Kursrapport för Fördjupningskursen EU:s internationella privat- och processrätt VT2016 (period B) Professor Maarit Jänterä-Jareborg och docent Marie Linton 1. Kursens innehåll Allmänna kommentarer Kursen gavs för andra gången VT2016, under B-perioden. Maarit Jänterä-Jareborg och Marie Linton delade på kursföreståndarskapet. Rapporten återger våra intryck av kursens genomförande med beaktande av såväl de uttryckliga målsättningarna som kursvärderingen. Sofie Bohjort var kurssekreterare och Jacob Gustafsson fungerade som amanuens för kursen. Kursen EU:s internationella privat- och processrätt är problemorienterad och sträcker sig över flera problem- och ämnesområden. Syftet är att ge fördjupade kunskaper i europeiseringsprocessen inom primärt den internationella privat- och processrätten. Kursen omfattar såväl renodlat processuella som förmögenhetsrättsliga och familjerättsliga frågor. Frågorna studeras mot bakgrund av den primära och sekundära EU-rätten, med beaktande av EKMR och ett antal andra av Sverige ratificerade internationella konventioner. Inriktningen motiveras av att den internationella privat- och processrätten har fått en stark europarättslig expansion genom EU:s val att främja civilrättsligt samarbete inom unionen genom (tvingande) IP-rättsliga instrument. EU har följaktligen antagit ett stort antal invecklade förordningar inom internationell processrätt, internationell förmögenhetsrätt och internationell familjerätt. Dessa förordningar har i sin tur föranlett ett stort antal förhandsbesked från EU-domstolen. Resultatet är en juridik av stor praktisk betydelse men så invecklad till sin konstruktion att mycket få jurister i världen förmår använda den på avsett sätt. Således knyter kursen nära an till den utveckling som pågår inom EU och vill förmedla alla deltagare unika juridiska färdigheter. En målsättning med kursen är att göra europeiseringsprocessen begriplig genom djupgående analyser av såväl tillämpliga regelverk som rättspraxis. Ett viktigt inslag här är att inse förhållandet till nationell autonom rätt. En annan målsättning är att ge deltagarna färdigheter angående praktiskt viktiga internationellt privat- och processrättsliga frågor i en europarättslig kontext (EU och EKMR). En ytterligare målsättning är att förmedla en förmåga att kombinera kunskaper från olika rättsområden. 1
Kursen avser att ge deltagare mycket goda kunskaper om internationella rättsförhållanden med fokus på enskilda personer och företag i gränsöverskridande tvister. Den som har genomgått kursen bör utan problem kunna lösa olika sorters rättsfrågor i utlandsanknutna situationer. Deltagare som senare vill fortsätta med problematiken i sina examensarbeten har goda möjligheter att kombinera uppsatsskrivandet med praktik hos myndigheter och byråer som specialiserar sig i utlandsanknutna rättsfrågor. De kan räkna med att den förvärvade kompetensen är uppskattad, då och senare. Det vanliga när det gäller fördjupningskurser inom exempelvis internationell privat- och processrätt är att kursen ges en renodlad förmögenhetsrättslig inriktning eller en renodlad familjerättslig inriktning. Vi har velat bryta denna praxis, som ofta motiverats med att det är helt olika grupper av studenter som väljer en förmögenhetsrättlig kurs än de som väljer en familjerättsinriktad kurs. Vi menar dock att en grundlig förståelse av problematiken i gränsöverskridande situationer uppnås bäst när flera olika områden studeras parallellt. Frågeställningarna jurisdiktion, lagval, erkännande och verkställighet av utländska avgöranden är nämligen desamma. Ämnets allmänna läror delas också av såväl förmögenhetsrätten som familjerätten. Enligt vår erfarenhet fungerar konceptet utmärkt. Vi upplevde att det underlättade förståelsen av den internationellt privat- och processrättliga problematiken och att kursdeltagarna var starkt engagerade i alla frågor under hela kursen. Vi anser att kursens innehåll blev välbalanserat och gav deltagarna färdigheter angående många olika typer av internationellt privat- och processrättsliga frågor. Grundläggande principer i den primära EU-rätten och EKMR kom in på ett naturligt sätt och kunde ges relativt stort utrymme. Dessa kombinationer testades särskilt i det 3-timmar långa processpelet. De lyftes fram även i den paneldebatt som avslutade kursen mot slutet av maj. Smolk i bägaren var att 2015 års kursvärdering gick ut till studenterna och inte en kursvärdering som var anpassad för 2016 års kurs. Detta misstag gör att vi inte har fått feedback angående de många nya inslag som kommit till. Svarsfrekvensen förblev vidare mycket låg, dvs. endast 9 av 21 studenter lämnade in en kursvärdering. Sammanställningen av de utvärderingar som vi trots allt fick visar att kursen uppfattats på ett mycket positivt sätt och att lärarinsatserna och engagemanget får mycket beröm. Under kursens gång fick vi kontinuerligt anledning att glädjas över studenternas engagemang, framsteg och kluriga synvinklar på de analyserade problemen. Vi upplevde kursstämningen som mycket god. 2. Kursens uppbyggnad Kursen har varit indelad i intervaller. Olika frågor som har beröring med varandra har behandlats i anslutning till varandra. Kursschema bifogas (bilaga 4). Kursen har omfattat 2
kursstart/introduktion, en föreläsning om allmän EU-rätt och IP-rätt, en ämnesspecifik föreläsning (av advokaten jur. dr Eva Storskrubb), närvaro i den avslutande paneldebatten på Uppsalajuristernas Alumnidag i maj, 15 tvåtimmars seminarier, ett processpel (3 t.) samt, avslutningsvis aktivt deltagande i en paneldebatt (3 t.) med efterföljande mingel med framstående svenska jurister med specialisering i IP-rätt. Idén är att inleda kursen brett genom att förankra den mer specifika IP-rättsliga problematiken i primär EU-rätt och EKMR (= ett slags introduktionsföreläsning). Därefter har varje problemområde behandlats i minst två seminarier i rad. Processpelet i maj integrerade flera olika rättsområden och kontrasterade EKMR mot EU-rätten. Seminarierna mot slutet har försökt fånga in det ämnesgemensamma. Alumnidagens paneldiskussion handlade om en högaktuell problematik, nämligen surrogatarrangemang över landgränserna och hade därmed en tydlig IP-koppling, förutom koppling till EKMR och vissa andra internationella konventioner. Paneldebatten där Sveriges främsta IPrättsliga experter (från advokatväsendet, Justitie- och Utrikesdepartementen och akademien) debatterade sina specialområden gav kursdeltagarna en slutlig överblick över i princip hela kursområdet och en unik möjlighet att diskutera den internationella privatoch processrätten med såväl paneldeltagarna som andra särskilt inbjudna experter. Paneldebatten avslutades med en gemensam enklare middag och mingel. Mycket tankearbete ligger bakom kursens uppbyggnad. Senast en vecka före varje seminarium lades särskilda, av oss speciellt framtagna seminarieuppgifter fram på Studentportalen av amanuensen. Varje basgrupp gavs egna uppgifter, som gruppen skulle redovisa muntligt under seminariet. Samtidigt hade alla ett ansvar för alla uppgifter fullgjordes. Vi strävade efter att arbetsbördan på sikt blev jämn mellan basgrupperna och att alla kom till tals. Detsamma gällde processpelet som genomfördes av studenterna med stor skicklighet. Jämfört med föregående år hade seminarierna bantats ned något, för att schemaläggningen inte skulle blev alltför arbetsbelastande med hänsyn till uppgifternas omfattning. Samtliga uppgifter hade vidare setts över. Vi upplevde att schemat blev bättre balanserat detta år. Syftet med uppdateringen är att ge studenterna tillgång till det allra senaste rättsläget men även att förankra vår egen forskning till vår egen undervisning. Därför kommer vi årligen att se över alla våra seminarier. I jämförelse med förra året hade vi, i enlighet med önskemål från några av det årets kursdeltagare, tagit in fler case studies. Trots det efterlyser i vart fall några av studenterna ännu fler sådana, i stället för rättsfallsanalyser. Vi ska ha detta i tankarna inför VT 2017, samtidigt som vi vill bestämt hävda att EU-domstolens och i vissa fall även Europadomstolens avgöranden är så pass kluriga att de behöver analyseras i djupet och i form av en kollektiv övning. På det sättet får man, enligt vår mening, också till stånd en allsidig analytisk diskussion om den rättsutveckling som sker. 3
Vi vill gärna flagga för ett ökat bruk av Uppsalajuristernas Alumnidag som ett inslag i undervisningen, och inte bara i denna kurs. Inte minst pedagogiskt sett kan Alumnidagens debatter tjäna en unik funktion. Vidare så ger Alumnidagen en god erfarenhet om vad ett kritiskt tänkande universitet kan vara som bäst, i samverkan med det omgivande samhället. 3. Kursens mål Kursens mål framgår av bilagda kurs- och undervisningsplaner, bilaga 1 och 2. När det gäller kursens måluppfyllelse framgår av kursvärderingen att målen har uppnåtts i hög grad eller mycket hög grad. Detta motsvarar helt hur vi uppfattade läget och motivationen hos studenterna under kursens lopp. I övrigt har inte sådana tillkortakommanden framkommit avseende måluppfyllelsen som föranleder ändringar. Som regelsystemet är tvingas vi alla som jurister leva med att EUrätten intar en stundom svårhanterlig relation till nationell IP-rätt, särskilt på områden där EU ännu inte vidtagit lagstiftningsåtgärder. Det går sålunda inte bara att studera frågorna ur ett EU-rättsligt perspektiv. Å andra sidan förväntas EU-rätten vara förenlig med EKMR, oavsett betänkligheter inom enskilda områden. Vår uppfattning är att kursen väl uppfyller målen, och är ändamålsenlig till konstruktion och innehåll. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Avsikten har varit att lyfta fram den internationellt privat- och processrättsliga problematiken i en betydligt mer mångfacetterad kontext än vad som är brukligt. I detta syfte har varje moment i schemat planerats noga. Tanken har varit att varje moment ska utgöra en byggsten för att gå vidare, med nya frågor, nya insikter och dimensioner i problematiken. Inför varje seminarium har det därför utarbetats uppgifter som bygger på tidigare inslag, men också ger uppslag och stimulerar deltagarna till vidare analyser och problematiserande. Deltagarna har också fått träna i att upprätta olika slags rättshandlingar. Muntliga inslag har tränats under seminarierna och i processpelet. Överlag var samtliga deltagare mycket aktiva och diskussionsbenägna. Det har krävts mycket omfattande förberedelse från deltagarna inför varje undervisningspass, vilket också påpekas i kursvärderingen. Så gott som samtliga studenter har visat mycket stor ansvarskänsla och ett stort intresse för den aktuella problematiken. Studenterna har visat en förmåga att på en hög nivå diskutera och debattera komplexa 4
juridiska frågor. Vi tillämpar i ganska stor utsträckning en sokratiskt inspirerad diskussionsmodell som enligt vår mening passar undervisningen i den IP-rättsliga problematiken alldeles utmärkt. Samtidigt tvingas man som lärare hitta mjuka(re) sätt att fånga med studenter som inte på eget initiativ deltar i diskussionen. Flit, kompetenssökande och excellens bör uppmuntras, samtidigt som det är viktigt att se till att alla är delaktiga i debatterna. 5. Värdering av de olika undervisningsformerna Undervisningsformerna var de huvudsakligen traditionella vid Juridiska institutionens fördjupningskurser, dvs. problembaserade studentaktiva seminarier, ett mindre antal föreläsningar och ett processpel. Nytt för året var den avslutande paneldebatten som gästades av särskilt inbjudna experter inom internationell privat- och processrätt. Nytt var även kursens deltagande i den avslutande paneldiskussionen vid Uppsalajuristernas Alumnidag. Under en introducerande föreläsning diskuterade kursföreståndarna kursens upplägg m.m. Därefter gav Maarit Jänterä-Jareborg en uppstartsföreläsning där bl.a. den internationella privat- och processrättens allmänna läror och kopplingen till EU:s primäroch sekundärrätt samt EKMR togs upp. Något senare under kursen gav advokaten, jur. dr Eva Storskrubb en praktiskt orienterad föreläsning om säkerhetsåtgärder vid handeln över landgränserna. Om föreläsningarna, seminarierna och processpelet Alla föreläsningar blev mycket väl bemötta. Till antalet uppfattas balansen mellan föreläsningarna och seminarierna vara god. Önskemål framfördes om att Storskrubbs föreläsning tidigareläggs. Önskemålet behöver ses mot bakgrund av studenternas önskemål om ostörda pluggveckor inför tentamen. Seminarierna får genomgående mycket goda omdömen, både avseende det materiella innehållet och lärarnas prestationer. Med tanke på det mycket omfattande arbete som ligger bakom ett nytt processpel valde vi att använda samma case som i fjol, med mindre justeringar. Tankeväckande nog det som var en enorm succé i fjol blev denna gång inte alls lika positivt kommenterat i kurvärderingen. Vi finner detta svårförklarligt eftersom processpelet föregicks av samma engagemang från såväl vår sida som från studenternas sida. Studenternas prestationer var vidare på en mycket hög nivå även denna gång. Vi är själva mycket nöjda med det aktuella rättsfallet och anser att det lyfter föredömligt fram samspelet mellan EU-rätt, EKMR och nationell IP-rätt. En skillnad mellan årets kurs och fjolårets är att vi i fjol deltog i princip i all varandras undervisning, vilket vi i år inte ansåg oss ha tid med annat än i undantagsfall. I (det 5
oavlönade) dubbelkommandot blir naturligtvis lärarna mycket samspelta. Det är även möjligt att vi har avdramatiserat förberedelserna inför processpelet för mycket, vilket dock skedde i syfte att dämpa ner eventuell prestationsångest. Att processpelet inte uppfattades lika positivt som i fjol kan även bero på att det kom ganska nära skrivningen och att den aktuella problematiken inte testates i själva skrivningsfrågorna. Vi menar dock att universitetsstudier inte ska få styras av renodlad skrivningsrelevans. Basgruppsverksamhet Gruppen på sammanlagt 21 studenter (alla genomförde kursen med godkänt betyg) var indelad i fyra basgrupper. De i förväg av lärarna framtagna seminarieuppgifterna förbereddes i basgrupperna och basgrupperna var ansvariga för att problematiken i uppgifterna blev noggrant utrett. Basgruppsarbetet är obligatoriskt. Kursvärderingen ger vid handen att basgruppsarbetet fungerade på ett mycket tillfredsställande sätt. Studenterna har varit mycket väl förberedda i samtliga seminarier liksom i processpelet. Övrigt På grund av att fel kursvärdering skickades ut har vi inte fått synpunkter om de nya inslagen. Vårt intryck var dock att studenterna var mycket nöjda med i vart fall den avlutande paneldebatten. Sammantaget är det vår uppfattning att de olika undervisningsformerna är väl integrerade med varandra och fungerar bra också i förhållande till kursens målsättningar. Vi ser inget skäl i nuläget att ändra proportionen mellan dem. Det handlar om en rimlig arbetsbelastning för studenterna i former som enligt vår mening på ett mycket fint sätt bidrar till kursens målsättningar. 6. Inslag av skrivträning Vår syn på undervisningen och utbildningen är att studenterna måste förmås ta ett stort ansvar, såväl före som under undervisningen. Samtidigt ankommer det på läraren att planera varje undervisningspass på ett sådant sätt att optimala resultat kan uppnås. Förutom uppdaterade, stimulerande uppgifter förutsätter det att läraren själv har skaffat sig en mycket god insyn i den analyserade problematiken. Endast med expertis, kombinerad med en öppen attityd till olika lösningar och synsätt, kan läraren stödja och uppmuntra inlärningsprocessen. Lärarens roll är således att skapa en stimulerande och trygg atmosfär och att se till att varje undervisningstillfälle fyller en funktion. Vi har lagt ner mycket arbete i syfte att skapa bra och stimulerande undervisningsmaterial med tydliga uppgifter och anvisningar. Undervisningen är direkt kopplad till den rättsvetenskapliga forskning vi båda bedriver och även tar till vara våra kontakter med det omgivande samhället, bland annat genom utredningsarbete och sakkunniguppdrag. 6
Studenterna har varit mycket väl förberedda. Förutom den muntliga träningen i form av diskussioner på seminarierna och i basgrupperna gavs också skriftlig träning i anslutning till processpelet. Basgrupperna fick förbereda olika typer av inlagor i egenskap av kärande-, svarande- och domargrupp. Detta undervisningsmoment tog sikte på den internationella privat- och processrättens kopplingar till folkrätten och EKMR. Processpelet genomfördes med bravur under vägledning av de två kursföreståndarna. Det viktigaste skriftliga inslaget är givetvis hemtentamen. Hemtentamen lämnades ut den 1 juni kl. 10:00 och lämnades in den 2 juni kl. 12:00. Allt sköttes elektroniskt och smidigt av amanuensen Jacob Gustafsson. 7. Inslag av muntligt framförande Vår syn på undervisningen, se ovan under avsnitt 6. Studenterna har varit mycket väl förberedda och det muntliga studentinslaget har varit klart dominerande under seminarierna och processpelet. I syfte att alla kommer till tals har vi sett till att alla studenter i basgrupperna (i tur och ordning) redovisar och problematiserar kring gruppens analyser. Det har fungerat. Samtidigt går det inte att bortse från att vissa studenter är mycket frågvisa och debattglada, medan vissa andra inte tar eget initiativ att komma in i en diskussion eller säger bara det allra nödvändigaste. Det innebär att det finns betydande variationer i graden av muntlig aktivitet samtidigt som läraren måste försöka se till att ingen får dominera för mycket och att alla känner sig delaktiga. Förutom den muntliga träningen i form av diskussioner på seminarierna tränades den muntliga framställningsförmågan i samband med processpelet, då kärande-, svarande- och domargrupperna fick uppträda. Detta undervisningsmoment genomfördes på ett mycket skickligt och självständigt sätt. Studenterna visade mycket stora färdigheter att självständigt argumentera för sin sak. Kvaliteten på den muntliga presentationsförmågan var genomgående hög eller mycket hög. Studenterna gav i allmänhet prov på goda pedagogiska färdigheter och mycket god juridisk argumentationsförmåga. 7
8. Inslag av rättsteknikträning Kursen saknar uttalade obligatoriska inslag av rättsteknikträning, mot bakgrund av det omfattande kursmaterial som har sammanställts av kursföreståndarna. Men även om kurskompendierna har systematiserats i förväg, måste studenterna själva leta fram det som är väsentligt. Materialet i kompendierna väger vidare olika tungt. Inte minst processpelet förutsätter att kursdeltagarna aktivt och självständigt söker juridiskt material för att underbygga den egna argumentationen. Det är dock uppenbart att studenterna har mycket goda färdigheter att på egen hand hitta rättsligt relevant material. Vi ser inga omedelbara behov att vidta särskilda åtgärder men är öppna för förslag. 9. Progression och färdighetsträning Kursen har varit indelad i intervaller. Idén var att inleda problematiken brett och överskådligt. Därefter har varje problemområde behandlats i minst två seminarier i rad. Progressionen i kursen är således tydlig och inbyggd. En målsättning med kursen är att göra EU:s internationella privat- och processrätt tillgänglig genom grundliga analyser av tillämpliga regelverk och rättspraxis. En annan målsättning är att ge deltagarna färdigheter om viktiga internationellt privat- och processrättsliga frågeställningar i ett europarättsligt sammanhang. En ytterligare målsättning är att öva färdigheten att kombinera kunskaper från olika rättsområden. Kursen avser att ge deltagare mycket goda färdigheter i att lösa internationella tvister. De kursdeltagare som genomgått kursen klarar av att lösa olika sorters rättsfrågor i utlandsanknutna situationer utan problem. Vi finner anledning att hålla fast vid det nuvarande konceptet. 8
10. Kurslitteraturen Kurslitteraturen bestod av a) Författningssamling i internationell privat- och processrätt, 3:e uppl. 2013, framtagen av Michael Bogdan och Patrik Lindskoug, b) Michael Bogdans lärobok Svensk internationell privat- och processrätt, åttonde upplagan, 2014, samt c) ett omfattande kompendiematerial indelat i fyra olika häften. Författningssamlingen fanns tillgänglig i bokhandeln. Bogdans lärobok ingår redan i kurslitteraturen på Terminskurs 6, då den kan läsas selektivt. Den aktuella upplagan från 2014 var ny för flertalet kursdeltagare. Kompendierna i fyra delar togs fram till självkostnadspris, i samråd med kursföreståndarna och med hjälp av amanuensen Jacob Gustafsson. Alternativt kunde kvarvarande häften från föregående år köpas: Häfte 1: Rättsfall EU-domstolens avgöranden, Häfte II: Rättsfall EU-domstolen (forts.), Europadomstolen, Nationella domstolar, Häfte III: Litteratur Artiklar, Uppsatser m.m. och Häfte IV: Förarbeten Propositioner, SOU, Ds, EU-FaktaPM. En mindre del av detta material är på engelska. I valet av kurslitteratur gjordes avvägningar mellan kvalitet, aktualitet, omfattningen av materialet och kostnaderna för studenterna. För att de tidigare överblivna kompendiehäftena skulle kunna användas avstod vi från större ändringar än nödvändigt i kompendiematerialet. Det innebar att många av seminarieuppgifterna behövde kompletteras (elektroniskt) med den allra senaste rättspraxis. Användningen av EU:s lagsamling som kurslitteratur hade i år valts bort, till förmån för författningssamlingen, eftersom den bundna print on demand-versionen föll sönder vid bruket och inte heller var lättillgänglig. Användningen av Bogdans lärobok är inte invändningsfri. Mot den talar att boken ingår i T6-terminens kursmaterial och att den inte gör några verkliga djupdykningar. Samtidigt är boken användbar i det praktiska rättslivet och är för närvarande den enda heltäckande och aktuella svenskspråkiga boken på marknaden. Bland studenter väcker den svala känslor men avfärdas inte helt. Vi har lagt ned mycket tid på att ta fram kompendierna, och inför kursstarten uppdaterades de något och ett kompendium med lagtext fick utgå till förmån för Författningssamlingen. Sådant material har fördelen att vara detsamma som utgör förberedelse- och beslutsunderlaget i det praktiska rättslivet. Tanken med kompendierna är att de ska förmedla en representativ bild av tillgängliga, relevanta rättskällor och även kunna användas efter att kursen har avslutats, t.ex. vid uppsatsförfattandet. Enligt vår mening fungerar kursmaterial i denna form mycket bra, men måste ha systematiserats på ett genomtänkt sätt i förväg. Studenterna tvingas sedan att själva leta fram det väsentliga. Kompendiematerialets användning underlättades stort av de noggranna anvisningarna i uppgifterna till varje seminarium, även om en del finns kvar för studenterna att bedöma. 9
Inför VT2017 kommer kompendierna att genomgå en revidering. Av studenterna anses de i stort sett fungera bra eller mycket bra. Önskemål har dock framförts om nedbantning av materialet. 11. Internationalisering Kursen är i princip genomgående av internationell karaktär, på grund av den studerade problematiken och rättskällorna. Internationella rättsförhållanden, utländsk rätt, rättsjämförelser och olika internationella instrument står i förgrunden i den studerade problematiken. Samspelet och eventuella motsättningar mellan olika rättskällor av diverse internationellt ursprung har kontinuerligt beaktats under kursen. Således är det internationella momentet väl tillgodosett. En del av materialet är på engelska. Studenterna synes uppskatta stort att få specialisera sig i konkreta, jordnära juridiska frågor som måste lösas genom beaktande av internationella instrument och utifrån en övernationell måttstock, dock utan att glömma bort svensk rätt. Även om vi som lärare gärna vill förmedla praktiskt relevanta färdigheter är det även vår skyldighet att ha med den problematiserande forskningskopplingen som hör till universitetsstudier. Vidare finner vi det mycket viktigt att övernationell rättspraxis fortsätter att ges stort utrymme. Vi bedömer inga stora ändringar påkallade. 12. Hållbar utveckling Vi har återanvänt kvarblivna kompendier från förra året för att på det sättet kunna minska upplagan av nytryckta kompendier. Samtliga uppgifter inför seminarierna har gjorts tillgängliga genom studentportalen. Vi kommer att fortsätta med ett miljötänkande i mån av möjlighet. 10
13. Genus och andra kritiska perspektiv Flera av seminarierna, i synnerhet på den internationella familjerättens område, innehåller inslag av genusperspektiv. För att lyfta genusaspekterna på ett mer allmängiltigt sätt och visa deras tvistepotential vid domstol hade uppgifterna till processpelet formulerats så att de kom att uttryckligen inkludera genusaspekten. Sålunda ingick det i uppgifterna för basgrupperna att utforma och bedöma talan vid Europadomstolen utifrån påståenden om att fadern respektive modern hade diskriminerats på grund av sitt kön i den aktuella tvisten. Det fanns under kursens gång även inslag av rättslig mångkulturalism att ta ställning till. Frågan var aktuell även i anslutning till den avslutande paneldebatten. Den lagtekniska kvaliteten (eller bristen av den) i EU:s rättsakter var ett ständigt närvarande inslag, liksom svårigheten att tolka EU-domstolens egna tolkningsbesked. Studenterna är mycket öppna för genusaspekten när den framkommer i landgränsöverskridande kontext. Denna aspekt kan bli ovanligt tydlig när valet står mellan olika länders regelverk och domstolssystem, också med beaktande av (rätts)kulturella skillnader. EU-rättens tillkortakommanden, inte minst av hänsyn till rättssystemets koherens, kommer fram på ett mycket tydligt sätt under en kurs som denna. 14. Former för kursvärdering En kursvärdering genomfördes mot slutet av kursen. Tyvärr var det föregående års kursvärdering som skickades ut elektroniskt (av amanuensen) till samtliga kursdeltagare, och inte den nya som motsvarade de nya inslagen i kursen. Endast 9 studenter, dvs. ca 43 % av alla deltagare, lämnade in värderingen. Möjligen förklaras den låga svarsfrekvensen med att 2015 års kursvärderingsblankett var lång och detaljrik. Omfattningen kan ha avskräckt. Vi tror också att många bedömde den som överflödig, eftersom det fanns hela tiden en möjlighet att diskutera kursen med de två kursföreståndarna. Under kursens lopp fick vi fortlöpande översvallande positiv feedback. Något kursråd hölls inte, eftersom kursföreståndarna stod för nästan all undervisning och var i kontinuerlig dialog med studenterna. 15. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärarlaget har bestått av följande lärare. 11
Kursföreståndare Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Seminarieledare Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Föreläsare Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Advokaten, jur. dr Eva Storskrubb Paneldebatten Advokaten Ulf Bergquist Professor Michael Hellner Ämnesrådet Erik Tiberg, Ju Juris dr Mosa Sayed Kanslirådet Erika Neiglick, UD Härutöver medverkade flera jurister från Ju och UD förutom ett antal advokater och forskare. Tentamen Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Docent Marie Linton Iögonenfallande är givetvis att samtliga lärare var kvinnor! Var är männen och hur påverkar deras frånvaro en kurs som denna? Vid val av lärare har vår tanke varit att tillvarata den bästa kompetensen inom vår egen fakultet och ämnet i stort. Vi står för den 12
bästa kompetensen och kompletterar varandra forskningsmässigt väl. De olika inslagen i en 15 poängs kurs bör vidare vara väl integrerade med varandra, vilket talar emot att inkludera fler lärare, bara för formens skull (könet). Det kan också upplevas som uppfriskande att all undervisning på denna nivå sköts av starka, kompetenta kvinnor med praktisk erfarenhet av de studerade frågorna. Samtliga tre lärare har fått fina lovord av studenterna. Samtidigt kan man inte bortse från att manliga studenter kan ha känt sig mindre bekväma i denna konstellation, även om ingen kritik har framförts eller frågan lyfts fram av någon. För att något mildra obalansen valde vi att plocka mycket kompetenta män (4 av 5) in i panelen, se ovan. 16. Kursens timtilldelning Kursens schemalagda undervisning ligger inom timtilldelningsramen för en 15 hpfördjupningskurs. 17. Examination och betygspåverkande faktorer De examinerande momenten på kursen bestod av obligatorisk närvaro på samtliga seminarier, föreläsningar, processpelet och paneldebatten samt genomförande av en hemtentamen. Frånvaron (pga sjukdom, e. dyl.) kompenserades genom att studenten i form av en PM besvarade någon eller några av uppgifterna inför det aktuella seminariet. Hemtentamen bestod av två frågor om vardera 15 poäng (bilaga 4). Den ena frågan hade en internationellt familjerättslig inriktning, den andra en förmögenhetsrättslig betoning. Det fanns en restriktion på max. 5 sidor per fråga. Sammanlagt kunde man få max. 20 poäng på tentamen. För den aktuella perioden användes betygssättningen B = 10-12 poäng, Ba = 13-15 poäng och AB 16-20 poäng. Resultatet vid tentamen framgår av siffrorna nedan. Betyget på kursen sattes på grundval av resultatet i hemtentamen. I detta sammanhang kan det framhållas att vi beslutade att även detta år behålla examinationsmomentet hemtentamen, eftersom vi ansåg att det fungerat mycket bra föregående år och höll nere stressnivån inför tentamen hos studenterna. Vi har inte upptäcka några försök till fusk. På grund av de goda erfarenheterna kommer vi att ha denna examinationsform kvar även VT2017. Inför hemtentamen fick studenterna i förväg veta att de skulle besvara två frågor, varav den ena inom det internationellt familjerättsliga området och den andra inom det internationellt förmögenhetsrättsliga området. Vi upplevde att hemtentamen som 13
examinationsform minskar skrivningsångest. Därtill kommer att den ger utmärkta förutsättningar att visa förvärvade kunskaper inom kursens tematik. Som framgår av resultaten gick årets skrivning mycket bra för de flesta av studenterna. Med hänsyn till den under kursen illustrerade kunskapsnivån var det goda resultatet förväntat. Det kan diskuteras huruvida även andra kursinslag borde beaktas vid betygssättningen. Ett problem är att det kan öka stressnivån under kursens gång. Ett annat problem är att individuella bedömningar under kursens gång är svåra att kombinera med den nuvarande betoningen av det kollektiva basgruppsarbetet. Av hänsyn till dessa problem har vi valt att även VT2017 endast beakta resultatet i hemtentamen. 18. Reflektion över betygsspridning Betygsutfallet blev mycket gott. Av 21 studenter fick 15 stycken betyget AB (ca 71 %) och 5 stycken Ba (ca 24 %). En student fick betyget B (5 %). Mot bakgrund av det stora engagemang som krävdes och visades under hela kursen är det mycket goda utfallet inte i överkant. Uppsala den 15 september 2016 Maarit Jänterä-Jareborg Marie Linton 14