Fö 3: Flygplatser och planering Tobias Andersson Granberg
Planering av flygplatser Följande material är i huvudsak baserat på kap 1-3 av Airport Planning av Lynn S. Bezilla och TSFS 2010:134, TSFS 2010:132 2016-11-09 2
https://www.google.se/maps/@40.6957166,-74.1875065,13.5z 2016-11-09 3
Planering Planering är att förbereda sig inför framtiden, och att idag bestämma sig för hur man ska agera i morgon Givet de förutsättningar man har, och de prognoser man kan göra Planering av flygplatser i denna kurs handlar mycket om infrastrukturplanering Arkitekten funderar på hur flygplatsen ska se ut, hur nya byggnader ska stämma med gamla Ingenjören funderar på var saker ska byggas för att hålla byggkostnaderna nere Planeraren funderar över olika möjligheter och olika möjliga framtidsscenarier All dessa personer/förmågor är nödvändiga! Planering av alla de slag handlar om att tänka Man måste tänka på allt! 2016-11-09 4
Planering forts När man planerar flygplatser måste man prata med folk Ta reda på vilka som påverkas av den planerade förändringen och låt dem delta i arbetet Man måste vara på det klara med såväl användningsområden som användare Planering ska vara aktivt, inte passivt En god planerare förutser händelser och reagerar inte enbart på de som kommer Flygplatsplanering handlar ofta om hur flygplatsen ska se ut om 5-10 år, eller längre fram i tiden Kan göras genom scenariostudier A: mycket ny trafik B: samma trafik som idag C: minskande trafik 2016-11-09 5
Planering forts Planering ska vara ärlig Processen och planeringen måste vara transparent, och lättförståelig Optimistiska prognoser eller beräkningar ska inte vara den enda grunden för beslut Planeringen är en guide för utveckling En manual för hur utvecklingen ska fortlöpa En samling förslag av vilka utvecklingsmöjligheter som finns, vilka samtliga är förhandlingsbara Ju närmare i tiden utvecklingen ska ske, desto mer konkret måste man vara 1-2 år: konkret 5-10 år: öppen för förändringar 20 år-: mycket öppen plan 2016-11-09 6
Olika typer av planer för flygplatser Strategisk plan Tar fram en långsiktig vision för flygplatsen, och innehåller ett antal rekommenderade åtgärder Första steget i masterplaneringen Masterplan En plan för kort, medium och långsiktig utveckling av flygplatsen Resulterar bla i en layout plan Systemplan En studie av hur flygplatserna i ett större område tillsammans tillgodoser och i framtiden ska tillgodose behovet av flygplatser i området Layout plan Terminalplan Miljöplan Finansiell plan 2016-11-09 7
Flygbolagen Maximera trafik, minimera kostnad Passagerare Vill ha en trevlig, smidig upplevelse Flygplatsens kunder Motstridiga Vilka är de och vad vill de? önskemål Flygplats vs flygbolag vs passagerare Lagar och regler 2016-11-09 8
https://www.google.se/maps/@58.5848986,16.2222858,14.25z 2016-11-09 9
Flygplatsen olika perspektiv Genomfartsstation Ett ställe att passera, ej att åka till säker och effektiv koppling mellan land- och lufttransport Ekonomisk motor Snabb access till den globala marknaden Lokal arbetsplats Kastrup är Danmarks största enskilda arbetsplats, med 22000 pers Källa till intäkter och skatter Ovälkommen granne Främst pga buller Folk runt flygplasten protesterar oftast mot expansionsplaner Flygplatser är till för folk Kundnöjdhet är mycket viktigt i planeringsprocessen Pax är mindre nöjda nu än tidigare Förseningar, security 41 miljoner resor som inte gjordes (USA, 2006) Flygplatser som bättre kan hantera försenade pax, får nöjdare pax 2016-11-09 10
Sämsta flygplatserna 2016 Enligt http://www.sleepinginairports.net/ 1. King Abdulaziz International Airport (Jeddah, Saudi Arabia) 2. Juba International Airport (Juba, South Sudan) 3. Port Harcourt International Airport (Port Harcourt, Nigeria) 4. Tashkent International Airport (Tashkent, Uzbekistan) 5. Santorini National Airport (Santorini, Greece) 6. Chania International Airport (Crete, Greece) 7. Heraklion International Airport (Crete, Greece) 8. Simón Bolivar International Airport (Caracas, Venezuela) 9. London Luton International Airport (Luton, England) 10. Tribhuvan International Airport (Kathmandu, Nepal) 2016-11-09 11
Flygplatsens delar Terminal Landside Passengers, cargo, crew, food, fuel, etc. Airside Turn around Aircraft Surrounding land use 2016-11-09 12
Airside Banor, taxibanor, gater, flygplansparkering Movement area Kontrolleras av TWR TWR måste kunna se hela ytan Banor, taxibanor, plattan Non-movement area Tillstånd från TWR behövs ej för att röra sig Gater, parkering Banor och taxibanor ska utformas med hänsyn taget till effektivitet, säkerhet och framtida tillväxt 2016-11-09 13
Hinderbegränsande ytor TSFS 2010:134 Det får inte finnas föremål, byggnader, träd som fysiskt kan störa flygtrafiken till och från flygplatsen Det är flygplatsens uppgift att fastställa hinderbegränsande ytor och att tillse så att inga hinder finns eller uppförs Befintliga hinder (byggnader, ledningar) kan omöjligöra viss önskvärd expansion Luftrummet kring flygplatsen definieras av ett antal hinderbegränsande ytor 1. Konisk yta 2. Horisontell yta 3. Inflygningsyta 4. Start-stigyta 5. Övergångsytor 6. Inre övergångsytor 7. Yta för avbryten landing 2016-11-09 14
2016-11-09 15
2016-11-09 16
Operativa och fysiska egenskaper hos flygplatser bestäms främst av det sk kritiska flygplanet (design aircraft el critical aircraft) Det största plan som använder flygplasten regelbundet (minst 250 starter per år) Kritiskt flygplan (am) Category Airport reference code ges av A < 90 Approach Speed (knots) B 91-120 C 121-140 D 141-165 E 166 or more 1 knot = 1,852 km/h 1 foot = 0,3048 m C-III Design Group Wingspan (feet) I to 48 II 49-78 III 79-117 IV 118-170 V 171-213 VI 214-262 2016-11-09 17
TSFS 2010:132 Referenskoden fastställs/kontrolleras av Transportstyrelsen 2016-11-09 18
Utformning av bansystem Givet referenskoden så måste bansystemet uppfylla vissa krav, tex Banbredden ska vara minst 18 m för B1 och 45 m för D3 Det måste vara minst 1035 m för oberoende parallella inflygningar på instrumentbanor Banans tvärlutning ska vara max 1.5% för CDEF och 2% för AB, och får inte understiga 1% En vändyta måste ha ett minsta säkerhetsavstånd på 1.5 m för A och 4.5 m för F Ett stråk före tröskeln och efter banände ska vara minst 60 m för kodsiffra 2, 3, 4 och 60 min för 1 om instrumentbana, 30 m om icke-instrumentbana En taxibana måste minst vara 7.5 m bred för A och 23 m bred för E 2016-11-09 19
https://www.google.se/maps/@25.2383726,55.347745,13.17z 2016-11-09 20
Anlägg en ny flygplats I vilken ordning planeras de olika delarna? Rita (layoutplan) och lista vad som ska anläggas, i vilken ordning och vad man måste tänka på när de planeras. 2016-11-09 21
Banor När en ny flygplats planeras, börjar man med banor, sedan taxibanor, terminaler, landside Händer sällan att man får planera en ny flygplats Ny bana Bestäm rikting Mht till vindar, hinder, buller, existerade infrastruktur Beräkna kostnader mht till ovanstående Tänk på möjlig expansion Längden avgörs av vilka flygplan som ska trafikera flygplatsen Tänk på möjlig expansion 2016-11-09 22
Taxibanor För att stödja nya och gamla banor Måste funka för alla möjliga användningar av banorna (start/landning i båda riktningarna) Undvik svåra rutter, och farliga korsningar Tänk på hur piloten kan uppfatta det en mörk, regnig natt Ta hänsyn till att vissa saker på flygplatsen inte kan flyttas Landningshjälpmedel, generatorer mm 2016-11-09 23
Runway incursions Några råd från FAA för att minska antalet krockar på banan: Använd inte rullbanan som taxibana Begränsa antalet ställen där man måste korsa en rullbana Gör taxivägskorsningarna så enkla som möjligt En taxiväg ska aldrig gå genom en korsning mellan två rullbanor Minska antalet korsningar mellan taxivägar Använd parallella taxivägar för ökad effektivitet Koppla taxiväg med rullbanans ände i en rät vinkel Låt high-speed exists sluta i en parallell taxibana Låt inte två motsatta highspeed exists mötas i samma punkt 2016-11-09 24
Funktioner på airside Flygplansparkering (remote) Måste gå att ta sig till enkelt och säkert Service och underhåll Fordon och personal måste kunna ta sig runt på airside för att sköta sitt jobb Bagage, underhåll, tankning, Räddningstjänst TSFS 2010:114: insatstiden för flygplatsens räddningstjänst inte överstiger 3 minuter till varje punkt på banor i användning under dagtid, vid god sikt och då de planerade insatsvägarna är fria från vatten, is eller snö, om inte flygplatsen utnyttjar undantaget i 5 tredje stycket. Viltkontroll Snöröjning Någonstans att dumpa snö Miljökrav, inte störa sikt, lättillgängligt Snösmältningsutrustning Någonstans att ha fordonen Service vägar Bra att ha vägar för markfordon längs med airsides ytterkant Uppställningsplattor Fältgarage Hangarer Remoteavisning Flygkök Flygledartorn Navigationshjälpmedel 2016-11-09 25
2016-11-09 https://www.google.se/maps/@78.2390138,15.418303,12.17z 26
Kapacitet Vad begränsar rullbanekapaciteten? Gör en lista! 2016-11-09 27
Kapacitet på airside Rullbanekapacitet (per bana) För långsiktiga studier: årsvolym För detaljstudier: peaktimme kapacitet En funktion av bla Flygplanstypsmixen Antal, typ av och konfiguration av, avfarter Taxibanesystemets konfiguration Plus väder, luftrumsbegränsingar, mm Flygplanstypsmix Olika plan har olika landningshastigheter Det långsammaste blir begränsande Men små (långsamma plan) tar sig snabbare av banan Tunga plan generererar mer wake turbulance En homogen flygplanstypsmix ger ett enklare flöde 2016-11-09 28
Kapacitet på airside, forts Avfarter Ska byggas för att ta av flygplan från rullbanan så snabbt och säkert som möjligt Höghastighetsavfarter gör att planen inte behöver bromsa in helt innan de svänger av Andra faktorer Flera flygplatser i närområdet Väder (tex ofta dimma -> sämre kapacitet) Analys av kapacitet Enkelt för små flygplatser För stora flygplatser används vanligen simulering Kan sitta ner med andra (tex ATC) och diskutera förutsättningar och resultat The Airport Machine SIMMOD TAAM 2016-11-09 29
Kapacitet Rullbanekapacitet är ofta egentligen kapacitet på färdområdet Kapaciteten på flygplatsen bestäms av fler faktorer Vilka? 2016-11-09 30
2016-11-09 31