för våld och hot finns på din arbetsplats? (knivar, saxar) Finns det särskilda risker i vissa situationer eller på vissa platser? Känner alla anställda, även nyanställda och vikarier, till riskerna? (introduktionsrutiner) Är det säkert att arbeta ensam i lokalerna på kvällar, nätter eller helger? Vad kan börja brinna? Har vi lättantändligt material på arbetsplatsen? Är brandskyddsutrustning tillgänglig och i fullgott skick? Vet personalen var den finns och hur den används? (introduktionsrutiner, brandskyddsutbildning) Finns och övas åtgärdsplaner för nödsituationer, t ex utrymning vid brand? Är nödutrymningsvägar märkta ned skyltar som syns även när det är mörkt? Finns två av varandra oberoende utrymningsvägar som är lätta att nå? Är branddörrar stängda och ev. genomföringar genom brandväggar täta? Kan man bli klämd? Kan man fastna i något? Kan något ramla ner eller kan man själv ramla ner? Är personlyftar, hissar, kranar och traverser i fullgott skick (besiktigade)? Är transportvägarna lättframkomliga, utan trösklar, trappsteg eller lutande plan och med uppställbara dörrar? Utbildas personalen regelbundet om hälsorisker och andra arbetsmiljöfaktorer som är viktiga på arbetsplatsen? Kan man bli instängd? Finns det beredskap för första hjälpen vid olyckor, t ex, förbandsutrustning för lättare skador? Sidan 14 av 15
CHECKLISTA FÖR UTRUSTNING Krävs specialister för användning? Hur nås dessa? Skyltar att hitta till utrustningen (brandredskap) Kan behövas skyltar inte bara vid utrustningen utan även på andra ställen som pekar mot utrustningen. Skyltar om vad utrustningen är avsedd för Tydligt angivet så att man inte använder fel utrustning för åtgärden. Skyltar hur man använder utrustningen Krävs handhavande beskrivning så ska denna vara tydlig och lättförstådd så att utrustningen kan användas på rätt sätt. Utbildning av personal Har personalen fått behövlig utbildning och eventuellt fått öva användningen? Varningsskyltar Finns varningsskyltar uppsatta där det finns syrgastuber? Sidan 15 av 15