Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB. Februari 2017

Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB Februari 2017

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten o Frågor i undersökningen o Urvalets sammansättning o Regionsfördelning o Statistisk osäkerhet o Presentation och tolkning av data 6. Om YouGov

Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå i 2017 års mätning visar att den förstärkning av såväl köpbeteende som attityder som kunnat ses de senaste åren är mycket stabila. Förtroendet för svenska djuruppfödare och svenskt kött är starkt och med det kommer en ökad betalningsvilja. Köpbeteende Den nedåtgående trenden för fläskkött har mattats av något om man ser till dem som köpt fläskkött vid sitt senaste köp. Det är samma andel som svarar att de köpt nötkött. Andelen som svarat nötkött är stabil, medan de som svarar att de köpt lamm vid sitt senast köp ökar, men fortfarande ligger det på låga nivåer, 7%. När man ser till ursprungslandet på senast köpta kött, så är det fortsatt höga nivåer för svenskt kött, 77%. Detta är samma nivå som för 2016 och 2015, men signifikant högre än 2014. Andelen som köpt danskt kött ligger kvar på låga nivåer, vilket kan jämföras med 10% 2014. Den viktigaste parametern när man valt senast köpta kött, var att Sverige var ursprungsland, vilket ökat i betydelse jämfört med 2015 och bakåt. Även betydelsen av god djurhållning, närproducerat och ekologi har haft långsiktigt ökad betydelse. Faktorer som färskhet och pris har istället minskat i betydelse. Attityder Sett till svenska konsumenters attityder så har de haft en positiv trend över de senaste 5 åren och har nu stabiliserats på höga nivåer. Det finns en förståelse för varför svenskt kött kostar mer och konsumenterna är också beredda att betala mer för svenskt kött. Jämfört med 2016 ökar andelen som tycker svenskt kött håller högre kvalitet. Vad gäller förtroendet för svenska respektive utländska djuruppfödare, så är förtroendenivåerna stabila för de svenska djuruppfödarna, medan de utländska har haft en negativ trend de senaste 4-5 åren. Exempelvis har 56% av konsumenterna en negativ inställning till de danska djuruppfödarna jämfört med 2 2013. Den allmänna användningen av antibiotika gör konsumenter oroliga för resistenta bakterier och en ökande andel håller med om att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än djuruppfödare i andra EU-länder. Överhuvudtaget är antibiotikarester i kött något som oroar varannan svensk konsument. Även dessa nivåer är stabila jämfört med tidigare undersökningar. Märkningen Kött från Sverige Omvandlingen från märkningen Svenskt kött till Kött från Sverige har gått smärtfritt för konsumenterna. Det var 86% som kände till märkningen Svenskt kött 2016, det är färre, 8 som svarar att de känner till märkningen Kött från Sverige, vilket är samma nivå som för Svenskt kött 2015. Förtroendet för märkningen är fortsatt hög och har inte minskat sedan övergången. Traditionella köttätare och flexitarianer I årets undersökning har det tillkommit frågor omkring köttätande och konsumenterna har svarat på huruvida de är flexitarianer eller om de är traditionella köttätare som inte varierar sin kost med vegetariska måltider. Flexitarianerna är medvetna köttkonsumenter, som lägger större vikt vid ursprung än de traditionella köttätarna och mindre vikt vid pris. De köper lamm i högre utsträckning än övriga och är överrepresenterade bland kvinnor, yngre och konsumenter i storstadsregionerna.

Metod Bakgrund och syfte Sedan 2011 gör YouGov en mätning i februari varje år kring svenska konsumenters attityder till kött i olika avseenden på uppdrag av Svenskt Kött, som är en intresseorganisation för svenska köttproducenter. Syftet är att följa utvecklingen av konsumenters attityder till både svenskt och importerat kött över tid. Svenskt kött står också bakom märkningen Kött från Sverige, som introducerades 2011 som Svenskt kött och som nu har övergått till Kött från Sverige, som mätningen också omfattar. Intervjuperiod och datainsamlingsmetod Undersökningen genomfördes under perioden 10-12 februari 2017 via YouGov Sveriges Internetpanel. Metod och urval Undersökningen genomfördes bland kvinnor och män, 20-69 år nationellt representativt. En inbjudan till undersökningen skickades ut via e-mail till personer som passade in på kriterierna för studien. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Vägning av data Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det totala antalet personer som har deltagit i undersökningen. Publicering av resultaten Om resultaten publiceras ska YouGov alltid tydligt uppges som källa. Innan undersökningens resultat publiceras ska YouGov få del av och godkänna pressmeddelande eller annan användning av resultaten. Det enda syftet med detta är att säkerställa att vi rent analystekniskt kan stå för användningen av resultaten. Pressmeddelanden ska utformas i enlighet med ESOMAR:s regler, varför följande text ska inkluderas: Undersökningen är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 10-12 februari 2017 har sammanlagt 1032 intervjuer genomförts med kvinnor och män, 20-69 år. För övrigt hänvisar vi till våra allmänna försäljningsvillkor. Totalt genomfördes 1032 intervjuer. = Signifikant högre värde = Signifikant lägre värde

Bakgrundsvariabler Kön Kvinna Man Ålder 20-34 35-49 50-69 Region Storstad Övriga Sverige Hushållstyp (Q17) Enpersonshushåll Flerpersonshushåll med hemmaboende barn Flerpersonshushåll utan hemmaboende barn Hushållsinkomst 0-199.999 200.000-399.999 400.000-699.999 700.000 och över Senast köpta kött (Q2) Fläskkött Nötkött Lammkött Ursprungsland senast köpta kött (Q4) Köper bara svenskt kött (Q8) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Ja Nej Skulle betala mer för svenskt kött (Q15) Inställning till svenska djuruppfödare (Q9) Ursprungsland senast köpta charkuterivaran (Q20) Köttkonsumtion (Q27) Undersökningen ger möjlighet att få inblick i eventuella skillnader mellan olika befolkningsurval som tillfrågas utifrån följande bakgrundsvariabler, som alla frågor i undersökningen korsas med. Ja Osäkert (Q15_4=3) Nej Negativ Positiv Neutral/Vet ej Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Vegan/vegetarian Flexitarian Traditionell köttätare

Köpfrekvens kött Hur ofta köper du följande sorters kött som styckad råvara (färsk eller fryst)? Bas (1032) Andel som köper någon gång i månaden 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Nötkött 2 30% 2 10% 7 7 76% 7 7 7 76% Fläskkött 2 27% 1 8% 1 6 7 7 76% 76% 7 7 Lammkött 8% 1 1 4 1 17% 1 1 1 Minst en gång i veckan 2-3 gånger i månaden Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret Någon gång om året Mer sällan / aldrig Köpfrekvensen för fläskkött har minskat sedan 2015 och sedan första mätningen 2011 har det minskat med 10 procentenheter. Vad gäller nötkött så ligger köpfrekvensen något mer stabilt men det är en tendens till att månadsköparna minskar. Lammkött köps av 1 av svenskarna per månad, vilket är samma som vid första mätningen 2011. Ser man på dem som ser sig som renodlade köttätare (i jämförelse med flexitarianer), så är det 77% som köper både nötkött och fläskkött och 1 som köper lammkött på månadsbasis. Lammkött köps i högre utsträckning av dem som ser sig själva som flexitarianer, 2 av dessa köper lammkött varje månad. Det är också fler i storstadsregionerna som köper lammkött, 20% köper varje månad, jämfört med 1 i resten av landet. Det är fler män än kvinnor som köper såväl fläsk- som lammkött. (7 mot 66% och 1 mot 1.) Barnfamiljer köper nöt- och fläskkött i högre utsträckning än singelhushåll och flerpersonshushåll utan barn.

Senast köpta kött Vilket av följande slags kött köpte du senast som styckad råvara (färsk eller fryst)? Om du köpte flera sorters kött senaste gången du köpte kött, välj fritt en av dem. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Fläskkött 46% 4 4 48% 4 50% 5 2017 Lammkött Nötkött 7% 48% 50% 5 47% 47% 47% 4 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Den långsiktiga trenden att köp av fläskkött som styckad råvara minskar tycks ha stannat av. Det är lika många som köpt fläskkött som nötkött. Fler av de äldre, (50-69) har köpt fläskkött, 5 jämfört med 40% av 20-34-åringarna, det är också fler som köper fläskkött utanför storstadsregionerna, 50% jämfört 40%. I storstadsregionerna är det fler som köpt nötkött, 52 mot 4. Andelen som köpt lammkött har ökat, men det är fortfarande på en låg nivå. Fler flexitarianer har köpt lamm, 1 jämfört med av de traditionella köttätarna.

Nöjdhet senast köpta kött Hur nöjd var du med det kött du köpte senast? Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842) 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Andel nöjda (4+5) / Medelvärde (1-5) 2017 4 4 87% 4,31 2016 10% 4 3 8 4,26 2015 10% 4 3 8 4,25 2014 8% 4 4 88% 4,32 2013 4 4 8 4,32 2012 7% 4 46% 87% 4,38 2011 6% 48% 4 8 4,32 Mycket missnöjd [1] Missnöjd [2] Varken eller [3] Nöjd [4] Mycket nöjd [5] Vet ej, har ej använt ännu Det är en stabil andel som är nöjda med senast köpta kött och endast 2 % är missnöjda. Det är fler traditionella köttätare jämfört med flexitarianer som är nöjda med sitt senast köpta kött, 8 mot 8.

Ursprungsland senast köpta kött Vilket var ursprungslandet på det kött du köpte senast? Om du köpte flera sorters kött, ange ursprunget på det kött du svarade i föregående fråga. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU Övriga världen Vet ej 10% 7% 1 1 1 1 70% 67% 6 7 Nivån för köpare av svenskt kött som senast köpta råvara är stabil jämfört med 2016 och 2015, likaså håller de låga andelarna som köpt danskt kött i sig. Det är färre av dem med en hushållsinkomst på under 200 000 som köpt kött från Sverige, (57%). Bland hushåll med en årsinkomst på över 700 000 köpte 87% svenskt kött sist. Av dem som köpt lammkött så är det än lägre andel (58%) som köpt svenskt, medan 8 av dem som köpt nötkött köpt från Sverige. 77% 76% 78% 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011

Beslutsfaktorer senast köpta kött (1/2) Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Ursprungsland Sverige Färskhet Ursprungsland framgick Lägsta pris God djurhållning Färgen Närproducerat, dvs från gårdar nära mig Ekologiskt Fettmängd 5 5 58% 58% 5 50% 5 38% 4 4 46% 50% 5 5 3 3 3 3 38% 37% 3 27% 27% 30% 3 3 3 3 1 2 2 2 17% 17% 2 2 26% 26% 3 3 38% 1 2 2 20% 2 20% 2 1 17% 1 1 10% 1 1 17% 18% 1 1 2 Vikten av att Sverige är ursprungsland när man köper kött har ökat sedan 2014 medan färskhet fortsatt minskar i viktighet och är på samma nivå som att ursprungsland framgick. Lägsta pris har också minskat i viktighet. Det är viktigare för kvinnor än för män att köttet är från Sverige (66 mot 5) och likaså för 50-69-åringarna jämfört med 20-34-åringarna 65 mot 5). För traditionella köttätare är Lägsta pris viktigare än för flexitarianer (2 mot 20%) medan det är viktigare med ekologiskt för dem som äter flexitariskt, 2 jämfört med 1 bland traditionella köttätare. För dem som köpte svenskt kött senast är det relativt sett fler som tänkte på att ursprungslandet är Sverige, god djurhållning och att det är närproducerat. Färre tänkte på lågt pris. 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011

Beslutsfaktorer senast köpta kött (2/2) Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Marmoreringsgrad (insprängt fett) 1 2 Köttet var säkert, fritt från skadliga ämnen Mörhetsgrad Smakintensitet, smakrikedom Särskilt varumärke Kommer ej ihåg Tänkte inte på något av ovanstående Djurets ålder Djurets kön 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 7% 6% 7% 7% 8% 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011

Trygg med senast köpta kött? Kände du dig trygg med det kött du köpte som styckad råvara senast? Bas: Köper fläskkött, nötkött och/eller lammkött minst en gång i månaden: 2017 (842), 2016 (848), 2015 (855), 2014 (882), 2013 (850), 2012 (861), 2011 (874) Ja Nej Vet ej 8% 6% 6% 9 88% 9 90% 9 9 9 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Känslan av trygghet inför senast köpta kött är stabil. Bland flexitarianerna är det signifikant färre som är trygga, 8 jämfört med 9 bland traditionella köttätare. De som känner till märkningen Kött från Sverige kände sig tryggare än de som inte gör det, 92 mot 8. Liksom tidigare så är det fler av dem som köpte svenskt kött som kände sig trygga i relation till de som köpte utländskt.

Påståenden Hur väl instämmer du i följande påståenden om kött som styckad råvara? Bas (1032) Jag tittar alltid efter ursprungsland när jag köper kött 7% 1 58% Andel som instämmer (4+5) 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 7 7 7 7 6 67% 66% Jag är beredd att betala mer för svenskt kött än utländskt 8% 2 4 70% 68% 66% 66% 6 58% 5 Jag förstår varför svenskt kött ska kosta mer än utländskt 1 17% 2 4 6 58% 58% 57% 5 4 5 Jag köper endast kött från Sverige 1 6% 20% 40% 5 56% 5 47% 4 4 40% Svenskt kött håller högre kvalitet än utländsk 6% 2 2 38% 5 5 5 5 46% 4 4 Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Instämmandegraden för alla påståenden har ökat över tid, jämfört med 2016 så är det fler som säger att de förstår att svenskt kött ska kosta mer än utländskt och att svenskt kött håller högre kvalitet än utländskt. Kvinnor instämmer i högre utsträckning i påståendena jämfört med män.

Inställning svenska djuruppfödare Vilken är din allmänna inställning till svenska djuruppfödare? Bas: 2017 (1023), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016), 2012 (1014), 2011 (1006) Andel positiva (4+5) / Medelvärde (1-5) 2017 4 2 6% 7 4,00 2016 1 48% 27% 7 4,01 2015 17% 47% 27% 7 4,00 2014 17% 48% 2 7 3,95 2013 17% 5 2 7 3,90 2012 1 4 2 70% 3,88 2011 17% 5 1 7 3,90 Mycket negativ [1] Ganska negativ [2] Varken eller [3] Ganska positiv [4] Mycket positiv [5] Vet ej / ingen uppfattning Andelen som anger att de är mycket positiva har ökat sedan 2014 och tidigare, medan den totala andelen positiva är på samma nivå som tidigare. Även andelen negativa är stabil. Den allmänna inställningen till svenska djuruppfödare är än mer positiv bland de äldsta (50-69) och boende utanför de tre storstadsregionerna. De som känner till märkningen Kött från Sverigehar en mer positiv inställning och de traditionella köttätarna likaså.

Attityder antibiotika Ange i vilken utsträckning du håller med om följande påståenden: Bas (1032) Andel som instämmer (4+5) 2017 2016 2015 2014 Jag känner oro för att antalet antibiotikaresistenta bakterier ökar i världen 1 20% 56% 7% 77% 76% 7 7 En restriktiv användning av antibiotika minskar risken för uppkomst av resistenta bakterier 1 6 1 76% 7 7 77% Jag är beredd att betala mer för kött och charkuterier från djur som fötts upp med låg användning av antibiotika 1 2 48% 7% 7 7 7 7 Nytt alternativ Jag är beredd att betala mer för kött och charkuterier från djur som fötts upp helt utan användning av antibiotika 1 20% 5 7 I Sverige använder bönderna mindre antibiotika till lantbrukets djur än i något annat land i EU 1 26% 36% 2 6 6 57% 5 Jag känner oro för att köttet jag köper kan innehålla antibiotikarester eller bära på resistenta bakterier 8% 8% 28% 2 2 8% 48% 50% 47% 4 Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Attityderna gentemot antibiotika är stabila, och genomgående instämmer flexitarianerna i högre utsträckning i påståendena jämfört med traditionella köttätare. Även för 50-69- åringarna är instämmandegraden högre. 7 av 10 kan tänka sig att betala mer för kött från djur som fötts upp helt utan användning av antibiotika, som är ett nytt alternativ för 2017. Fler kvinnor, 50-69-åringar och flexitarianer. De som känner oro inför att köttet de köper kan innehålla antibiotika, är i högre utsträckning kvinnor, de vars senast köpta kött var svenskt och flexitarianer.

Attityder djuruppfödning/djurskydd Hur väl instämmer du i följande påståenden? Bas (1032) Andel som instämmer (4+5) 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga EU 1 36% 3 68% 67% 6 5 5 5 4 Svenska djuruppfödare använder väsentligen mindre antibiotika 1 26% 4 18% 67% 6 6 48% Svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga världen 1 37% 30% 17% 67% 6 5 58% 5 5 4 Svenskt djurskydd ger säkrare mat 1 3 3 6 6 6 60% 56% 5 5 Det är enkelt att hitta svenskt kött av hög ätkvalitet 18% 3 30% 1 6 6 Svenskt djurskydd gör svenskt kött dyrare 1 30% 3 18% 6 6 6 5 5 5 5 Svenska djuruppfödare är duktiga på att få fram smakrikt, mört 1 3 26% 6 56% Svenska djuruppfödare följer noga djurskyddsreglerna 17% 3 18% 1 57% 56% 5 50% 4 4 46% Svenska myndigheter kontrollerar noga svenska djuruppfödare 7% 18% 3 1 1 5 5 5 5 47% 4 4 Svenskt djurskydd måste ändras så att djuren får det bättre 6% 7% 2 2 2 18% 46% 4 40% 47% 4 4 46% Svenskt kött ger lägre miljöpåverkan 2 2 2 2 4 4 4 4 4 4 4 Svenskt djurskydd är det strängaste i världen 17% 2 38% 38% 40% 36% 3 3 30% 28% Instämmer inte alls 1 [1] 2 [2] Varken eller 3 [3] 4 [4] Instämmer helt 5 [5] Vet ej Svensk djuruppfödning och djurskydd har en positiv trend vad gäller förtroendet hos konsumenterna och med det också förståelsen av att svenskt kött är dyrare. Konsumenterna anser även i högre utsträckning att svenska djuruppfödare använder mindre antibiotika än i övriga EU. Liksom tidigare kan man se att de som känner till märkningen Kött från Sverige i högre grad instämmer i de för svensk djuruppfödning positivt formulerade påståendena. Flexitarianer instämmer i högre grad än traditionella köttätare i att Svenskt djurskydd måste ändras så att djuren får det bättre, 59 mot 3.

Vilja att betala högre pris Hur sannolikt är det att du betalar ett högre pris för nedanstående faktorer när det gäller kött som styckad råvara? Bas (1032) Köttet är säkert, fritt från skadliga ämnen Restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen God djurhållning Färskhet Köttet är svenskt Närproducerat, dvs från gårdar nära mig Smakintensitet, smakrikedom Stödja svenska köttproducenters arbetstillfällen Hålla de svenska landskapen öppna Mörhet Djurhållning och produktion med lägre klimatpåverkan Ekologiskt Marmoreringsgrad (insprängt fett) Fettmängd Färg 3 6% 2 2 2 3 2 37% 7% 2 2 7% 6% 2 3 30% 3 7% 7% 27% 30% 7% 2 30% 6% 3 36% 6% 3 2 1 30% 26% 10% 10% 46% 8% 10% 5 1 1 4 4 4 2 3 38% 2 3 2 3 2 2 2 20% 2 2 1 8% Skulle betala ett högre pris (4+5) 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 7 7 7 7 70% 6 7 70% 7 68% 6 70% 7 7 7 6 6 6 68% 6 6 6 66% 6 6 67% 67% 66% 6 56% 56% 5 6 67% 6 6 6 5 60% 6 6 60% 60% 57% 57% 5 47% 4 5 60% 5 58% 5 48% 47% 56% 6 5 5 58% 56% 5 5 5 5 5 48% 47% 4 50% 5 5 5 4 4 4 3 37% 30% 3 3 3 26% 28% 26% 30% 3 3 3 30% 30% 27% Skulle absolut inte betala högre pris [1] Skulle troligen inte betala högre pris [2] Kanske/ kanske inte [3] Skulle troligen betala ett högre pris [4] Skulle absolut betala ett högre pris [5] Konsumenternas vilja att betala ett högre pris för de listade faktorerna är stabila på en hög nivå. Andelen som är beredda att betala mer för köttets mörhet har minska något sedan 2016. Att betala mer för att köttet är svenskt är viktigare för flexitarianer än för traditionella köttätare, 7 mot 66%, det samma gäller kvinnor jämfört med män, 76 mot 58%. Samma förhållanden gäller generellt sett också för övriga etiska faktorer.

Intresse för köttmärkningar Hur intresserad är du av följande märkningar på kött? Bas (1032) Andel intresserade (4+5) 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Tydlig ursprungsmärkning på nötkött 1 18% 6 8 8 8 8 7 7 8 Tydlig ursprungsmärkning på fläskkött 1 17% 6 78% 80% 80% 80% 7 78% 8 Tydlig ursprungsmärkning på charkuteriprodukter (korv, påläggskött etc.) 20% 2 5 7 7 77% 76% 7 7 77% Tydlig ursprungsmärkning på lammkött 8% 2 5 70% 7 6 7 70% 6 7 Tydlig märkning om köttets ätkvalitet (mörhet, marmoreringsgrad, smakintensitet) 3 3 2 60% 6 Tydlig märkning om djurets ålder 7% 4 2 18% 3 4 38% 40% 38% 38% 38% Tydlig märkning om djurets kön 7% 4 1 1 27% 27% 28% 3 2 26% 28% Inte alls intresserad 1 [1] 2 [2] Varken eller3 [3] 4 [4] Mycket intresserad 5 [5] Intresset för olika ursprungsmärkningar ligger stabilt på samma nivåer som tidigare år. Kvinnor är ännu mer intresserade av ursprungsmärkningar, jämfört med män. Intresset för ursprungsmärkningar ökar även med ålder och 50-69-åringarna är mer intresserade.

Kännedom märkning Känner du till märkningen Kött från Sverige? (Svenskt kött i mätningarna 2011-2016) Bas: 2017 (1023), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016), 2012 (1014), 2011 (1006) Ny märkning 2017 8 18% 2016 86% 1 2015 8 18% 2014 77% 2 2013 70% 30% 2012 6 36% Ja Nej Övergången till den nya märkningen Kött från Sverige har skett utan någon större nedgång i kännedomen. Andelen som svarar att de känner till märkningen Kött från Sverige är lägre än de som förra året svarade att de känner till märkningen Kött från Sverige, men högre än de som kände till Svenskt kött 2014. Kännedomen är, liksom tidigare, starkare bland kvinnor (86%).

Ursprungsland köttråvaran i senast köpta charkuterivara Vilket var ursprungslandet på köttråvaran i den charkuterivara du köpte senast? Om du köpte flera sorters charkuterivaror, välj fritt en av dem. Bas: Köper färdigpackad korv, skinka eller leverpastej minst en gång i månaden: 2017 (768), 2016 (766), 2015 (779), 2014 (814), 2013 (805) Sverige Danmark Tyskland Irland Övriga EU 6% 5 7 70% 68% 6 2017 2016 2015 2014 2013 Övriga världen Vet ej 1 2 20% 2 Andelen konsumenter som köpt charkuteriprodukter med svensk köttråvara ligger liksom förra året på 7 av 10. Fler 50-69-åringar jämförd med 35-49-åringar svarar att köttråvaran var svensk vid senaste köpet (77% mot 68%). Det är fler konsumenter idag som vet vilket ursprung köttråvaran i charkuterivaror har jämfört med 2015, av flexitarianerna är det ännu färre som inte vet ursprunget senast köpta charkuterivara (10%).

Hur enkelt se ursprung på charkvara Hur svårt/enkelt tycker du att det är att se köttråvarans ursprungsland när du köper färdigförpackade charkuterivaror? Bas: 2017 (1023), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016) Enkelt (4+5) / Medelvärde (1-5) 2017 6% 26% 26% 2 7% 1 30% 2,97 2016 7% 3 2 20% 6% 1 26% 2,84 2015 8% 2 2 2 1 27% 2,84 2014 10% 3 2 18% 1 2 2,71 2013 1 30% 2 17% 1 2 2,67 Mycket svårt [1] Ganska svårt [2] Varken enkelt eller svårt [3] Ganska enkelt [4] Mycket enkelt [5] Vet ej 3 av 10 tycker att det är enkelt att se ursprunget på köttråvara och det är trenden är att det har ökat sedan första gången frågan ställdes, 2013. Lika många tycker att det är svårt att se, tidigare har det varit fler som tycker att det är svårt att se. 2016 var det 38% jämfört med 26 som svarade enkelt.

Ursprung charkuterivaror -öppen Vilket/vilka länder tycker du att köttråvaran till de charkuterivaror du köper ska komma ifrån? Bas: 2017 (1030), 2016 (1006), 2015 (1011), 2014 (1018), 2013 (1016) Sverige Danmark Tyskland Norge Finland Norden EU Italien Irland 68% 6 70% 6 6 8% 2017 2016 2015 2014 2013 Jämfört med 2016 är det inga skillnader i huruvida man tycker att köttråvaran ska vara svensk. Däremot har det ökat sedan 2013. De som tycker att den ska vara dansk har minskat sen 2014 och har legat på de senaste tre mätningarna.

Hushåll Hushållstyp Bas (1032) Enpersonshushåll 26% Flerpersonshushåll med hemmaboende barn 40% Flerpersonshushåll utan hemmaboende barn 3

Hushållsinkomst Hushållets inkomst (brutto) Bas (1032) Mindre än 100 000 SEK 100 000 till 199 999 SEK 200 000 till 299 999 SEK 300 000 till 399 999 SEK 400 000 till 499 999 SEK 500 000 till 599 999 SEK 600 000 till 699 999 SEK 700 000 till 799 999 SEK 800 000 till 899 999 SEK 900 000 till 999 999 SEK 1 000 000 SEK eller mer Vill inte uppge Vet ej 6% 8% 1 1 10% 1 6%

Statistisk osäkerhet I tabellen nedan visas beräkningar för vilka felmarginaler (statistisk osäkerhet) som gäller vid olika stickprovsstorlek när totalpopulationen är känd. Det betyder att tabellen används för att ta reda på hur säkra ni kan vara på ett visst resultat. Det konfidensintervall som används är 95 % (svaren är säkra till 95 %). Stickprovsstorlek (antal svar) Procent 100 200 300 400 500 600 700 1000 1400 1800 2200 5 eller 9 4.3 3.0 2.5 2.1 1.9 1.7 1.6 1.4 1.1 1.0 0.9 10 eller 90% 5.9 4.2 3.4 2.9 2.6 2.4 2.2 1.9 1.6 1.4 1.3 15 eller 8 7.0 4.9 4.0 3.5 3.1 2.9 2.7 2.2 1.9 1.6 1.5 20 eller 80% 7.8 5.5 4.5 3.9 3.5 3.2 3.0 2.5 2.1 1.8 1.7 25 eller 7 8.5 6.0 4.9 4.2 3.8 3.5 3.2 2.7 2.3 2.0 1.8 30 eller 70% 8.9 6.4 5.2 4.5 4.0 3.7 3.4 2.8 2.4 2.1 1.9 35 eller 6 9.3 6.6 5.4 4.7 4.2 3.8 3.5 3.0 2.5 2.2 2.0 40 eller 60% 9.6 6.8 5.5 4.8 4.3 3.9 3.6 3.0 2.6 2.3 2.0 45 eller 5 9.8 6.9 5.6 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1 50% 9.8 6.9 5.7 4.9 4.4 4.0 3.7 3.1 2.6 2.3 2.1 Exempel på tolkning av tabellen Data i en viss undersökning visar att 75 % av 1 000 tillfrågade invånare i en viss kommun vid en viss tidpunkt har besökt den aktuella kommunens webbsida. För att ta reda på hur säkert svaret är börjar man med att leta upp procentsatsen i tabellens vänstra rad och sedan välja den linje, i det här fallet den rad, där 75 % ingår. Därefter utgår man från den vågräta linje som utgår från 75 %, och hittar i det här fallet stickprovsstorleken för 1 000 svar. Talet, som i den här kolumnen är 2,7, anger att felmarginalen/avvikelsen för procentsatsen 75 % är plus/minus 2,7. Det betyder att den faktiska andelen av de 1 000 respondenterna som har besökt webbsidan inte är exakt 75 %, utan kan variera med plus/minus 2,7 %. Således är den faktiska andelen av de 1 000 invånarna som har besökt webbsidan med 95 % säkerhet mellan 72,3 % och 77,7 % (dvs. 75 % plus/minus 2,7 %). Det är med 95 % säkerhet, eftersom konfidensintervallet är 95 %.

Presentation och tolkning av data Grafer Graferna i rapporten ger en bild av huvudresultatet för den aktuella frågan och ger en samlad bild av vad personerna i målgruppen har svarat i undersökningen. Tabell Svaren för varje fråga korsas med alla bakgrundsvariabler, så att det i varje tabelluppsättning går att se svaren för varje fråga fördelade på de olika nedbrytningsgrupperna. Signifikanta skillnader Siffermaterialet i tabellerna har testats för signifikans (signifikanta skillnader). Det finns en lång rad signifikanta skillnader i tabellerna, vilket betyder att det finns olika skillnader i förhållande till hur de olika nedbrytningsgrupperna besvarar de enskilda frågorna. En skillnad är signifikant om svaret från en viss nedbrytningsgrupp skiljer sig markant från svaret från en annan eller alla andra nedbrytningsgrupper. Statistiska tester för att visa signifikanta skillnader Chi2-test och T- test För att visa på de signifikanta skillnaderna i de olika grupperna av svenskar utförs två olika statistiska tester, ett Chi2-test och ett T-test. Chi2-test: Chi2-testformen representeras i tabellerna med antingen ett + eller ett -. Om det visas ett '+' i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant högre än slutsumman. Om det visas ett '-' i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen är signifikant lägre än slutsumman. Konfidensintervall 95 % har valts. T-test: T-testet visas i tabellerna med blockbokstäver. Om det visas en blockbokstav i tabellerna betyder det att resultatet i den aktuella kolumnen skiljer sig signifikant från den kolumn som blockbokstaven hänvisar till.

Materialets sammansättning Bas ovägt Bas (%) ovägt Bas vägt Bas (%) vägt Total 1006 100% 1006 100% Kön Kvinna 510 49, 509 49, Man 522 50,6% 523 50,7% Ålder 20-34 år 286 27,7% 321 31, 35-49 år 342 33, 319 30, 50-69 år 404 39, 392 38,0% Region Stockholm 237 23,0% 239 23, Norra Sverige 121 11,7% 122 11,8% Norra mellersta Sverige 186 18,0% 181 17,6% Södra mellersta Sverige 296 28,7% 306 29,6% Skåne, Halland och Blekinge 192 18,6% 184 17,8%

Frågor i undersökningen Deltagarna fick följande frågor: 1. Hur ofta köper du följande sorters kött som styckad råvara (färsk eller fryst)? 1b. Vad är främsta anledningen till att du inte köper kött som styckad råvara oftare? 2. Vilket av följande slags kött köpte du senast som styckad råvara (färsk eller fryst)? Om du köpte flera sorters kött senaste gången du köpte kött, välj fritt en av dem. 3. Hur nöjd var du med det kött du köpte senast? 4. Vilket var ursprungslandet på det kött du köpte senast? Om du köpte flera sorters kött, ange ursprunget på det kött du svarade i föregående fråga. 5. Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte kött som styckad råvara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. 6. Kände du dig trygg med det kött du köpte som styckad råvara senast? 7a. Vad var det du inte kände dig trygg med? 7b. Vad var det du kände dig trygg med? 8. Hur väl instämmer du i följande påståenden om kött som styckad råvara? 9. Vilken är din allmänna inställning till svenska djuruppfödare? 10. Varför är du negativ till svenska djuruppfödare? 11. Varför är du positiv till svenska djuruppfödare? 12. Vilken är din allmänna inställning till djuruppfödare i följande länder / delar av världen? 13. Hur väl instämmer du i följande påståenden? 13b Vad behöver utvecklas i det svenska djurskyddet? 14. Vilka av följande delar omfattar de svenska reglerna för djurskydd? 15. Hur sannolikt är det att du betalar ett högre pris för nedanstående faktorer när det gäller kött som styckad råvara? 16. Hur intresserad är du av följande märkningar på kött? 17. Känner du till märkningen Svenskt kött? 18x Vilket förtroende har du för kött/charkvaror som bär märkningen Svenskt kött? 18c. Ange i vilken utsträckning du håller med om följande påståenden? 19. Hur ofta köper du följande sorters charkuterivaror som färdigförpackad produkt? 20. Vilket var ursprungslandet på köttråvaran i den charkuterivara du köpte senast? Om du köpte flera sorters charkuterivaror, välj fritt en av dem. 21. Vilka av följande faktorer tänkte du på när du senast köpte charkuterivara? Ange alla de faktorer som du tänkte på. 22. Hur svårt/enkelt tycker du att det är att se köttråvarans ursprungsland när du köper charkuterivaror? 23. Vilket/vilka länder tycker du att köttråvaran till de charkuterivaror du köper ska komma ifrån? 24. Om du tänker på dina måltider (luncher och kvällsmål) under den senaste veckan, hur många av måltiderna var då utan någon typ av kött? 25. Har du förändrat din köttkonsumtion under det senaste året? 26. Av vilka anledningar har du dragit ner på din köttkonsumtion under det senaste året? 27. Är du? 28. Av vilka anledningar äter du inte kött alls? 29. Avslutningsvis undrar vi om du har någon övrig kommentar om kött och ursprungsmärkningen av kött?

Regionfördelning Sverige