STRATEGISK GENERALPLAN FÖR NÄRPES STAD

NÄRPES STAD STRATEGISK GENERALPLAN FÖR NÄRPES STAD FCG DESIGN OCH PLANERING AB

Program för deltagande och bedömning Innehållsförteckning 1 KONTAKTUPPGIFTER... 1 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING... 2 3 PLANERINGSOMRÅDE... 2 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND... 3 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR GENERALPLANERINGEN... 4 6 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET... 4 6.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning... 4 6.2 Österbottens landskapsplan... 6 6.2.1 Etapplandskapsplaner... 8 6.3 General- och detaljplaner... 12 6.4 Byggnadsordning... 14 7 KONSEKVENSBEDÖMNING... 15 7.1 Utredningar och inventeringar... 15 8 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN... 16 9 PRELIMINÄR TIDTABELL... 17 FCG Design och planering Ab Företagaregatan 13, 65380 Vasa Tel. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi Y-tunnus 2474031-0 Kotipaikka Helsinki

1 (17) STRATEGISK GENERALPLAN FÖR NÄRPES STAD 1 KONTAKTUPPGIFTER Närpes stad Bo-Erik Liljedal Planläggningsingenjör Tel 040 7485 548 bo-erik.liljedal@narpes.fi Adress: Närpes stad Kyrkvägen 2 64200 Närpes Stadshusets växel Tel (06) 2249 111 FCG Design och planering Ab Satu Taskinen Projektchef, YKS-543 Tel 044 704 6231 satu.taskinen@fcg.fi

2 (17) 2 AVSIKTEN MED ETT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 skall ett program för deltagande utarbetas gällande planens huvudmål och planeringens gång, växelverkan och tidtabell. I programmet för deltagande beskrivs även utgångspunkterna för planeringen samt utredningar och planens konsekvenser. Programmet för deltagande kan vid behov kompletteras under planeringens gång. 3 PLANERINGSOMRÅDE Planeringsområdet ligger vid Bottniska viken, i Närpes stad i Österbotten. Området som ska planeras är 980 km 2 stort och täcker stadens fastlandsområde samt holmar med vägförbindelse. Grannkommunerna är Kristinestad i söder, Korsnäs och Malax i norr och Teuva, Kurikka och Bötom i öst. Närpes stad är belägen cirka 40 km söder om Vasa och avståndet från Vasa stad till Närpes stadscentrum är cirka 80 km. Riksväg 8 mellan Åbo och Uleåborg löper igenom staden i syd-nordlig riktning. Invånarantalet i Närpes är 9 335 (31.12.2013) och ungefär 3 000 av invånarna bor i Närpes centrum. Andra bycentra är bl.a. Rangsby, Töjby, Övermark, Norrnäs, Pjelax, Pörtom, Nämpnäs, Kalax, Tjärlax och Gottböle.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 3 (17) Figur 3.1. Planeringsområdet täcker stadens fastlandsområde samt holmar med vägförbindelse. 4 PLANERINGSUPPDRAGETS BAKGRUND Närpes stadsstyrelse beslöt i sitt sammanträde 19.8.2014 99 om att utarbetandet av en strategisk generalplan för Närpes stad ska inledas. Uppgörandet av den strategiska generalplanen ingår i stadens planläggningsöversikt för år 2014. I 39 i markanvändnings- och bygglagen definieras kraven på innehållet i generalplanen. Syftet med en strategiskt generalplan är att allmänt styra markanvändningen och utvecklingen av samhällsstrukturen. En generalplan ska

4 (17) utarbetas så att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö. Därutöver ska den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas. I samma paragraf nämns också andra centrala omständigheter som ska beaktas när en generalplan utarbetas. 5 MÅLSÄTTNINGAR FÖR GENERALPLANERINGEN Målsättningen med generalplaneringen är att uppgöra en strategisk generalplan över Närpes stad utan rättsverkningar enligt MarkByggL 45. Den strategiska generalplanen beskriver stadens vision beträffande samhällsstrukturen och servicen fram till år 2030. Målsättningen är att skapa ett verktyg för kommunens strategiska utveckling och markanvändning som stöder en hållbar utveckling och som beaktar kommunens särdrag och den existerande markanvändningen. Teman som utreds i planeringen är boende och områdesstruktur, näringsliv och service, trafik och infrastruktur, kultur, fritid och rekreation samt energi (områden för mindre vindkraftparker). Generalplanen uppgörs utan rättsverkan och den godkänns av Närpes stadsfullmäktige. I planeringen beaktas de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt landskapsplanen och andra regionala reserveringar gällande området. 6 PLANER SOM BERÖR OMRÅDET 6.1 Riksomfattande mål för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) som avses i 24 MBL fungerar som utgångspunkter för planeringen. De skall bidra till att målen för markanvändnings- och bygglagen samt för planeringen av områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är god livsmiljö och hållbar utveckling, främja genomförandet av internationella avtal i Finland och skapa förutsättningar för genomförandet av projekt på riksnivå när det gäller områdesanvändningen. Målen skall beaktas och möjligheterna att uppnå dem främjas vid planering på landskapsnivå, i kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. Statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft 26.11.2001. Statsrådet beslöt 13.11.2008 om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Huvudtema för revideringen har varit att svara på klimatförändringens utmaningar. De reviderade målen för områdesanvändningen trädde i kraft 1.3.2009. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen framförs principiella linjedragningar samt skyldigheter och de är grupperade i helheter enligt sakinnehåll. Närpes strategiska generalplan utan rättsverkan berörs speciellt av följande helheter och riksomfattande mål för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur: Allmänna mål Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer förknippade med områdets lokalisering. Med områdesanvändningen främjas växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet.

5 (17) Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänna mål Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. I samband med områdesanvändningen fäster man särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilda mål I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänna mål Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. Inom områdesanvändningen och planeringen av den beaktas naturtillgångarnas geografiska läge och vilka möjligheterna är att utnyttja dem. Särskilda mål I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Allmänna mål Trafiksystemen skall planeras och utvecklas som helheter bestående av olika trafikslag som betjänar såväl bosättningen som verksamhetsbetingelserna för näringslivet. Särskild vikt skall dessutom fästas vid förbättring av trafiksäkerheten. Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Områdeshelheter som bildar särskilda natur- och kulturmiljöer Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet [...] som särskilt betydelsefulla helheter med hänsyn till deras natur- och kulturvärde. Samtidigt stödjer man att sådana särpräglade by- och kulturmiljöer som är anpassade till naturförhållandena bevaras som helheter.

6 (17) Vid landhöjningskusten uppmärksammas de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av landhöjningen i samband med att den befintliga strukturen förnyas och den nya planeras. 6.2 Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planeringsområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. Landskapsstyrelsen beslöt på sitt möte 27.1 2014 inleda arbetet med att uppgöra Österbottens landskapsplan 2040. Planen utarbetas i form av en helhetslandskapsplan som omfattar hela landskapet och dess olika samhällsfunktioner. Målsättningen är en godkänd plan år 2018. Då den nya landskapsplanen fastställts ersätter den Österbottens landskapsplan 2030 och dess etapplandskapsplaner. Under året 2014 ska programmet för deltagande (PDB) göras samt utredningar om bl.a. samhällstruktur (centrumnätverket, tätorter och deras utvidgning, industriområden), regionalt viktiga kulturlandskap och byggda kulturmiljöer, bioenergi och logistik, förbindelsebehov och kraftledningar, båt- och fiskehamnar och pälsdjursnäringen.

FCG DESIGN OCH PLANERING AB 7 (17) Figur 6.1. Planeringsområdet (röd linje) i förhållande till Österbottens landskapsplan (MM 21.12.2010).

8 (17) 6.2.1 Etapplandskapsplaner I samband med landskapsplanen har uppgjorts etapplandskapsplaner. Etapplandskapsplan I (Handel) Etapplandskapsplan 1 "Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten" godkändes av landskapsfullmäktige 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013. Utan fastställelse lämnades en stor detaljhandelsenhet i Edsevö i Pedersöre (KM1) och en stor detaljhandelsenhet i Nixback-Högback i Närpes (km5). Österbottens förbund och Närpes stad har sökt ändring hos högsta förvaltningsdomstolen till dessa delar. Viktigaste målsättningen var att skapa möjligheter för en utveckling av den kommersiella servicen i Österbotten och samtidigt definiera utvecklingens riktlinjer. Planlösningen grundar sig på en utredning av handeln, den gällande lagstiftningen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I Etapplandskapsplan I, har några beteckningar angetts för planeringsområdet. Närpes centrum har betecknats som område för centrumfunktioner (Rött område med bokstaven C). Med beteckningen anges ett område för servicefunktioner med centruminriktade förvaltnings-, handels-, välfärds- och fritidstjänster samt boende i stadscentrumen. Totaldimensioneringen för kommersiell service i Närpes centrumområde är 50 000 v-m 2. Byarna Pörtom och Övermark har betecknats som sekundärcentrum för centrumfunktioner (röd boll med bokstäverna ca). Med beteckningen anges sekundärcentrum i städer och kommuner.

9 (17) Figur 6.2. Planeringsområdet (röd linje) i förhållande till etapplandskapsplan I (Handel) (MM 4.10.2013).

10 (17) Etapplandskapsplan II (Vindkraft) I Etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten) är tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen var att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år 2030. Arbetet påbörjades i december 2009. I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende 14.10. 13.11.2009. Förbundet har också gjort tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren 2012. Planutkastet godkändes av landskapsstyrelsen 19.12.2011 och var offentligt framlagt 16.1. 17.2.2012. Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen 18.2.2013 och var framlagt 11.3-9.4.2013. Då etapplanförslaget var framlagt anvisades 33 vindkraftsområden på fastlandet. 12/33 områden ur etapplanen granskades i en Naturabedömning i enlighet med naturskyddslagen (färdigställdes 27.7.2013). På basen av utlåtanden och anmärkningar på planförslaget, Naturabedömningen och NTM-centralens utlåtande om Naturabedömningen har landskapsstyrelsen på sitt möte 25.11.2013 bestämt att ta bort tre områden (Sidlandet, Blaxnäs ja Gillermossen) ur planförslaget. Landskapsstyrelsen bestämde även att vindkraftsområden avgränsas ytterom viktiga grundvattenområden. Landskapsstyrelsen behandlade etapplan II under sitt möte 14.4.2014. Landskapsfullmäktige godkände planförslaget under sitt möte 12.5.2014. Etapplanen skickas till miljöministeriet för fastställelse i juni 2014. Inom planeringsområdet är sex stycken områden avsedda som markområden som lämpar sig för vindkraftparker av regional betydelse (tv-1 eller tv-2). Områdena berörs inte av bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen.

11 (17) Figur 6.3. Planeringsområdet (röd linje) i förhållande till etapplandskapsplan II (Vindkraft).

12 (17) 6.3 General- och detaljplaner Det finns flera generalplaner inom planeringsområdet enligt följande: Strandgeneralplan över alla havsstränder (med rättsverkningar), 2000 Pjelax delgeneralplan (med rättsverkningar), 2006 Nämpnäs delgeneralplan (med rättsverkningar), 2005 Närpes ådal (Vasavägen 1:5000) (med rättsverkningar), 2010 Närpes ådal (Vettmossvägen 1:10000) (med rättsverkningar), 2010 Delgeneralplan för Norrskogens vindkraftpark (med rättsverkningar), sf 2012, hf 2014 Eskilsön delgeneralplan, 1992 Norrnäs delgeneralplan, 1993 Pörtom delgeneralplan, 1996 Yttermark delgeneralplan, 1988 Övermark delgeneralplan, 1993 Centrum delgeneralplan, 1991 Det finns flera generalplaner under planering inom planeringsområdet enligt följande: Utkast till ny delgeneralplan för Närpes centrum Delgeneralplaner för vindkraftsparker: o o o o o Pörtom (Planförslag) Hedet-Björkliden (Planutkast) Kalax (Planutkast) Pjelax (Planutkast) Böle (PDB)

13 (17) Figur 6.4. Närpes stads område (grön linje) i förhållande till befintliga och under planering varande generalplaner.

14 (17) Detaljplaner finns i Närpes centrum, Övermark centrum och Pörtom centrum. Figur 6.5. Närpes stads område (grön linje) i förhållande till detaljplanerade områden (med rött). 6.4 Byggnadsordning Närpes stads byggnadsordning har trätt i kraft den 18.11.2010.

15 (17) 7 KONSEKVENSBEDÖMNING I samband med den strategiska generalplanen utan rättsverkningar utarbetas en bedömning av planens konsekvenser för miljön på det sätt som förutsätts i markanvändnings- och bygglagen (MBL 9 och MBF 1 ). Ytterligare bedöms planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning samt landskapsplanens styreffekter. Konsekvenserna bedöms i förhållande till de uppställda målen. Konsekvensbedömningen har som uppgift att stöda utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och ska hjälpa att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundas på basutredningar som ska göras över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna och analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. 7.1 Utredningar och inventeringar Enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen ska planen grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. Bl.a. följande planer och dokument ligger som grund för generalplanarbetet: Kultur- och landskapsinventering, Närpes kulturmiljöprogram (2013) Stadens välfärdstrategi 2013-2016 (2013) Principer för vilka områden med fritidsbebyggelse som kan ändras till fastboende (stadsfullmäktige 25.9.2006 161). Delgeneralplan för Närpes ådal, delområde I: Finby Yttermark, Närpes stad (2008) Översiktsplan för skyddszoner i Närpes ås vattendragsområde, 2002 Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Österbottens förbund 2012 (MM 2013); Etapplandskapsplan I Österbottens förbund 2014 (MM -); Etapplandskapsplan II Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket 2009. Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket).

16 (17) Följande utredningar görs som stöd för planeringsarbetet: Kommuninvånarnas visioner har kartlagts i början av planeringsprocessen (byabesök i Rangsby och Yttermark by 27.10.2014, Töjby och Pörtom by 29.10.2014, Närpes centrum 3.11.2014, Övermark och Norrnäs by 4.11.2014, Pjelax och Nämpnäs by 5.11.2014). I kartläggningen gavs kommentarer om bl.a. förbättring av trafiksäkerheten och service, förslag på utvidgning av bosättningsområden och industriområden samt om utveckling av rekreationen i Närpes stad. Utredning av lämpliga områden för mindre vindkraftsparker (1 9 st.). Färdigställs under året 2014. 8 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Kungörelser med information om hur planarbetet fortskrider publiceras i tidningarna Suupohjan Seutu och Syd-Österbotten. Kungörelser samt planhandlingar visas på Närpes stads anslagstavla och på stadens hemsida. Centrala intressenter med tanke på denna generalplan är: Fastighetsägarna, invånarna och företagarna i Närpes stad Grannkommunerna Föreningar och organisationer som verkar på området och dess närområden, som exempelvis Närpes hembygdsförening och Pjelax byaråd Kommunala förvaltningsorgan och sakkunniginstanser som sektionen för byggnadstillsyn och Västkustens miljöenhet Övriga myndigheter och samarbetsorgan är NTM-centralen i Södra Österbotten (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), NTMcentralen i Österbotten, Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, Trafikverket, Museiverket, Österbottens landskapsmuseum, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Försvarsmakten, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj och övriga el- och vattenförsörjningsbolag på området. För insamling av lokal områdeskännedom samt invånarnas tankar om strategiska visioner beträffande samhällstrukturen och servicen har planerare från Närpes stad besökt byar under hösten 2014. Erhållna kommentarerna kommer delvis att beaktas i planeringsarbetet.

17 (17) 9 PRELIMINÄR TIDTABELL De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Startskede: Planeringen anhängig (höst-vinter 2014) Generalplanarbetet påbörjas och programmet för deltagande (PDB) framläggs till offentligt påseende. Ett möte arrangeras med berörda myndigheter 11.12.2014. Generalplanens utkastskede (vinter-sommar 2015) Generalplanutkastet ställs ut till påseende under 30 dagar. Intressenter kan framföra muntliga eller skriftliga åsikter (MBF 30 ) under utställningstiden till Närpes stadsstyrelse. Utlåtanden gällande planutkastet begärs av myndigheterna. Utlåtanden och åsikter samlas och behandlas. Ett andra myndighetssamråd ordnas vid behov efter att responsen från planutkastet har sammanställts. Generalplanens förslagsskede (sommar-höst 2015) Generalplanförslaget uppgörs utgående från konsekvensbedömningen och andra eventuella utredningar samt de utlåtanden och åsikter som har inlämnats av intressenterna gällande planutkastet. Planförslaget ställs ut offentligt till påseende under 30 dagar. Skriftliga anmärkningar kan inlämnas under påseendetiden till Närpes stadsstyrelse. Utlåtanden gällande planförslaget begärs av myndigheterna. Utlåtanden och anmärkningar samlas och behandlas. Generalplanen godkänns (vinter 2015) Generalplanen godkänns av stadsfullmäktige i Närpes. Beslutet om godkännande kungörs offentligt. Besvär mot beslutet kan lämnas in till Vasa förvaltningsdomstol.