Riktlinjer för. miljöanpassad kontorsverksamhet. Författare: Christina Moberg Version 2005 för Göteborgs universitet Handledning av Eddi Omrcen

Riktlinjer för miljöanpassat kontorsarbete Fastställd av Miljöchefen 2007-01-10, Dnr F8 70/07 Riktlinjer för miljöanpassad kontorsverksamhet Författare: Christina Moberg Version 2005 för Handledning av Eddi Omrcen Denna handbok är framtagen av Christina Moberg och. Mångfaldigandet av innehållet i denna bok helt eller delvis, är förbjuden enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk utan medgivande av författaren och handledare på Göteborgs universitet. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, genom tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning etc. Copyright: Christina Moberg och 2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 MILJÖLEDNINGSARBETE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET... 3 1.2 UPPHANDLING OCH INKÖP VID GÖTEBORGS UNIVERSITET... 3 1.3 SYFTE MED HANDBOK FÖR MILJÖANPASSAD KONTORSVERKSAMHET... 4 2 VÄGLEDNING FÖR INKÖP TILL KONTOR... 4 2.1 INREDNING... 4 2.1.1 MÖBLER... 4 2.1.2 TEXTILIER... 5 2.2 BELYSNING... 6 2.2.1 ARMATURER... 6 2.2.2 LAMPOR... 7 2.3 KONTORSMASKINER OCH TILLBEHÖR... 8 2.3.1 DATORER - SYSTEMENHETER... 9 2.3.2 DATORER - BILDSKÄRMAR... 10 2.3.3 TANGENTBORD... 11 2.3.4 SKRIVARE... 11 2.3.5 KOPIATORER... 12 2.3.6 FAXMASKINER... 13 2.3.7 COPYPRINTRAR... 14 2.3.8 TONERKASSETTER, BLÄCK- OCH FÄRGPATRONER... 15 2.3.9 DATOR- OCH VIDEOPROJEKTORER... 16 2.4 KONTORSPAPPER... 16 2.4.1 UTSKRIFTS- OCH KOPIERINGSPAPPER... 16 2.4.2 ANTECKNINGSPAPPER... 17 2.4.3 KUVERT... 18 2.5 KONTORSMATERIEL... 18 2.5.1. FÖRVARINGSMATERIEL... 18 2.5.2 PENNOR... 19 2.5.3 KORRIGERINGSMEDEL... 20 2.5.4 TEJP... 20 2.5.5 LIM OCH KLISTER... 20 2.5.6 GEM... 21 2.6 LUNCH OCH FIKA... 21 2.7 TOALETT... 21 3 VÄGLEDNING FÖR ARBETE PÅ KONTOR... 22 3.1 GEMENSAMMA RUTINER... 22 3.2 BELYSNING... 22 3.3 KONTORSMASKINER... 22 3.4 KONTORSPAPPER... 23 3.5 LUNCH OCH FIKA... 24 4 VÄGLEDNING FÖR KÄLLSORTERING PÅ KONTOR... 25 4.1 AVFALL OCH KÄLLSORTERING... 25 4.2 VILKA KÄLLSORTERINGSFRAKTIONER FINNS?... 26 4.3 VART TAR DET SORTERADE AVFALLET VÄGEN?... 26 5 MILJÖMÄRKNINGAR OCH MÄRKNINGAR... 27 5.1 MILJÖMÄRKNINGAR... 27 5.2 MÄRKNINGAR... 29 5.3 LISTA ÖVER PRODUKTER MED KRITERIER FÖR MILJÖMÄRKNINGAR RESP. MÄRKNINGAR... 30 6 SAMLAD KÄLLFÖRTECKNING... 30 2

1 Inledning 1.1 Miljöledningsarbete vid Regeringen fattade 1997 beslut om att jämte cirka 40 statliga myndigheter skulle ingå i projektet Statsförvaltning för hållbar utveckling. bedriver sedan 1998 ett arbete med att införa ett miljöledningssystem, i enlighet med kraven i ISO 14001 standarden. Universitetet arbetar aktivt med att bidra till att de, av regeringen fastställda, 15 nationella miljökvalitetsmålen kan nås. För att värna om miljön har en organisation inom miljöledningsarbetet bildats. I organisationen fattar universitetets styrelse de övergripande miljöbesluten och rektor fattar beslut om miljöverksamheter som rör hela universitetet. Enligt uppdrag från rektor driver och samordnar en central miljöenhet det löpande miljöledningsarbetet. Miljöchef och miljösamordnare svarar för det praktiska handläggandet med miljöledningssystemet. Ett miljösamordnarnas råd, som består av fakulteternas miljösamordnare, samordnar miljöarbetets genomförande på fakulteterna. Miljörepresentanter utsedda av respektive prefekt arbetar med miljöarbete på varje institution/motsvarande. En betydande miljöaspekt för universitetet är användning av varor och tjänster, samt omhändertagande av avfall. Detta bidrar till miljöpåverkan i form av klimatpåverkande gaser, försurning och övergödning av vatten och mark (vid förbränning av avfall), nyttjande av mark, vatten och ändliga resurser, samt brutna kretslopp i form av avfall och miljöfarliga restprodukter. Genom att vi förbättrar våra rutiner och därmed våra vanor, tar vi aktiv del i universitetets miljöarbete som enligt antagen miljöpolicy skall präglas av målsättningen att minimera all påtaglig skadlig miljöpåverkan och vara förebyggande när det gäller ny miljöpåverkan, samt stimulera till sådana konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Eftersom den offentliga sektorn i egenskap av stor enskild köpare och konsument är en viktig aktör i samhället har den förmåga att påverka utifrån marknadsmässiga kriterier. Handboken för miljöanpassad kontorsverksamhet är ett verktyg för att följande av universitetets miljömål nås öka andelen produkter där miljökrav har ställts i samband med inköpet och/eller upphandlingen. öka andelen avfall som går till materialåtervinning till minst 50%. minska elförbrukningen i verksamhetslokaler med 5%. Sveriges miljömål: www.miljomal.nu Miljöledningsarbetet inom : www.mls.adm.gu.se 1.2 Upphandling och inköp vid Göteborgs Universitet Upphandling är ett verksamhetsområde inom Fastighetsavdelningen. Dess verksamhet skall bidra till att minska kostnaderna för inköp genom att utnyttja de fördelar som vinner genom att upphandla stora volymer. har tecknat ramavtal för flera produktområden. Enligt av rektor antagen inköpspolicy skall beställningar göras hos någon av ramavtalsleverantörerna för inköp över fastställt belopp. Om ramavtal saknas skall upphandling göras för inköp över fastställt belopp. För inköp under fastställt belopp skall Avtalsdatabasen användas. Alla företag i Avtalsdatabasen har accepterat s allmänna villkor. Varje val du gör har konsekvenser Finns det något du kan återanvända, istället för att göra nyinköp? Redan vid inköp har du möjligheter att minska universitetets miljöpåverkan och kostnader. Välj miljömärkta alternativ i den mån det går. Det innebär att vissa miljökrav har ställts. Intern upphandlingsinformation för www.upphandling.adm.gu.se 3

1.3 Syfte med handbok för miljöanpassad kontorsverksamhet Handbok för miljöanpassad kontorsverksamhet är en del av miljöledningssystemet på universitetet. Handbokens syfte är att ge råd och information till universitetets anställda om kontorsverksamhet och miljö. Genom våra val vid inköp finns möjligheter att vi minskar universitetets miljöpåverkan och kostnader. Därför finns i handboken ett avsnitt med råd vid inköp. Genom att ändra vårt beteende medverkar vi också i det arbetet och därför finns ett avsnitt med råd för kontorsarbete. För att ge en förståelse om vad avfall är och betydelsen av källsortering som resurshushållning, finns ett avsnitt med information om källsortering. I handboken finns dessutom en beskrivning av miljömärkningar och märkningar, samt en samlad källförteckning för att underlätta vid ytterligare informationssökning. Boken fungerar som en uppslagsbok. Viss information kan vara densamma för flera produkter och återkommer i olika avsnitt. I anslutning till produkter och avsnitt finns hänvisningar till ytterligare information på relevanta webbplatser under rubriken. Hänvisningar till samma webbadresser kan förekomma på olika ställen i handboken och upprepas för att man skall slippa leta på sidorna. När till exempel kriterier för en miljömärkning finns för olika produkter, så återkommer hänvisningen till miljömärkningsorganisationen i avsnitten om varje produkt. Information flyttas då och då inom webbsidorna och därför anges adresser till startsidorna för olika företag, myndigheter eller organisationer. På startsidorna kan finnas länkar vidare till det man söker, eller en sökruta där man kan skriva in sökord. 2 Vägledning för inköp till kontor 2.1 Inredning 2.1.1 Möbler De material och tillsatsämnen som används styr vilka miljöbelastningar som uppstår. Dels under tillverkningen av själva möbeln såsom utsläpp från lackering och dels under användningen av möbeln såsom gaser vilka avges av lim och lack samt problem i samband med när möbeln kasseras. Exempel på material som används i möbler är trävirke, faner, spånskivor, stål, aluminium, plaster, läder, skinn, bomull och syntetfiber. Till stoppmaterial används olika typer av syntetfiber respektive naturfiber eller blandning av dessa. Exempel på tillsatsämnen är flamskyddsmedel samt lim och ytbehandlingsmedel för trä, metall och plast. är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Världsproduktionen av uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år. Vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Det finns möbler tillverkade av träråvara som kommer från miljöriktig skogsskötsel. Syftet med att ställa krav på råvaran är att främja utvecklingen mot ett hållbart skogsbruk. Det finns kriterier för miljömärkning av möbler, respektive träråvara till möbler, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Möbler och inredningar är sammansatta produkter som kan innehålla många olika material. Materialen skall vara så lite blandade som möjligt vilket underlättar vid återvinning. Det finns möbler behandlade med miljöanpassade färger, lack och lim. används som brandskydd i textilier. Ämnena är farliga ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. De bromerade flamskyddsmedlen kan ersättas med väl fungerande alternativ utan att äventyra brandsäkerheten enligt Svenska Räddningsverket. Därför har en del tillverkare av textilier tagit bort dem ur sin produktion. 4

Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra miljöegenskaperna för produkten kan man göra ett bättre val. Kasta inte möbler. Ha ett förråd för begagnade möbler att hämta ifrån när något behövs. Det som inte skall återanvändas kan skänkas till insamlingsorganisationer. Förteckning över insamlingsorganisationer Emmaus Björkå. tel 031 23 30 80 Föreningen Reningsborg... tel 031 47 90 10, 330 26 32 Göteborgs Kyrkliga Stadsmission tel 031 755 36 00 Myrorna, Frälsningsarmén tel 020 140 00 44 Saronkyrkan Second Hand... tel 031 741 12 12 Miljömärkning av möbler Miljömärkning av kontorsmöbler TCO www.tcodevelopment.com Miljömärkning av träråvara till möbler FSC - Forest Stewardship Council www.fsc-sverige.org Miljömärkning av textilier KRAV www.krav.se Demeter www.demeter.nu Bra Miljöval www.bramiljoval.org Svanen: www.svanen.nu Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket www.srv.se (sökord Etik och handel, möbelproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se Branscher - Möbler) 2.1.2 Textilier Den svenska textilindustrin har sedan flera år arbetat med miljöfrågor kring tillverkning och produkter. Branschen har haft en regel sedan 70-talet att ersätta farliga kemikalier mot mindre farliga och kommit jämförelsevis långt i miljöarbetet genom att ställa miljökrav på textil framställning och produktion i Sverige. Det är inte tillåtet enligt utbytesregeln i lagen om kemiska produkter att använda en kemisk produkt om den kan ersättas med en mindre farlig ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. I Sverige förbrukas årligen cirka 250 000 ton textilier. Större delen importeras. För tillverkning av textilier utomlands gäller inte svenska regler. För importerade varor ställs bara krav på eventuella rester av hälsofarliga kemikalier. Textiltillverkningen utomlands rymmer flera problem. Arbetsvillkor med osäkra anställningsförhållanden, låga löner och orimligt långa arbetsdagar som innebär inskränkning av människors rättigheter. Även barnarbete kan förekomma. Arbetsmiljön kan vara ohälsosam med höga koncentrationer av damm och fibrer samt hantering av en mängd farliga kemikalier. Blekning och färgning av tyger ger stora utsläpp som förgiftar främst grundvatten, men också övrig yttre miljö. Bomull är en av världshandelns viktigaste råvaror och produktionen innebär stora miljöbelastningar genom allt intensivare odling med konstbevattning, konstgödning och bekämpningsmedel. Bomullsodlingen upptar ungefär fem procent av den odlingsbara marken i världen och står för cirka tio procent av kemikalieförbrukningen. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år. Vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. 5

Det finns kriterier för miljömärkning respektive märkning av textilier, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Den största miljöpåverkan sker vid tillverkning och vid beredning av textilier. Tillverkningsindustrin inom tekoområdet hanterar ämnen som även kan utgöra en risk för människors hälsa under och efter brukartiden. används som brandskydd i textilier. Ämnena är farliga ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. De bromerade flamskyddsmedlen kan ersättas med väl fungerande alternativ utan att äventyra brandsäkerheten enligt Svenska Räddningsverket. Därför har en del tillverkare av textilier tagit bort dem ur sin produktion. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra miljöegenskaperna för produkten kan man göra ett bättre val. Miljömärkning av textilier KRAV www.krav.se Demeter www.demeter.nu Bra Miljöval www.bramiljoval.org EU blomman www.blomman.nu Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket www.srv.se (sökord Textilproduktion i Sverige TEKOindustrierna www.teko.se Etik och handel, textilproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se Branscher - Kläder) 2.2 Belysning har antagit som ett av sex miljömål för 2003 att energianvändningen i universitets lokaler skall minska. Belysningssystemet på kontor utgörs av armaturer och lampor för allmänbelysning respektive platsbelysning. Allmänbelysning är avsedd för gemensamma utrymmen, oftast takbelysning. Platsbelysning är punktbelysning, exempelvis vid arbetsbord. 2.2.1 Armaturer För allmänbelysning används oftast lysrörsarmaturer. För platsbelysning finns två huvudtyper av utrustningar dels armatur för kompaktlysrör med stiftsockel, dels armatur för lysrörslampor och glödlampor med skruvsockel. Driftdonet i armaturen bör vara elektriskt, ett så kallat högfrekvensdriftdon, HF- don. Sådana don är att föredra framför de äldre magnetiska donen. HF- donen är energieffektivare, de elektromagnetiska fälten minskar, ljuset blir flimmerfritt och lysrören tänds utan blinkningar. HF-driften är också ljudlös. Plastdetaljer i armaturen (förutom kablar och elektronik) kan innehålla de farliga flamskyddsmedlen PBB och PBDE. I plastdetaljer kan också förekomma bly, kadmium, krom och tennorganiska föreningar. Delar till armaturer kan också vara förkromade. Vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur.enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. 6

Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år.. Tidigare fanns armaturer som innehöll PCB, polyklorerade bifenyler. De kan fortfarande finnas i gamla armaturer eller armaturer tillverkade utomlands. Enligt lag får inte produkter som innehåller PCB tillverkas, bearbetas, säljas eller återanvändas. Det finns också särskilda lagbestämmelser om skrotning av produkter som innehåller PCB. Elproduktion ger miljöproblem. Därför är det viktigt att minska energianvändningen över huvud taget. Av offentliga sektorns elförbrukning går ungefär 55 procent åt till belysning/ lampor och lysrör (1999). Det är därför motiverat att välja så energieffektiva alternativ som möjligt Från och med den första juli 2001 omfattas armaturer av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande armatur. Vid köp av armaturer är det viktigt att tänka på elförbrukningen vid drift. När du köper nytt för allmänbelysning välj armatur anpassad för moderna lysrör, vilka är mer energieffektiva än glödlampor och ger mindre flimmer än de äldre typer av lysrör som fortfarande finns kvar. att välja rätt typ av armatur, då det finns olika slags lysrör. Det innebär att man först måste veta vilken typ av lysrör som skall användas. När du köper nytt för platsbelysning är armatur för kompaktlysrör att föredra. Kompaktlysrör är resurssnålare än lysrörslampor, eftersom driftdonet sitter separat och därför inte behöver bytas varje gång själva lampan behöver bytas. Driftdonet har nämligen längre livstid än själva lampan. Dessutom medför driftdonets placering att armaturen kan göras mindre och utformas så att belysningen blir effektivare. Kompaktlysrör kräver dock att armaturen är anpassad till ljuskällan. Armaturer är sammansatta produkter som innehåller olika material. Materialen skall vara så lite blandade som möjligt vilket underlättar vid återvinning. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra miljöegenskaperna för produkten kan man göra ett bättre val. Belysning och energi Belysningsbranschens hemsida www.ljuskultur.se Energieffektiv belysning www.ljusbanken.se Energimyndigheten www.energimyndigheten.se SparKraft www.sparkraft.nu Göteborg Energi www.goteborgenergi.se Konsument Göteborg www.konsument.goteborg.se Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket www.srv.se (sökord Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se 2.2.2 Lampor Lampor utgörs av lysrör, lågenergilampor och glödlampor. HF-drivna (högfrekvensdrivna) lysrör tänds och släcks mer än 60 000 gånger/sekund, att jämföras med 100 gånger/sekund för konventionell lysrör. De innebär större energieffektivitet, minskning av de elektromagnetiska fälten, ljudlös drift, flimmerfritt ljus och att lysrören tänds utan blinkningar. Ett lysrör håller 15 000 timmar och avger mindre värme än glödlampor. Av lågenergilampor finns två typer dels lysrörslampor och dels kompaktlysrör. Lysrörslampor har skruvsockel, driftdon i lampan och kan användas i vanliga armaturer istället för glödlampor. Kompaktlysrör är miniatyrlysrör med stiftsockel vilka kräver speciella armaturer och separata driftdon. 7

En lågenergilampa håller mellan 6 000-10 000 timmar. 20 procent av energiåtgången för en lågenergilampa omvandlas till ljus och resten blir värme. Både lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver och ska lämnas till en återvinningscentral när de är förbrukade, eftersom alla ljuskällor som innehåller kvicksilver klassas som farligt avfall. Vid återvinning läggs kvicksilver i deponi. Metall och glas tas omhand separat och efter omsmältning kan t ex glaset användas till nya ljuskällor. En glödlampa håller i ungefär 1 000 timmar. Fem procent av energiåtgången för en vanlig glödlampa omvandlas till ljus och resten blir värme Glödlampor skall också lämnas till återvinningscentral. De innehåller inte kvicksilver, men klassas som farligt avfall på grund av blyinnehållet. Blyet finns i det lödtenn som används för att fästa glödtråden vid lampsockeln. Det finns kriterier för miljömärkning av lågenergilampor och lysrör, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ) Det finns kriterier för energimärkning av lysrör, lågenergilampor och glödlampor. Märkningen redovisar hur energieffektiva lamporna är. (se adress till mer information under ). Genom att välja lampor som förbrukar mindre ström spar man energi och pengar. För allmänbelysning välj det mest energieffektiva lysröret (förutsatt att armatur finns för dessa). För allmänbelysning välj lysrör med lågt kvicksilverinnehåll. För platsbelysning välj lågenergilampor. De förbrukar en femtedel så mycket ström som glödlampor och har tio gånger längre livstid än glödlampor. Av lågenergilampor är kompaktlysrör resurssnålare än lysrörslampor, eftersom driftdonet sitter separat och därför inte behöver bytas varje gång själva lampan behöver bytas. Driftdonet har längre livstid än själva lampan. Kompaktlysrör kräver dock att armaturen är anpassad för ljuskällan. Miljömärkning av lågenergilampor och lysrör EU blomman www.blomman.nu Märkning av lågenergilampor och lysrör EU:s energimärkning Energimyndigheten (direktlänk) Belysning och energi Belysningsbranschens hemsida www.ljuskultur.se Energieffektiv belysning www.ljusbanken.se Energimyndigheten www.energimyndigheten.se SparKraft www.sparkraft.nu Göteborg Energi: www.goteborgenergi.se Konsument Göteborg www.konsument.goteborg.se Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se 2.3 Kontorsmaskiner och tillbehör Användningen av el för kontorsutrustningen ökar snabbare än all annan elanvändning på kontor. Den mest påtagliga miljöeffekten för kontorsapparater är elförbrukningen. Därför är det viktigt för val vid inköp av alla typer av kontorsmaskiner att undersöka elförbrukning vid användning, i vänteläge samt i energisparläge. I Sverige finns ungefär 25 miljoner kvm kontorsyta vilken är fördelad på drygt en miljon kontorsrum. Beräkningar av Nutek (2002) visar att om alla som köpte nytt valde det mest energisnåla skulle elförbrukningen minska med 762 000 000 kwh (0,762 TWh) om året vilket motsvarar en halv miljard kronor om året. 8

2.3.1 Datorer - Systemenheter När det gäller kontorsmaskinernas miljöpåverkan från tillverkning till kassering är de största problemen utsläpp av lösningsmedel, tungmetaller, bromföreningar, freoner, dioxiner och andra giftiga ämnen samt hög energiförbrukning och svårigheter att återvinna material ur de komplexa maskinerna. används som brandskydd i elektronisk utrustning. Det finns i kretskort, kablar och höljen till apparater. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år..vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Datorer/ systemenheter omfattas av producentansvar. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande produkt. Lämna uttjänta och föråldrade apparaten till miljöriktig demontering och skrotning. Det finns kriterier för miljömärkning respektive märkning av datorer/ systemenheter, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ) Den största miljöbelastningen för kontorsapparater härrör främst från användar- och avfallsledet. Därför är det viktigt vid nyinköp att välja mer energieffektiva datorer/ systemenheter och de som innehåller så få miljöbelastande ämnen som möjligt. Välj datorer/ systemenheter med energisparfunktion. Datorer/ systemenheter är sammansatta produkter som innehåller många olika material. För en så miljömässigt bra avfallshantering som möjligt är det viktigt att tänka på apparatens konstruktion vid inköp. Fördelar vid återvinning är om den består av så få olika plasttyper som möjligt och är enkel att demontera. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra energiförbrukning i arbete, vänteläge respektive viloläge (energisparläge) samt övriga miljöegenskaper för systemenheten kan man göra ett bättre val. IT-produkter och IT-tjänster Svenska branschorganisationen IT-Företagen www.itforetagen.se Miljömärkning av systemenheter TCO www.tcodevelopment.com EU blomman: www.blomman.nu Miljömärkning av bärbara datorer TCO www.tcodevelopment.com EU blomman www.blomman.nu Märkning av systemenheter Energy Star www.eu-energystar.org EU (välj språk)/ www.energystar.gov USA Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket: www.srv.se (sökord Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 9

2.3.2 Datorer - Bildskärmar När det gäller kontorsmaskinernas miljöpåverkan från tillverkning till kassering är de största problemen utsläpp av lösningsmedel, tungmetaller, bromföreningar, freoner, dioxiner och andra giftiga ämnen samt hög energiförbrukning och svårigheter att återvinna material ur de komplexa maskinerna. används som brandskydd i elektronisk utrustning. Det finns i kretskort, kablar och höljen till apparater. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år..vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Bildskärmar omfattas av producentansvar. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande produkt. Lämna uttjänta bildskärmar till miljöriktig demontering och skrotning. Det finns kriterier för miljömärkning respektive märkning av bildskärmar, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Den största miljöbelastningen för kontorsapparater härrör främst från användar- och avfallsledet. Därför är det viktigt vid nyinköp att välja mer energieffektiva bildskärmar och att de innehåller så få miljöbelastande ämnen som möjligt. Välj bildskärm med energisparfunktion. Det finns energieffektiva bildskärmar till datorer som i energisparläge går ner avsevärt i förbrukning när de inte används. Bildskärmar kan förbruka mer energi när de är på än systemenheter. Platta bildskärmar sänker elförbrukningen markant, ofta till hälften jämfört med konventionella skärmar med katodstrålerör. Bildskärmar är sammansatta produkter som innehåller många olika material. För en så miljömässigt bra avfallshantering som möjligt är det viktigt att tänka på skärmens konstruktion vid inköp. Fördelar vid återvinning är om den består av så få olika plasttyper som möjligt och är enkel att demontera. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra energiförbrukning i arbete, vänteläge respektive viloläge (energisparläge) samt övriga miljöegenskaper för bildskärmen kan man göra ett bättre val. Miljömärkning av konventionella bildskärmar EU blomman www.blomman.nu TCO www.tcodevelopment.com Märkning av konventionella bildskärmar Energy Star www.eu-energystar.org EU (välj språk)/ www.energystar.gov USA Miljömärkning av platta bildskärmar TCO www.tcodevelopment.com Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket: www.srv.se (sökord IT-produkter och IT-tjänster Svenska branschorganisationen IT-Företagen www.itforetagen.se Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 10

Riktlinjer för miljöanpassat kontorsarbete Fastställd av Miljöchefen 2007-01-10, Dnr F8 70/07 2.3.3 Tangentbord Tangentbord består av olika material. Lämna uttjänta tangentbord till miljöriktig demontering/skrotning. Det finns kriterier för miljömärkning av tangentbord, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ) Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra miljöegenskaperna för produkten kan man göra ett bättre val. Miljömärkning av tangentbord: EU blomman www.blomman.nu TCO www.tcodevelopment.com Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket www.srv.se (sökord IT-produkter och IT-tjänster Svenska branschorganisationen IT-Företagen www.itforetagen.se Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 2.3.4 Skrivare När det gäller kontorsmaskinernas miljöpåverkan från tillverkning till kassering är de största problemen utsläpp av lösningsmedel, tungmetaller, bromföreningar, freoner, dioxiner och andra giftiga ämnen samt hög energiförbrukning och svårigheter att återvinna material ur de komplexa maskinerna. används som brandskydd i elektronisk utrustning. Det finns i kretskort, kablar och höljen till apparater. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år..vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Skrivare omfattas av producentansvar. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande produkt. Lämna uttjänta och föråldrade skrivare till miljöriktig demontering och skrotning. Det finns kriterier för miljömärkning respektive märkning av skrivare, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ) Den största miljöbelastningen för kontorsapparater härrör främst från användar- och avfallsledet. Därför är det viktigt vid nyinköp att välja mer energieffektiva skrivare och att de innehåller så få miljöbelastande ämnen som möjligt.

Det finns skrivare med funktion för dubbelsidig utskrift, vilket sänker papperskostnader. Det finns skrivare med automatisk avstängning. Efter utskrift går de automatiskt ner i energisparläge. Det finns kassettlösa skrivare med speciell teknik där endast tonerpulvret byts ut, vilket innebär mindre resursslöseri med plast. Skrivare är sammansatta produkter som innehåller många olika material. För en så miljömässigt bra avfallshantering som möjligt är det viktigt att tänka på skrivarens konstruktion vid inköp. Fördelar vid återvinning är om den består av så få olika plasttyper som möjligt och är enkel att demontera. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra energiförbrukning i arbete, vänteläge respektive viloläge (energisparläge) samt övriga miljöegenskaper för skrivarna kan man göra ett bättre val. IT-produkter och IT-tjänster Svenska branschorganisationen IT Företagen www.itforetagen.se Miljömärkning av skrivare Svanen: www.svanen.nu TCO: www.tcodevelopment.com Märkning av skrivare Energy Star www.eu-energystar.org EU (välj språk)/ www.energystar.gov USA Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket www.srv.se (sökord Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 2.3.5 Kopiatorer När det gäller kontorsmaskinernas miljöpåverkan från tillverkning till kassering är de största problemen utsläpp av lösningsmedel, tungmetaller, bromföreningar, freoner, dioxiner och andra giftiga ämnen samt hög energiförbrukning och svårigheter att återvinna material ur de komplexa maskinerna. används som brandskydd i elektronisk utrustning. Det finns i kretskort, kablar och höljen till apparater. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år..vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Kopiatorer omfattas av producentansvar. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande produkt. Lämna uttjänta kopiatorer till miljöriktig demontering och skrotning. Det finns kriterier för miljömärkning respektive märkning av kopiatorer, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Den största miljöbelastningen för kontorsapparater härrör främst från användar- och avfallsledet. Därför är det viktigt vid nyinköp att välja mer energieffektiva kopiatorer och att de innehåller så få miljöbelastande ämnen som möjligt. Det finns kopiatorer med funktion för dubbelsidig utskrift, vilket sänker papperskostnader. 12

Kopiatorer är de kontorsmaskiner som drar mest energi. Det finns kopiatorer med automatisk avstängning. Efter utskrift går de automatiskt ner i energisparläge igen. Kopiatorer är sammansatta produkter som innehåller många olika material. För en så miljömässigt bra avfallshantering som möjligt är det viktigt att tänka på kopiatorns konstruktion vid inköp. Fördelar vid återvinning är om den består av så få plasttyper som möjligt och är enkel att demontera. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra energiförbrukning i arbete, vänteläge respektive viloläge (energisparläge) samt övriga miljöegenskaper för kopiatorerna kan man göra ett bättre val. Upphandlingsinfo: www.upphandling.adm.gu.se IT-produkter och IT-tjänster Svenska branschorganisationen IT Företagen: www.itforetagen.se Miljömärkning av kopiatorer TCO www.tcodevelopment.com Märkning av kopiatorer Energy Star www.eu-energystar.org EU (välj språk)/ www.energystar.gov USA Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket www.srv.se (sökord Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 2.3.6 Faxmaskiner När det gäller kontorsmaskinernas miljöpåverkan från tillverkning till kassering är de största problemen utsläpp av lösningsmedel, tungmetaller, bromföreningar, freoner, dioxiner och andra giftiga ämnen samt hög energiförbrukning och svårigheter att återvinna material ur de komplexa maskinerna. används som brandskydd i elektronisk utrustning. Det finns i kretskort, kablar och höljen till apparater. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år..vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Faxmaskiner omfattas av producentansvar. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande produkt. Lämna uttjänta och föråldrade faxmaskiner till miljöriktig demontering och skrotning. Det finns kriterier för miljömärkning respektive märkning av faxmaskiner, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Den största miljöbelastningen för kontorsapparater härrör främst från användar- och avfallsledet. Därför är det viktigt vid nyinköp att välja mer energieffektiva faxmaskiner och att de innehåller så få miljöbelastande ämnen som möjligt. Det finns faxmaskiner med funktion för att både skicka och ta emot dubbelsidiga meddelanden, vilket sänker förbrukningen och kostnaden för papper. 13

Det finns energieffektiva faxmaskiner som använder upptill 25 procent mindre energi i energisparläge. Faxmaskiner är sammansatta produkter som innehåller många olika material. För en så miljömässigt bra avfallshantering som möjligt är det viktigt att tänka på faxmaskinens konstruktion vid inköp. Fördelar vid återvinning är om den består av så få plasttyper som möjligt och är enkel att demontera. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra energiförbrukning i arbete, vänteläge respektive viloläge (energisparläge) samt övriga miljöegenskaper för faxmaskinerna kan man göra ett bättre val. : Upphandlingsinfo: www.upphandling.adm.gu.se IT-produkter och IT-tjänster Svenska branschorganisationen IT Företagen: www.itforetagen.se Miljömärkning av faxmaskiner TCO www.tcodevelopment.com Märkning av faxmaskiner Energy Star www.eu-energystar.org EU (välj språk)/ www.energystar.gov USA Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket www.srv.se (sökord Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB: www.el-kretsen.se Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 2.3.7 Copyprintrar Copyprintrar är multifunktionsmaskiner, som är en kombination av kopiator, skrivare, fax samt scanner. När det gäller kontorsmaskinernas miljöpåverkan från tillverkning till kassering är de största problemen utsläpp av lösningsmedel, tungmetaller, bromföreningar, freoner, dioxiner och andra giftiga ämnen samt hög energiförbrukning och svårigheter att återvinna material ur de komplexa maskinerna. används som brandskydd i elektronisk utrustning. Det finns i kretskort, kablar och höljen till apparater. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år..vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Copyprintrar omfattas av producentansvar. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande produkt. Lämna uttjänta och föråldrade copyprintrar till miljöriktig demontering och skrotning. Det finns kriterier för miljömärkning av copyprintrar, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Den största miljöbelastningen för kontorsapparater härrör främst från användar- och avfallsledet. Därför är det viktigt vid nyinköp att välja mer energieffektiva copyprintrar och att de innehåller så få miljöbelastande ämnen som möjligt. För att ytterligare minska resursförbrukningen finns anledning att tänka igenom vilka behov av kontorsmaskiner som finns. Genom att välja en multifunktionsmaskin som en copyprinter kan en apparat ersätta 14

flera. Copyprintrar kan köpas med olika kombinationer som skrivare och kopiator, men även fax och scanner. En del har en kodfunktion som gör att dokumenten matas ut först när respektive användare finns på plats vid maskinen. Copyprintrar har utskriftsteknologi med laser eller bläckstråle Copyprintrar har avsevärt lägre utskriftskostnader per papper jämfört med kopiatorer och skrivare Copyprintrar är generellt energisnålare än kopiatorer. Copyprintrar är sammansatta produkter som innehåller många olika material. För en så miljömässigt bra avfallshantering som möjligt är det viktigt att tänka på copyprinterns konstruktion vid inköp. Fördelar vid återvinning är om den består av så få olika plasttyper som möjligt och är enkel att demontera. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra energiförbrukning i arbete, vänteläge respektive viloläge (energisparläge) samt övriga miljöegenskaper för copyprintrar kan man göra ett bättre val. Upphandlingsinfo: www.upphandling.adm.gu.se IT-produkter och IT-tjänster Svenska branschorganisationen IT Företagen: www.itforetagen.se Miljömärkning av copyprintrar TCO www.tcodevelopment.com Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket: www.srv.se (sökord Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB: www.el-kretsen.se Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 2.3.8 Tonerkassetter, bläck- och färgpatroner Tonerkassetter är behållare med bland annat tonermedium, trumma och någon form av drivmekanism avsedd att användas vid elektrofotografisk eller liknande återgivning. Tonerpulver kan innehålla miljöfarliga ämnen vars användning ska begränsas. Ämnena kan vara giftiga, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. I förpackningar kan finnas bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom. Tonerkassetter kastas vanligen efter användning. Numera kan tonerkassetter ingå i ett retursystem och fyllas på med ny toner vid behov. Återanvändning minskar avfallsmängderna samtidigt som energi- och råvaruförbrukningen blir mindre. Det finns kriterier för miljömärkning av dels tonerkassetter, dels retursystem vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Användning av tonerkassetter och bläckpatroner är ett resursslöseri och ett avfallsproblem. Därför är det viktigt att utnyttja de retursystem som finns för att minska avfallsmängder, kostnader och slöseri med ändliga resurser som plast. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra miljöegenskaperna för produkten kan man göra ett bättre val. Miljömärkning för tonerkassetter, inklusive retursystem 15

2.3.9 Dator- och videoprojektorer När det gäller kontorsmaskinernas miljöpåverkan från tillverkning till kassering är de största problemen utsläpp av lösningsmedel, tungmetaller, bromföreningar, freoner, dioxiner och andra giftiga ämnen samt hög energiförbrukning och svårigheter att återvinna material ur de komplexa maskinerna. används som brandskydd i elektronisk utrustning. Det finns i kretskort, kablar och höljen till apparater. Flamskyddsmedel är kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet brom. Idag används ett sjuttiotal bromerade flamskyddsmedel. Enligt EU:s RoHS-direktiv 1 juli 2006 är det förbjudet att leverera produkter, som innehåller de två bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE, samt bly, kvicksilver, kadmium, och sexvärt krom. Syftet med med direktivet är att begränsa användningen av farliga ämnen i elektriska produkter. Världsproduktionen av bromerade flamskyddsmedel uppgår varje år till mellan 250 000 och 300 000 ton. De tillverkas inte i Sverige, utan importeras direkt eller som beståndsdel i plast, gummi och textilier. I Sverige används omkring 2 000 ton bromerade flamskyddsmedel varje år..vid sopförbränning kan bromerade flamskyddsmedel omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga, eller till metylbromid som är mycket ozonförstörande. I naturen är dessa ämnen långlivade och bryts inte ned utan kan lagras i kroppen på människor och djur. Dator- och videoprojektorer omfattas av producentansvar. Därmed ges producenten ansvar för omhändertagande vid köp av en motsvarande produkt. Lämna uttjänta och föråldrade dator- och videoprojektorer till miljöriktig demontering och skrotning. Projektorn skall kunna stängas av helt (dvs ingen signal eller ström) när den inte används. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra miljöegenskaperna för dator- och videoprojektorer kan man göra ett bättre val. Producentansvar och återvinning El-Kretsen AB www.el-kretsen.se Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se (se Svenska Räddningsverket: www.srv.se (sökord Etik och handel, elektronikproduktion internationellt Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se BRANSCHER-Elektronik) 2.4 Kontorspapper 2.4.1 Utskrifts- och kopieringspapper Störst miljöpåverkan vid pappersproduktion sker vid avverkning, transporter, massa- och pappersproduktion, främst blekning. Tillverkningen orsakar utsläpp till luft och vatten samt förbrukar energi. Miljön påverkas mindre om man väljer kopieringspapper där råvaran baseras, helt eller delvis, på återvunnen fiber. Insamling av returpapper är viktigt då det mesta papper som används är användbart för återvinning. Papper baseras på cellulosa och kan vara vitt eller färgat. Papperet tillverkas av en kemisk massa, där ibland returfiber kan ingå. Kopieringspapper tillverkas även av 100 procent returfiber. Lim kan vara tillsatt i pappersmassan för att öka styrkan och reducera den vattenuppsugande förmågan. Papperet kan vara bestruket och innehåller då pigment och bindemedel. Ibland används något fyllnadsmedel i papperet som kaolin, bentonit eller krita. Ämnena påverkar miljön främst vid brytning och vid slutlig återvinning av papperet. De kemikalier som används vid framställning av kopieringspapper är bland annat polymerer, blekningskemikalier, skumdämpare och slembekämpningsmedel. 16

Klorblekning av papper är energikrävande. Tidigare blektes pappersmassa med klorgas. Vid blekning av papper har man numera övergått till alternativa metoder som syrgas, väteperoxid och klordioxid. Det finns kriterier för miljömärkning av utskrifts- och kopieringspapper, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). För skrivare krävs finare papperskvalitet (ej innehåll av returfiber). För kopiatorer fungerar enklare papperskvalitet (med innehåll av returfiber). Välj papper som är blekt totalt klorfritt. Klorblekning är energikrävande och utsläpp av klororganiska föreningar orsakar stora miljöskador. Välj papper som innebär att ingen naturskog avverkats. Välj papper som kommer från ett hållbart skogsbruk. Det innebär bland annat att skogsbruket bedrivs utan alltför mycket störningar på det naturliga ekosystemet. Miljömärkning av träråvara till papper FSC Forest Stewardship Council www.fscsverige.org Miljömärkning av papper Bra Miljöval www.bramiljoval.org EU blomman www.blomman.nu 2.4.2 Anteckningspapper Här avses papper som finns i kollegieblock, skrivblock, blädderblock etcetera. Störst miljöpåverkan vid pappersproduktion sker vid avverkning, transporter, massa- och pappersproduktion, främst blekning. Tillverkningen orsakar utsläpp till luft och vatten samt förbrukar energi. Miljön påverkas mindre om man väljer papper där råvaran baseras, helt eller delvis, på återvunnen fiber. Insamling av returpapper är viktigt då det mesta papper som används är användbart för återvinning. Papper baseras på cellulosa och kan vara vitt eller färgat. Papperet tillverkas av en kemisk massa, där ibland returfiber kan ingå. Kopieringspapper tillverkas även av 100 procent returfiber. Lim kan vara tillsatt i pappersmassan för att öka styrkan och reducera den vattenuppsugande förmågan. Papperet kan vara bestruket och innehåller då pigment och bindemedel. Ibland används något fyllnadsmedel i papperet som kaolin, bentonit eller krita. Ämnena påverkar miljön främst vid brytning och vid slutlig återvinning av papperet. Klorblekning av papper är energikrävande. Tidigare blektes pappersmassa med klorgas. Vid blekning av papper har man numera övergått till alternativa metoder som syrgas, väteperoxid och klordioxid. Det finns kriterier för miljömärkning av papper i skriv-, kollegie- och blädderblock etc, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Som anteckningspapper fungerar enklare papperskvalitet (med innehåll av returfiber). Undvik papper som är vaxat, plastat eller försett med icke vattenlösligt lim, eftersom det inte lämpar sig till återvinning. Undvik papper med pärmomslag i plast, eftersom plast till stor del tillverkas av råolja, vilket är en ändlig resurs. Plast är ett stabilt ämne som bryts ner mycket långsamt i naturen. Tillsatserna i plasten utgör ytterligare miljöbelastning och hälsoskadlighet för människan både vid tillverkning, användning och som avfall. Välj papper som är oblekt eller blekt totalt klorfritt. Blekning är energikrävande och utsläpp av klororganiska föreningar orsakar stora miljöskador. Välj papper som innebär att ingen naturskog avverkats. Välj papper som kommer från ett hållbart skogsbruk. Det innebär bland annat att skogsbruket bedrivs utan alltför mycket störningar på det naturliga ekosystemet. 17

Miljömärkning av träråvara till papper FSC Forest Stewardship Council www.fscsverige.org Miljömärkning av papper Bra Miljöval www.bramiljoval.org EU blomman www.blomman.nu 2.4.3 Kuvert Störst miljöpåverkan vid pappersproduktion sker vid avverkning, transporter, massa- och pappersproduktion, främst blekning. Tillverkningen orsakar utsläpp till luft och vatten samt förbrukar energi. Miljön påverkas mindre om man väljer papper där råvaran baseras, helt eller delvis, på återvunnen fiber. Insamling av returpapper är viktigt då det mesta papper som används är användbart för återvinning. Papper baseras på cellulosa och kan vara vitt eller färgat. Papperet tillverkas av en kemisk massa, där ibland returfiber kan ingå. Kopieringspapper tillverkas även av 100 procent returfiber. Lim kan vara tillsatt i pappersmassan för att öka styrkan och reducera den vattenuppsugande förmågan. Papperet kan vara bestruket och innehåller då pigment och bindemedel. Ibland används något fyllnadsmedel i papperet som kaolin, bentonit eller krita. Ämnena påverkar miljön främst vid brytning och vid slutlig återvinning av papperet. Klorblekning av papper är energikrävande. Tidigare blektes pappersmassa med klorgas. Vid blekning av papper har man numera övergått till alternativa metoder som syrgas, väteperoxid och klordioxid. Det finns kriterier för miljömärkning av kuvert, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). För kuvert fungerar enklare papperskvalitet (med innehåll av returfiber). Välj kuvert av papper som är oblekt eller blekt totalt klorfritt Blekning är energikrävande och utsläpp av klororganiska föreningar orsakar stora miljöskador. Välj kuvert som försluts med vattenlösligt lim. Det underlättar återvinning. Självklistrande kuvert lämpar sig inte till återvinning. Välj papper som innebär att ingen naturskog avverkats. Välj papper som kommer från ett hållbart skogsbruk. Det innebär bland annat att skogsbruket bedrivs utan alltför mycket störningar på det naturliga ekosystemet. Miljömärkning av kuvert Miljömärkning av träråvara till papper FSC Forest Stewardship Council www.fscsverige.org 2.5 Kontorsmateriel 2.5.1. Förvaringsmateriel Det finns många förvaringsenheter av plast framtagna för kontorsverksamhet som boxar, askar, korgar, ställ, hållare, pärmar, mappar, lådor och fack etcetera. Det gemensamma att tänka på vid inköp är vad de olika produkterna är tillverkade av och vilka tillsatser av ämnen som finns. Plast är ett syntetiskt material som till stor del tillverkas av råolja, vilket är en ändlig resurs. Plast är ett stabilt ämne som bryts ner mycket långsamt i naturen. Tillsatserna i plasten utgör ytterligare miljöbelastning och hälsoskadlighet för människan både vid tillverkning, användning och som avfall. Genom tillsatser av mjukgörare, stabilisatorer (som motverkar värmeförändring, missfärgning och nedbrytning), färgämnen och flamskyddsmedel ges plasten olika egenskaper. 18

Exempel på tillsatser i plast är polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropylen (PP). Polyvinylklorid innehåller klor. Vid tillverkning kan utsläpp av cancerframkallande ämnen ske till luften. Vid förbränning kan dioxiner och andra miljöskadliga ämnen bildas och spridas. Polyeten och polypropylen anses vara minst miljöskadliga. Vid förbränning av dessa bildas koldioxid och vatten. Välj brevkorgar, tidskriftssamlare, etcetera i trä eller papp och undvik plast. Om man skall välja plast, skall det vara med polypropylen (PP) eller polyeten (PE), ej med innehåll av polyvinylklorid (PVC). Välj mappar i papp och undvik plast. Om man skall välja plast, skall det vara med polypropylen eller polyeten, ej med innehåll av polyvinylklorid (PVC). Materialet i pärmar är blandat och kan vara trä, plast, papp och stål. Det finns pärmar i återvunnen papp. Det finns pärmar med trärygg. Det finns också pärmar i återvunnen polypropylenplast (PP). Undvik plaster med innehåll av polyvinylklorid (PVC). Välj registerblad i papper, ej i plast. Det är också lättare att skriva och ändra på registerblad i papper. Undvik plaster med innehåll av polyvinylklorid (PVC). Välj plastfickor med polypropylen (PP) eller polyeten(pe). Upphandlingsinformation www.upphandling.adm.gu.se 2.5.2 Pennor Pennor kan grovt indelas i blyertspennor, kulspetspennor och märkpennor. Pennor är sammansatta produkter och kan bestå av olika material och ämnen som plaster, metaller, trä och papp. Plast är ett syntetiskt material som till stor del tillverkas av råolja, vilket är en ändlig resurs. Plast är ett stabilt ämne som bryts ner mycket långsamt i naturen. Tillsatserna i plasten utgör ytterligare miljöbelastning och hälsoskadlighet för människan både vid tillverkning, användning och som avfall. Genom tillsatser av mjukgörare, stabilisatorer (som motverkar värmeförändring, missfärgning och nedbrytning), färgämnen och flamskyddsmedel ges plasten olika egenskaper. ämnen ske till luften. Vid förbränning kan dioxiner och andra miljöskadliga ämnen bildas och spridas. Märkpennor innehöll tidigare aromatiska kolväten som Toluen och Xylen vilket kan skada centrala nervsystemet. Det är numera ersatt med vattenbaserat pigmentbläck eller alkohol. Det finns kriterier för miljömärkning av pennor, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Olackerade blyertspennor i rent trä är mindre miljöbelastande. Påfyllningsbar blyertsstiftpenna är mindre resursslöseri än engångsstiftpenna. Om man köper engångspennor finns det med pennkropp i returpapper. Kulspetspennor skall ha lång livslängd och utbytbara patroner. Engångspennor är resursslöseri med framförallt plast. Välj kulspetspennor med pennkropp av returmaterial eller av polypropylenplast (PP), inte av plast med innehåll av polyvinylklorid (PVC). Välj märkpennor med vattenbaserade lösningsmedel, vilket är mindre miljöbelastande och med pennkropp i polypropylenplast (PP) inte av plast med innehåll av polyvinylklorid (PVC). Miljömärkning av pennor 19

Riktlinjer för miljöanpassat kontorsarbete Fastställd av Miljöchefen 2007-01-10, Dnr F8 70/07 2.5.3 Korrigeringsmedel Det finns två huvudtyper av korrigeringsmedel, dels flytande och dels torr. Tidigare användes trikloretan som lösningsmedel i korrigeringsmedel, vilket var skadligt för ozonskiktet och ansågs ge nervskador. Det är nu förbjudet i Sverige. Torr korrigering med refillsystem innehåller inga lösningsmedel och är därför mindre miljöbelastande. En fördel är också att det går att skriva på direkt. I flytande korrigeringsmedel kan lösningsmedlet vara kemiskt ren bensin, alkohol eller vatten. Undvik bensin och välj med vatten eller alkohol. Vattenbaserat korrigeringsmedel har något längre torktid, men mindre miljöbelastning. Undvik förpackningsmaterial av plast med polyvinylklorid (PVC) som innehåller klor. Vid tillverkning kan utsläpp av cancerframkallande ämnen ske till luften. 2.5.4 Tejp Välj tejp som inte innehåller polyvinylklorid (PVC), vilket innehåller klor. Vid tillverkning kan utsläpp av cancerframkallande ämnen ske till luften. Kontorstejp tillverkad av annan plast är ur miljösynpunkt bättre. Välj tejp med vattenbaserat häftämne som inte innehåller skadliga lösningsmedel. 2.5.5 Lim och klister Limprodukter innehåller olika kemiska komponenter som bindemedel, lösningsmedel, mjukgörare, förtunningsmedel, fyllnadsmedel, skumdämpare, konserveringsmedel etc. Det finns kriterier för miljömärkning av lim, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkten (se adresser till märkningsorganisationer under ). Välj vatten- eller alkoholbaserade produkter utan lösningsmedel, vilket är mindre miljöbelastande. Undvik förpackningsmaterial av plast med polyvinylklorid (PVC) som innehåller klor. Vid tillverkning kan utsläpp av cancerframkallande ämnen ske till luften. Miljömärkning av lim

2.5.6 Gem Välj metallgem som har längre hållbarhet än plastgem. I pappersinsamling kan metallgem också sorteras ifrån med magnet. 2.6 Lunch och fika Det finns kriterier för miljömärkning respektive märkning av en mängd olika livsmedel, vilket innebär att vissa krav uppfylls för produkterna (se adresser till märkningsorganisationer under ). Jämför elförbrukning för olika kaffebryggare och kaffeautomater. Undvik dricksvattenbehållare som är resursslöseri. Det är dyrt och kräver onödiga transporter. I Sverige är vanligt kranvatten utmärkt som dricksvatten. Kostnaden för en liter kranvatten är ungefär två öre. Begär en miljövarudeklaration för produkten av de olika leverantörerna. I en sådan beskrivs vilka specifika miljökrav som uppfylls. Genom att jämföra miljöegenskaperna för produkten kan man göra ett bättre val. Miljömärkning av kaffebryggare, vattenkokare och termoskannor Miljömärkning av livsmedel KRAV www.krav.se Demeter www.demeter.nu Märkning av livsmedel Rättvisemärkt www.rattvisemarkt.nu Miljömärkning av kaffefilter: Miljömärkning av diskmedel och rengöringsmedel Bra Miljöval www.bramiljoval.org EU blomman: www.blomman.nu Miljömärkning av mjukpapper Bra Miljöval www.bramiljoval.org EU blomman: www.blomman.nu Miljömärkning av kylskåp Etik och handel frukt, kaffe mm Fair Trade Center www.fairtradecenter.se (se Branscher) 2.7 Toalett Det finns kriterier för miljömärkning av tvål, rengöringsmedel och mjukpapper, vilket innebär att vissa krav ställts (se adresser till märkningsorganisationer under ). Undvik doftsprayer vilka är onödiga och innebär en risk för allergiker. Miljömärkning av tvål och rengöringsmedel Bra Miljöval www.bramiljoval.org EU blomman www.blomman.nu Miljömärkning av mjukpapper Bra Miljöval www.bramiljoval.org EU blomman www.blomman.nu 21

3 Vägledning för arbete på kontor I denna del finns en del råd för vårt arbete på kontor. Här finns också en del jämförande exempel för resursanvändning av energi och papper, som står för de mest betydande miljöaspekterna och kostnaderna. Beräkningarna skall ses ungefärliga men ger ändå en uppfattning om den resursförbrukning vi är delaktiga i. Beräkningar för Sverige har hämtats från Tänk om utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen. Beräkningar för anställda på bygger dels på detta underlag, dels på faktaunderlag från GU:s miljöredovisning för 2001. Undersökningen Vart tar watten vägen, gjord vid Lunds Tekniska Högskola, visar hur energianvändningen genom enkla åtgärder kan minskas avsevärt i en av universitetets byggnader. Lunds universitet Vart tar watten vägen? länk till Lunds universitet och pdf-fil. 3.1 Gemensamma rutiner Släck ljuset i gemensamhetsutrymmen, som konferensrum etc, när de inte används. Den som kommer först på morgonen kan tända allmänbelysning och den som går sist kan släcka. Istället för att låta gemensamma kontorsmaskiner stå på över natten kan den som kommer först sätta på dessa och den som går sist stänga av dem. Ansluts flera apparater till samma grenuttag är det enkelt att bryta strömmen till alla på en gång. Stäng av alla kontorsmaskiner och apparater när de inte används. 3.2 Belysning Genomsnittligt förbrukade en anställd (heltid) vid Göteborgs Universitet 7100 kwh el under år 2001. Varje anställds elförbrukning motsvarar då hushållsel för drygt ett småhus under ett år. Den sammanlagda elförbrukningen för de heltidsanställda motsvarar hushållsel för drygt 5700 småhus under ett år. Släck ljuset när du lämnar ditt rum för en längre stund som lunch och när du går för dagen. Närvarogivare innebär att ljuset tänds manuellt och släcks automatiskt efter inställd fördröjningstid. De spar energi och ökar ljuskällornas livslängd. Elförbrukningen för belysning kan sänkas avsevärt. Billiga och lättinstallerade närvarogivare finns för kontorslokaler och kan lätt installeras i befintliga eldosor. Det finns närvarogivare som inte släcker ljuset vid stillasittande arbete. Lågenergilampor och lysrör tål att tändas och släckas ofta. Det är en felaktig uppfattning att de drar mycket mer energi när de tänds. Det är generellt en felaktig uppfattning att lågenergilampor och lysrör slits mer av att tändas och släckas ofta. Äldre driftdon kan slita lite på lysröret eller lågenergilampan och därmed förkorta livslängden något. Då el är dyrt och lampor billigt är det i pris avseende ändå att föredra att släcka även för kortare tid. 3.3 Kontorsmaskiner En timmes datoranvändning per dag av alla Sveriges kontorsanställda - cirka en miljon - under ett år motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för drygt 4000 småhus. En timmes datoranvändning per dag av alla heltidsanställda - cirka 5000 (2002) - på under ett år motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för drygt 22 småhus. Se till att kontorsmaskinernas energisparfunktion är aktiverad när du går ifrån för en kortare stund. Vet du inte hur man gör så ta hjälp, om ansvarig person finns eller av någon annan som kan, för inställningar av 22

energisparfunktioner. Energiförbrukning för dator och skärm beror både av vilken utrustning man har och vilka rutiner man har. Stäng av dator och skärm när de inte används till lunch, under längre möten och över natten. Moderna maskiner är konstruerade för detta och skadas inte. Om man inte vill stänga av datorn för att man anser att uppstarttiden är för lång kan man stänga av enbart bildskärmen som återstartar snabbt. Det är skärmen som generellt drar mest energi. Alternativt, om övriga programvaran tillåter, låt bildskärmen automatiskt gå över till energisparläge när den inte används. En bildskärm kan slås av och på så ofta som var 15:e minut. Dess livslängd ökar om den stängs av (för utrustning äldre än tio år gäller generellt inte detta). Pausprogram och skärmsläckare för bildskärmen har till syfte att öka livslängden för skärmens bildrör. Pausprogram och skärmsläckare är inte energibesparande och minskar inte elektriska eller magnetiska fält. Skärmsläckare hindrar maskinen att inta energisparläge. Vissa pausprogram belastar även processorn hårt. Faxmaskiner står ofta påslagna dygnet runt fastän de kanske bara används fem procent av tiden. En energieffektiv fax, som går ner i viloläge, kan nästan halvera apparatens energiförbrukning. Mest energieffektivt är dock att ta emot faxmeddelanden direkt in i en dator. Kopiatorn drar mest el ( men datorn används mest). Koppla kopiatorn till en timer så den stängs av på natten när ingen behöver den. 3.4 Kontorspapper Genomsnittligt förbrukar en kontorsanställd i Sverige 16 500 ark papper om året. Om alla kontorsanställda i Sverige ( en miljon) halverade årsförbrukningen av A4 - papper, skulle vi spara över 300 000 träd per år. Vi skulle också göra en energibesparing som motsvarar hushållsel för drygt 30 000 småhus under ett år. Genomsnittligt förbrukade en anställd (heltid) vid Göteborgs Universitet 20 000 ark A4 - papper under år 2001.Om alla heltidsanställda på halverade årsförbrukningen av A4 papper skulle vi, enligt motsvarande beräkning, spara över 1700 träd per år. Vi skulle också göra en energibesparing som motsvarar hushållsel för drygt 170 småhus under ett år. I pengar motsvarar en halvering av pappersförbrukningen från 20 000 ark A4 - papper till 10 000 genomsnittligt per anställd och år sammanlagt nära 2,1 milj kronor per år (exkl moms). Pappersförbrukningen blir mindre om man: Använder sig av elektronisk post, läser och arkiverar elektroniskt och är därmed gör färre utskrifter. Inte skriver ut slentrianmässigt från hemsidor eller e-post utan sparar på hårddisken. Förhandsgranskar egna texter före varje utskrift. Använder mindre typsnitt. Skriver ut tvåspaltigt. Har dubbelsidig kopiering som normalläge på kopiatorn. Har dubbelsidig utskrift som normalinställning i datorn. Återanvänder baksidan av skrivar- och kopieringspapper som anteckningspapper. Vet du inte hur man utför inställningar på datorn eller kopiatorn så ta hjälp, om ansvarig person finns eller av någon annan som kan, för inställningar av olika typer av utskrift. Insamling av returpapper är viktigt då det mesta utskriftspapper är användbart för återvinning. För källsortering av skrivar- och kopiatorpapper kan man ha två lådor vid arbetsbordet. I den ena lägger man det papper som har dubbelsidig utskrift för återvinning (returpapperinsamling). I den andra lägger man det papper som har för att återanvända baksidan till anteckningspapper. Använd en gemensam anslagstavla för meddelanden med intern information. Använd cirkulationskuvert för internt papperspost. Betrakta papper som en naturresurs att hushålla med, inte en förbrukningsvara. 23

3.5 Lunch och fika Kaffebryggare och kopiatorer drar lika mycket energi under arbete och är de som drar mest på ett kontor. En vanlig hushållsbryggare drar ca 800 W. Om den står på tre timmar om dagen motsvarar det energiförbrukningen för tio 100 watts glödlampor som är tända en timme om dagen. Låt installera och använd timer till köksapparater för att spara energi. Stäng av kaffebryggaren när den inte används. Kaffebryggare kan dra mycket energi. Häll över kaffet i en termos om allt inte dricks genast. Det hålls varmt och håller smaken bättre och man slipper slå ut kaffe i slasken för att det kallnat. Använd vattenkokare till tevatten och snabbkaffe. Vattenkokare och kaffebryggare är mer energisnåla än spisplattan. Att värme en halv liter vatten på spisplatta kan dra dubbelt så mycket energi som en vattenkokare. I en vattenkokare övergår nästan all tillförd energi till vattnet. Den stänger också av sig själv när vattnet kokat upp. Ska du värma bara en mugg vatten är mikrovågsugnen mest energisnål. Mikrovågsugn är mer energisnål vid uppvärmning och vid tillagning av mindre mängder mat. Använd servis av porslin och rostfria bestick istället för engångsserviser och plastbestick. De innebär större miljöbelastning och dessutom produceras plastartiklar av olja som är en ändlig resurs. Inför gemensamma diskrutiner för att spara på vatten och diskmedel. Späd med vatten i flaskan med handdiskmedel så går det inte åt lika mycket när du diskar. 24

4 Vägledning för källsortering på kontor 4.1 Avfall och källsortering har uttalat sin vilja att ta sin del av ansvaret för en hållbar utveckling av den globala miljön genom att införa källsortering. Avfall ses som en resurs som genom sortering kan återanvändas och återvinnas. har en avfallspolicy för att universitetets avfall skall tas om hand på ett sätt som minimerar belastningen på miljön, detta genom att minska mängden osorterat avfall. Den reviderade avfallsplanen för som fastställs varje år, skall styra avfallsarbetet vid universitetet och vara ett verktyg i arbetet med att införa källsortering på varje institution (motsvarande). I avfallsförordningen finns upptaget farligt avfall. Sådana produkter inom kontorsområdet är kontorsmaskiner, lysrör, lågenergilampor, glödlampor, batterier, telefoner, klockor, och vissa rengöringsmedel. Syftet med förordningar om producentansvar är att miljöansvar läggs på producenten. Tillverkaren skall ta hand om varan efter det att konsumenten har använt den. Det skall också leda till att producenterna tar fram resurssnålare produkter, med mindre miljöfarliga ämnen och som är lättare att återvinna. Förordningen om producentansvar för återvinning av elektroniska och elektriska produkter finns sedan 1 juli 2001. Det innebär att alla producenter (i lagen både tillverkare, importörer, distributörer och återförsäljare) måste erbjuda inlämning av nästan alla sådana produkter och även ta hand om dem på ett miljöriktigt sätt. Som kund har man vid nyinköp rätt att utan kostnad lämna in den gamla motsvarande produkten till det återvinningsställe producenten hänvisar till. Batteriförordningen den 1 januari 1998 innebär att batterier och produkter med inbyggda batterier, skall samlas in. Syftet är att förhindra utsläpp av de giftiga tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly. Alla batterier innehåller inte dessa tungmetaller, men för konsumenter kan det vara svårt att skilja på batterierna. Producentansvaret gäller också tidningspapper och förpackningar. Förpackningsförordningen sedan 1 oktober 1994 innebär att alla företag som tillverkar, importerar eller säljer en förpackning eller förpackad vara ansvarar för de förpackningar som hamnar på den svenska marknaden samlas in och återvinns. Avfall är en resurs, eftersom mycket kan återanvändas eller återvinnas. I första hand bör material sparas och återanvändas, sedan återvinnas då det är möjligt och sist förbrännas och omvandlas till el- och värmeenergi. Det som inte kan återvinnas eller förbrännas deponeras på tipp. Ha ett förråd för begagnade möbler med mera att hämta ifrån när något behövs. Det som inte skall återanvändas kan skänkas till insamlingsorganisationer. Förteckning över insamlingsorganisationer: Emmaus Björkå tel 031 23 30 80 Föreningen Reningsborg...tel 031 47 90 10, 330 26 32 Göteborgs Kyrkliga Stadsmission.tel 031 755 36 00 Myrorna, Frälsningsarmén tel 020 140 00 44 Saronkyrkan Second Hand tel 031 741 12 12 Ha ett förråd för återanvändning av begagnade pärmar, plastfickor och annat materiel när något behövs. För återanvändning av skrivar- och kopiatorpapper kan man ha två lådor vid arbetsbordet. I den ena lägger man det papper som har dubbelsidig utskrift för återvinning (returpapperinsamling). I den andra lägger man det papper som har enkelsidig utskrift för att använda baksidan som anteckningspapper. Lämna uttjänta och föråldrade kontorsmaskiner, lampor, batterier och övrigt farligt avfall till miljöriktig demontering och återvinning. Massa- och pappersindustrin använder stora mängder energi. Lämna kontorspapper till återvinning. Genom att inte ha papperskorg på kontorsrummen spar man in på soppåsar och städkostnader. Istället har man en liten burk som man tar med sig och tömmer i gemensam sopbehållare (i exempelvis pentryt) och sedan sköljer ur. Källsorteringsmöbler skall ha en lättillgänglig placering på kontoret. Behövs plastpåsar i papperskorgen? Är kanske inte alltid nödvändigt. s avfallspolicy, avfallsplan samt interna rutiner för avfall www.mls.adm.gu.se Ramavtalsentreprenör med GU, IL Recycling www.ilrecycling.se Lagar och regler om avfall, Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se (se Lag & rätt) Producentansvar och återvinning, Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se (se Teknik & miljö) Branschorganisation för återvinningsföretag www.recycling.se 25

Nationella avfallsportalen sopor.nu www.sopor.nu RVF Svenska Renhållningsverksföreningen www.rvf.se Göteborg stad, Kretsloppsnämnden www.kretslopp.goteborg.se 4.2 Vilka källsorteringsfraktioner finns? Produkter och förpackningar som lämnas till återanvändning Möbler (second hand) Armaturer (second hand) Returglas, färgat och ofärgat Vissa tonerkassetter Produkter och förpackningar som lämnas till återvinning Wellpapp och wellpapplådor Kartong (vadderade kuvert, mjölk- och juicepaket, papptallrikar, pappmuggar, papperspåsar, etc) PET-flaskor Returburkar Hårdplast (yoghurtburkar, dryck- och diskmedelsförpackningar, plastkapsyler, plastlock, plastbestick, plastmuggar, frigolit- och cellplasttråg, etc) Metall (plåt- och konservburkar, metallock, aluminiumlådor, aluminiumfolie, kapsyler) Glas, färgat Glas, ofärgat Kontorspapper Kuvert ej vadderade Tidningar Broschyrer Kataloger Biologiskt material som lämnas till återvinning i form av kompostering Matrester Frukt- och grönsaksrester Kaffesump och kaffefilter 4.3 Vart tar det sorterade avfallet vägen? Sorteringsfraktion Återvinns till Teblad och tepåsar Hushållspapper och servetter Material som lämnas till miljöriktig destruktion Lysrör, lågenergilampor, glödlampor Kontorselektronik Kylskåp Armatur Kaffebryggare, vattenkokare Batterier Material som lämnas till förbränning Städsopor Diskborstar Pappershanddukar Pappersdukar Papper som är vaxat eller plastat Papper, försett med icke vattenlösligt lim Karbonpapper Mjukplast (plastpåsar, plastfolie) Overheadbilder Disketter och cd-rom (f n ingen återvinning) Tuschpennor, Kulspetspennor Blyertsstiftpennor Ej rengjorda tallrikar, muggar och bestick i plast eller papp Material som sorteras till deponi Porslin Kontorspapper... Hushålls- och toalettpapper Kontorspapper med mycket trycksvärta... Kartong och tidningspapper Wellpapp... Ytskikt på ny wellpapp Förpackningar av metall... Förpackningar, armeringsjärn, motordelar Förpackningar av kartong... Ytskikt på gipsskivor, ny kartong Förpackningar av hårdplast... Bullerplank, pallklossar, plastprodukter Ofärgat och färgat glas... Glasförpackningar, isoleringsmaterial Mjukplast (krymp- och sträckfilm)... Plastpåsar, sopsäckar, kabelremsor Metallskrot... Armeringsjärn, motordelar Biologiskt avfall... Jordförbättringsmedel Rent trä (ej tryckimpregnerat)... El- och värmeenergi Brännbart avfall... El- och värmeenergi Icke brännbart avfall (ej gips)... Fyllnadsmassor 26

5 Miljömärkningar och märkningar Miljömärkning av produkter gör det bekvämt för konsumenter att göra mer miljöanpassade inköp. Syftet med miljömärkning är dels att stimulera tillverkare och importörer att utveckla effektivare respektive mer miljöanpassade produkter, dels att upplysa konsumenter att produkten i olika avseenden är ett bättre val än icke miljömärkta i samma produktgrupp. Genom att välja miljömärkt kan vi konsumenter vara med och påverka producenter till att värna om miljön och en hållbar utveckling. Miljömärkning bygger på ett antal utvalda kriterier som fastställs av en oberoende organisation. Det ställs alltid vissa miljökrav som är tydliga, omfattande och kontrollerbara. Kraven har ett livscykelperspektiv och skärps successivt. Kontroller görs av en oberoende organisation. Informationen om vilka kriterier som gäller för godkännande är öppen för alla. Nedan redovisas sju sådana miljömärkningar som finns i Sverige. Det finns även en del märkningar som inte är vedertagna miljömärkningar, utan av andra skäl vill visa hur en produkt kan vara ett bättre val än andra. Tre sådana märkningar som redovisas nedan, har vissa principer gemensamt med miljömärkningar. De bygger på ett visst antal utvalda kriterier som är tydliga och kontrollerbara. Dessa fastställs och kontrolleras av en oberoende part och informationen om kriterierna är öppen för alla. Om miljömärkning www.miljomarkarna.se Webbplatsen är ett samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen, KRAV, SIS Miljömärkning och TCO Development. Syftet är att ge info om vad miljömärkning innebär och stärka dess trovärdighet. Om miljömärkningar globalt www.gen.gr.jp Organisationen The Global Ecolabelling Network, GEN, har organisationer för miljömärkning från hela världen som medlemmar. Den bildades med syfte att förbättra och utveckla miljömärkning globalt 5.1 Miljömärkningar Här redovisas sju av de allmänt vedertagna miljömärkningar som finns i Sverige. De är TCO, Bra Miljöval, Svanen, EU-blomman, FSC, KRAV och Demeter. TCO TCO är ett system med märkningar för kvalitets- och miljöanpassad produktion av kontorsutrustning. För närvarande finns standarder för följande märkningar: TCO 05 Desktops, märkning för systemenheter. TCO 05 Notebooks, märkning för bärbara datorer. TCO 04 Office Furniture, märkning för kontorsmöbler. TCO 03 Displays, märkning för konventionella och platta bildskärmar. TCO 01 Mobile Phones, märkning för mobiltelefoner. TCO 99, märkning för konventionella och platta bildskärmar, systemenheter, tangentbord, bärbara persondatorer, skrivare, copyprinters. TCO 95, märkning för bildskärmar, systemenheter och tangentbord. (I och med att TCO'03 Displays lanserats, certifieras inga fler produkter enligt TCO'95 efter år 2003). Märkningen finns internationellt. Kriterierna för märkning visar bland annat att krav ställts på produkternas ergonomi (även anpassning till olika grad av fysiska funktionshinder), emissioner, allergiframkallande medel, ljudnivåer, elektriska och magnetiska fält, energieffektivitet samt återvinningsmöjligheter av material. Syftet med märkningen är att alla på kontorsarbetsplatsen skall vara delaktiga i att främja en god arbetsmiljö med hållbara konsumtions- och produktionsmönster baserade på ekologiska, ekonomiska och sociala grunder. Märkningen har tagits fram av oberoende TCO Development som ägs av Tjänstemännens Centralorganisation. Kontrollerna i Sverige sköts av oberoende testlaboratorier vilka ackrediterats av TCO Development. : TCO-märkningens hemsida är www.tcodevelopment.com 27

Bra Miljöval Bra Miljöval är en märkning för miljöanpassad produktion av varor och tjänster som papper, textilier, rengöringsmedel, hygienartiklar, livsmedelsbutiker, person- och godstransporter samt elleveranser. Märkningen finns i Sverige för inhemska och importerade produkter. Kriterierna för märkning visar bland annat att produktionen sker utan giftiga och svårnedbrytbara kemikalier, energianvändningen minskas samt att tillverkare måste ta ansvar för vad som händer med produkterna efter de använts. Material ska kunna återföras till naturens kretslopp, användas på nytt eller återvinnas. Kraven skärps efter hand och produkterna måste successivt utvecklas att bli mindre skadliga för miljön. För att få företagen arbeta mer långsiktigt med miljöfrågor krävs att de har en miljöpolicy, där de redovisar hur de minskar sin miljöpåverkan. Syftet med märkningen är att främja den biologiska mångfalden, spara på naturresurserna och att människans hälsa inte får hotas genom att miljöhänsyn sätts främst och utgår från ett helhetsperspektiv. Märkningen har tagits fram av Svenska Naturskyddsföreningen, en oberoende natur- och miljöorganisation. Kontrollerna sköts av oberoende auktoriserade revisorer som Svenska Naturskyddsföreningen godkänt. : hemsida för Bra Miljöval-märkningen www.bramiljoval.org Svanen Svanen är en märkning för miljöanpassad produktion av varor och tjänster som papper, pennor, lim, textilier, rengöringsmedel, hygienartiklar, datorer (systemenheter), bildskärmar, tangentbord, skrivare, kopiatorer, faxar, copyprinters, tonerkassetter, möbler, lampor, hotell, vandrarhem, tryckerier, biltvättanläggningar, transporter och elleveranser. Märkningen finns i Norden. Kriterierna för märkning visar bland annat att krav ställts på produkternas kvalitet, funktion och miljöbelastning. Produkten måste ha minst samma egenskaper som andra likvärdiga produkter. Kraven omfattar miljöbelastning från råvara till avfall det vill säga under produktens hela livscykel. Kriterierna revideras vart tredje år. Syftet med märkningen är att stimulera utvecklingen av miljöanpassade varor och tjänster och bidra till arbetet för ett hållbart samhälle genom att och främja en mindre miljöbelastande konsumtion. Märkningen har tagits fram av Nordiska Miljömärkningsnämnden på uppdrag av Nordiska ministerrådet och kontrolleras i Sverige av det oberoende företaget SIS Miljömärkning AB. : Svanen-märkningens hemsida www.svanen.nu EU-blomman EU-blomman är en märkning för miljöanpassad produktion av varor och tjänster som papper, textilier, rengöringsmedel, hygienprodukter, skor, TV-apparater, vitvaror, ljuskällor, datorer (systemenheter), och logitjänster. Märkningen finns i EU. Kriterierna för märkning visar bland annat att krav ställts på produkternas kvalitet, funktion och miljöbelastning. Produkten måste ha minst samma egenskaper som andra likvärdiga produkter. Kraven omfattar miljöbelastning från råvara till avfall - dvs under produktens hela livscykel. Kriterierna revideras återkommande. Syftet med märkningen är att stimulera utvecklingen av miljöanpassade varor och tjänster och bidra till arbetet för ett hållbart samhälle genom att och främja en mindre miljöbelastande konsumtion. Märkningen har tagits fram gemensamt av nationella organisationer i medlemsländerna på uppdrag av EU- parlamentet och kontrolleras i Sverige av det oberoende företaget SIS Miljömärkning AB. : svensk information om märkningen på www.blomman.nu FSC FSC är en märkning för produktion från ekologiskt, ekonomiskt och socialt anpassat skogsbruk, såsom trävirke, trämöbler och pappersmassa till tryckpapper. Märkningen finns internationellt. Kriterierna för märkning visar bland annat att ursprungsbefolkningars lagliga rättigheter erkänns, förankring sker i lokala samhällens respektive anställdas rättigheter, urskogar och biologisk mångfald bevaras samt att skogsbruket är ett komplement till skötsel av naturliga skogar. Kraven anpassas på nationell nivå efter respektive lands lokala förutsättningar och utgår från övergripande internationella riktlinjer. Kriterierna revideras återkommande. Syftet med märkningen är att främja ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Märkningen har tagits fram av Forest Stewardship Council, en oberoende och ideell organisation med företrädare från olika länder. Dess medlemmar är skogsbrukare, miljö-, urbefolknings- och miljömärkningsorganisationer. I Sverige har en nationellt anpassad standard tagits fram av Svenska FSC- rådet. Kontrollerna i Sverige sköts av oberoende certifieringsföretag vilka ackrediterats av Forest Stewardship Council. : Hemsida i Sverige för märkningen www.fsc-sverige.org 28

KRAV KRAV är en märkning för ekologisk produktion av varor och tjänster som livsmedel, textilier, djurfoder, blommor, blomjord, utsäde, gödsel, fiske, butiker och restauranger. Märkningen finns i Sverige för inhemska och importerade produkter. För att vara ekologisk måste produktionen ske enligt EG:s regler för ekologisk produktion. KRAV har delvis striktare regler än EU och även regler för fler kontrollområden. Kriterierna för märkning visar bland annat att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, att husdjur behandlas väl och får vistas ute i det fria samt att inga genmodifierade organismer GMO) får förekomma. Syftet med märkningen är att verka för en hållbar utveckling genom att främja produktion som minimerar energianvändning och belastning på miljön. Kraven revideras kontinuerligt. Märkningen har tagits fram av och kontrolleras av den oberoende Kontrollföreningen för Alternativ Odling - KRAV. I föreningen finns representanter från lantbruksorganisationer, livsmedelsföretag samt miljö - och konsumentorganisationer. : KRAV:s hemsida www.krav.se Demeter Demeter är en märkning för biodynamisk produktion av varor och tjänster som livsmedel, textilier, kosmetika, slakterier, butiker, bagerier, mejerier, grossister och importörer. Märkningen finns även internationellt. Produktionen uppfyller EG:s regler för ekologisk produktion och kriterierna för märkning är striktare. De visar bland annat att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, att husdjur behandlas väl och får vistas ute i det fria samt att inga genmodifierade organismer (GMO) får förekomma. Därtill krävs att de resurser som behövs för produktionen kommer från den egna gården (med begränsade undantag). Reglerna är de strängaste som finns inom ekologisk produktion och uppdateras årligen. Syftet med märkningen är att främja en produktion som utgår från ett biodynamiskt helhetsperspektiv, vilket innebär att växtodling och djurhållning får sin produktivitet och hälsa ur utformningen av driften som helhet. Märkningen har tagits fram internationellt och kontrolleras i Sverige av Svenska Demeterförbundet, en oberoende och ideell konsumentförening, som är en del av Internationella Demeterföreningen. : Demeter-märkningens svenska hemsida www.demeter.nu 5.2 Märkningar Tre relevanta märkningar för kontorsområdet, som finns i Sverige är EU:s energimärkning, Energy Star och Rättvisemärkt. Enbart produkter som finns kriterier för i Sverige redovisas. EU:s energimärkning EU:s gemensamma energimärkning som är obligatorisk för vitvaror, ugnar, luftkonditioneringsapparater och lampor, redovisar hur energieffektiva de är. Energimärkningen är speciell, då den kan vara såväl en positiv som en negativ märkning. Hur energieffektiv produkten är visas på en skala från A, grön färg och låg förbrukning till G, röd färg som anger hög förbrukning. Lysrör och lågenergilampor är märkta A eller B, medan glödlampor är märkta E, F eller G. Syftet med märkningen är att underlätta för konsumenterna att jämföra varor av samma storlek och typ och att fler energisnåla produkter ska tillverkas och säljas. Tillverkarna ansvarar för informationen på energimärket och handlarna är skyldiga att märka produkterna. Tidigare ansvarade Konsumentverket för regler och tillsyn, men från 1 januari 2006 är Energimyndigheten tillsynsmyndighet för energimärkningen. : Energimyndighetens information om märkningen finns på direktlänk Energimyndigheten Energy Star Energy Star är en märkning för energieffektiva kontorsmaskiner som datorer (systemenheter), bildskärmar, skrivare, kopiatorer och faxar. Märkningen finns internationellt. Kriterierna för märkning visar bland annat att krav ställts på produkternas energieffektivitet, kvalitet och användarvänlighet. Kriterierna revideras återkommande. Syftet med märkningen är att främja en lägre energiförbrukning med sänkt energiproduktion som följd, för att därmed minska utsläpp av ämnen som bidrar till luftföroreningar och klimatförändringar. Märkningen har tagits fram av oberoende EPA - Environmental Protection Agency, vilket är USA:s motsvarighet till det svenska Naturvårdsverket. : EU har information på olika språk om märkningen på www.eu-energystar.org. Hemsida i USA är www.energystar.gov 29