Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2015/2223(INI) 21.10.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om att uppnå målet för fattigdomsbekämpning mot bakgrund av hushållens ökande kostnader (2015/2223(INI)) Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Föredragande: Tamás Meszerics PR\1074959.doc PE569.633v01-00 Förenade i mångfalden
PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 3 MOTIVERING... 9 PE569.633v01-00 2/9 PR\1074959.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om att uppnå målet för fattigdomsbekämpning mot bakgrund av hushållens ökande kostnader (2015/2223(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 3 och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 9, med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 om Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), samt parlamentets resolution av den 16 juni 2010 om Europa 2020 1, med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2014 om en genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130), med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG 2, och Europaparlamentets resolution av den 15 december 2010 om översynen av handlingsplanen för energieffektivitet 3, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) 4, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 5, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 6, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska 1 EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57. 2 EUT L 315, 14.11.2012. 3 Antagna texter, P7_TA(2010)0485. 4 EUT L 153, 18.6.2010, s.13. 5 EUT L 347, 20.12.2013, s. 470. 6 EUT L 347, 20.12.2013, s. 289. PR\1074959.doc 3/9 PE569.633v01-00
havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 1, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 Europeiska fonden för strategiska investeringar 3, med beaktande av rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 4, och Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juli 2015 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 5, med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2015 om initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential 6, med beaktande av kommissionens pilotprojekt för utveckling av en gemensam metod för referensbudgetar i EU, med beaktande av kommissionens EU Employment and Social Situation, Quarterly Review från september 2015 7, med beaktande av kommissionens åtgärdspaket för sociala investeringar av den 20 februari 2013, med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och Europeiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs yttranden samt parlamentets resolution av den 15 November 2011 8 i frågan, med beaktande av det gemensamma yttrandet av den 3 oktober 2014 från kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén om en halvtidsöversyn av Europa 2020- strategin 9, med beaktande av rapporten från kommittén för socialt skydd av den 15 februari 2010 1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 320. 2 EUT L 72, 12.3.2014, s. 1. 3 EUT L 169, 1.7.2015, s.1. 4 Rådets beslut (EU) 2015/... av den... om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015, 11360/15 SOC 479 EMPL 316 ECOFIN 642 EDUC 236 JEUN 62, 21 september 2015, 5 Antagna texter, P8_TA-PROV(2015)0261. 6 Antagna texter, P8_TA-PROV(2015)0264. 7 http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=en&catid=89&newsid=2345&furthernews=yes. 8 Antagna texter, P7_TA(2011)0495. 9 Gemensamt yttrande från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd till rådet, Europeiska rådet 13809/14 SOC 662 EMPL 120 EDUC 297 ECOFIN 876, 3 oktober 2014. PE569.633v01-00 4/9 PR\1074959.doc
om den sociala situationen i EU (2014) 1, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0000/2015), A. Mellan 2008 och 2013 ökade antalet personer som riskerade fattigdom och social utestängning i EU-27 från 117 miljoner till 121 miljoner, varav antalet som levde under mycket knappa materiella förhållanden ökade från 42 till 45 miljoner och antalet som riskerade fattigdom efter sociala transfereringar ökade från 82 till 86 miljoner. Denna utveckling strider mot EU:s mål att minska fattigdomen med 20 miljoner till 2020. B. Att inte ha tillräcklig uppvärmning inverkar negativt på en persons hälsa, särskilt barns och äldres hälsa. C. I direktiv 2012/27/EU uppmanas medlemsstaterna att utarbeta program för att höja medvetenheten och informera och ge råd åt enskilda och hushåll om energieffektivitet. D. Energimarknadspriserna håller på att utjämnas i Europa medan köpkraften inte utjämnas i samma grad. Grundläggande rekommendationer På grundval av rekommendationerna i detta initiativbetänkande: 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta integrerade ramar för att bekämpa energifattigdom genom en närmare sammankoppling av energipolitiken och politiken för fattigdomsbekämpning och social inkludering. 2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna ett europeiskt moratorium för avstängning av uppvärmning under vintern för att säkerställa att inget hushåll under en fastställd vinterperiod kan stängas av från energi eller att de som har blivit avstängda måste få energi återinkopplad för uppvärmning som uppfyller WHO:s standarder för tillräcklig bostadstemperatur. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att 2016 lägga fram ett ramdirektiv om tillräcklig minimiinkomst i samband med den aviserade sociala pelaren. 4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att nationella, regionala och lokala myndigheter effektivare och mer riktat använder sig av EU:s struktur- och investeringsfonder. EU-strategier för att uppnå målet för fattigdomsbekämpning 5. Europaparlamentet beklagar att Europa 2020-målet att minska fattigdomen i EU genom att lyfta 20 miljoner ut ur fattigdom förefaller ännu längre utom räckhåll än när målet fastställdes. En av målgrupperna är personer som lever under mycket knappa materiella 1 http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catid=738&langid=en&pubid=7744&visible=0 PR\1074959.doc 5/9 PE569.633v01-00
förhållanden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förnya sitt åtagande att uppnå målet för fattigdomsbekämpning genom att - prioritera skälig levnadsstandard och minskad fattigdom och ägna ett toppmöte åt det, - på ett mer välavvägt sätt gripa sig an både inkomster och utgifter i fattiga hushåll, - säkerställa att medlemsstaterna ger alla tillgång till tillräckligt inkomststöd, inklusive minimiinkomst över fattigdomströskeln under hela livet, - rikta in sig på hushållens utgifter så att oproportionerligt högre kostnader såsom energiutgifter kan minskas på ett hållbart sätt, - upphöra med strategier inom andra politikområden som kan leda till ökad fattigdom. 6. Europaparlamentet efterlyser en rekommendation från rådet likande ungdomsgarantin om fattigdomsbekämpning för att återuppliva målet för fattigdomsbekämpning. 7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram en ny social pelare. Parlamentet erinrar om att en sådan pelare för att uppfylla artikel 9 i EUF-fördraget bör ha som mål att fastställa en europeisk ram för minimiinkomst som ligger över fattigdomsnivån, och fortsätta med en rättighetsbaserat förhållningssätt till socialpolitik och förbättra genomförandet av befintlig social- och arbetsrättslagstiftning och lagstiftning mot diskriminering. 8. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att sikta på ett socialt AAAkreditbetyg för EU. Det är beklagligt att detta för närvarande är utom räckhåll på grund av ökande ojämlikhet, stor fattigdom och social utestängning och mindre tillgång till bra och överkomlig social service, hälso- och sjukvård och omsorg. Ett socialt AAAkreditbetyg måste grunda sig på artikel 9 i EUF-fördraget, där målet är främjande av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildnings- och hälsoskyddsnivå. Att uppnå ett socialt AAAkreditbetyg som ett riktmärke kräver en bedömning av både den politik som hindrar och arbetar mot att uppnå riktmärket. Det är beklagligt att det senare inte gjorts på EU-nivå. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta, anta och genomföra en EU-ram för att minska fattigdomen och social utestängning i linje med Europa 2020-strategin, bestående av konkreta åtgärder, inklusive vad gäller energifattigdom. Fattiga hushålls resurser och inkomster 10. Europaparlamentet betonar att en skälig inkomst är grundläggande för ett värdigt liv. Parlamentet erinrar om att 16,7 % av befolkningen i EU-28 riskerar fattigdom efter sociala transfereringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att 2016 lägga fram ett ramdirektiv om tillräcklig minimiinkomst i samband med den aviserade sociala pelaren. 11. Europaparlamentet rekommenderar att ett ramdirektiv om inkomstskydd bör ange vilka kriterier medlemsstaternas minimiinkomstsystem skulle behöva uppfylla för att lyfta människor ur fattigdom. En sådan ram måste vara rättighetsbaserad, behandla PE569.633v01-00 6/9 PR\1074959.doc
inkomstnivå, icke-diskriminering, effektiv och enkel tillgång och utnyttjandeandel och särskilt rikta in sig på sådana grupper som för närvarande är utestängda från eller riskerar utestängning från minimiinkomstsystem. 12. Europaparlamentet betonar att minimiinkomstsystem bör förhindra och lyfta hushåll ut ur mycket knappa materiella förhållanden och möjliggöra en inkomst som ligger över fattigdomströskeln. Parlamentet erinrar om att minimiinkomst är ett viktigt instrument för att uppfylla artikel 9 i EUF-fördraget genom att man garanterar tillräckligt socialt skydd samt den grundläggande rätten till skäliga levnadsförhållanden, deltagande i samhället och skydd av människors hälsa. Fattiga hushålls utgifter 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett mer välavvägt sätt gripa sig an både inkomster och utgifter i fattiga hushåll. Parlamentet påpekar den bristfälliga hanteringen av hushållens ökade kostnader och anser att kommissionens arbete med en referensbudget är ett steg i rätt riktning. Lägre utgifter för hushållen kommer att inverka positivt på de berörda hushållen samt på den huvudsakligen lokala ekonomin och den sociala sammanhållningen. 14. Europaparlamentet erinrar om att fattiga hushåll spenderar största delen av sin inkomst på boende, gas, vatten och el och mat. Parlamentet betonar att det för en av dimensionerna i fråga om fattiga hushålls utgifter energikostnader och den relaterade frågan energifattigdom saknas en djupgående bedömning på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra det interna samarbetet så att energipolitiken i större utsträckning kopplas till politiken för fattigdomsbekämpning. 15. Europaparlamentet betonar att det hittills inte finns någon definiering av energifattigdom på EU-nivå och att det därför är mycket svårt att riktigt bedöma hur allvarlig de fattiga hushållens energifattigdom är och vilka orsakerna och följderna är. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda aktörer utveckla en gemensam definition av energifattigdom som bör syfta till att bedöma åtminstone följande: materiellt tillämpningsområde, svårigheter för hushåll att få tillgång till nödvändig energi, överkomlighet och andel av de totala hushållskostnaderna samt inverkan på hushållens grundläggande behov såsom uppvärmning, kylning, matlagning, belysning och transporter. 16. Europaparlamentet betonar att det finns en inlåsningseffekt vad gäller energifattigdom, eftersom fattiga hushåll inte har råd med den initiala förskottsinvestering som krävs för att bekämpa energifattigdom. Riktad finansiering för bekämpning av energifattigdom en trefaldig positiv effekt 17. Europaparlamentet erinrar om att riktad EU-finansiering för att minska fattiga hushålls energikostnader genom investering i förnybar energi eller energieffektivitet har många positiva effekter. På hushållsnivå leder det till förbättring av levnadsförhållandena och de berördas hälsa och till minskade hushållskostnader och innebär därför budgetlättnader för fattiga familjer. På regional och lokal nivå kommer finansiering att leda till lokala investeringar. På unionsnivå hjälper det till att både minska fattigdom, förbättra energieffektivitet och minska energiutsläpp. PR\1074959.doc 7/9 PE569.633v01-00
18. Europaparlamentet välkomnar att en inriktning på hushållens energikostnader genom stöd till investeringar i energieffektivitet och förnybar energi är programmerad och därmed i princip möjlig inom ramen för ESI-fonderna 2014 2020. 19. Europaparlamentet betonar att aktörerna har fastställt två stora hinder för att rikta in sig på energifattigdom via ESI-fonderna. För det första, projektstorleken, att små mottagare har att göra med medel avsedda för större projekt, t.ex. sammanhållningsfonden. För det andra att verksamhetsprogram inte fullt ut använder alternativet att orientera ESIfonderna mot energifattigdom. 20. Europaparlamentet erinrar om att en inriktning på mottagare som antingen arbetar med eller är del av fattiga hushåll kräver vissa förutsättningar, som är bättre tillgodosedda i ESI-fonderna men i mindre omfattning i större fonder såsom Eruf. 21. Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att underlätta användningen av tvärgående finansiering särskilt mellan ESF och Eruf vad gäller förnybar energi eller energieffektivitetsprojekt med inriktning på energifattiga hushåll. Parlamentet betonar de många fördelarna med flerfondsprogram för att ta itu med tvärgående frågor som t.ex. energifattigdom. Sammankoppling av sociala mål och energipolitik 22. Europaparlamentet välkomnar att EU:s energipolitiklagstiftning erkänner sociala mål i strategier för energieffektivet. Det är beklagligt att de relevanta bestämmelserna i direktiv 2012/27/EU om inriktning på hushåll som påverkas av energifattigdom och subventionerat boende (artikel 7.7) inte tillämpas fullt ut av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn och konsekvensbedömning av energieffektivitetspaketet utvärdera genomförandet och tillämpningen av artiklarna 7.7 och 5.7. Parlamentet uppmanar också kommissionen att på grundval av denna bedömning överväga att skärpa artikel 7, särskilt 7.7, så att medlemsstaterna i sina kvotpliktsystem för energieffektivitet måste inkludera krav som innehåller sociala mål. 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte befria de energiintensiva industrierna från skatter, utan använda dessa inkomster till åtgärder som gynnar låginkomsthushåll, inklusive riktade energieffektivitetsåtgärder och finansiering av socialförsäkringssystemen, vilket i sin tur kan sänka arbetskostnaderna. Parlamentet anser att en sådan kompenserande mekanism kan ingå i en socialt jämlik skatteväxling, vilket kommissionen föreslår i de nuvarande sysselsättningsriktlinjerna. 24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna ett europeiskt moratorium för avstängning av uppvärmning under vintern för att säkerställa att inget hushåll under en fastställd vinterperiod kan stängas av från energi eller att de som har blivit avstängda måste få energi återinkopplad för uppvärmning som uppfyller WHO:s standarder för tillräcklig bostadstemperatur. Ett sådant förbud syftar till att minska överdödligheten under vintern och stödja de mest utsatta grupperna, särskilt yngre barn, äldre och kroniskt sjuka och funktionshindrade så att deras hälsa och välbefinnande kan skyddas. 25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE569.633v01-00 8/9 PR\1074959.doc
MOTIVERING Initiativbetänkandet syftar till att bygga broar mellan socialpolitiken och energipolitiken i EUdebatten med betoning på att EU fjärmar sig från målet om fattigdomsbekämpning i Europa 2020-strategin. Samtidigt har EU relevant ouppfylld potential att minska stora hushållskostnader för fattiga hushåll genom inriktning på projekt för förnybar energi och energieffektivitet för fattiga hushåll. För att nå Europa 2020-strategins mål för fattigdomsbekämpning och att också nå målen för energieffektivitet, utsläpp och förnybar energi krävs att många aktörer vidtar ytterligare åtgärder med hjälp av olika instrument men med samma inriktning. Kommissionens meddelande 1 är det första steget mot den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som ska stärka EU:s sociala dimension genom en integrerad strategi, med modernisering av befintlig lagstiftning och beaktande av nya åtgärder till stöd för större utjämning på sikt. Ett större socialt åtagande från EU:s sida är ett sedan länge ouppfyllt politiskt löfte. Med en ram för minimiinkomst och ytterligare förbättring av sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter och lagstiftningen mot diskriminering kan EU nå ytterligare en integrationsnivå. Att öka fattiga hushålls inkomster är avgörande för en framgångsrik Europa 2020-strategi och fattigdomsbekämpning av två skäl: Ojämlikheten i EU ökar sedan krisen och fortfarande lever var sjätte EU-medborgare i fattigdom eller löper risk för fattigdom. Minimiinkomst är ett de viktigaste instrumenten som ska införas i EU på grundval av artikel 9 i EUF-fördraget 2 för att uppfylla den grundläggande rätten till skäliga anställningsförhållanden. Den andra pelaren för bekämpning av fattigdom, särskilt extrem fattigdom, är en faktisk minskning av hushållskostnaderna genom att olika fonder i större utsträckning inriktas på de mest utsatta hushållen och undanröjande av hinder för effektivt resursutnyttjande. I Europa 2020-strategin 3 fastställs målet att 20 % av energikonsumtionen ska komma från förnybar energi och att energieffektiviteten ska öka med 20 % senast 2020 samt att växthusgasutsläppen ska minska med 20 % (jämfört med 1990) senast 2020. Att i större utsträckning inrikta EU:s fonder på hushåll som lever i energifattigdom bidrar till att uppnå målen. I initiativbetänkandet införs begreppet ett europeiskt moratorium för avstängning av uppvärmning under vintern som ska skydda hushåll som redan är avstängda eller riskerar att bli avstängda på grund av obetalda el- och gasräkningar. 1 Europeiska kommissionens pressmeddelande den 6 oktober 2015, JP-15-5763 2 Fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 2012/C 326/01 3 Europe 2020 http://ec.europa.eu/europe2020/index_hu.htm PR\1074959.doc 9/9 PE569.633v01-00