Simidrottsanläggningar

Simidrottsanläggningar - tillgång och bristvara Rapport från SSFs anläggningsgrupp

1. Inledning och bakgrund I Svenska Simförbundets flerårsplan, 2005-2008, anges anläggningsfrågor som ett av förbundets sex prioriterade områden. Detta beroende på att våra simföreningars verksamhet är helt beroende av tillgången till anläggningar anpassade för simidrottsverksamhet. Tillgången till anläggningar och tillräckliga samt lämpliga tider varierar i landets kommuner. På alla nivåer inom Svenska Simförbundet diskuteras allt oftare bristen på anläggningar och verksamhetstider samt ökade hyreskostnader i flera kommuner. Ett större antal föreningar är missnöjda med tillgången till anläggningar/tider. Med försämrade förutsättningar får simföreningarna svårt att upprätthålla kvaliteten och volymen på verksamheten samt utveckla densamma. Verksamheten i simföreningarna bedrivs ideellt och kostnaderna för t ex en elitaktiv i simning som tränar regelbundet är bland de högsta inom den nationella idrotten. Den ideella idrotten har stora svårigheter med att klara en anpassning till marknadsmässiga förutsättningar med lokalhyror, banhyror etc. Får våra simföreningar den tillgång till anläggningar de behöver, framförallt i tider då många av landets anläggningar är på väg att tjäna ut. Vägs simidrottens behov in då anläggningar renoveras, byggs till eller då nya ska byggas? Får simidrotten plats då kommunala anläggningar privatiseras eller driftsansvaret övertas av entreprenör? 2. Anläggningsgruppens uppdrag Svenska Simförbundet styrelse beslutade 22 juni, 2005, att göra en översyn och tillsatte en arbetsgrupp s k anläggningsgruppen med uppgift att: - göra en nulägesbeskrivning som främst tydliggör medlemsföreningarnas situation och behov - lämna förslag på hur Simförbundet ska kunna skapa och upprätthålla en rådgivande funktion som främst stödjer medlemsföreningarna - lämna förslag på hur Simförbundet ska verka för att öka medvetenheten om våra simföreningarnas situation och behov av anläggningar bland främst politiker, beslutsfattare, myndigheter m flera - lämna förslag på hur Simförbundet ska skapa opinion för att stärka medlemsföreningarnas situation och ge ökad tillgång till anläggningar. Det övergripande målet för anläggningsgruppens arbete är att lämna ett detaljerat förslag på hur Simförbundet ska bedriva det reguljära arbetet med rådgivning och opinionsarbete för att därigenom skapa en bättre tillgänglighet till simanläggningar för medlemsföreningarna. Anläggningsgruppen har till uppgift att redovisa sitt arbete och avlägga rapport vid Simförbundsmötet 2007 samt till Svenska Simförbundets styrelse för ställningstagande och beslut. Anläggningsgruppen har därmed slutfört sitt uppdrag. 2

3. Bakgrund - Historik anläggningar Den första generationens bad växte fram under slutet av 1800-talet och fram till 1930-talet. Behovet av att hålla sig ren drev fram små badstugor på både landsbygd och i städer. De eldades med ved för att få varmt vatten till tvagning. Den andra generationens bad med bassänger för att kunna simma i, byggdes från slutet av 1930-talet och fram till början av 1970-talet. I början byggdes kallbadhus för simning utomhus och därefter bassänger, ofta av 16 meters längd t ex skolbad för att bl a kunna bedriva simundervisning. Måtten berodde på influenser från England och Tyskland. Under senare delen av perioden byggdes 50-meters bassänger men flertalet kommuner valde att bygga bassänger av 25 meters längd. Den tredje generationens bad s k äventyrsbad började byggas mellan 1975-1980. Från att vara enbart simanläggning kompletterades simbaden med fritidsbad/äventyrsbad. Trenden med byggandet av nya äventyrsbad har kommit av sig, bl a för att krävs ett mycket stort befolkningsunderlag för att ekonomiskt finansiera verksamheten. Nuläge, anläggningar Alla är överens om att det är brist på simanläggningar, undervisningsbassänger och badanläggningar, uppger Torsten Wikenståhl, Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare Svenska Kommunförbundet). Av Sveriges 9 miljoner invånare är det ca 800 000 som regelbundet besöker en simanläggning. Antalet badbesök per år uppskattas till 9 miljoner d v s 1 besök/invånare, enligt Hans Landström, Svenska Badmästareförbundet. De allra flesta simanläggningar är kommunägda och har funnits i mellan 30-45 år. Anläggningarnas livslängd är ca 50 år beroende på byggkonstruktionens hållbarhet medan vattenreningsanläggningar/vvs har en kortare livslängd av ca 30 år. Många kommuner har genomfört eller står inför beslut om renovering eller nybyggnad. Väljer man att renovera så kompletterar man ofta med byggnader vid sidan om. Utifrån förutsättningar på varje plats så får anläggningen efter renovering-tillbyggnad sin unika utformning med egna lösningar. Ett 25-tal anläggningar är idag föremål för ombyggnad, tillbyggnad eller nybyggnad och p g a den höga åldern på landets anläggningar lär den trenden betydligt accentueras. De anläggningar som idag är i drift började byggas 1956-57 och det är främst dessa som i närtid måste renoveras eller byggas nya. Mellan 1968-1973 byggdes ca 50 % av alla befintliga anläggningar. Den normalt förväntade livslängden på anläggningar förkortas p g a det byggfusk som började under 1960-talet och som ökade under 1970-talet. 3

Utvecklingen av antalet anläggningar mellan 1990-2005, se statistik nedan från Sveriges Kommuner och Landsting: Badhus/simhallar Ägar- och driftsform 1990 2000 2005 Kommunägda 398 377 426 Driftsform kom förvaltning 390 340 348 Kommunalt bolag - 6 25 Föreningsdrift 8 6 19 Entreprenad - 25 34 Ägda och drivna av föreningar 0 2 5 Annat form av ägande och drift 30 45 44 Totalt antal anläggningar 428 424 475 Antalet anläggningar mellan 1990-2000 är i stort sett oförändrat. En inriktning mot lek och rekreation har skett under 1990-talet. Något som inte syns i statistiken ovan är att antalet bassänger om minst 50 m 2, avsedda för lek och äventyr, har ökat från 10 st till 54 st, enligt Hugo Blom, Sveriges Kommuner och Landsting Ökningen av antalet anläggningar från 2000 och till 2005 motiveras framförallt med att kommunerna tidigare inte registrerade mindre anläggningar som t ex 16 meters bassänger. Ökningen av antalet föreningsdrivna anläggningar gäller förmodligen mindre anläggningar, enligt Hugo Blom, som samtidigt aviserar viss osäkerhet med hur kommunerna tolkar begreppet entreprenad. Anläggningsgruppen framhåller att det bakom statistiken kan dölja sig intressanta fakta som kan ha betydelse för simföreningarna och förbundets fortsatta anläggningsarbete. En fördjupad granskning bör därför göras av den statistik som presenteras av Sveriges Kommuner och Landsting. Bad utomhus Ägar- och driftsform 1990 2000 2005 Kommunägda 223 194 188 Driftsform kom förvaltning 216 145 140 Kommunalt bolag - 8 8 Föreningsdrift 7 25 14 Entreprenad - 16 26 Ägda och drivna av föreningar 10 22 18 Annat form av ägande och drift 24 15 24 Totalt antal anläggningar 257 231 230 Antalet tempererade utebad har minskat. Kommunerna släpper dessutom mer av sitt ansvar för ägande och drift till föreningar. Minskningen har skett för såväl bad med 25- som 50- meters bassänger. 4

Att driva en simhall är kostnadskrävande. Kommunerna brottas med en verksamhet som har svårt att gå ihop ekonomiskt. Andra tränings- och hälsorelaterade verksamheter införlivas i simhallens verksamhet för att öka intäkterna. SPA-verksamhet, som är på modet, kan riskera att överta väsentliga områden som omklädningsrum och ytor runt bassängen. En del kommuner väljer att lägga ut simhallsverksamheten på entreprenad. Medley är den idag ledande privata aktören som svarar för drift av 17 anläggningar, varav 9 är lokaliserade i Stockholmsregionen. Efter upphandling har kommuner enligt ett driftsavtal överlåtit ansvaret till Medley AB. Svenska Simförbundet och Medley AB har ömsesidigt överenskommit om att upprätthålla en kontinuerlig dialog i frågor gällande anläggningar och verksamhet. En handfull simföreningar ansvarar för anläggningsdriften i sina kommuner som t ex Södertörns SS, Helsingborgs S och Väsby SS. Simföreningarna och Simförbundet är oroade över utvecklingen. Simföreningar kan ha svårt att betala marknadsmässiga hyror för föreningens simundervisning och träningsverksamhet. Drivs simhallen på entreprenad kan simföreningen få försämrade förutsättningar för att bedriva verksamhet. Kan simföreningen däremot överta entreprenaden på ekonomiskt godtagbara villkor och hantera administrationen, kan det stärka föreningens verksamhet. Främst kan föreningen påverka nyttjandet men även skötsel av anläggningen. Med noggrann skötsel och tidig upptäckt av brister kan anläggningen upprätthålla kvaliteten och minska risken för driftsstörningar. Ett övertagande av anläggningsdriften kräver dock ett större ansvarstagande, personalansvar, mera kunskaper och administrativa insatser mm, förutsättningar som noggrant måste värderas innan föreningen lägger anbud. Föreningsverksamheten kan påverkas negativt om ledarresurser i hög grad måste disponeras för anläggningsdrift. Sakkunnig extern resurs rekommenderas medverka vid granskning inför upprättande av driftsavtal med kommunen. I vilken omfattning erbjuder kommuner anläggningar på entreprenad och hur kan utvecklingen komma att se ut under de närmaste åren? Mellan 2000-2006 är det i genomsnitt 5 anläggningar/år som kommuner önskat få anbud på, enligt uppgifter på Medley AB:s hemsida. Ulf Bjöns, Medley AB, menar att antalet anläggningar som läggs ut på anbud kommer att vara desamma under de närmaste åren. Lägger Stockholms stad och kranskommunerna ut sina anläggningar på anbud, kan det påverka fler av landets kommuner att göra detsamma, tror Ulf Bjöns. Den från sekelskiftet förväntade ökningen av antalet simhallar som läggs ut på entreprenad har kommit av sig, menar Torsten Wikenståhl, tidigare Sveriges Kommuner och Landsting. De förväntade kommunala besparingarna med anläggningar på entreprenad har uteblivit och kvaliteten på entreprenaden har inte varit acceptabel. Orsakerna till detta har berott på kommuners för låga ekonomiska driftsbidrag och/eller på entreprenörs oförmåga att driva anläggningen med ekonomisk balans. Brister i kommunens förfrågningsunderlag och kontroll/tydlighet vid upphandling/förhandling har inneburit att kommuner senare inte blivit nöjda med driftskvaliteten, menar Torsten Wikenståhl. Det ökande antalet borgerliga majoriteter i landets kommuner kan innebära att fler anläggningar läggs ut på entreprenad, menar både Ulf Bjöns och Torsten Wikenståhl. Kommuner med ansvar för barnens simkunnighet behöver tillgång till simanläggningar för skolbad och simkunnighetsundervisning. Bussning av elever till baden är ingen stabil lösning och kan riskera att omintetgöras under perioder med svaga kommunala ekonomier. 5

Kommuner har intresse av att utveckla goda fritidsvanor och regelbunden fysisk träning. Olika former av vattenaktiviteter är extra fördelaktigt ur ett rehabiliterings och skadeförebyggande perspektiv. Kommuner börjar mer och mer förstå att en komplett simanläggning med undervisningsbassäng och relax är den moderna anläggningen som man bör satsa på menar Torsten Wikenståhl. Simanläggningar som uppfyller kraven för att arrangera mästerskapstävlingar i simidrott är relativt få i landet. SSFs kansli får regelbundet förfrågningar om krav för mästerskapstävlingar. Medvetenheten om kraven för mästerskapstävlingar bland kommuner, beslutsfattare och arkitekter/byggbolag bedöms vara liten vilket får betydelse vid nybyggnation och tillbyggnation. Svenska Simförbundet och simföreningarna har all anledning att tidigt informera och propagera så att effekterna av mästerskapstävlingar vägs in inför beslut och projektering. Tidigare var det fritidsnämnde och fritidsfolket som dominerade och styrde när det gällde anläggningsfrågor men de har inte samma påverkansmöjlighet idag. Kommunstyrelser tar beslut och låter istället fastighetskontor utreda och driva frågan medan fritidsnämndfritidskontor kommer in senare i processen. Kommunalråden är de som har makten idag och som man ska uppvakta när det gäller frågor om anläggningar menar Torsten Wikenståhl. 3. Anläggningsgruppen och dess arbete Anläggningsgruppen består av: Rolf Alm, styrelseledamot i Svenska Simförbundet och tidigare ledamot av Svensk Elitsimning. Bo Hultén med erfarenhet från arbete på alla nivåer inom Svenska Simförbundet, internationell och nationell tävlingsidrott samt av anläggningar efter arbete med anläggningsrelaterad utrustning hos Malmsten AB och Rantzows Sport. Börje Jacobsson, ordförande i Stockholms simförbund samt SSFs valberedning. Stockholms simförbund har under flera år haft en nyckelroll när det gäller tilldelningen av badtider inom Stockholms stad. Jan Olsson, SSFs generalsekretare. Lars Modin, SSFs informatör, adjungerad sedan 23 januari, 2007. Hans Chrunak och Magnus Hjelminger var med från anläggningsgruppens bildande men avgick under perioden. Anläggningsgruppens arbete: Gruppen inledde arbetet med att göra en nulägesanalys som bl a grundade sig på ett mindre antal undersökningar och studier, t ex sammanfattning av den enkät som presenterades för SSFs årsmöte 2001 och Hugo Bloms (Sveriges Kommuner och Landsting) redovisning av antalet anläggningar för perioden 1990-2005. 6

Sedan starten har gruppen genomfört totalt åtta möten, såväl fysiska möten som via telefon, med ungefärlig periodicitet om ca 1 gång/kvartal. Gruppen har haft möten med Hugo Blom, Sveriges Kommuner och Landsting och Jan Olofsson, anläggningsansvarig på Sveriges Riksidrottsförbund. För att göra en kvalitativ nulägesanalys om föreningarnas situation och behov, ombads medlemsföreningarna besvara en digital enkät på Svenska Simförbundets hemsida den 4 juli, 2006 och som presenterades i e-post till simföreningarna den 3 juli, 2006. Den 25 september hade 58 föreningar besvarat enkäten och påminnelse med begäran om fler enkätsvar gjordes samma dag på SSFs hemsida. Totalt 76 svar hade inkommit fram till augusti, 2006. Anläggningsgruppen har även uträttat operativa insatser. Gruppmedlemmarna har vid förfrågan stöttat en rad simföreningar, kommuner och arkitekter när det gäller lokala anläggningsprocesser och/eller informerat om krav samt rekommendationer för byggandet av goda simidrottsanläggningar. Gruppen har bl a haft kontakt med följande kommuner: Finspång, Härjedalen (Sveg), Hudiksvall, Hörby, Karlstad, Malmö, Mölndal, Nynäshamn, Oskarshamn, Sjöbo, Stockholm, Säffle, Umeå, Värnamo, Växjö, Örnsköldsvik och Östersund. 4. Resultat, enkät Svenska Simförbundet har 230 medlemsföreningar som sysslar med tävlingsverksamhet och/eller utbildning samt 102 övriga medlemsföreningar som sysslar med babysim, sommarsimskolor eller annan periodisk verksamhet. Mellan 3 juli - november, 2006, besvarades enkäten av totalt 76 medlemsföreningar. Det innebär 33 % av det totala antalet medlemsföreningar, vilket är ett förhållandevis gott resultat. Även om det hade varit önskvärt att få svar från fler föreningar så är tendensen tydlig i flera avseenden. Framförallt gäller det antalet svar som framhållit brist på anläggningar och tider, vilket är det primära för medlemsföreningarnas verksamhet. Frågan om tillgång till 50-metersbassäng, (ute eller inne), besvarades av 58 stycken varav 18 saknar tillgång. Övriga 40 anger tillgång, en liten del anger kortare perioder som t ex sommartid. En betydligt högre svarsfrekvens hade varit önskvärd med tanke på SSFs satsning på långbanemästerskap. I dagsläget finns 14 st 50-meter inomhusbassänger vilket innebär att det råder stor brist på tillgång till 50-meters bassänger. 7

Mellan 10-13 %, av 76 föreningar saknar tillgång till djup eller grund bassäng, vilket inte är acceptabelt. Om förhållandet är detsamma för alla 224 medlemsföreningar så kan mellan 22 och 29 av dem sakna antingen grund eller djup bassäng. Exempel: En standardgrupp om 14 simmare kräver ca 24 bantimmar/vecka (2 banor á 2 timmar och 6 pass i veckan). De 40 största föreningarna har 100-200 tävlingssimmare vilket innebär att snittbehovet per grupp ligger på ca 25 bantimmar/vecka. 60 % av svenska simklubbar har maximalt 100 bantimmar, vilket betyder att det är en mycket stor trångboddhet. Endast ca 10 % av föreningarna har en acceptabel standard för att genomföra reguljär träning med 200 tävlingssimmare. 8

63 % av 76 föreningar upplever tillgången på bassängutrymme som otillräcklig, vilket är en hög andel. Den tydliga tendensen borde vara ganska likvärdig för de 148 medlemsföreningar som ej besvarat enkäten. 9

Omkring 50 % av 76 föreningar har goda kontakter med sin kommun när det gäller anläggningsfrågor. 25 % anser kontakten vara ok medan nästan lika många anser att de har dåliga kontakter med kommunen. Simföreningars förhållande med den egna kommunen är väsentligt och bör utvecklas. Simförbundet ska därför stimulera sådana insatser. En djupare granskning bör göras för att även bedöma kvaliteten i föreningars relation och om föreningen har insyn och möjlighet till påverkan. 78,9 % uppgav att de saknade erfarenheter av anläggningsdrift vilket utgör ett tydligt hinder för att överväga ett eventuellt intresse för anläggningsdrift. Det finns anledning att Simförbundet medverkar till att ge simföreningarna ökade kunskaper om anläggningsdrift. Under fråga 9 i enkäten (vars svar inte återges grafiskt) svarade 24 föreningar vilka erfarenheter som de hade av anläggningsdrift och som kan vara till nytta för andra föreningar. Erfarenheter kring drifts, personal -, säkerhets -, verksamhets- utbildnings- och kontraktsfrågor angavs men 9 av föreningarna angav inga erfarenheter, vilket är svårtolkat. 10

34 kommenterade och beskrev hur de regelbundet arbetade eller periodiskt arbetat med kommunkontakter. Under fråga 11 gav föreningarna exempel på hur Svenska Simförbundet behöver stödja dem när det gäller anläggningsfrågor. - Få politiker och tjänstemän att inse behovet av en simidrottsarena. Att det är simföreningarna som ska driva simverksamheten och simundervisningen i kommunen. - Frågan om anläggningar måste föras upp högre på den politiska dagordningen. SSF måste vara en livaktig röst i debatten. Föreningarna kan själva inte föra denna kamp mot kommunerna. - Påtryckare, experthjälp vid projektering, bollplank, tips på lokalpolitiskt arbete, hjälp med avtalsskrivning, hjälp med kalkylering och värdering av olika driftsalternativ - Mer bassängtid för att utöka verksamheten och även kunna bedriva simskola under vår och höst. - Uppvakta och försöka påverka kommuner att utveckla och/eller bygga fler simanläggningar. - Att få storföretag som Skanska att gå in som huvudsponsor för utbyggnad eller bygge av ny simhall - Få kommunen att förstå vikten av en aktiv simförening och betydelsen av dess verksamhet, hur det utvecklar det kommunen. - Tydliga beskrivningar/kravspecifikationer av hur mästerskapsbassänger ska se ut - Att hårt marknadsföra simkunnigheten på riksnivå, det gör att folk ställer frågor på hemmaplan. Det ger oss styrka. - Få goda exempel från andra simföreningar och kommuner på hur en anläggning ska se ut där goda träningsförutsättningar för simklubben kombineras med god totalekonomi för kommunen vilka erbjudanden och funktioner ska finnas ur ett simklubbsperspektiv 11

Tillgången till inomhusbassängers vattenyta fördelat på folkmängden i Sveriges 20 största kommuner per den 31 december, 2005. Inga äventyrsbassänger och undervisningsbassänger ingår. Jämförelse av nyckeltal kan ha visst värde men fler faktorer måste vägas in för att bedöma behovet av anläggningar. (källa: Bo Hultén). Kommun Invånare Kvm vattenyta Nyckeltal Stockholm 769942 7275 0,0095 Göteborg 484106 3900 0,0081 Malmö 270443 1950 0,0072 Uppsala 183231 2100 0,0114 Linköping 137594 850 0,0061 Västerås 131762 1850 0,0140 Örebro 127528 1925 0,0151 Norrköping 124635 958 0,0077 Helsingborg 121865 650 0,0053 Jönköping 120729 1975 0,0163 Umeå 110503 850 0,0077 Lund 102169 650 0,0063 Borås 99192 725 Sundsvall 94014 725 Gävle 92173 725 Eskilstuna 91517 525 Huddinge 88472 725 Halmstad 88239 650 Karlstad 82002 650 Södertälje 80590 650 Nacka 79799 325 12

5. Åtgärder, förslag Den stora bristen på tillgång till anläggningar och anläggningar som klarar kraven för nationella mästerskap kräver att Svenska Simförbundet: - upprättar en vision, sätter mål och tar fram en strategi för ett långsiktigt arbete Minst en simidrottsanläggning i varje kommun ska vara en del i förbundets vision och ska kopplas till förbundets arbete med vita fläckar. Målet ska beskriva antal nya simidrottsanläggningar som SSF vill ska byggas över tid. SSF behöver säkerställa att man får vetskap om befintliga anläggningars tillstånd, planerade renoveringsbehov och beräknad återstående livslängd, för att kunna agera i rätt tid. Svenska Simförbundet ska medverka till att: - våra simföreningar får ökad tillgänglighet till anläggningar och att antalet simidrottsanläggningar som uppfyller kraven för mästerskapstävlingar ökar samt med en jämnare geografisk spridning i landet. För att beakta simidrottens behov vid planering, projektering och byggande samt ombyggnation av anläggningar krävs bland politiker och tjänstemän, på alla nivåer, en betydligt bättre kunskap och rätt information om de regler och förutsättningar som gäller för utövande av träning/tävling, samt omvänt vilka konsekvenser det får för föreningslivet och tävlingsidrotten, om inte simidrottens behov beaktas. Svenska Simförbundet ska i samarbete med simföreningarna och simdistriktsförbund/region - på såväl riks- som lokalnivå bedriva ett opinionsskapande arbete för byggandet av goda simidrottsanläggningar som uppfyller kraven för träningsverksamhet och mästerskapstävlingar. - aktivt kommunicera aktuell och nödvändig information till politiker och tjänstemän på alla nivåer. Samma information ska också finnas på SSFs hemsida och årligen tillställas Sveriges Kommuner och Landsting för införande i måttboken som landets kommuner använder. Svenska Simförbundet anser att kommuner som undersöker/förbereder en utläggning av anläggning på entreprenad ska göra den lokala simföreningen delaktig i ett tidigt skede. Simföreningen bör delta i formandet av anbudsförfrågan eller få avge sina synpunkter med syfte att förbättra anbudsförfrågan och undvika negativa konsekvenser för föreningslivet och kommunen. Finns möjligheten att simföreningen kan tänkas vara med och lägga anbud så får inte simföreningen delta i formandet av anbudsförfrågan. Svenska Simförbundet ska - bedriva ett proaktivt arbete och bevaka de anbudsförfrågningar som kungörs och försäkra sig om att den lokala simföreningen erbjuds tillfälle att ta ställning till hur man vill agera. 13

- erbjuda kompetensmässigt stöd till den lokala föreningen när den visar intresse för att lägga anbud på drift av anläggning. - upprätta en simhallslogg som registrerar anläggningar som planeras, projekteras, renoveras eller ska byggas till. Uppgifter på kommun, tidplan för processen, kontaktpersoner, entreprenör mm registreras. De som söker kunskap om anläggningsprocesser kan använda sig av den uppdaterade simhallsloggen som ska finnas på SSFs hemsida. Bland våra simföreningar finns kompetens i olika frågor som rör anläggningar, drift av anläggningar och verksamhet, ekonomi, avtal mm. Kunskaper och erfarenheter som kan komma långt många fler till del. Svenska Simförbundet ska - bygga upp ett kompetensnätverk där simföreningar med erfarenhet av anläggningsdrift kortfattat beskriver sina erfarenheter och kunskaper. Föreningar som söker kunskap och stöd vid upphandling kontaktar de personer som ingår i kompetensnätverket. Tillgång till kompetensnätverket ges antingen via hemsida eller vid förfrågan till Svenska Simförbundets kansli. Befintliga anläggningar i landet kan behöva utnyttjas av fler simföreningar bl a då det blir kortare eller längre driftsstopp i den egna anläggningen eller för t ex lägerverksamhet. Kännedom om anläggningens beskaffenhet och kringförutsättningar är väsentliga. Svenska Simförbundet ska - upprätta ett eget anläggningsregister med uppgifter om antal bassänger, bassängmått (längd, bredd, djup), träningsförutsättningar (styrketräning, motionsanläggning), logi-närliggande logi, kostförutsättningar, placering, övriga faciliteter för t ex träningsläger, tillgång till testutrustning, uppgift på kontaktperson och/eller telefonnummer till anläggningen. Registret bör placeras i Simförbundets Intranät där lokala simföreningar också kan bidra med uppdatering av uppgifter. En ökad dialog och ett ökat samarbete med och mellan kommuner, arkitekter och simföreningar skapar samsyn och förutsättningar för en långsiktigt god utveckling när det gäller anläggningar i hela landet. Svenska Simförbundet ska - arrangera ett anläggningsseminarium som samtidigt fungerar som idé-plattform för arkitekter och byggbolag. Seminariet genomförs förslagsvis vartannat år. - arbeta med utveckling av anläggningar. Att t ex bygga till mindre anläggningar (som t ex undervisningsbassäng), till en redan existerade anläggning är förhållandevis billigt. - delta och påverka var i kommunen som anläggningen är tänkt att byggas, något som görs i nära samarbete med simföreningen. Området för byggnation måste ha goda förutsättningar att 14

senare kunna bygga till ytterligare anläggningar/lokaliteter, vilket kan öka attraktiviteten för konsumenter och bidra till större intäkter för alla med verksamheter inom området. Idag finns exempel där man genom felaktigt val av område skapat hinder för senare expansion. - undersöka möjligheter för framtagande av anläggningsutbildning riktade till simföreningar som arbetar med anläggningsfrågor. Anläggningsseminarier/konferenser och/eller anläggningsutbildning skulle kunna bedrivas i ett samarbete med Badmästareförbundet. Kommer tillgången på anläggningar och anläggningar som uppfyller kraven för träning/tävling i simidrott att vara tillräcklig? Kommer Svenska Simförbundet att behöva fördjupa sitt engagemang och göra större insatser för byggande av nya anläggningar? Svenska Simförbundet ska - utreda möjligheten att bilda eget driftsbolag och bli en aktör som driver anläggningar på entreprenad. - utreda om man aktivt kan och ska arbeta med att skapa samarbeten av typ OPP och/eller PPP för att öka byggandet av anläggningar. OPP och PPP (engelska förkortningar) som avser ett samgående mellan olika parter för att möjliggöra byggande och drift av olika anläggningar. O avser stat, kommun och/eller landsting och P avser bolag, handelsbolag. - utreda om specialanläggningar enbart anpassade för simidrottsverksamhet kan vara en möjlighet (jämför med Handbollens Gurkburken ) Ett omfattande arbete behöver göras för att stödja och styra utvecklingen i önskad riktning. Svenska Simförbundet ska i närtid - etablera en stadigvarande funktion/tjänst med huvudansvar för anläggningsfrågor. Tjänsten ska vid förfrågan kunna bistå simföreningarna i deras lokala kontakter med kommun, simhall och entreprenör i frågor som rör tillgång till anläggningar och anläggningars beskaffenhet. 15

Källförteckning: Medley AB, Ulf Bjöns Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare Svenska Kommunförbundet) Torsten Wikenståhl, Hugo Blom Sveriges Riksidrottsförbund, Jan Olofsson Svenska Badmästareförbundet, Hans Landström 16

Bilaga Anläggningar som kommuner begärt in anbud på sedan 1998 (källa: Medley AB) Kommun Anläggning År Danderyd Mörbybadet 2001 & 2005 Eslöv Karlsrobadet 2001 Essunga Nossebrobadet 2006 Finspång Grosvad 2006 Gnesta Frejahallen 2003 Götene Götene simhall 2005 Helsingborg Pålsundsbadet 2004 Huddinge Huddingehallen 2000 Huddinge Skogåshallen 2002 Linköping Linköpings simhall 2000 & 2006 Linköping Ljungsbro fritidscenter 2003 Luleå Pontusbadet 2003 Mellerud Rådahallen 2001 Mölndal Stretenbadet 2004 Mölndal Åbybadet 2006 Nora Nora Simhall 2005 Norrköping Centralbadet 1998 Norrköping Bassängbad 2001 Ockelbo Sjöängsbadet 2006 Oxelösund Ramdalsanläggningen 2003 Salem Säby sim- och sporthall 2001 & 2006 Sigtuna Valsta sim- och sporthall 2000 Skövde Skövde Arena 2006 Solna Vasalundshallen 2001 Stockholm Söderortsanläggningar 2001 Tranemo Tranemo simhall 2006 Tyresö Tyresö simhall 2000 & 2006 Täby Tibblebadet 2001 & 2005 Umeå Umeå simhall 2000 Vallentuna Badtjänst 2005 Vellinge Kommunens idrottsanl 2005 Vetlanda Vetlanda badhus och Myresjö simhall 2003 Värmdö Värmdö simhall 2004 Växjö Växjö simhall 2001 Örkeljunga Örkeljunga simhall mm 2001 & 2006 Östersund Storsjöbadet 2002 Österåker Söra sim- och sporthall 2004 17