Svar på Stefan Nypelius interpellation om Pjäsens äldreboende

Svar på Stefan Nypelius interpellation om Pjäsens äldreboende Stefan Nypelius, Centerpartiet, har i en interpellation ställt tre frågor till mig om ekonomin kring det särskilda boendet Pjäsen i Visby. Jag har försökt sätta mig in i detta genom att läsa protokoll, artiklar, kvalitetsdokument och uppföljningar, och jag har också pratat med personer som varit med under hela resan. Inte någonstans kan jag utläsa att majoriteten skulle ha använt vinstargumentet som Stefan Nypelius hänvisar till, utan det som talades om då var stordriftsfördelar, ekonomisk kontinuitet och bibehållen god kvalitet. Beslutet vid övertagandet av driften var att Region Gotland skulle bedriva verksamheten till samma ersättning som Attendo erhöll då överlämnandet skedde. Det som hände sedan var att vårdtyngden ökade och kravet på ökad bemanning blev tydligt, inte minst via starka påtryckningar från personalen som började få en mycket ansträngd situation. Sedan övertagandet för 2,5 år sedan har Region Gotland ökat grundbemanningen på Pjäsen med nio årsarbetare. I och med det är bemanningen per boende på Pjäsen uppe på nästan samma nivå som på andra särskilda boenden i egen regi. Det har också skett en utveckling avseende de boende, där andelen med mer komplexa vårdbehov har ökat (något vi också märker på andra särskilda boenden). En annan åtgärd som ökade kostnaderna var att vid kvalitetskontroller visade sig att maten som serverades inte höll tillräckligt högt näringsinnehåll, varför vi slutade laga maten på plats och i stället numera beställer maten från Region Gotlands tillagningskök. Min bedömning är att om Socialnämnden i stället för övertagande i egen regi beslutat om fortsatt upphandling av driften 2013, skulle vi ha riskerat att anbudsgivarna hamnat på en väsentligt högre nivå än den som Attendo klarat att driva boendet på dittills. Vi kunde så småningom se att den ersättningsnivån inte räckte till särskilt länge, därför finns anledning att misstänka att driften av det särskilda boendet på Pjäsen med största sannolikhet hade haft ett kostnadsläge i extern regi i dag, i nivå med det som Region Gotland har. Omsorgsbehovet hos våra äldre har ökat, och därmed kostnaderna generellt. Prognosen för 2015 är att driften kommer att kosta ca 7,5 mkr mer än nu gällande ersättningsnivå på Pjäsen. För att komma i balans mellan ersättning och kostnad behöver vi höja vårddygnsersättningen med ca 10 % på Pjäsen och då hamnar vi på strax under nivån för övriga särskilda boenden på Gotland. Maria Björkman (S) Ordförande Socialnämnden

Ärendenr RS 2015/747 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 14 december 2015 Interpellation om hemspråksundervisning Ledamoten Eva Gahnström (C) har till mej ställt frågor om modersmålsundervisningen. 1. Kan barn få undervisning i modersmålet gutamål i förskola och skola? 2. Finns det modersmålsundervisning för alla barn som önskar det? 3. Om inte, varför? 4. Varför fick Hillevi Knutas inget svar på sitt önskemål? Svar fråga 1 Nej, man kan inte få undervisning i Gutamål som modersmålsundervisning, eftersom Gutamål inte är ett nationellt minoritetsspråk. Modersmålsundervisning riktar sig till barn och elever med annat modersmål än svenska, det kan vara ett utländskt språk eller ett nationellt minoritetsspråk. "Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Elever, som tillhör någon av de nationella minoriteterna, kan läsa sitt språk inom ämnet modersmål" Svar fråga 2 och 3 Vi eftersträvar att erbjuda modersmålsundervisning i enlighet med lagens krav och intentioner. I förskolan innebär det, citat skolverkets hemsida: Förskolan och förskoleklassen ska arbeta för att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet. Personalen ska därför anpassa aktiviteter, arbetssätt, miljö och material efter barnens behov. Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal, lärare i modersmålsstöd, kulturstödjare med mera kan vara viktiga komplement. Även barnens föräldrar är en viktig tillgång och resurs för förskolan i detta avseende. Det gäller i varje förskola där det finns barn som har annat modersmål än svenska. I förvaltningsområden för nationella minoriteter finns det utökad rätt till förskola, helt eller delvis på minoritetsspråk.

I grundskolan och grundsärskolan innebär det: Skollagen7 / En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Skolverket förtydligar lagens krav så här: Det är rektorn som beslutar om en elev har rätt till modersmålsundervisning. Som regel kan en elev bara få modersmålsundervisning i ett språk. Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning om det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen, dessa elever önskar att få undervisning i språket, och det finns en lämplig lärare. Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att bedriva modersmålsundervisning. Det är ibland svårt att rekrytera lärare i modersmål, ett problem som jag anar kan växa under nästa år, med många nya elever som behöver modersmålsundervisning. Det innebär också att vi ibland erbjuder distansundervisning i modersmål om vi inte har lärare här. Svar fråga 4 Jag har inte kunnat få reda på varför Hillevi Knutas inte fick något svar, jag antar att något misstag begåtts och får be om ursäkt för det. Brittis Benzler Barn- och utbildningsnämndens ordförande

Ärendenr RS 2015/748 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 14 december 2015 Interpellation om antibiotikaanvändning Ledamoten Stefan Nypelius (C) har i en interpellation till mig ställt två frågor angående antibiotikaanvändning. Mina svar: 1. På vilket sätt görs det arbete med att minska antibiotikaanvändningen på Gotland och undvika att antibiotika används i onödan? På Gotland bildades en lokal Stramagrupp 2007 med syfte att arbeta för att hejda utvecklingen av antibiotikaresistens hos bakterier. Strama står för Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. 2008 startade man besök med information på de olika vårdcentralerna. 2011 fick Strama Gotland ett uppdrag och en budget. Uppdraget formulerades som så: - Följa antibiotikaförskrivning och resistensläge på Gotland samt återföra denna kunskap till verksamheterna. - Se till att det i verksamheterna finns aktuella lokala och nationella rekommendationer och vårdprogram för profylax och behandling av vanliga infektioner vad gäller antibiotika. - Sprida upplysning om antibiotikaresistensproblemet till allmänhet och media, samt i övrigt verka enligt riktlinjer från centrala Stramarådet vid Smittskyddsinstitutet. Strama Gotland har nu under några år besökt alla vårdcentraler på hösten och alla lasarettets kliniker på våren. Då har man presenterat enhetens egen antibiotikaförskrivning de senaste åren i relation till förskrivningen på Gotland och till förskrivningen i Sverige. Enheterna har fått ta del av aktuell statistik som speglar utvecklingen av multiresistenta bakterier på Gotland, i Sverige och i Europa. Man har tillsammans med personalen analyserat utvecklingen och uppmuntrat till fortsatt dialog och reflektion inom varje enhet.

Parallellt med information och diskussion om antibiotikapolicy pågår hela tiden utbildning och uppföljning beträffande rutiner inom vårdhygien. Basala hygienrutiner är en viktig del i kampen mot spridning av multiresistenta bakterier inom vården. Förutom information gentemot vårdpersonal inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen riktar sig också Strama Gotland mot andra grupper i samhället som förskola, skola samt informationssatsningar riktade till allmänheten. 2. Vilka är dina kommentarer till att användningen av antibiotika och förskrivna recept på Gotland är över medelvärdet för riket? Gotland ligger strax över medelvärdet för landet när det gäller antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år. Dock har antibiotikaförskrivningen minskat med 14 % från 2010 till 2014. Den långsiktiga målsättningen är 250 recept per 1000 invånare och år. 2010 var den siffran för Gotland 380 recept och år 2014 var det 327 recept. Att Gotland fortfarande ligger för högt när det gäller antibiotikaförskrivningen kan ha olika orsaker och det är svårt att göra en analys. Gotland har sedan tidigare haft ett läge med jämförelsevis hög förskrivning vilket till viss del kan förklara placeringen i förhållande till andra landsting. Gotland har med nuvarande journalsystem inte möjlighet att få fram antibiotikaförskrivning i relation till diagnos. Detta skulle kunna ge en uppfattning om överförskrivning och bättre verktyg att påverka förskrivningsmönster. Man kan fundera över huruvida många vakanta läkartjänster spelar roll för ett långsiktigt arbete kring antibiotikapolicy. Min övertygelse är att utvecklingsarbetet inom primärvården även vad gäller antibiotikaförskrivning kommer att stärkas när vi nu gör en stor satsning på att utöka antalet ST-läkarna inom allmänmedicin. Stefaan De Maecker Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande

Ärendenr RS 2015/749 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 14 december 2015 Interpellation om traineejobb Svar på Lars Thomssons interpellation till mig om traineejobb. Traineejobb och utbildningskontrakt utgör viktiga delar av regeringens mål att minska ungdomsarbetslösheten och underlätta generationsväxling. Ett traineejobb innebär 50 % utbildning och 50 % anställning. Region Gotland beslutade den 25 november att delegera till regiondirektören att ta fram och skriva under ett avtal om just traineejobb inom ramen för DUA - Delegationen för unga i arbete. Det är inte konstigt att det ännu inte tillkommit traineejobb, för även om många kommuner nu har eller är på väg in i avtal med Arbetsförmedlingen blev avtalen mellan SKL och fackförbunden inte klara förrän i mitten av november. Att det inte funnits har fram till nu varit ett hinder. Det är alltså nu det kan och ska börja hända! På Gotland är vi igång och Kompetenscentrum, socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har alla processer igång. Det kommer att bli viktigt att våra verksamheter ser det här som en möjlighet att locka människor in till de yrken där det är eller kommer att bli brist. Om vi inte blir bra på det kommer så klart det att bli hämmande. Samverkan är det centrala här; mellan Arbetsförmedlingen, Kompetenscentrum och våra övriga verksamheter. Vi måste erbjuda platser och vi måste organisera utbildningar som kan möta den här formen. Det ska då vara utbildningar på halvtid och just nu vet jag att man på KomVux och Kompetenscentrum tittar på hur det ska organiseras. Lite svårare är det här för kommuner i glesbygd. Vi kan, mest troligt, inte få ihop hela klasser inom till exempel vård eller omsorg som kan plugga tillsammans på halvtid. Förmodligen får vi inte ihop tillräckligt stora grupper så att vi lätt kan dra igång. Därför blir det mest troligt en mix av olika utbildningspaket, här eller på distans. Sedan är det så klart så att det ska finnas unga där det här är en bra och möjlig väg också. Så som reformen ser ut just nu är det ganska smalt - personen ska ha gått färdigt gymnasiet och ha varit arbetslös i minst 3 månader samt vilja hoppa på det

här med mer, i och för sig mer specialiserad, gymnasieutbildning. En förhoppning är att det kan utvecklas till att studierna också kan vara för att läsa upp betyg eller komplettera för att komma in på högre utbildning. Nuläge: Kompetenscentrum har sökt om 6 platser, socialnämnden om 2 platser och hälso- och sjukvårdsnämnden om 3 som en början Under december hålls informationsträffar I januari-februari startar 10 veckors orienteringskurs med enskilda samtal, vägledning, prova på o.s.v. Som sagt, när vi nått i mål är svårt att säga men vi är på god väg! Hela Sverige är i början här och förhoppningen är att reformen nu ska kunna få kraft. Meit Fohlin Regionstyrelsens 1:e vice ordförande