Kontaktperson för Årsredovisningen 2004 är akademisk sekreterare Maria Nyberg Ståhl

Mitthögskolans årsredovisning 2004

Kontaktperson för Årsredovisningen 2004 är akademisk sekreterare Maria Nyberg Ståhl

Innehåll Ordförande och rektor har ordet 2 Året ur studentperspektiv 4 RESULTATREDOVISNING Sista året som Mitthögskolan 6 Ekonomisk utveckling under 2004 8 Grundutbildning Inledning 10 Omfattning 10 Rekrytering och nybörjare 12 Utveckling av grundutbildningen 14 Studieförberedande och behörighetsgivande utbildningar 17 Distansutbildning 19 Examina 21 Kvalitet i grundutbildningen 22 Forskning och forskarutbildning Inledning 24 Forskningskompetens 26 Forskarutbildning 27 Externfinansierad forskning och EU-projekt 30 Exempel på forskningsprojekt 32 Gemensamt för grundutbildning och forskning Studentmiljö och studentinflytande 35 Högskolepedagogisk utbildning 36 Bibliotek 36 Internationellt utbyte 38 Kunskapsutbyte med omgivande samhälle 40 Fora för samverkan i regionen 42 Arbete för lika villkor 42 Personal 45 EKONOMISK REDOVISNING Sammanställning av väsentliga uppgifter 49 Resultaträkning 50 Balansräkning 51 Anslagsredovisning 52 Finansieringsanalys 53 Förändring av likvida medel 54 Noter 55 UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT 61 Bilagor 1. Sammanställning av anslagsbelastning 2. Organisationsplan för Mitthögskolan 3. Sammanställning av återrapporteringskrav 4. Sammanställning av tabeller och diagram 1

Ordförande och rektor har ordet Tillträdande ordförande Birgitta Böhlin i samspråk med rektor Thomas Lindstein, prorektor Pia Sandvik Wiklund och avgående ordförande Lennart Hjalmarson. 2004 ett år av konsolidering och koncentration År 2004 har varit ett konsolideringsår för Mitthögskolan. Vi har konsoliderat vår ekonomi ytterligare ett steg och efter ett ur ekonomisk synpunkt överraskande bra år 2003 har nu följt ett år som t.o.m. överträffade 2003 med drygt 10 miljoner kronor, dvs. med ett överskott på över 30 miljoner kronor, i en tid då många av landets övriga lärosäten kommit med prognoser som pekar på underskottsresultat. Glädjande och viktigt inför universitetsstarten! Koncentration har också gällt kursutbudet, som minskats, och likaså det totala antalet medarbetare. Varje uppsägning har naturligtvis varit en svår prövning, främst för den enskilde, men också för arbetskamrater och chefer. När det gäller utfasning av program har det gjorts stora insatser på olika ställen för att hålla både den egna och studenternas motivation och arbetsglädje uppe. Vi vill här rikta ett särskilt tack till de lärare och administratörer som har varit och fortfarande är involverade i detta. Även när det gäller arbetsmiljöarbetet blev år 2004 ett viktigt år. Miljösamordnarnas varningssignaler satte fokus på vårt systematiska arbetsmiljöarbete och har medfört en hel del prövning och omprövning. Den gångna höstens arbetsmiljöundersökning genererade ytterligare idéer om förbättringsområden och att 2005 års breda ledarskapsutbildning inom Mittuniversitetet kommer att få en tydlig arbetsmiljöprofil. I enlighet med styrelsens beslut om att Mittuniversitetets campusorter ska ha utmejslade profiler genomfördes under året en rad strukturella åtgärder. Dessa innebar att tekniska programmen i Örnsköldsvik lades om, och de fasas för närvarande ut, och att ett centrum för lärande utvecklades under hösten på orten. De tekniska utbildningarna i Härnösand inklusive ämnet energiteknik flyttade till Sundsvall. Ämnena matematik och fysik koncentrerades till Sundsvall. Även när det gäller området tilllämpad teknik koncentrerades verksamheten, men i det fallet så att en uppdelning mellan olika campus gjordes med tydliga tyngdpunkter och utvecklingsområden. 2

Under året har förberedelsen för universitetsblivandet intensifierats. Arbetet med att ta fram och utveckla lärosätets sex forskningsprofiler har samlat många av forskarna liksom på det humanvetenskapliga området arbetet med att förbereda de nya forskarutbildningsområdena. Beslut om dessa tas dock först 2005 av den nya fakultetsnämnden. En utredning om den nya akademiska organisationen slutfördes under året och val hölls till de nya institutionsstyrelserna och de nya nämnderna. Den nya organisationen innebär att de kollegiala beslutsformerna stärkts samtidigt som studenterna på institutionsnivå invoverades i beslutsfattandet. Fakultetsnivån och dekanerna/områdesnämndsordförandena får ett något utökat beslutsmandat. Universitetsblivandet har också haft en högst konkret komponent; det mycket intensiva arbetet med att skapa ett nytt grafiskt profilprogram och implementera en varumärkes- och kommunikationsstrategi samt förberedelser för invigningen. Lennart Hjalmarson Styrelseordförande Thomas Lindstein Rektor 3

Året ur studentperspektiv Medverkande studenter vid Mitthögskolans årshögtid 2004 som innehöll såväl professorsinstallation och doktorspromovering som installation av rektor. Mitthögskolans sista år är slut. Ett sista år som till stor del inriktade sig på 2005 års stora händelse, förvandlingen från Mitthögskolan till Mittuniversitetet. En händelse som Mitthögskolans studenter ser fram emot och som de förhoppningsvis även får ta stor del av och därmed känna samhörighet med Mittuniversitetet. Möjligheten till distansstudier har lett till att allt fler kan studera, vilket de kanske inte hade haft möjlighet till annars, av olika anledningar. Glädjande i detta sammanhang är att Mitthögskolan är ett av de största lärosätena i Sverige när det gäller distansutbildning. Det är då naturligt att vi har många distansstudenter på våra fyra campus. Extra tydligt är detta i Härnösand, där distansutbildningen är i majoritet jämfört med reguljära utbildningar. Detta har tyvärr skapat en obalans som lett till att studentlivet på campus genomgår stora förändringar. Allt fler studentikosa aktiviteter ställs in på grund av minskat antal deltagare och antalet studentrepresentanter, så kallade kåraktiva, minskar. Mitthögskolan måste ta dessa problem på allvar och fördela antalet reguljärplatser bättre, annars finns inte det aktiva och levande campus som skolans ledning uttalat att de vill ha. I Härnösands fall är det långt kvar innan ledningens vision förverkligas. Ett varningens finger kan också sträcka sig mot övriga campus då samma problem är på god väg att uppstå även där. Frågan om ordning och reda har även detta år aktualiserats av studentkårerna. Viss förbättring har skett sedan tidigare, men det slarvas fortfarande med att rättningar och scheman inte görs i tid samt med att kursvärderingar inte genomförs eller genomförs slarvigt. Mycket glädjande är att Mitthögskolan äntligen tilldelat den sedan länge eftersatta studenthälsan mer resurser. Studenthälsan är en viktig del i studentlivet och är som en företagshälsovård för oss studenter. Som det är idag är studenthälsans personal endast anställd på tim- 4

basis och därmed finns ingen tid för preventiva arbeten. Med denna nya satsning på en treårsperiod kommer bemanningen att öka. Tyvärr kommer det dock fortfarande inte finnas tid för bland annat preventivt arbete, vilket kräver ytterligare resurser som Studentkårerna hoppas tillskjuts omgående. Studentkåren i Östersund har sedan en längre tid satsat en del av sina egna resurser för att ge studentsköterskan mer tid för att ta emot besök. Detta på grund av de allt för små resurserna från Mitthögskolan till studenthälsan. Studentkårernas organisation vid Mitthögskolan har ifrågasatts i en mängd olika instanser inom Mitthögskolan under året. Detta trots kårernas suveränitet att organisera sig själva. Samtliga fyra kårer är idag nöjda med nuvarande organisation. Att ha en studentkår istället för fyra ser vi som ett allvarligt hot mot studentinflytandet och studenternas rättigheter. En studentkår med sin organisation knuten till en ort skulle leda till att kontakten med studenterna, dvs. studentkårernas medlemmar, kraftigt skulle försämras. Genom att ha en nära kontakt med studenterna, vilket nuvarande organisation möjliggör, kan studentkårerna mycket lättare snappa upp eventuella problem. De kan också lättare bevaka Mitthögskolans utbildningskvalitet genom att bland annat tillsätta studentrepresentanter från berört campus. Att ha en kår per ort gagnar studenten på varje campus i och med att både studiesociala aktiviteter och utbildningsbevakningen sköts på plats. Detta sker av studenter från den campusort där de själva studerar och går en utbildning som är känd för orten. Kårerna har under året fördjupat sitt samarbete i samarbetsorganet MHFS, Mitthögskolans Förenade Studentkårer. Tyvärr är dock viljan att engagera sig i studentkåren liten, men viss antydan till att fler väljer att engagera sig finns. Något som är extra roligt är att Studentkåren i Örnsköldsvik numera innehar en fullständig styrelse vilket de saknat under flera års tid. När det gäller studentrepresentanter i alla de olika utredningar och organ som Mitthögskolan har, så har deltagandet varit varierande. Bland studenterna har en viss ökning noterats när det gäller intresset att bli studentrepresentant, men det är fortfarande långt kvar innan vi lyckas fylla alla platser vilket är den gemensamma målsättningen. Vi måste även få hjälp av Mitthögskolan att finna de studenter som vill sitta i en nämnd eller liknande. Största händelsen under året måste ha varit den ståtliga installations- och promotionshögtid som ägde rum i en näst intill fullsatt Gustav Adolfs kyrka i Sundsvall. Under högtiden installerades sju professorer och en hedersdoktor promoverades. Även Mitthögskolans allra första egna doktor, Sara Holmström, promoverades. Extra roligt är det att Sara har genomgått både forskarutbildning och grundutbildning vid Mitthögskolan. Under högtiden installerades även vår nye rektor, Thomas Lindstein. Efter att Thomas företrädare och rektor för Göteborgs universitet, Gunnar Svedberg, hängt rektorskedjan kring Thomas axlar spreds ett stort avslappnat leende på hans läppar. Ett leende som vi studentkårer hoppas han bär med sig under sin tid på lärosätet. Senare under kvällen genomförde Mitthögskolans fyra studentkårer även en alternativ installationshögtid för Thomas. Han förärades då en studentoverall, en barhandduk samt en kapsylöppnare. Studentoverallen representerar hans studentikosa ådra, barhandduken är beviset för att gamla diskussioner är borttorkade och kapsylöppnaren är ett redskap för att lätta på trycket. Totalt sett kan studentkårerna sammanfatta samarbetet med högskolans ledning med att den varit bra under året. MHFS har exempelvis haft månatliga möten med rektor och förvaltningschef. Nu tar vi steget in i universitetsvärlden, Mitthögskolan finns inte mer, nu finns Mittuniversitet! Fredrik Andersson Vice ordförande i Härnösands Studentkår Talesman för Mitthögskolans förenade studentkårer, MHFS 5

RESULTATREDOVISNING Sista året som Mitthögskolan 2004 var ett år i förändringens tecken, eller kanske snarare ett förberedelseår inför förändringar. Verksamhetsåret 2004 fylldes inom alla delar av organisationen av arbete inför övergången till universitetsstatus. Regeringen beslutade att det nya universitetet skall heta Mittuniversitetet. En lång rad aktiviteter genomfördes under året: Utredning om förändringar i den akademiska organisationen vilken bl.a. omfattade institutionsstyrelser. Val av fakultetsnämnd inom humanvetenskap. Arbete i områdesnämnden för humanvetenskap och lärarutbildningsnämnden för att utveckla forskarutbildningsämnen. Högskolestyrelsen fattade i december 2003 beslut om Mittuniversitetets utvecklingsplan för 2004-2008. Under året bereddes sex mångvetenskapliga forskningsprofilers möjligheter till formering och utveckling av strategier. För varje område utsågs tre koordinatorer med uppdrag att tillsammans med berörda forskare inventera befintlig forskning och utarbeta nulägesbeskrivningar. I detta skulle aktuella forskare, finansiering, samarbetsfora och samarbetsprojekt samt uppnådda resultat redovisas. För varje område skulle också en femårig strategi utvecklas. De sex grupperna av koordinatorer gjorde en första avrapportering under december och fortsätter sitt arbete under 2005. Institutionerna uppfattar att utvecklingsplanen ger dem det handlingsutrymme som de behöver för att utveckla verksamheten såväl inom grundutbildning som inom forskning och forskarutbildning. Året präglades av arbete med förnyelse av grundutbildningen. Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier utsåg en arbetsgrupp, vilken föreslog en ny struktur för tekniska utbildningar med gemensamma kursblock och klar progression. Fakultetsnämnden har styrelsens uppdrag att arbeta vidare enligt detta förslag. Utöver detta pågick arbete med civilingenjörsutbildningar, kursutveckling och pedagogik. Inom humanvetenskapligt område var grundutbildningsprogrammen mer stabila men förnyades inom ramen för pågående program. Arbete genomfördes också för att koncentrera utbildning och forskning i syfte att få en tydligare inriktning mot Mitthögskolans forskningsprofiler. Det tar tid att bearbeta och omforma utbildningsplaner att följa forskningsprofilerna samtidigt som kvalitet och marknadsintresse måste säkerställas för dessa nya utbildningar. Förnyelsen inom grundutbildningen gällde också lärarutbildningen, där nya kurser togs fram för den nya lärarutbildningen, som kommer att examinera sina första studenter vid Mittuniversitetet redan i januari 2005. Ett intensivt utvecklingsarbete för att skapa förutsättningar för forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet genomfördes under året. Beslut är taget om att utlysa en professorstjänst i pedagogik, med inriktning mot didaktik, för att förstärka miljön. Mitthögskolan upplevde 2004 en ökad tillströmning av studenter. För första gången sedan 1998 översteg uppnådda resultat inom grundutbildningen det av statsmakterna beslutade takbeloppet. Takbeloppet har förvisso sänkts rejält och Mittuniversitetet har inför 2005 behov av ett ökat antal platser. Under året implementerades Åtgärdsprogram 2003, vilket högskolestyrelsen fattade beslut om i oktober det året. Åtgärdsprogrammet var en följd av sjunkande studentantal och svag ekonomi inom främst teknik och naturvetenskap och har inneburit en genomgripande omstrukturering. Nya utbildningar utvecklades och gamla lades ned, ämnen koncentrerades till ett campus och processen innebar också att medarbetare tvingades lämna sina anställningar vid Mitthögskolan på grund av arbetsbrist. Åtgärdsprogrammet har sammantaget stärkt universitetsmiljön. Som en följd av den oro och frustration som genomförandet av åtgärdsprogrammet gav upphov till gjorde de fackliga organisationerna en arbetsmiljöanmälan. Denna hanterades under året och arbetet medförde en utveckling av nya mönster för samarbetet mellan Mitthögskolan och personalorganisationerna. Högskoleverket granskade Mitthögskolans rutiner för den förvaltningsrättsliga hanteringen av myndighetsärenden, främst med fokus på studenternas rättigheter. I den muntliga slutredovisningen framkom inga påpekanden av allvarlig art. Inför universitetsblivandet genomfördes också andra aktiviteter: Internt arbete med beslut om och implementering av varumärkes- och kommunikationsstrategi vilken stöttar utvecklingsplanens målsättningar och visioner. Byte av namn och grafisk profil (inklusive logotyp) vilket föranledde en intensiv aktivitet inom informationsavdelning m.fl. avdelningar. Arbete med ceremoni och festiviteter inför universitetsinvigningen i februari 2005. Mitthögskolan har sedan slutet av 1990-talet genomgått stora förändringar. År 1998 var ett märkesår ur en aspekt. Det året nådde antalet helårsstudenter det hittills största antalet, ca 9 900 hst. Mitthögskolans sista år hade antalet hst sjunkit till ca 8 200 men det finns också andra indikatorer på de stora förändringar som ägt rum under perioden. Antalet studenter har ökat från 6

11 000 till 15 000 medan antalet anställda i stort sett förblivit detsamma 2004 som 1998. Distansstudenterna ökade från 18 till 39 procent av antalet helårsstudenter och andelen disputerade lärare från 32 till 42 procent. Verksamma professorer ökade med 26 personår. Intäkterna ökade från 600 mkr till 825 mkr och andelen forskning från 18 till 34 procent av intäkterna. Nu ser vi framåt som Sveriges sextonde universitet, Mittuniversitetet.

Ekonomisk utveckling under 2004 Avvikelse utfall 2004 jämfört med budget 2004 Inför budgetåret 2004 stod Mitthögskolan återigen inför det faktum att beräknade kostnader var högre än beräknade intäkter. Uppsägningar var nödvändiga främst på de tekniskt-naturvetenskapliga institutionerna, men också på institutionen för samhällsvetenskap och inom förvaltning och bibliotek. Mitthögskolan fick i regleringsbrevet extra statsanslag på 30 mkr och uppdrag att genomföra en omstrukturering av verksamheten. Inkluderat detta extra anslag fastställdes budgeten till 7,8 mkr. Bokslutet för 2004 gav ett överskott på 30,1 mkr, vilket var 22,3 mkr bättre än budget. Intäkter av bidrag liksom intäkter av avgifter blev betydligt högre än i budget. Omstrukturering av verksamheten De åtgärder som vidtogs för att uppnå ekonomisk balans omfattade kostnadsanpassningar, förändringar av utbildningsutbudet samt strukturella åtgärder. Kostnadsanpassningar innebar att 72 personer sades upp på grund av arbetsbrist, av dessa var 58 tillsvidareanställda. I gruppen uppsagda ingick 53 lärare och forskare, tre från biblioteket samt 16 i kategorin administrativ personal, varav två på institutionsnivå. Mitthögskolans ledning utarbetade tillsammans med miljösamordnarna (skyddsombuden) skriftliga riskbedömningar. Förändringar av utbildningsutbudet innefattade nedläggning av tolv program och inrättande av lika många. Ekoteknikprogrammet vidareutvecklades till en treårig grundutbildning med en tvåårig, internationell masterpåbyggnad. En arbetsgrupp lämnade förslag till en ny struktur för NT-utbildningarna med Bolognamodellen som mönster. Förslaget bygger på ett fåtal ingångar och breda utgångar. Fakulteten skall arbeta vidare med förslaget och avrapportera till universitetsstyrelsen i april 2005. Strukturella åtgärder medförde att de tekniska programmen i Örnsköldsvik lades ned och att ett resurscentrum för lärande utvecklades. De tekniska utbildningarna i Härnösand, inklusive ämnet energiteknik, flyttades till Sundsvall. En genomgång gjordes av området tillämpad teknik, vilket resulterade i tydliga tyngdpunkter och utvecklingsområden för olika campus. Åtgärdsprogrammet omfattade därutöver en utredning avseende bibliotekets struktur och styrning samt ett projekt för att minska lokalkostnaderna. Målet för det senare var att fram till 2007 minska lokalkostnaderna till 12 procent av omslutningen, i realiteten ca 20 mkr. Avvikelse utfall 2004 jämfört med prognos i delårsbokslut Prognosen i delårsbokslutet pekade mot ett överskott på totalt 11,8 mkr fördelat med 8,6 mkr på grundutbildning respektive 3,2 mkr på forskning/forskarutbildning. Årsbokslutet visar ett resultat på totalt 30,1 mkr. Grundutbildning uppvisar ett överskott på 29,7 mkr och forskning/forskarutbildning ett överskott på 0,4 mkr. Det positiva resultatet beror främst på att intäkter av bidrag är betydligt högre i årsbokslutet än i prognosen i samband med delårsrapporten. Totalt ökar denna post med 20,1 mkr jämfört med prognos. Intäkter av anslag minskade med 7,6 mkr till följd av lägre intäkter än beräknat för grundutbildningen. Totalt ökade dock intäkterna med 15,7 mkr. Kostnaderna följer prognosen väl. Alla avvikelser är dock positiva vilket ger 2,6 mkr lägre totalkostnad jämfört med prognosen i delårsbokslutet. Kapitalförändringen Mitthögskolans kapitalförändring för 2004 blev 30,1 mkr vilket var 11,5 mkr bättre än 2003 och 18, 3 mkr bättre än det prognostiserade resultatet i delårsrapporten. Mitthögskolan har nu ett positivt myndighetskapital på 39,4 mkr bestående av ett ackumulerat underskott på grundutbildningen med -31,1 mkr och ett motsvarande överskott på 70,5 mkr för forskningen. Det särskilda återrapporteringskrav som funnits under de år Mitthögskolan haft ett negativt myndighetskapital upphörde därmed. Intäkter Mitthögskolans intäkter uppgick under 2004 till 825 mkr, vilket är en ökning med 25 mkr jämfört med 2003. De statliga anslagen ökade med 19,9 mkr. Den största förändringen jämfört med föregående år är det extra anslag på 30 mkr som Mitthögskolan erhöll för omstrukturering av verksamheten. Intäkter av bidrag ökade med 4,4 mkr jämfört med 2003. I denna ökning ingår ersättning från Sveriges nätuniversitet med 7,2 mkr. År 2003 redovisades denna ersättning under intäkter av anslag. Kostnader Verksamhetens kostnader uppgick under 2004 till 795 mkr, en ökning med 13,6 mkr jämfört med 2003. Största ökningen, 21,1 mkr, var personalkostnader och förklaras i sin helhet av extrakostnader i samband med uppsägning av personal. Det gäller dels extrakostnader som debiterats av Statens pensionsverk, SPV, dels kostnader för vikarier där uppsagd personal gått in i Trygghetsstiftelsens åtgärdsprogram. Kostnader för lokaler, övriga driftskostnader, finansiella kostnader och avskrivningar minskade 2004 jämfört med 2003. Denna minskning är en följd av åtgärdsprogram som startade 2001 och alltjämt pågår. Detta omfattar bl.a. återkommande dialoger mellan ledning och institutioner med stora underskott och periodvisa investeringsstopp. Grundutbildning Årets kapitalförändring för grundutbildningen förbättrades, jämfört med 2003, med 18,9 mkr till 29,7 mkr. De totala intäkterna ökade med 28,2 mkr. Denna ökning förklaras till största delen av det extra anslag på 30 mkr som erhållits för omstrukturering av verksamheten. Tabell 1 Total omslutning för Mitthögskolan, tkr Omslutning, tkr 2001 2002 2003 2004 Intäkter Grundutbildning 491 593 492 071 516 806 545 039 Forskning 208 243 245 994 283 392 280 125 Summa 699 837 738 066 800 199 825 164 Kostnader Personal 419 224 433 064 467 449 488 556 Lokaler 116 283 120 396 124 095 120 810 Övr. driftskostnader 125 360 129 755 130 121 130 051 Avskrivningar 38 875 53 590 52 112 48 947 Räntor 7 130 6 598 7 658 6 650 Summa kostnader 706 872 743 402 781 435 795 014 Verksamhetsutfall -7 035-5 336 18 764 30 149 Uppbördsverksamhet -14 0 0 0 Transfereringar 719-95 -75 0 Årets kapitalförändring -6 330-5 432 18 689 30 149 8

Personalkostnaderna ökade med 25,5 mkr beroende på extrakostnader vid personalneddragningar. Övriga kostnadsposter minskade med 16,2 mkr jämfört med 2003. Tabell 2 Omslutning för grundutbildning, tkr Grundutbildning, tkr 2001 2002 2003 Intäkter STATSANSLAG Ersättning hst, hpr 350 287 397 438 443 707 Anslag avtalspremie 8 390 14 749 0 Övriga anslag 17 830 31 896 35 893 Summa 376 507 444 083 479 600 ÖVRIGA INTÄKTER Avgifter landsting 65 460 0 0 Övriga avgifter och bidrag 49 623 47 988 37 198 Räntor 4 0 9 Summa 115 087 47 988 37 206 Totalsumma intäkter 491 594 492 071 516 806 Kostnader Personal 311 503 297 463 306 492 Lokaler 90 450 85 219 85 496 Övriga driftskostnader 83 605 87 333 86 299 Avskrivningar 24 929 20 872 24 137 Räntor 4 452 4 332 3 545 Summa kostnader 514 939 495 219 505 969 Verksamhetsutfall -23 345-3 148 10 837 Uppbördsverksamhet 0 0 0 Transfereringar -261-75 -75 2004 447 637 0 48 354 495 991 0 49 043 5 49 048 545 039 331 977 73 934 86 693 18 680 4 013 515 297 29 742 0 0 Tabell 3 Omslutning för forskning och forskarutbildning, tkr Forskning och forskarutbildning, tkr 2001 2002 2003 Intäkter STATSANSLAG Forskningsanslag 86 761 107 772 118 445 Anslag avtalspremie 3 121 989 Övriga anslag 4 000 Summa 93 882 108 761 118 445 ÖVRIG FINANSIERING Forskningsråd 3 288 1 758 3 352 Statliga myndigheter 10 390 23 697 28 399 Kommuner och landsting 4 856 7 392 7 032 Svenska forskningsstiftelser 24 654 36 826 21 303 Svenska företag och org. 26 500 14 528 28 116 EU-medel, inkl strukturfonder 39 995 49 467 75 056 Utländska företag och org 1 725 493 340 Övriga intäkter 154 260 528 Räntor 2 799 2 814 821 Summa 114 361 137 234 164 947 Totalsumma intäkter 208 243 245 994 283 392 Kostnader Personal 107 721 135 601 160 957 Lokaler 25 833 35 178 38 599 Övriga diftskostnader 41 755 42 422 43 822 Avskrivningar 13 946 32 718 27 975 Räntor 2 678 2 266 4 113 Summa kostnader 191 933 248 183 275 465 2004 121 983 121 983 2 571 26 351 7 318 42 204 22 195 53 938 571 117 2 877 158 142 280 125 156 579 46 876 43 358 30 267 2 638 279 718 Årets kapitalförändring -23 606-3 223 10 762 29 742 Verksamhetsutfall 16 310-2 189 7 927 Uppbördverksamhet -14 0 0 Transfereringar 981-20 0 407 0 0 Forskning och forskarutbildning Utfallet för forskning och forskarutbildning förändrades från ett överskott på 7,9 mkr 2003 till ett överskott på 0,4 mkr för 2004. Intäkterna minskade med 3,3 mkr jämfört med 2003 trots att det statliga anslaget ökade med 3,5 mkr. Minskningen gällde intäkter av avgifter samt intäkter av bidrag och är mindre än vad som beräknades i prognosen i samband med delårsrapporten. Skälet är att stora externfinansierade forskningsprojekt, då främst strukturfondsprojekt finansierade via EU, håller på att avslutas. Lokaler Högskolestyrelsen beslutade i oktober 2003 att lokalkostnaderna skall minskas från 14,4 procent till 12 procent av totala intäkter fram till 2007. En viktig del i detta är full implementering av internhyran och som en följd har interna hyresbetalande enheter sagt upp lokaler. De outnyttjade lokalerna sägs upp gentemot fastighetsägaren där så är möjligt. Under 2004 kunde i en förhandling 2 000 kvm lämnas före kontraktstidens utgång. Därutöver uppnåddes en hyressänkning på det kvarvarande beståndet. Sammanlagd besparing blev 3,5 mkr. Ett annat sätt att minska kostnaderna är andrahandsuthyrning, vilket varit förhållandevis framgångsrikt. Till detta kommer också uthyrning av undervisningslokaler för konferenser. Årets kapitalförändring 17 277-2 209 7 927 407 Rättsärenden Mitthögskolan ansökte den 22 september 2004 om betalningsföreläggande gentemot Sainco Scandinavia AB och begärde att företaget skulle förpliktas att till Mitthögskolan betala ett belopp om 125 000 kronor. Sedan företaget bestridit betalningsskyldighet har Mitthögskolan begärt att målet skall överlämnas till tingsrätten i Östersund för vidare handläggning. Det är för närvarande inte känt när målet tas upp till huvudförhandling. Konsultföretaget Conecti AB ansökte den 15 oktober 2004 om betalningsföreläggande gentemot Mitthögskolan och yrkade att högskolan skulle förpliktas att betala 48 125 kronor. Mitthögskolan har bestridit betalningsskyldighet, varför målet på företagets begäran överlämnats till Sundsvalls tingsrätt. Mitthögskolan har för avsikt att till tingsrätten inkomma med genstämning i målet till ett belopp som beräknas uppgå till omkring 300 000 kronor. Tidpunkt för huvudförhandling är inte känd. Bravida Öst AB lämnade in stämningsansökan mot Mitthögskolan den 6 februari 2003 med anledning av en offentlig upphandling. Det omstämda beloppet uppgår till 3,6 mkr. Mitthögskolan har bestridit företagets anspråk. Målet har ännu inte utsatts till huvudförhandling. 9

Grundutbildning Inledning Mitthögskolan har fyra campus; i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. Campus Härnösand har lärarutbildning och utbildning inom humaniora och får sin särskilda prägel av det stora antalet distansstudenter som registreras vid utbildningarna. Vid Campus Sundsvall, som har en tydlig inriktning mot teknik, naturvetenskap och medier kompletterat av samhällsvetenskap, är civilingenjörsutbildningen lokaliserad. Campus Östersund domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar kompletterade av naturvetenskap och teknik. Campus Örnsköldsvik har genom åren haft inriktningen tekniska utbildningar men är nu inriktad på vårdutbildningar; utbildningar som också finns i Sundsvall och Östersund. På varje campus är strävan att upprätthålla fullvärdiga studerandemiljöer. Tabell 4 Studenter vid Mitthögskolan och på campusorterna Campusort Antal individer per läsår Förändring 01-02 02-03 03-04 02-04 Mitthögskolan 12 442 12 865 14 213 10% varav Härnösand 2 967 2 893 3 490 21% Sundsvall 4 410 4 493 4 794 7% Östersund 4 868 5 572 6 687 20% Örnsköldsvik 604 505 331-34% Under 2004 ökade antalet individer som var inskrivna vid Mitthögskolan samtidigt som antalet helårsstudenter var detsamma som året innan. Mitthögskolan har en stor andel distansutbildningar, allt från utbildningar vilka ges koncentrerade i tid på något campus till helt nätbaserade utbildningar som t.ex. förmedlas via lärcentra. Det innebär att studenternas närvaro på campus minskar under terminerna. Samtidigt som detta kan påverka studentlivet negativt på campus är distansstudier ofta den enda möjligheten för dem, som t.ex. bor i glesbygd med familj och arbete, att kunna bedriva högre studier. Tabell 5 Helårsstudenter per campus Antal helårsstudenter per campus Totalt Därav Totalt Därav Andel distans 2003 distans 2004 distans 2004 Härnösand 1 845 1 001 2 005 1 385 69% Sundsvall 2 643 537 2 587 688 27% Örnsköldsvik 282 5 206 13 6% Östersund 3 068 733 3 155 984 31% Övriga orter 389 215 293 163 56% 8 227 2 491 8 246 3 233 39% Omfattning Poänggivande grundutbildning Mitthögskolans grundutbildning har volymmässigt minskat med 16 procent sedan 1998, då en högsta nivå på 9 868 helårsstudenter (hst) uppnåddes. Därefter har antalet hst sjunkit varje år för att mellan 2003 och 2004 vara i huvudsak oförändrat. Mitthögskolan hade 2004 fler helårsstudenter inom det humanvetenskapliga området och inom lärarutbildningen än någonsin tidigare. Antalet helårsstudenter registrerade inom Sveriges nätuniversitet fortsatte att öka. Tabell 6 Antal helårsstudenter på poänggivande utbildningar Poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter 2001 2002 2003 2004 Grundutbildning 7486 7456 6803 6536 Sommarkurser 48 171 41 20 Basår 173 151 141 94 Basår, sommarkurser 10 Nätuniversitetet 522 1014 1248 Nätuniversitetet, sommarkurser 119 255 Collegeutbildning 6 6 Summa 7707 8300 8124 8170 Decentraliserad utbildning 19 7 NT-Svux * 116 34 Summa särskilda uppdrag 135 41 Kalmar högskola 3 1 Mälardalens högskola 9 17 Summa beställd utbildning 12 18 Vårdutbildning 897 Uppdragsutbildn med poäng 182 137 103 76 Totalt 8933 8496 8227 8246 Antal reg studenter 12109 13319 13816 15022 * Sista antagningen på NT-Svux skedde år 1998 Mitthögskolans utbildningsuppdrag Takbelopp: Mitthögskolans takbelopp för grundutbildning 2004 var 415 miljoner kronor. Mitthögskolan uppnådde inom ramen för uppdraget 447 miljoner kronor i intäkter. Helårsstudenter: Antalet helårsstudenter (hst) inom Mitthögskolans grundutbildning bör totalt uppgå till minst 7 980 varav minst 1 970 skall avse de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena. Målet avseende NT-utbildningar uppnåddes ej. Utbildningsuppdraget omfattar inte särskilda åtaganden (se avsnitt 3.4) och uppdragsutbildningar (avsnitt 5.5). Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik gick tillbaka och detsamma gällde juridik och samhällsvetenskap. Inom humaniora noterades en kraftig ökning, till stor del kopplad till lärarutbildningen. Utbildningsområdena vård och undervisning fortsatte att öka och Mitthögskolan fyllde också tilldelade designplatser. 10

Tabell 7 Uppföljning av regeringens mål avseende helårsstudenter Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde 2001 2002 2003 2004 2001 2002 2003 2004 Humaniora 662 515 479 633 506 417 356 467 Juridik 269 317 306 273 194 208 221 209 Samhällsvetenskap 2 926 2 819 2 698 2 575 2 369 2 286 2 239 1 991 Naturvetenskap 1064 844 693 584 819 666 552 419 Teknik 1719 1491 1287 1222 1428 1145 960 762 Vård 351 1261 1329 1459 285 1110 1197 1299 Medicin 59 41 31 62 43 30 Undervisning 345 628 832 996 282 447 779 859 Övrigt 372 365 408 342 316 306 357 288 Design 50 55 47 51 Summa 7707 8299 8124 8169 6199 6647 6751 6375 Därav naturvetenskap och teknik 2783 2335 1980 1806 8,35 hst Design flyttat till Teknik Mål enligt regleringsbrev 10 320 10 620 10 620 7 980 Därav naturvetenskap och teknik 3 840 > 3 840 > 3 840 > 1 970 Nyckeltalstabellen indikerar följande förändringar mellan 2003 och 2004: Genomströmningen sjönk från 84 till 78 procent. Denna stora förändring beror på flera samverkande faktorer. Andelen studenter som väljer att läsa fristående kurser på distans ökar. Genomströmningen på dessa kurser är lägre än för andra utbildningsalternativ och till detta kommer att genomströmningen sjönk markant under 2004. Utbildningar på campus och programutbildningar på distans hade en i stort sett oförändrad genomströmning mellan 2003 och 2004. Helårsstudenter på program fortsatte att minska, detta år med tre procentenheter, vilket speglar det ökande intresset för fristående kurser. Dessa svarade 2004 för över 40 procent av antalet helårsstudenter i jämförelse med 31 procent 1998. Tabell 8 Nyckeltal i grundutbildningen 2001 2002 2003 2004 Totalt antal hst 7 842 8 341 8 124 8 170 Totalt antal hpr 6 324 6 721 6 751 6 375 Genomströmning 81% 81% 83% 78% Nivåer, hst: Kandidatnivå 793 756 739 871 Magisternivå 241 212 211 192 Andel hst inom program 68% 64% 62% 59% Studenterna: Antal reg studenter 12 109 13 319 13 816 15 022 Andel män totalt 43% 38% 36% 35% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 45% 41% 38% 37% 25-34 år 37% 37% 38% 38% 35 år - 18% 22% 24% 25% Andelen män bland studenterna fortsatte att minska, en följd bl.a. av den fortsatta nedgången i studentantal för de mansdominerade utbildningarna inom naturvetenskap och teknik. Antalet registrerade studenter (individer) för verksamhetsåret ökade med nära tusen. Fler studenter studerar, men de gör det på deltid. Andelen helårsstudenter (hst) över 25 år ökar kontinuerligt. År 1998 var 52 procent av studenterna 25 år och äldre och 2004 var motsvarande siffra 63 procent. Tabell 9 Redovisning av grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Grundutbild- Uppdragsutbildning ning enl. uppdrag i Beställd Uppdragsregl. brev utbildning utbildning Verksamhetens Intäkter Anslag 495 991 Avgifter 15 374 233 11 475 Bidrag 21 708 253 Finansiella intäkter 2 3 Summa intäkter 533 075 233 11 730 Verksamhetens kostnader Personal 325 878 3 6 095 Lokaler 72 177 1 1 756 Övriga driftkostnader 84 863 202 1 629 Finansiella kostnader 3 972 0 40 Avskrivningar 18 479 0 200 Summa kostnader 505 369 207 9 720 Transfereringar Erhållna 1 666 Lämnade 1 666 Kapitalförändring 27 706 26 2 010 I grundutbildningen ovan ingår omsättningen av övrig utbildningsverksamhet med 28 mkr 11

Rekrytering och nybörjare Mitthögskolan och regionen Av studenterna vid Mitthögskolan kommer 65 procent från andra län än Jämtlands och Västernorrlands län, vilka i dagligt tal utgör regionen. Journalistutbildning, socionomutbildning och kurser på Sveriges nätuniversitet är exempel på riksrekryterande program medan lärarutbildning och ingenjörsutbildning i huvudsak är lokalrekryterande. Övergångsfrekvens till högre utbildning Övergångsfrekvensen från gymnasium till högskola i regionens kommuner är ojämn. Västernorrlands län ligger med 47,4 procent totalt sett strax under riksgenomsnittet som är 47,8 procent. Jämtlands län når endast upp i 42,5 procent. Inlandskommunerna ligger lägre än campuskommunerna Härnösand, Sundsvall, Östersund och Örnsköldsvik. Regeringen har som långsiktigt mål att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Jämtland ligger 7,5 procentenheter under det målet. Däremot visar en uppsats på C-nivå att skillnaderna blir betydligt mindre om mätningen görs fram till 35 års ålder. Fler jämtar väljer alltså att gå vidare till högre studier senare i livet än genomsnittssvensken. Tidigare forskning, som pekat på en senare övergång i glesbygdslän, blir härmed bekräftad. Arbetsmarknaden i Jämtlands län domineras av service, handel, turism och transport. Det är yrkesområden som inte i någon större utsträckning efterfrågar högskoleutbildade. En sådan arbetsmarknad motiverar heller inte ungdomar att gå vidare direkt efter gymnasiet. Andra anledningar till att övergången sker senare kan, enligt ovanstående undersökning, vara att många ungdomar väljer att läsa en yrkesutbildning på gymnasiet och att länet har en näringsstruktur med småföretag som inte efterfrågar akademiker. Därmed motiveras inte ungdomar eller förvärvsarbetande att söka till högskoleutbildning. Att övergången sker senare i Jämtlands län än i riket kan bero på ovanstående faktorer och på att motivationen till högskolestudier kommer först när behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling blir märkbart. Föräldrars utbildningsbakgrund Mitthögskolan rekryterar många studenter från studieovana hem. Läsåret 03/04 kom 39 procent av högskolenybörjarna vid Mitthögskolan från hem där föräldrarna hade högst tvåårig gymnasieutbildning, en minskning med två procentenheter under den gångna fyraårsperioden. Riksgenomsnittet var 34 procent. Andelen studenter från hem där minst en förälder har 3-årig eftergymnasial utbildning och högre ökade i motsvarande grad. Den förskjutning som skett kan vara ett resultat av det stora antalet studenter från hela landet som läser kurser inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Sökande och nybörjare Mitthögskolan hade 2004 färre förstahandssökande än år 2003. Sökande till höstterminens program, som sker med samordnad antagning, var konstant medan antalet sökande till kurser och program med lokal antagning minskade något. Diagrammet visar antalet förstahandssökande till höstterminen de senaste åren. Diagram 1 Förstahandsansökningar till samordnad och lokal antagning, höstterminen 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Förstahandsansökningar Ht -01 Ht -02 Ht -03 Ht -04 Samordnad antagning Lokal antagning Nybörjare Antalet Mitthögskolenybörjare, dvs. de som för första gången registrerar sig för att läsa vid Mitthögskolan, var nära 5 400 läsåret 03/04, en ökning med 1 100 individer jämfört med läsåret innan. Endast 35 procent av dessa kom från regionen, vilket är en rejäl minskning jämfört med läsåren innan. Mitthögskolans riksrekryterande karaktär blev därmed än tydligare. Tabell 10 Nationell rekrytering Läsår och antal individer Rekryteringslän 00/01 01/02 02/03 03/04 Jämtlands län 740 753 718 734 Västernorrlands län 1 285 1 137 1 096 1 168 Summa regionen 2 025 1 890 1 814 1 902 Stockholms län 486 359 629 838 Skåne län 162 112 177 348 Västra Götaland 229 180 268 440 Gävleborgs län 255 264 284 303 Övriga län 1 090 940 1 120 1 560 Antal nybörjare (individer) 4 247 3 745 4 292 5 391 Andel från regionen 48% 50% 42% 35% 12

3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Antalet högskolenybörjare i regionen, dvs. de som för första gången prövar att läsa vid en högskola minskade 2004 jämfört med 2003. En något högre andel av dessa jämfört med föregående år sökte sig till Mitthögskolan. Diagram 2 Rekrytering av högskolenybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län Antal nybörjare 500 0 Läsår 00/01 01/02 02/03 03/04 Jämtlands- och Västernorrlands län Till Mitthögskolan 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % MH andel av länens nybörjare Rekryteringsinsatser Arbetet med studentrekrytering samordnas till stor del inom studentrekryteringsgruppen, vilken hade representanter från såväl institutioner som berörda avdelningar inom förvaltningen. Samordnade rekryteringsaktiviteter Snabbantagning: Allt fler studenter bestämmer sig sent för att söka utbildning och missar sista anmälningsdag. Snabbantagning till lediga platser genomfördes därför i slutet av augusti. Studentambassadörer: Trettio studentambassadörer medverkade, efter en tvådagarsutbildning, i utbildningsmässor i Sundsvall, Stockholm och Göteborg. De besökte också ett 60-tal skolor runt om i landet. Öppet hus: Mitthögskolans Öppet Hus-aktiviteter besöks av allt fler presumtiva studenter. Närmare 2 000 personer kom till något av högskolans fyra campus. Annonsering: Mitthögskolans enheter samordnade sin rekryteringsannonsering. Även de med god studenttillströmning deltog. Annonseringen ansågs ge en bra och enhetlig bild av Mitthögskolan i media. Institutioners/avdelningars rekryteringsaktiviteter Institutioner och avdelningar genomförde under året bl.a. följande rekryteringsaktiviteter: Institutionen för informationsteknologi och medier: Institutionen deltog i samarbetsprojektet Välj IT med IT-företag och ett 15-tal högskolor. En yrkeshögskoleutbildning med endast grundläggande behörighet som förkunskapskrav inrättades med möjligheter till vidare studier. Kontakterna med skolor med IT-inriktning utvecklades och institutionen genomförde bl.a. seminarier med studenter som läst B-nivå för att stimulera dem att läsa vidare. Institutionen för teknik, fysik och matematik bedrev, utöver de högskolegemensamma insatserna, eget rekryteringsarbete för civilingenjörsprogrammet teknisk design, kandidatprogrammet innovativ produktutveckling med inriktning sport och upplevelser samt byggingenjörsprogrammet. Institutionen för humaniora gav under året collegeutbildning i språk, musik och humaniora tillsammans med Härnösands folkhögskola. Flera institutioner ökade utbudet av nätbaserade kurser genom att också erbjuda nya ämnen. Några exempel var pedagogik, matematik, engelska och företagsekonomi. Samverkansavdelningen: Projekt STEGET syftar bl.a. till att stimulera personer att ta steget in i högskoleutbildning. Genom samverkan med lärcentra och företag rekryterades under året över 300 studenter, delvis från studieovana grupper. Avdelningen genomförde också företagsbesök, där en del av syftet var att rekrytera studenter. Studentserviceavdelningen: Studievägledarna deltog i projektet Flexibel vägledning via nätet, finansierat av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Projektet skall utveckla metoder för flexibelt distribuerad vägledning genom användning av webbkamera och/eller videokonferens. Därutöver skall en tydligare information om distansutbildningars upplägg och förutsättningar erbjudas samt en nationell jourhavande studievägledning för nätbaserad utbildning utvecklas. Utvecklingsprojekt Studentrekryteringsprocessen: En kartläggning av studentrekryteringsprocessen genomfördes. Kartläggningen omfattar aktiviteter från den första kontakten mellan Mitthögskolan och den presumtive studenten till dess studenten registrerat sig. Utbildningsdatabas: En ny utbildningsdatabas började tas i bruk, vilken gör kurs- och utbildningsplaner sökbara på webben. Webben/hemsidan: Tidigt 2004 lanserades en ny webbplats med bl.a. förändrad layout och informationsstruktur samt förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade. Inför sista ansökningsdag 15 oktober lanserades tjänsten söka fristående kurser på webben. 13

Utveckling av grundutbildningen Under 2004 pågick vidare- och nyutveckling av en lång rad utbildningsprogram. En arbetsgrupp tillsatt av fakultetsnämnden föreslog en ny struktur för de tekniska utbildningarna med gemensamma block samt en tydlig progression och övergång mellan nivåer. Inom det humanvetenskapliga området utarbetades t.ex. en idrottsvetenskaplig utbildning och en socionomutbildning på distans. Utvecklingsarbetet inom lärarutbildningen liksom inom de vårdrelaterade utbildningarna var intensivt. Utvecklingen av professionsutbildningarna sker med beaktande av arbetsmarknadens och professionens behov. De nya utbildningsprogram som utarbetades är i ökande grad präglade av ett tvärvetenskapligt tänkande. Det finns en strävan att utveckla utbildningar som anknyter till befintlig forskning och de sex forskningsprofilerna som ett led i kvalitetssäkringen. Högskolestyrelsen beslutade i oktober 2004 att inrätta tolv nya program och lägga ned lika många gamla program, vilka ej rekryterat studenter i tillräcklig utsträckning. Svårigheterna att rekrytera studenter till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar kvarstod i huvudsak även 2004. Antalet helårsstudenter inom humanvetenskapligt område liksom i lärarutbildning fortsatte däremot att öka. Tabell 11 Programutbildningar vid Mitthögskolan Antal helårsstudenter Förändring Programutbildningar 2001 2002 2003 2004 2003-2004 Ingenjörsutbildningar 806 579 376 236-37% Civilingenjörsutbildningar 79 37 22 51 131% Teknikerutbildningar 293 209 163 117-28% Naturvetenskapliga utbildningar 190 157 134 89-33% IT-utbildningar (ej ingenjör) 784 595 410 252-38% Humanistiska utbildningar 1 8 15 89% Beteendevetare och socionomer 960 1 015 1 062 1 076 1% Medieutbildningar 238 273 305 332 9% Samhällsvetenskapliga utb 879 759 652 604-7% Lärarutbildningar 865 937 1 093 1 191 9% Vårdutbildningar 721 776 793 849 7% Mitthögskolan 5 988 5 435 5 018 4 813-4% Antalet uppnådda helårsstudenter på programutbildningarna minskade mellan 2003 och 2004 med fyra procent, medan antalet hst totalt förblev i stort oförändrat. Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna sjönk antalet hst på program med drygt 30 procent. Antalet hst på civilingenjörsprogrammen mer än fördubblades, men från en låg nivå. Programmen inom det humanvetenskapliga området ökade volymmässigt med fyra procent. De traditionella samhällsvetenskapliga programmen fortsatte dock att tappa mark. Tabell 12 Helårsstudenter på fristående kurs Antal helårsstudenter Förändring Utbildningsområde 2001 2002 2003 2004 2003-2004 Humaniora 495 405 371 504 36% Juridik 155 198 197 189-4% Samhällsvetenskap 1 103 1 119 1 136 1 226 8% Naturvetenskap 266 272 234 211-10% Teknik 396 484 553 688 24% Undervisning 13 77 105 111 6% Vård 121 276 266 239-10% Medicin 0 3 1 - Övrigt 73 70 90 77-14% Design 43 35-19% Summa 2 623 2 904 2 996 3 280 9% Antalet uppnådda helårsstudenter på fristående kurser ökade under 2004. Trenden med minskat antal programstudenter och fler som läser kortare utbildningar fortsatte således. De största procentuella ökningarna mellan 2003 och 2004 skedde inom utbildningsområdena humaniora och teknik. IT-utbildningarna har ett växande utbud av fristående kurser, i huvudsak med distansoberoende pedagogik och teknik. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Ingenjörsutbildningar Ett nytt högskoleingenjörsprogram med inriktning produktionsutveckling inrättades. På sikt skall driftingenjörsprogrammet samordnas med detta program. Tabell 13 Nyckeltal för ingenjörsutbildningarna Nyckeltal ingenjörsutbildningar 2001 2002 2003 2004 Totalt antal sökande 610 448 159 157 Antal förstahandssökande 177 166 80 46 Antal registrerade i åk 1 130 130 77 25 Helårsstudenter 809 579 376 236 Helårsprestationer 714 516 357 235 Antal examina 174 147 125 115 Andel kvinnor av hst 21% 18% 17% 20% Tillsammans med sju andra lärosäten utvecklade och startade Mitthögskolan en internetbaserad högskoleingenjörsutbildning i datateknik/elektroteknik. Projektet möjliggjordes genom samverkan med Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning, SNH, och Nätuniversitetet. Byggingenjörsutbildningen utvecklades under året inom ramen för projektet Flexibel Ingenjörsutbildning. Studenterna kan välja profil och inriktning genom valfria kurser från Mitthögskolan eller andra lärosäten. Byggkurserna har lagts på WebCT, vilket möjliggör för studenterna att läsa delar av programmet på distans. Motsvarande utvecklingsarbete med inriktningarna upplevelseteknologi och ledarskap pågår. 14

Teknikerutbildningar Teknikerutbildningarna vid Mitthögskolan var framgångsrika under en lång period. Dessa program rekryterade många studenter från studieovana miljöer och gav därutöver underlag för högskoleingenjörsprogram. Under 2004 antogs dock studenter endast till tre program för högskoletekniker. Civilingenjörsutbildningar Mitthögskolan fick 2003 rätt att utfärda civilingenjörsexamen. Civilingenjörsutbildning inriktning informationsteknologi startade höstterminen 2003 och Civilingenjörsutbildning inriktning teknisk design startade höstterminen 2004. Ett civilingenjörsprogram i teknisk fysik annonseras inför höstterminen 2005. Övriga tekniska utbildningar Hösten 2004 startades för första gången kandidatprogrammet Innovativ produktutveckling med inriktning sport och upplevelser samt en påbyggnadsutbildning i kvalitets- och ledarskapsutveckling. Ett kandidatprogram i industridesign annonseras inför höstterminen 2005. IT-utbildningar Antalet program inom IT-området minskade som en följd av de senaste årens svaga studentrekrytering. På Campus Östersund ersattes Programvaruteknikprogram och Systemvetenskaplig utbildning med programmet IT-system för sport och upplevelser som startar hösten 2005. Det systemvetenskapliga programmet på Campus Sundsvall gavs en inriktning mot samhällets informationssystem och där lades datateknikutbildningen ned. En ny yrkeshögskoleutbildning inrättades med inriktning mot nätverksdrift eller webbapplikationsutveckling och med grundläggande behörighet som krav. Det nystartade programmet Arkivvetenskaplig utbildning med informationsförvaltning på Campus Härnösand vidareutvecklades och anknyter till ett expanderande forskningsområde. Naturvetenskapliga utbildningar Antalet program liksom antalet kurser inom naturvetenskap har under de senaste åren minskat. Under 2004 utvecklades ett Internationellt ekoteknikprogram vilket startar höstterminen 2005 med en struktur anpassad till Bolognaprocessen. Biologiprogrammet fick ytterligare en inriktning mot idrottsfysiologi med start 2005 utöver inriktningen naturvårdsbiologi som startade 2004. Mitthögskolan är ett av få lärosäten som ger naturvetenskapliga kurser på distans och dessa utbildningar bibehöll volymen under året. Många lärarstudenter läser naturvetenskapliga kurser på distans men även andra studentkategorier föredrar distansstudier. Diagram 3a Programutbildningar inom naturvetenskap och teknik 2 500 Hst 2 000 1 500 1 000 500 0 2001 2002 2003 2004 Civilingenjörsutbildningar Naturvetenskapliga utbildningar Teknikerutbildningar IT-utbildningar (ej ingenjör) Ingenjörsutbildningar Diagram 3b Program inom samhällsvetenskap, lärarutbildning och vård 4 000 Hst 3 000 2 000 1 000 Medieutbildningar Samhällvetenskapliga utb. Vårdutbildningar Lärarutbildningar Beteendevetare och socionomer 0 2001 2002 2003 2004 15

Utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap Humaniorautbildningar Utbildningen Språk mitt i Europa startade första gången 2002 trots få sökande. Studentunderlaget ökade något 2003 och 2004 men är fortfarande svagt, vilket sammanfaller med trenden på riksnivå. Samläsning med fristående kurser gjorde utbildningen möjlig att genomföra. Inslaget av humaniora inom lärarutbildningen ökar. Hösten 2004 erbjöds fyra inriktningar, svenska, historia, engelska samt språk och kultur. Beteendevetarutbildningar Programmet för personal- och arbetslivsfrågor är en populär utbildning som ger en god grund för ledarskap och personalinriktat arbete i privat och offentlig sektor. Ämnesstudier kombineras med praktik/projektarbete i studierna. Programmet har ett stabilt sökandeunderlag. Rehabiliteringsprogrammet startade 1998. Studenttillströmningen har alltsedan starten varit mycket god. Programmet bedrivs som distansutbildning och har studenter över hela landet. I syfte att bygga broar mellan teori och praktik knyts studenterna till referensarbetsplatser under hela det andra studieåret. Beteendevetenskapligt program med datavetenskaplig inriktning startade 2001 och de första studenterna tog examen 2003. Ett reviderat program, Beteendevetenskapligt program med inriktning mot datavetenskap/humanvetenskap, ger valmöjligheter inom ett bredare område. Socionomutbildning Efterfrågan på socionomutbildningarna var fortsatt god, särskilt på det interkulturella/internationella programmet, med fyra till fem förstahandssökande på varje plats. Magisterutbildningen hade ett ökande antal sökande. Under 2004 förbereddes en socionomutbildning på distans riktad i första hand till kommunerna i Hälsingland och i nära samarbete med intressentkommunerna. Utbildningen, vilken fick ett mycket stort antal sökande, startar vårterminen 2005. Utbildning inom medier och kommunikation De sedan länge väletablerade utbildningarna Journalistprogrammet och PR- och informationsprogrammet har innehållsmässigt utvecklats och kompletterats med de tre nya programmen i Bildjournalistik, Webbdesign samt Grafisk design och kommunikation. Samtliga program är utvecklade i dialog med branschens organisationer och i samarbete mellan de tekniska och samhällsvetenskapliga vetenskapsområdena. Mitthögskolan är det lärosäte som erbjuder den största bredden inom utbildningar i medier och kommunikation. Samhällsvetenskaplig utbildning Antalet sökande till programutbildningar inom samhällsvetenskap fortsatte att minska. Ekonomprogrammet fyllde tillgängliga platser. Ett nytt program, Internationella samhällsvetarutbildningen med inriktning mot kommunikation, makt och demokrati startades hösten 2004. Lärarutbildning Den nya lärarutbildningen startade 2001 och kommer fullt utbyggd att omfatta 1500-1600 studenter. Utbudet av inriktningar och specialiseringar har utökats sedan starten 2001. Idag finns elva olika ingångar till lärarutbildningen. Utbudet av specialiseringar utökades bl.a. med läsoch skrivutveckling, undervisning i anslutning till barns lärande i matematik och IT samt Datavetenskap och Design 60 poäng med möjlighet till fördjupning inom designlärarområdet. Denna specialisering är ett led i att attrahera studenter till naturvetenskapligt område där en svag ökning av antalet studenter kunde noteras under året. Dagens lärarutbildning är flexibel och ger den enskilde stora valmöjligheter. Inför de terminsvisa valen samlas Mitthögskolans lärarstudenter för information kompletterat med brev till hemadresserna. Informationsbroschyrer anvisar kontaktpersoner och beskriver administrationen. Det finns en studievägledarfunktion avsedd för lärarutbildningen och de institutioner som är involverade i lärarutbildningen har en studierektor eller studievägledare (del av tjänst) som informerar lärarstudenterna. Mitthögskolan fortsatte samarbetet med Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna i syfte att nå överenskommelser om differentiering av inriktningar och specialiseringar mellan dessa lärosäten. Tabell 14 Helårsstudenter inom lärarutbildning Helårsstudenter Utbildning 2001 2002 2003 2004 Lärarutbildning med antagning före 2001-07-01 787 561 378 172 Lärarutbildning 78 375 715 1019 Summa lärarutbildning 865 936 1 093 1 191 Allmänt utbildningsområde 60 poäng 10 80 94 75 Summa 875 1 016 1 187 1 266 Vårdutbildning Sjuksköterskeutbildningarna hade under året en fortsatt god studentrekrytering. Det finns idag avtal som reglerar samtliga praktikplatser inom vårdutbildningarna både vad gäller tillgång på platser och kvalitet. Inslaget av bildkonferensbaserad undervisning ökade genom 16

start av en sjuksköterskeutbildning i Sollefteå. I dag är bildkonferensen viktig även i distriktssköterskeutbildningen. Inslaget av webbaserat kursmaterial ökade. Inom folkhälsovetenskap utvecklades under året en magisterutbildning i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle och Utbildningsradion. Kurser inom området startar våren 2005 och ett breddmagisterprogram kommer att starta våren 2006. Under året utarbetades en utbildningsplan för ett idrottsvetenskapligt program med start hösten 2005. Under år 2004 utvecklades en yrkeshögskoleutbildning inom vård och omsorg för äldre, med planerad start hösten 2005. Tidigare år har man tvingats ställa in utbildningar och kurser inom detta område på grund av att arbetsmarknadens behov inte överensstämmer med studenternas efterfrågan. Den yrkeshögskoleutbildning inom laboratoriemedicin som skulle starta hösten 2004 ställdes in på grund av för få studenter och kompetensen har nu avvecklats. Sommarkurser Mitthögskolan erbjuder varje år sommarkurser. Mellan 2003 och 2004 minskade antalet helårsstudenter på reguljära sommarkurser medan det var en stark ökning av sommarkurser på Nätuniversitetet. Basår som sommarkurs var ett nytt inslag. Totalt uppnåddes 285 hst. Utveckling av NT-utbildningar av betydelse för regionens utveckling Mitthögskolan startade hösten 2004 en civilingenjörsutbildning i teknisk design och kandidatutbildningen Innovativ produktutveckling med inriktning mot sport och upplevelser. Båda utbildningarna utvecklades och planerades under åren 2003 och 2004. De var delar av strukturfondsprojekt inom EU Mål 1 där olika organisationer i regionen var medfinansiärer. Kandidatutbildningen utvecklades ur ett Triple-Helix samarbete och stämmer väl överens med regionens profilering mot turism och upplevelser, men också mot idrott. Ett stort utredningsarbete kring tekniska utbildningar pågick under hela 2004. Utredningen genomförde analyser för att öka förståelsen kring rekrytering och intresset för teknisk utbildning. Analyserna baserades på såväl nationella underlag som egna studier hos arbetsgivare och tidigare studenter på Mitthögskolan. Studierna användes för att identifiera potentiella målgrupper och deras förmodade förväntningar på utbildningsinnehållet. Analyserna låg sedan till grund för utredningens förslag. Förslaget innebär att en gemensam struktur för samtliga tekniska utbildningar utvecklades. Strukturen följer principerna i Bolognaprocessen och omfattar både yrkesexamina och generella examina. Utbildningsstrukturen är kumulativ och möjliggör såväl övergångar mellan olika examina och examensnivåer som samordning mellan kurser på lägre nivåer. Utbildningsstrukturen innehåller ett övergripande koncept som är karaktäristiskt för Mitthögskolan och har tydliga tvärvetenskapliga moment. Styrelsen har uppdragit åt fakultetsnämnden att arbeta vidare med utredningens förslag och tydliga förändringar förväntas få genomslag på utbildningsutbudet inför höstantagningen 2006. Medel har fördelats till fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier och berörda institutioner för fortsatt arbete. Arbetet med att omstrukturera utbildningsutbudet genom att utveckla nya program och inriktningar fortsatte under 2004. Likaså har utvecklingen för att genomföra naturvetenskaplig-teknisk utbildning på distans, i små grupper med bibehållen kvalitet och ekonomi i balans, fortsatt under året. Medel fördelades till 21 olika projekt i syfte att förnya grundutbildningen i enlighet med uppdraget. Hälften av dessa projekt slutredovisades 2004 medan de övriga kommer att redovisas under 2005. Decentraliserad utbildning Mitthögskolan hade i uppdrag att anordna decentraliserad utbildning motsvarande 120 helårsstudenter. Beslutet kom 1999, då Mitthögskolan ansökte om 140 platser för fem programutbildningar i Jämtland. I Årsredovisningen för 2000 konstaterades att endast en av de planerade utbildningarna, Sport Science, startade och fullföljdes i Åre enligt ursprunglig plan. Läsåret 2003-2004 genomfördes programmet i Östersund. Mitthögskolan registrerade inte studenter på decentraliserad utbildning under 2004. Resurser har dock använts för planering av den decentraliserade socionomutbildning som startar vårterminen 2005 i samarbete med bl.a. kommuner i Hälsingland. Studieförberedande och behörighetsgivande utbildningar Basår Behörighetsgivande utbildningar år 2004 omfattade dels det naturvetenskapliga basåret, dels kurser som vävs in i program. Sådana rapporteras från högskoleteknikerutbildning, informationsteknologiutbildning och webbdesign. Godkända studier på basåret gav platsgaranti på Mitthögskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Antalet helårsstudenter på behörighetsgivande utbildningar minskade markant mellan 2003 och 2004. Tabell 15 Behörighetsgivande utbildning Behörighetsgivande utbildning Förändring 2001 2002 2003 2004 2003-2004 Helårsstudenter 173 151 141 94-33,3% Helårsprestationer 126 99 103 52-49,5% varav Basårsutbildningprogram, hst 173 96 109 77-29,3% Basårsutbildningprogram, hpr 126 67 80 42-47,5% Andel kvinnor av hst 38% 28% 34% 32% 17

Validering av reell kompetens Mitthögskolan genomförde 2002-2003 ett valideringsprojekt. Projektet resulterade i en valideringshandbok som hjälp för antagningsenhet och institutioner i hantering av såväl dem som söker på reell kompetens som för validering för tillgodoräknande. En policy för validering utarbetades liksom handläggningsordning och rutiner för hantering av valideringsärenden. Validering marknadsfördes via utbildningskatalogen, i kontakter med länsarbetsnämnder, studievägledare inom regionen och via lärcentra. År 2004 prövades 350 ansökningar om validering. Därutöver fanns sökande som angivit validering men redan var behöriga eller hade lämnat ofullständiga ansökningar. Av de som prövades bedömdes 56 % vara behöriga. Samverkan avseende validering skedde dels via de regionala kompetensråden, dels med andra lärosäten inom ramen för det nationella projekt som drivits av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Tabell 16 Validering per huvudområde Antal Antal som Antal prövade bedömts antagna Huvudområde behöriga Naturvetenskap, teknik och medier 162 105 37 Humanvetenskap 188 91 37 Totalt 350 196 74 Fria kvoten vid urval Mitthögskolan värnar om betyg som konkurrensmedel för antagning till Mitthögskolans utbildningar. Under året tillstyrktes följande undantag: Elever som godkänts på kurser inom collegeutbildningen och uppfyller behörighetskraven reserveras platser bland annat inom utbildningarna till ingenjör, ekonom, socionom eller lärare. Tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag Riksdagen har beslutat om en tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag för vuxenstuderande under tiden den 1 juli 2004 31 december 2005. Satsningen syftar till att minska risken för friställning av personal och skall samtidigt stärka kompetensen inom vård, skola och omsorg. Mitthögskolan hade under 2004 endast ett fåtal studenter som deltog i utbildning som anordnats med rekryteringsbidrag. Kompletterande utbildningar för utländska akademiker Mitthögskolan genomförde inga kompletterande utbildningar för utländska akademiker under år 2004. Högskoleintroducerande utbildning collegeutbildning Verksamhet: År 2004 var tredje och sista året i projekt Collegeutbildning. Under året avslutades andra omgången, vilken startade hösten 2003 i Härnösand, Örnsköldsvik och Östersund, samt föregående år i Tabell 17 Data rörande collegeutbildningarna Collegeutbildningar 2002 2004 Antal Antal Antal Utbildningsanordnare Antal antagna antagna Antal kvar på Högskoletillsammans med Mitthögskolan Period anm. komvux till MH godk. MH kurser Anm. 2002 Sundsvalls och Timrå 020901-030530 15 0 0 0 Introd t högsk studier 5 p Nollintag kommuner Datavetensk 5 p Arbetsförmedlingarna Timrå och Sundsvall Sundsvalls kommun 021104-030530 45 25 20 16 14 Introd t högsk studier 5 p, Datavetensk 5 p Bräcke, Ragunda, Sollefteå 030401-031231 10 0 0 0 Introd t högsk studier 5 p Nollintag Kramfors kommuner Vård o förv av jaktm o. fiskevatten 10 p 2003 Sundsvalls kommun 030901-040530 30 25 25 5 10 Introd t högsk studier 5 p, valfria kurser Härnösands kommun 030901-040530 20 6??? Engelska 5p, Kulturhistoria och Härnösands folkhögskola musikhistoria, 5 p, Litteraturvetenskap 5 p Landstinget Y-län och Svenska språket 5 p 2004 Örnsköldsviks, Kramfors, 031104-040530 13 11 2 1 1 Introd t högsk studier 5 p, valfria kurser Sollefteå, Bräcke, Krokom, Strömsunds, Härjedalens 031104-040530 19 18 16 1 4 o Östersunds kommuner Nordanstigs, Sundsvalls och ----------- Vårdvetenskap 20 p Ej avtal Timrå kommuner Sundsvalls kommun 041108-050530 33 32 Introd t högsk studier 5 p, Datavetensk 5 p Härnösands kommun, 040901-050530 7 7 Engelska 5p, Kulturhistoria och musik- Extern Härnösands folkhögskola historia, 5 p,, Litteraturvetenskap 5 p finansiering Landstinget Y-län och Svenska språket 5 p Örnsköldsviks, Kramfors, 041108-050530 7 7 Introd t högsk studier 5 p Sollefteå, Bräcke, Krokom, Datavetensk 5 p Strömsunds, Härjedalens 13 13 o Östersunds kommuner Summa för startande 2002 70 25 20 16 14 Summa för startande 2003 50 31 25 5 10 Summa för startande 2004 60 59 18

Sundsvall. Hösten 2004 startade tredje omgången i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund med ungefär samma antal elever som tidigare år. Enstaka elever från övriga kommuner i Jämtlands och Västernorrlands län deltog också. Vintern 2002/2003 gjordes ett försök att bredda projektet till utpräglade glesbygdskommuner. Rekryteringen av elever misslyckades dock. Ett annat glesbygdsinriktat delprojekt med planerad start hösten 2004 avbröts innan avtal träffats. Marknadsföring och information om collegeutbildning har främst riktats till arbetslösa och till ungdomar från gymnasieskolans yrkesförberedande program. Det var dock svårt att fånga målgruppens intresse med traditionell marknadsföring. Under 2004 inleddes marknadsföring via uppsökande verksamhet. Tolv procent av dem som kontaktats på detta sätt började en collegeutbildning. En slutsats från tre års verksamhet är att det är svårt att rekrytera studenter från ren glesbygd. Det har inte heller varit möjligt att få en acceptabel rekrytering på andra orter än Sundsvall trots att Örnsköldsvik och Östersund är förhållandevis stora orter. Det låga antalet studenter medförde att vissa högskolekurser av ekonomiska skäl givits på distans. Detta skapade dock ett pedagogiskt problem eftersom den kategori studenter collegeutbildningen vänder sig till kan ha särskilda behov av stöd. Mitthögskolan har valt att inom ramen för projektet erbjuda högskolekurser om 10 poäng. En hel termin bedöms kosta studenten så mycket i form av studiemedel, att det kan vara avskräckande om syftet är att testa intresse och förmåga för högskolestudier. Collegeutbildningen kommer att bedrivas i ytterligare två år. Kommande år kommer utbudet av högskolekurser att vara 10 poäng eller mer. Inga restriktioner läggs på studietiden på Komvux, där samarbetet planeras fortsätta. Avtal har träffats med berörda kommuner. Upplägget kommer att vara mer flexibelt än under projekttiden. Mitthögskolan och Högskolan i Gävle har engagerat Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet för att utvärdera Projekt Collegeutbildning med beräknad delrapport 2005 och slutrapport 2006. Utvecklingsarbete: Projekt Collegeutbildning är organiserat med en projektledare (15 procent) och med det operativa ansvaret delat mellan fyra studierektorer (15-30 procent vardera) på berörda institutioner, en per campus. Studierektorerna har samarbetet med kommunerna och tillsammans med projektledaren har de en till tre gånger per termin träffat rektorer och studievägledare från Komvux i berörda kommuner i en referensgrupp. Samarbete etablerades också i inledningsskedet med arbetsförmedlingarna i Timrå och Sundsvall. Arbetet har innefattat kursutveckling inom Mitthögskolans ordinarie kursutbud, främst anpassning och utveckling av distansvarianter av befintliga kurser. Marknadsföring har varit en central fråga under hela projekttiden. Den har dels utgjorts av masskommunikation i form av broschyrer, annonser i lokalpress m.m., dels bestått av riktad kommunikation genom arbetsförmedlingar, reklam riktad direkt till elever som lämnat gymnasiets yrkesprogram de tre senaste åren samt uppsökande verksamhet i gymnasiets avgångsklasser och på Komvux. Av tilldelade anslagsmedel har under projektperioden 1,5 mkr använts till löner för utvecklingsarbete och 1 mkr för marknadsföring. Resor och kostnader för data och telefon uppgår till 0,2 mkr. Samma summa har avsatts för utvärderingen. Återstående medel skall, efter avsättningar för administrativa kostnader, användas för collegeutbildning 2005-2007. Förmedling av erfarenheter: Erfarenheter från collegeprojektet har förmedlats i ett nätverk med Högskolan i Gävle, Örebro universitet och berörda kommuner. Sex tvådagarskonferenser har hållits där varje lärosäte svarat Tabell 18 Helårsstudenter i distansutbildning Antal helårsstudenter 2001 2002 2003 2004 Distansutbildning, program 702 783 977 1239 Distansutbildning, frist kurs 904 1 126 1 471 1971 Distansutbildning totalt 1 606 1 909 2 448 3 210 Därav Nätuniversitetet 521 1 133 1502 för två konferenser. Mitthögskolan har också ingått i ett nationellt nätverk med lärosäten med collegeutbildning. Erfarenhetsutbyte inom detta nätverk har skett vid fem tvådagarskonferenser. Distansutbildning Distansutbildning är betydelsefull för den region Mitthögskolan räknar som sin. Övergångsfrekvensen till högre studier är, framför allt i inlandskommunerna, fortsatt låg. Intresset för studier har dock ökat, bl.a. då distansutbildning ger studenten möjlighet att bo kvar på hemorten. Mitthögskolan är fortsatt en stor aktör inom distansutbildningen. Utvecklingen av campusövergripande utbildningar intensifierades under året och gränsen mellan distansutbildning och campusutbildning blev mindre tydlig. Flertalet program är uppbyggda av kurser som kan sökas av andra än programstudenter. Kurserna finns ofta både som campus- och nätbaserad utbildning, vilket ökar studenternas valmöjligheter avseende studieform. Genomströmningen för de kurser som är kategoriserade som distansutbildning i katalogen är 50 procent. Utveckling av multimediala inslag i kurser är kostsam och Mitthögskolan utvecklar därför lärmoduler inom ramen för Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning, SNH. Förutom Mitthögskolan ingår där Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle, Luleå tekniska universitet, samt Utbildningsradion UR. Mitthögskolan var 2004 projektledare för två projekt: En fortsatt uppbyggnad av magisterprogram med ämnesbredd inom Folkhälsovetenskap. Sökandetrycket har varit mycket stort, särskilt bland de studenter som valt Mittuniversitetet. 19

Två kurser riktade till undersköterskor inom äldreomsorg, vilka skall ges möjlighet till kompetensutveckling inom sitt yrke, utvecklades under året med kursstart hösten 2005. Utvecklingen har gjorts i samarbete med Kommunalarbetarförbundets branschorganisation för personal inom äldreomsorg och Kommunförbundet. Kurserna passar in i den av regeringen initierade satsningen på personal inom äldreomsorg. Utvecklingsarbetet kommer att tjäna som mall för fortsatt samarbete. De lärosäten som ingår i SNH har genom avtal med CopySwede och UR fått möjligheten att spela in alla program som produceras i den digitala Kunskapskanalen och katalogisera materialet dels för att låna ut det via biblioteket, dels för att använda det i egen nätbaserad utbildning. SNH fortsätter arbetet med att utveckla kurser som kan godkännas inom respektive parters program. Därmed kan kurser få ett tillräckligt antal studenter för att bli ekonomiskt lönsamma och Mitthögskolans studenter erbjudas ett vidgat utbud. Ett problem för studenter som läser utbildningar från olika lärosäten har varit att de varit tvungna att tillhöra flera studentkårer. SNH har inbjudit studentkårerna från lärosätena till en diskussion. Ett samverkansavtal mellan kårerna utarbetades. Lärcentra i regionen är en förutsättning för att öka övergångsfrekvensen till högre studier. Mitthögskolans samarbete med lärcentra har intensifierats bl.a. genom Projekt STEGET, som under två år bedrivits med medel från Samverkansdelegationen och regionens två länsstyrelser. Målsättningen med projektet har varit att stimulera Mitthögskolan att ta STEGET ut till regionens lärcentra, samtidigt som STEGET in i Mitthögskolan skall underlättas. Lärcentra i Bräcke och Kramfors har t.ex. initierat modeller för behovsinventering av kompetensutveckling bland företag och offentlig verksamhet. I nära samverkan med lärcentra har utbildningar i bl.a. pedagogik och organisationsutveckling för lärare genomförts, alla av betydelse för regionens utveckling. De täta kontakterna har inneburit att intresset för högskolestudier ökat. I Jämtlands län, som parallellt drivit projektet LärCentrum i Jämtlands län, har intresset för högskolestudier ökat med 14 procent. Utan ökade kostnader för Mitthögskolan utvecklades nya samverkansformer och nya metoder att kommunicera med lärcentra. De fysiska mötena är fortfarande viktiga såväl för blivande studenter som för personal men i allt större utsträckning utnyttjades under året videokonferens med persondator över Internet för kommunikation och studievägledning. Nätuniversitetet Inom ramen för Sveriges nätuniversitet hade Mitthögskolan 10 346 sökande till 261 sökalternativ under 2004. Mitthögskolan har fastställt kriterier för en kurs som skall registreras inom Nätuniversitetet. Kurserna skall vara campusoberoende och ha få, väl motiverade och tidsmässigt planerade fysiska möten/laborationer. Det skall finnas tillgång till tekniskt administrativt stöd under utbildningens gång, såväl för lärare som för studenter och kurserna skall stödjas av kursverktyg på nätet (exempelvis WebCT), vilket garanterar kommunikation mellan lärare och studenter. Ett kurslag, dvs. mer än en lärare skall vara involverat i varje kurs och det skall finnas studiehandledning anpassad för distansstudier. Kriterierna har inneburit att Mitthögskolan endast hade ett program inom ramen för Nätuniversitetet, Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning i datateknik/elektronik. Tabell 19 Helårsstudenter på kurser inom Sveriges Nätuniversitet Totalt antal 2003 Totalt antal 2004 Utbildningsområde Hst Hpr Hst Hpr Humaniora 143 100 189 115 Juridik 36 24 61 31 Samhällsvetenskap 329 197 393 166 Naturvetenskap 126 75 226 140 Teknik 333 155 546 177 Undervisning 61 55 21 21 Vård 60 57 30 20 Övrigt 45 31 36 24 Mitthögskolan 1 133 694 1 502 694 Tabell 20 Institutionernas kostnader för utveckling av nätbaserade kurser 5p 10p >10p Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Kurser Gamla 32 29 393 10 8 500 7 126 303 Anpassade 55 58 505 10 119 000 5 229 560 Nya 25 64 449 2 122 500 1 193 936 Program Gamla Anpassade Nya 2 325 000 20

Utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar har ofta ett flertal fysiska träffar och kategoriseras därför som distansutbildningar. Under 2004 erbjöds elva program och påbyggnadsutbildningar på distans. Kostnader för kursutveckling Genomsnittliga kostnaderna för utveckling och revidering är svårt att ange eftersom Mitthögskolans utbildningar normalt har stora inslag av nätbaserat material och att kurs- eller lärplattformar utnyttjas inom alla utbildningar. Genomströmningen 2004 för kurser inom ramen för Nätuniversitetet var 46 procent. Diagram 4 Institutionerna genomsnittliga kostnader för kurser vid Nätuniversitetet SEK 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 5p 10p >10p Program Kurspoäng Gamla Anpassade Nya Av de anslag Mitthögskolan uppnådde för kurser inom ramen för Nätuniversitetet, 7 175 tkr, avsattes 3 600 tkr för Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande. Dess uppgifter var bl.a. att ansvara för högskolegemensam pedagogisk utbildning av främst lärare, främja utvecklingen av flexibelt lärande med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt samordna den verksamhet vid Mitthögskolan som ingår, eller planeras ingå, i Nätuniversitetet. Forum skall också ge pedagogiskt och tekniskt stöd till lärare och institutioner som arbetar med utveckling av flexibelt lärande inom existerande och planerade kurser och i samverkan med IT-avdelningen säkerställa att lämpligt IT-stöd finns tillgängligt och utnyttjas. Forum deltar aktivt i kursutveckling genom pedagogiskt, administrativt och medialt stöd. Kostnaderna har inte redovisats i tabellerna ovan, då stödet är svårt att relatera till en specifik kurs. Nätbaserad utbildning ger ökade kostnader centralt eftersom den ställer krav på god teknisk infrastruktur, programvara och medial utrustning, samtidigt som lokaler för traditionell utbildning fortfarande finns kvar. Tillgång till litteratur är grundläggande för hög kvalitet i all akademisk utbildning. Biblioteksresurserna utvecklades så att de studenter, som studerar via nätbaserad utbildning, skall ges samma tillgång till litteratur som campusstudenter. Kostnaderna för detta finns inte redovisade kursvis. Examina Mitthögskolan utfärdade under 2004 totalt 1 308 examina inom grundutbildningen. Detta är detsamma som föregående år då 1 307 examina utfärdades. Antalet uttagna examina 2004 påverkades av att Mitthögskolan blev Mittuniversitetet från den 1 januari 2005. Ett drygt tjugotal studenter hade valt att vänta med att ta ut sin examen till i januari 2005. Mellan den 1 januari och den 15 februari 2005 utfärdades 15 procent fler examensbevis jämfört med samma period 2004. Mitthögskolan hade för fyraårsperioden 2001-2004 som examinationsmål att utfärda 600 magisterexamina med ämnesdjup. Avstämningen för perioden blev 671 vilket innebär att målet är uppfyllt. Tabell 21 Antal utfärdade examina Antal utfärdade examina Examina 2000 2001 2002 2003 2004 Högskoleexamen 59 60 68 44 56 Kandidatexamen 311 362 356 374 308 Magisterexamen 136 180 173 179 139 Yrkesexamen 715 675 701 710 805 Linjeexamen* 6 0 0 0 0 Totalt 1227 1277 1298 1307 1308 * Linjeexamen utfärdas inte efter 2000-09-30 Mitthögskolan hade för samma fyraårsperiod som examinationsmål att utfärda 740 sjuksköterskeexamina. Under perioden utfärdades 750 sjuksköterskeexamina vilket även detta innebär att målet är uppfyllt. Examinationsmålet för lärarexamen med inriktning mot tidigare år inklusive motsvarande äldre utbildningar är 430 stycken. Mitthögskolan utfärdade under fyraårsperioden 574 sådana lärarexamina. I denna summa medräknas lärarexamen för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt de äldre motsvarigheterna barnoch ungdomspedagogisk examen med inriktningarna förskola och fritidshem samt grundskollärarexamen åk 1-7. Examinationsmålet för lärarexamen med inriktning mot senare år inklusive motsvarande äldre utbildningar är 210 stycken. Mitthögskolan utfärdade under fyraårsperioden 229 sådana lärarexamina. I denna summa medräknas lärarexamen för undervisning i grundskolans senare år och gymnasieskolan samt de äldre motsvarigheterna grundskollärarexamen åk 4-9 samt gymnasielärarexamen. Antalet lärarexamina och motsvarande äldre examina med inriktning mot matematik, teknik och naturvetenskap som utfärdats under 2004 är 72 st. Detta är 32,4 procent av det totala antalet lärarexamina. I det totala antalet lärarexamina har de äldre barn- och ungdomspedagogiska examina medräknats. Exkluderas dessa från totalsumman blir andelen 35,8 procent. Av de examina som har en inriktning mot matematik, teknik och naturvetenskap är två inriktade mot gymnasieskolan, 23 mot grundskolans senare år samt 47 mot förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år samt fritidshem. 21

Tabell 22 Examinationsmål och utfall Utfärdade Utfärdade Utfärdade Utfärdade Utfärdade Mål år examina examina examina examina examina Examensbenämning 2001-2004 2001 2002 2003 2004 2001-2004 Magisterexamen med ämnesdjup 600 180 173 179 139 671 Sjuksköterskeexamen 740 155 164 204 227 750 Lärarexamen med inriktning mot tidigare år inkl. äldre utbildningar 430 146 159 127 142 574 Lärarexamen med inriktning mot senare år (inkl. äldre utbildningar) 210 45 46 58 80 229 Ett av examinationsmålen var att antalet examina inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet examina med inriktning mot teknik inom högskole-, kandidat- och magisterexamina borde öka 2004 i förhållande till 2003. År 2004 uppnåddes 201 sådana examina jämfört med 214 examina 2003. Det minskade antalet högskoleingenjörs- respektive kandidatexamina är en konsekvens av det under senare år starkt minskande antalet studenter. Antalet högskole- och magisterexamina ökade något. Tabell 23 Antal utfärdade examina med teknisk inriktning Utfärdade Utfärdade Utfärdade examina examina examina Examensbenämning 2002 2003 2004 Högskoleingejörsexamen 147 125 115 Högskoleexamen med teknisk inriktning 47 16 22 Kandidatexamen med tekniskt huvudämne 46 45 32 Magisterexamen med tekniskt huvudämne 33 28 32 Totalt 273 214 201 Kvalitet i grundutbildningen Kvalitetsrådet vid Mitthögskolan har fastställt en rad kvalitetsindikatorer som årligen följs upp. Många av dessa sammanfaller med återrapporteringskrav i regleringsbrevet och redovisas på annan plats i årsredovisningen. Ett exempel på en kvalitetsindikator är den vetenskapliga kompetensen hos dem som handleder C- och D-uppsatser. För Mitthögskolan som helhet sjönk andelen C-uppsatser handledda av disputerade lärare från 62 procent 2003 till 60 procent 2004. Skälet var att antalet C-uppsatser ökade mycket i ämnen där andelen disputerade lärare är lägre än genomsnittligt. I 17 av de 28 ämnen där C-uppsatser skrevs var andelen oförändrad eller ökade. Andelen uppsatser på D-nivå där handledaren hade minst docentkompetens var 67 procent 2003 och 61 procent 2004. Orsaken var densamma som gällde för C-uppsatserna. Grundutbildningsrådet inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier arbetade under året fortlöpande med att granska och revidera utbildningsplaner för såväl befintliga som nya utbildningsprogram. Rådet deltog i arbetet med att utveckla en ny grundutbildningsstruktur med ökad flexibilitet och hög kvalitet liksom i arbetet med att tydliggöra Mitthögskolans grundutbildningsstrategi. Inom huvudområde humanvetenskap följde grundutbildningsrådet upp högskoleverkets ämnesutvärderingar genom att med ämnesföreträdare diskutera rapport och handlingsplan. Programansvariga informerade om programmet utifrån utbildningsplan, ekonomi, lärarkompetens, sökandestatistik och forskningsanknytning. Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetsfrågorna inom lärarutbildningen. Inför den nationella utvärderingen av den nya lärarutbildningen utarbetade nämnden en självvärdering vilken bygger på respektive institutions kursutvärderingar och självvärderingar. De första studentkullarna efter den nya lärarutbildningsreformen kommer att examineras under de närmaste åren och under året förbereddes en utvärdering. Uppföljningen av studenterna totalt och i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen förbättrades. Lärarutbildningsnämnden kan nu följa studenternas studiegång, se frekvensen studieavbrott och veta vilka kurser studenterna läser. Högskoleverkets program för utvärdering av ämnen och program År 2004 granskade Högskoleverket ämnena arkiv- och informationsvetenskap, franska, engelska, pedagogik, lärarexamen och fysik. Det är hittills bara rapporten för arkiv- och informationsvetenskap som publicerats. Under året kom Högskoleverkets rapporter från granskningarna 2003 av personal- och arbetslivsprogrammet och ämnena sociologi, psykologi, naturgeogra- 22

fi, informatik och etnologi. Dessa rapporter bygger på självvärderingar och besök som gjordes under 2003. Personal- och arbetslivsprogrammet Högskoleverket valde, vid utvärderingen av personaloch arbetslivsprogrammen, ett tillvägagångssätt som innebar att bedömargruppen träffade fler avnämare och studenter än vad som varit vanligt. Det bidrog till en bredare bild av hur dessa grupper uppfattar utbildningen men gjorde det svårare att göra uttalanden om enskilda lärosäten. Högskoleverket konstaterade i sin rapport att samtliga utbildningar håller en god kvalitet och uppfattas leda fram till en yrkesexamen i första hand. Lärosätena bör dock tydliggöra nyttan med forskarutbildning. Högskoleverket uppmärksammade att prestationsgraden var god men att få studenter tar ut examen. Lärosätena rekommenderades att förbättra förutsättningarna för programuppföljningar. Lärosätena bör också arbeta med internationalisering av utbildningen. Psykologi Högskoleverket var i sin bedömning i huvudsak positiv till hur psykologiundervisningen vid Mitthögskolan bedrivs. Goda exempel som nämns är laboratoriet, vilket används som en integrerad del i undervisningen på alla nivåer och att det finns en imponerande infrastruktur. Andelen disputerade lärare är relativt stor, vilket ger goda förutsättningar för forskningsbaserad undervisning. Mitthögskolan bör dock analysera och åtgärda den låga prestationsgraden på D-nivån och uppmuntra studentrepresentation i ämneskollegiet. Åtgärder har vidtagits för att öka genomströmningen på D-kursen. En profilering mot ledarskap, med fördjupning antingen mot hälsofrågor, frivilligorganisationer eller förändringsarbete planeras liksom en fokusering på färdigheter för beteendevetenskapligt arbete med arbetslivsproblematik. När det gäller representation av studenter i ämneskollegiet krävs mer aktivt arbete från ämnet. Högskoleverket anser att uppsatser företrädesvis ska skrivas individuellt. Institutionen kräver dock att uppsatser ska skrivas parvis. Problemet kommer att lösas i samband med den revision av institutionens resurstilldelningssystem som pågår. Naturgeografi Högskoleverkets granskningsgrupp konstaterade att Mitthögskolan har för få lärare i naturgeografi och rekommenderade indragning av kandidatexamensrätten om detta inte åtgärdades. Högskoleverket påtalade också bristen på kontinuitet i kursutbudet under de senaste åren och svagheter i biblioteksresurser. Mitthögskolans styrelse beslutade i oktober 2003 att göra en översyn av de tre geografiämnena; naturgeografi, kulturgeografi och geografi. Den tillsatta arbetsgruppens rapport i oktober 2004 innebar dock att ärendet återremitterades till fakulteterna. Berörd prefekt valde att inför läsåret 2005/06 minska kursutbudet och avvakta med återbesättande av vakanta tjänster. Informatik I den utvärdering av ämnet informatik som genomfördes under 2003 konstaterades att det finns en god teknisk infrastruktur, att studenterna anser att utbildningen håller god klass och kan rekommendera den till andra. Samarbetet med omgivande samhälle bör dock förbättras. Forskningsmedlen inom ämnet är små och kompetensen för att göra forskningsansökningar bör utvecklas. Utbildningen bedrivs på två campus och har anpassats till två av Mitthögskolans forskningsprofiler, vilka speglar det lokala näringslivet. Etnologi Etnologiämnet vid Mitthögskolan utvärderades 2003 av Högskoleverkets bedömargrupp och rapporten presenterades i mars 2004. Av rapporten framgår att ämnet utifrån dess förutsättningar gör en god prestation. Bedömargruppen konstaterade att studenterna var nöjda med utbildningens innehåll, undervisnings- och examinationsformer och att genomströmningen är god. Etnologiämnet vid Mitthögskolan är ett förhållandevis litet ämne och en förstärkning av lärarstaben är nödvändig om ämnet ska kunna fortleva och utvecklas. Bedömargruppen konstaterar att det finns en efterfrågan på etnologisk kunskap och etnologiska perspektiv inom andra utbildningar. Vid Mitthögskolan är etnologiämnet integrerat i lärarutbildningen. Arkiv- och informationsvetenskap I den utvärdering av ämnet arkiv- och informationsvetenskap som genomfördes under 2004 fick Mitthögskolan genomgående goda omdömen. Söktrycket är högt, utbildningen har god genomströmning och studenterna är generellt sett nöjda. Utvärderingsgruppen fann att arkivutbildningen vid Mitthögskolan är bra och lovande. Anknytningen till forskningsprojektet Framtidens arkiv ses som mycket intressant. Få studenter går vidare till C- och D-nivå och enligt Högskoleverket bör stimulansåtgärder vidtas. En planerad åtgärd är att koppla examensarbetena till forskningsprojektet Framtidens arkiv. Vidare rekommenderas ett utvecklat samarbete med lärosäten nationellt och internationellt och ett sådant arbete har inletts. 23

Forskning och forskarutbildning Inledning Mitthögskolan blir Mittuniversitetet den 1 januari 2005 och år 2004 var ett förberedelseår för förändringen. Det präglades av arbete för att tydliggöra organisationen och fortsatt öka kvaliteten i forskning och forskarutbildning. Högskolestyrelsen fattade i december 2003 beslut om att Mitthögskolan skall profilera sin forskning inom sex områden, vilka är temabaserade och tar sin utgångspunkt i forskningsmiljöer som redan finns inom Mitthögskolan. Profileringen görs för att kraftsamla där lärosätet redan har eller har förutsättningar att skapa nationellt och internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. De sex forskningsprofilerna är: Digitala samhällen Kulturarv, demokrati och företagande Lärande och bildning Skogen som resurs Turism, idrott och upplevelseteknologi Välfärdssamhällets utmaningar För att stimulera arbetet med profilerna utsåg rektor tre koordinatorer för varje profil, vilka fick i uppdrag att samla berörda forskare, inventera befintlig verksamhet och utarbeta en nulägesbeskrivning. I uppdraget ingick också att utveckla en femårig strategi med ett framtidsscenario. De sex koordinatorgrupperna avrapporterade i december 2004 det inledande arbetet. Tre av forskningsprofilerna bygger vidare på tidigare utpekade profilområden. Det är Digitala samhällen, Skogen som resurs samt Turism, idrott och upplevelseteknologi. Fokus för forskningsprofilen Digitala samhällen skall, enligt hittillsvarande planering, ligga inom den tillämpade, behovsmotiverade forskningen och inom innovationsforskningen. Koordinatorerna presenterade en vision om krossdisciplinär forskning och pekade på behovet av ett tydligt ledarskap och ekonomiska styrincitament. Skogen som resurs har en stark koppling till den skogsbaserade näringen och är en etablerad verksamhet med internationell lyskraft. Det är en samlad satsning på forskning och utveckling som berör skogsråvarans nyttjande i flera led, från skogsekosystemet, över produktion av fiber- och träbaserade produkter till deras användning som bl.a. papper, konstruktionsmaterial och biobränsle. Forskningsprofilen Turism, idrott och upplevelseteknologi kommer, enligt koordinatorerna, att stärka universitetets regionala roll genom den tydliga koppling profilen har till regionens ambitioner att utveckla en stark, upplevelsebaserad turistnäring. Den turismforskning som under ca åtta år bedrivits inom ETOUR, Europeiska turismforskningsinstitutet, är en bas, vilken förstärks av begrepp som idrott och upplevelser med inslag av produktutveckling. Den nya forskningsprofilen Välfärdssamhället utmaningar inkluderar forskning om välfärdssamhällets problem och utvecklingsmöjligheter, där livskvalitet, hälsa och trygghet utgör viktiga beståndsdelar. En stor del av relevant forskning för profilen har, enligt koordinatorerna, en tvärvetenskaplig och tillämpad inriktning och fokuserar bl.a. på arbetslivets betydelse för befolkningens hälsa, förändringar i offentliga välfärdssystem och arbetslivsinriktad rehabilitering. Forskningsprofilen Lärande och bildning är kopplad till lärarutbildningen. Koordinatorerna betonade i avrapporteringen betydelsen av en bra skola med kunniga och engagerade lärare som kan bidra till kunskapsutveckling och därmed också samhällsförändring. Lärprocesserna bidrar till såväl individens som samhällets kollektiva bildning, dvs. förvärvandet av djupa och för sin samtid relevanta kunskaper och värderingar. Även forskningsprofilen Kulturarv, demokrati och företagande är en profil under uppbyggnad. Den ligger i skärningspunkten mellan ett industrisamhälle under snabb ekonomisk omstrukturering och en region där industri- och välfärdssamhället lever kvar i form av vanor, traditioner och tankesätt. Genom forskningsprofilen sammanlänkas forskning inom humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi för att studera hur kulturarv, demokrati, entreprenörskap och företagande påverkas av, och påverkar, dessa förändringsprocesser. Naturvetenskapligt vetenskapsområde och tekniskt område Inom fakulteten fördelades forskningsmedlen primärt till forskningsprofiler inom fakultetens verksamhetsområden i syfte att skapa starka forskningsmiljöer och bygga upp internationell konkurrenskraft. Den forskningsprofil som har funnits länge och volymmässigt är störst, Skogen som resurs, har efter utvärdering av dess största projekt, Fibre Science and Communication Networks, FSCN, bedömts bedriva forskning på en mycket hög internationell nivå. Ett förslag till professorsprogram delvis anpassat till forskningsprofilen Digitala samhällen, presenterades för fakulteten i november. Ytterligare anpassning av professorsprogrammet kommer att ske när utfallet av utvärderingen av forskningsprofilen är känd. Ansökan om forskarutbildningsämne i medie- och kommunikationsvetenskap har godkänts av fakulteten och forskarutbildning i egen regi startar 2005. Diskussioner pågår om akademisering av ämnet balanserat mot behovet av praktiska färdigheter. 24

Ett exempel på mång- och tvärvetenskaplig forskning är det nya forskarutbildningsämnet data- och systemvetenskap med forskarutbildningsmiljö för närliggande ämnesområden: datavetenskap, telekommunikation samt informatik. Genom samarbete inom genusforskarskolan kan två doktorander inom informatikområdet antas till forskarutbildning vid Mittuniversitetet. Humanistiskt-samhällsvetenskapligt område Mitthögskolans målsättning har under senare år varit att uppnå humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och från den första januari år 2005 är detta verklighet. Kvalitetsarbetet vad gäller forskning och forskarutbildning intensifierades under år 2004 och bedrevs på såväl fakultets- som institutionsnivå. En övergripande målsättning har över tid varit att bygga upp en i nationell mening konkurrenskraftig kompetens. Ett viktigt inslag har varit riktade satsningar på ett antal presumtiva forskarutbildningsämnen. Områdesnämnden för humanvetenskap framförde i november en rekommendation avseende tänkbara forskarutbildningsämnen till den kommande fakultetsnämnden och rekommenderade fyra ämnen. Det planerade forskarutbildningsämnet hälsovetenskap stöds av professorer i folkhälsovetenskap, omvårdnad och rehabiliteringsvetenskap, vilka är i full verksamhet. År 2004 engagerades en gästprofessor i idrottsvetenskap. Historia leds av en professor och bedöms ha tillräckliga handledarresurser. Ämnet socialt arbete finns inom en enämnesinstitution med forskar- och forskarutbildningsmiljö i samma lokaler. Forskningsverksamheten leds av en professor och kollegiet har regelbundna samlingar. Ämnet sociologi ansågs vara starkt som forskarutbildningsämne med samma argument som för ämnet socialt arbete. Åtgärder för att förstärka forskningen inom lärarutbildningens område Ett intensivt utvecklingsarbete för att skapa förutsättningar för forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet genomfördes under året. Beslut är taget om att utlysa en professorstjänst i pedagogik med inriktning mot didaktik för att förstärka den redan goda miljön. Beslut att inrätta ett forskarutbildningsämne knutet till lärarutbildningen bör kunna tas inom nästa planeringsperiod och härmed skulle många doktorander som idag läser vid andra lärosäten, men finansieras av nämnden, kunna ta sina examina vid Mittuniversitetet. Lärarutbildningsnämnden skall värna om lärarutbildningens forskningsanknytning. Forskningsanknytningen innefattar såväl frågor om lärarutbildningens anknytning till vetenskap, forskning och forskarutbildning som hur pedagogiskt yrkesverksamma lärare skall kunna delta i forskarutbildning. En grupp har arbetat med beskrivningen av forskningsprofilen Lärande och bildning. En forskningsförankrad lärarutbildning skall kännetecknas av ett samspel mellan praktikgrundad kunskap och vetenskapligt teorigrundad kunskap. Tabell 24 Redovisning av forskning och forskarutbildning Vetenskapsområde Naturvetenskap Övrig forskning Forskning Uppdrags- Forskning Uppdragsforskning forskning Verksamhetens intäkter Anslag 44 334 77 649 Avgifter 600 3 560 148 Bidrag 95 290 40 55 628 0 Finansiella intäkter 1 441 1 436 Summa intäkter 141 665 40 138 273 148 Verksamhetens kostnader Personal 73 394 36 82 917 232 Lokaler 17 368 51 29 352 105 Övriga driftkostnader 24 223 43 18 969 123 Finansiella kostnader 1 823 2 808 5 Avskrivningar 24 597 11 5 635 23 Summa kostnader 141 405 144 137 681 488 Transfereringar Erhållna 320 1 245 Lämnade 320 1 245 Kapitalförändring 260-104 592-340 25

Forskningskompetens Under de gångna fyra-fem åren har forskning och forskarutbildning utvecklats positivt vid Mitthögskolan. Medvetenheten om forskningens villkor och krav har under perioden förstärkts och kompetensen mätt i antalet professorer och forskarutbildade lärare har stigit. Tabell 25 Antal professorer och professorskompetenta (personår) Vetenskapsområde Professorer Prof.komp** 2002 2003 2004 2002 2003 2004 Matematik 2,5 2,5 2,3 Naturvetenskap 4,5 6,5 6 0,2 0,2 0,2 Naturvetenskap 7 9 8,2 0,2 0,2 0,2 Teknik 9 8,7 8,8 2 1,8 1,25 Teknik 9 8,7 8,8 2 1,8 1,25 Humaniora och religionsvetenskap 2 2 3 2 2 2 Medicin 1 2 2 Samhällsvetenskap 10,6 10,4 12,4 3,7 3,8 3,7 Övriga* 1 1 1 0,3 Humaniora/samhälls./vård 15 15,4 18,4 5,7 5,8 6,0 Summa personår 31 33,1 35,35 7,9 7,8 7,4 Antal individer 35 38 38 19 18 20 Därav antal kvinnor 4 4 3 1 2 2 Andel kvinnor % 11% 11% 8% 5% 11% 10% * Omvårdnad och idrottsvetenskap **Gruppen professorskompetenta innefattar adjungerade och biträdande professorer, gästprofessorer och forskningsledare. Tabell 26 Andelen kvinnor bland nya professorer (individer) Nya professorer Därav kvinnor Vetenskapsområde 2001 2002 2003 2004 Sa 2001 2002 2003 2004 Sa Naturvetenskap 2 3 3 8 Teknik 1 3 4 Humaniora/samhälls/vård 4 12 1 4 21 1 2 3 7 15 4 7 33 1 2 3 Andel kvinnor av nytillträdda professorer 9 % Mål för perioden 2001 2004 18 % Processen för att uppnå universitetsstatus har inneburit att verksamheten ingående granskats avseende starka och svaga sidor. Ansträngningarna att öka både antalet externa forskningsprojekt och antalet internationella publikationer fortsätter. Professorsprogrammen som initierades under senare delen av 1990-talet har successivt genomförts och nya program diskuteras i nämnderna. Inom lärarutbildningsnämndens område finns ett stort behov av att rekrytera forskare och handledare med didaktisk kompetens. Under år 2004 uppnåddes 35 personår i professorskategorin, vilket är en ökning från 2003. Mellan 1998 och 2004 tillkom 26 personår i denna kategori. Förutom professorer och professorskompetenta finns 36 medarbetare med docentkompetens, varav 6 kvinnor. De professorer som anställdes under året var alla män, vilket innebär att statsmakternas mål på 18 procent kvinnor bland nya professorer under perioden 2001-2004 inte uppnåddes. Antalet artiklar i publikationer med refereeförfarande låg totalt något högre 2004 än 2003. Det sjönk inom ämnesområdet naturvetenskap, troligen beroende på många relativt nyantagna forskarstuderande inom detta område. Antalet artiklar inom teknikvetenskap ökade något medan det ökade markant inom det humanvetenskapliga området. Det finns en tydlig skillnad i tradition mellan det naturvetenskapligt-tekniska respektive det humanvetenskapliga området vad gäller sättet att publicera. Av totalt 66 bokkapitel (internationella och nationella) som noterats i Mitthögskolans forskningsdatabas hänfördes endast nio eller 13 procent till naturvetenskap och teknik. Dessa ämnesområden svarade istället för 67 procent av artiklarna. Tabell 27 Antal publikationer 2001, 2002 och 2003 2003 Hum/sam/ Vetenskapsområde 2001 2002 2003 2004* Teknik Naturv. vård Internationella Artiklar med refereeförfarande 197 158 127 127 43 43 43 Konferensbidrag 57 140 107 106 31 16 61 Monografier 6 12 1 5 2 3 Bokkapitel 19 23 5 4 14 Nationella Artiklar med refereeförfarande 25 26 8 9 2 1 6 Konferensbidrag 11 32 30 33 6 4 24 Monografier 16 9 6 21 4 3 15 Bokkapitel 35 43 0 0 43 * Totalsumma 2004 skiljer sig från summan över vetenskapsområden på grund av att det förekommer viss sampublicering 26

Den forskningsdatabas som Mitthögskolan utvecklat används nu för andra året. Den har inneburit såväl en förenkling som en ökad tillförlitlighet i redovisningen av forskningsresultat. Forskningsdatabasen nås från den externa hemsidan och forskare kan där presentera sig och sin CV för en bredare allmänhet. Andelen disputerade i lärarkategorin var 2004 drygt 42 procent, en ökning jämfört med 2003. År 1998 var motsvarande siffra 32 procent, vilket avspeglar den snabba ökningen av forskningskompetensen vid Mitthögskolan under den gångna perioden. Forskarutbildning Huvudområde humanvetenskap År 2003 fattade områdesnämnden beslut om att 2004-2007 tilldela extra medel till ämnen som bedömdes ha möjlighet att inom en snar framtid ge forskarutbildning. Dessa var företagsekonomi, historia, hälsovetenskap, socialt arbete, sociologi och statsvetenskap. Mitthögskolan är inom humanvetenskapligt område involverad i tre forskarskolor på nationell nivå. Naturvetenskapligt vetenskapsområde Inom naturvetenskapligt vetenskapsområde ersattes forskarutbildningsämnet datavetenskap av det nya ämnet data- och systemvetenskap. Mitthögskolan deltar inom vetenskapsområdet i två forskarskolor liksom i nationella forskarnätverk. Lärarutbildningen År 2003 inrättades två doktorandtjänster med doktoranderna inskrivna vid den Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Inom det språkvetenskapliga ämnesområdet finns en doktorandtjänst i svenska språket med didaktisk inriktning. Redovisning av forskarstuderande vid Mitthögskolan Mitthögskolan finansierade 2004 totalt 211 forskarstuderande antingen via anslag eller med externa medel. Utöver Mitthögskolans 80 forskarstuderande inom eget vetenskapsområde finns 131 forskarstuderande antagna vid lärosäten runt om i Sverige och i andra länder. Tabell 28 Forskarstuderande finansierade av Mitthögskolan Form- och omfattning av studiefinansiering På annat Under- Doktorand- sätt av Ämnesgrupper 2001 2002 2003 2004 visning % anställning högskolan Stipendium Övrigt Summa Matematik 9 9 15 % 7 2 9 Naturvetenskap 43 42 7 % 38 1 1 2 42 Naturvetenskap 71 87 52 51 8% Teknik 67 74 12 % 57 12 1 4 74 Teknik 13 16 67 74 12% Humaniora och religionsvetenskap 14 13 24% 10 3 13 Rättsvetenskap/ juridik 1 1 0% 1 1 Medicin 3 5 59% 3 2 5 Samhällvetenskap 62 59 17% 36 22 1 59 Övriga* 11 8 36% 6 2 8 Humaniora/ samhälls./vård 69 81 91 86 22% Summa 153 184 210 211 15% 157 45 2 7 211 Därav kvinnor 64 82 92 90 Antagna vid Mitthögskolan 18 51 68 80 * omvårdnad ** För åren 2001-2002 ingår vissa tekniska ämnen i naturvetenskap *** Ingen forskarstuderande har utbildningsbidrag De forskarstuderande finansieras på olika sätt. Merparten, 157, har doktorandanställning och ytterligare 45 har annan anställning vid högskolan. De övriga utgörs bl.a. av företags- och industridoktorander. Mitthögskolan har inga utbildningsbidrag för forskarstuderande. 27

Tabell 29 Nyckeltal för forskarutbildningen Påbörjat Avser Påbörjat Avser Påbörjat Avser Därav antagits till forskar- avlägga forskar- avlägga forskar- avlägga forskarutbildning vid utbildning licentiat- utbildning licentiat- utbildning licentiat- Mitthögskolan Ämnesgrupper 2002 examen 2003 examen 2004 examen 2002 2003 2004 Matematik 4(2) 2 4 2 Naturvetenskap 12(7) 4(3) 9(2) 5(1) 6(2) 3(2) 12 9(2) 6 Naturvetenskap 16 4 11 5 6 3 16 11 6 Teknik 27(7) 7 9(3) 3(1) 10(3) 3(2) 14(2) 6(2) 10 Teknik 27 7 9 3 10 3 14 6 10 Humaniora och religionsvetenskap 4(2) 3(1) Samhällvetenskap 12(7) 11(8) Övriga* 1(1) 3(3) Humaniora samhälls./vård 17 17 Summa 60 11 37 8 16 6 30 17 16 * Omvårdnad och rehabiliteringsvetenskap **Inom parentes, antal kvinnor År 2004 påbörjade 16 personer, varav fem kvinnor doktorandutbildning, samtliga inom Mitthögskolans vetenskapsområde. Av dem som påbörjade utbildningen avsåg sex att avlägga licentiatexamen. Under året antogs inga forskarstuderande inom humanvetenskapligt område vid andra lärosäten för Mitthögskolans räkning. Presumtiva doktorander avvaktade istället tillkomsten av Mittuniversitetet. Under året avlade 18 forskarstuderande doktorsexamen och 20 licentiatexamen. Ett av delmålen för forskningsprojektet Upplevelseteknologi och Sport Science, PUSS, är analys av samverkan mellan mekaniska och biomekaniska strukturer med inriktning på vintersport. Mitthögskolan utfärdade under 2004 en doktorsexamen i kemi samt åtta licentiatexamina varav en i kemi, tre i datavetenskap, två i kemiteknik och två i matematik. Examensfrekvens Mellan år 2001 och 2004 ökade Mitthögskolan antalet forskarstuderande från 153 till 211, varav 80 antagna vid Mitthögskolan. År 2004 hade 87 procent av de forskarstuderande en aktivitetsgrad över tio procent och tre fjärdedelar arbetade med sina forskarstudier mer än halva tiden. För de som var inskrivna vid Mitthögskolan var aktivitetsgraden högre än genomsnittet. Nästan en fjärdedel av de 211 forskarstuderandena hade 2004 forskat i mer än fem år. I årsredovisningen 2003 noterades en låg examensfrekvens och de båda huvudområdena analyserade under 2004 orsakerna. De flesta av de forskarstuderande som finansieras inom naturvetenskapligt vetenskapsområde och är nära examen är inskrivna vid annat lärosäte. Fakultetsnämnden skall under 2005 göra en detaljerad analys av denna kategori och initiera en diskussion med forskarstuderande, deras handledare och forskarutbildningsrådet. Nämnden har i budget 2005 avsatt resurser för att möjliggöra disputationer. Områdesnämnden för humanvetenskap har identifierat de forskarstuderande som enligt plan skulle ha disputerat under 2004. Bland dessa finns några som bör uppmanas att avbryta studierna och andra som kommer att disputera några år försenade i förhållande till den planerade studietiden. Den nya fakultetsnämnden avser att kontinuerligt följa forskarutbildningen och vidta mått och steg för att också förmå eftersläntrare att disputera. Samarbete i forskarutbildningen De Mitthögskoleanknutna forskarstuderande som är antagna vid andra lärosäten har en huvudhandledare vid det lärosäte där de är antagna samt en lokal handledare 28

Tabell 30 Examina inom forskarutbildningen Totalt Därav kvinnor Examina 2001 2002 2003 2004 2001 2002 2003 2004 Avlagda doktorsex 12 18 9 18 6 8 5 7 Avlagda licentiatex 7 6 1 20 2 5 Totalt antal avlagda examina 19 24 10 38 8 8 5 12 Därav doktorsexamina vid Mitthögskolan* 1 1 Därav licex vid Mitthögskolan 8 1 * Ingen forskarstuderande antagen vid Mitthögskolan har avlagt en doktorsexamen som föregåtts av en licentiatsexamen. vid Mitthögskolan. Detta är således ett samarbete med andra lärosäten som har stor omfattning och lång tradition. Inom forskarutbildningen samarbetar Mitthögskolan med bl.a. följande universitet och högskolor: I Sverige: Blekinge Tekniska Högskola, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Karolinska institutet, KTH, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Lunds tekniska högskola, Mälardalens högskola, Växjö universitet, SLU, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Mitthögskolan har, inom forskarutbildningen, även samarbete med bl.a. följande universitet och högskolor utanför Sverige: Helsingfors tekniska universitet, Högskolan i Sör-Tröndelag, Högskolan i Nor- Tröndelag, Norges tekniskt-naturvitenskaplige universitet, International Institute of Advanced Systems Analysis, Schweiz tekniska högskola, Svenska handelshögskolan i Helsingfors, University of Greenwich och Åbo Akademi. Nationella forskarskolor Mitthögskolan är involverad i sex forskarskolor varav fyra av de nationella forskarskolor som regeringen inrättade år 2000. * Genusforskarskolan är en tvärvetenskaplig forskarskola med Umeå universitet som värd. Partnerhögskolor är Högskolan i Kalmar, Mitthögskolan och Högskolan i Gävle. Tre doktorander har genom samfinansiering placerats vid Mitthögskolan och ytterligare en doktorand är geografiskt knuten till högskolan. Doktoranderna har lokala biträdande handledare vid Mitthögskolan vilka ingår i handledarkollegium vid Genusforskarskolan i Umeå. Hösten 2004 utlystes ytterligare två doktorandtjänster med placering vid Mittuniversitetet från och med januari 2005. Mitthögskolan har en styrelseledamot i Genusforskarskolans styrelse, och i styrelsearbetet ingår bl.a. granskning av doktorandansökningar samt planering av forskarskolans verksamhet som kurser, internat m.m. År 2004 genomfördes en mycket välbesökt forskardag kallad Genusmaraton vid Mitthögskolan där ett 20-tal genusforskare vid Mitthögskolan, inklusive genusdoktoranderna, presenterade sin forskning. Dagen videosändes över Mitthögskolans samtliga orter samt till Högskolan i Kalmar. Samarbetet med Genusforskarskolan har bidragit till att stärka genusvetenskapens ställning vid Mitthögskolan. * Matematik och beräkningsvetenskap, FMB, omfattar forskarutbildningsämnena matematik, tillämpad matematik, numerisk analys, datoriserad bildanalys, matematisk logik och matematisk statistik. Uppsala universitet är värduniversitet och förutom Mitthögskolan är även Karlstads universitet och Mälardalens högskola knutna till forskarskolan. FMB:s huvudmål är att underlätta forskarstudier vid de tre mindre lärosätena genom att erbjuda kurser som ger en gemensam överblick över alla dessa områden. Den nära kontakten mellan olika ämnen på partnerhögskolorna och den starka matematikinstitutionen i Uppsala kompletterar varandra. FMB svarar för den huvudsakliga finansieringen. År 2004 fanns fem doktorander från Mitthögskolan antagna till FMB samt ytterligare en doktorand som följer FMB:s kursprogram. Hälften av dessa sex doktorander är kvinnor. Vid antagning eftersträvas jämvikt geografiskt och ämnesmässigt. Doktoranderna från de olika lärosätena samlas vid kursträffar medan forskningen genomförs på respektive institution. Forskarskolan fäster stor vikt vid att främja rekrytering av kvinnor och andra underrepresenterade grupper liksom att underlätta för småbarnsföräldrar att bedriva forskarstudier. * Forskarskolan i telekommunikation har KTH som värd och partnerhögskolor är Mitthögskolan, Högskolan i Gävle och Blekinge Tekniska Högskola. Forskarskolan fokuserar mobil och trådlös kommunikation. Under 2004 deltog tre doktorander vid Mitthögskolan i forskarskolan. En av dessa samt en gästprofessor ingår i forskarskolans styrgrupp. 29

Forskarskolan skapar förutsättningar för en kvalitativ forskarutbildning inom ämnet telekommunikation. Den ger de forskarstuderande möjligheter att ta doktorandkurser av hög kvalitet inom ämnesområdet, både kurser som anses vara baskurser och kurser av mer aktuell natur. Dessa ges av nationellt och internationellt erkända forskare. Forskarskolan skapar också ett nätverk för de forskarstuderande, där de lär känna varandra och varandras forskning. De samlas inte bara vid kurser under året utan även årligen vid en sommarskola som behandlar mer generella ämnen. De kan erhålla resestipendier till doktorandkurser och konferenser men även för att besöka utländska forskargrupper. * Nationella forskarskolan i vård och omsorg har Karolinska institutet, KI, som värd. Även under 2004 var det svårt att få en doktorand kopplad till forskningsmiljön på Mitthögskolan. Mitthögskolan genomförde även under 2004 en kurs i kvalitativ metod. Från 2005 ingår två professorer från Mittuniversitetet i forskarskolans styrgrupp. Övriga forskarskolor och forskarnätverk Mitthögskolan deltog under året i forskarskolan i Entreprenörskap och innovation. Sju nya forskarkurser anordnades. Forskarskolan ingår i Mitthögskolans forskningsprofil Kulturarv, demokrati och företagande där två av delprofilerna rör entrenörskap, affärsutveckling och regional utveckling. De deltagande ämnena är sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi samt nationalekonomi. Tretton lärosäten ingår i forskarskolan. Mitthögskolan har två doktorander inskrivna vid den Nationella forskarskolan för naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Sedan våren 2004 ingår också en representant från Mitthögskolan i forskarskolans styrelse och handledarkollegium. Inom ramen för forskarskolan drivs ett gemensamt projekt, ROSE, med två doktorander, varav en är från Mitthögskolan. Fibernätverket (www.fibrenet.nu) är en gemensam satsning vid de fyra nordligaste universiteten för utveckling av ny teknik att vidareförädla vedfibrer till nya produkter. Nätverket är skapat av forskare vid Luleå tekniska universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mitthögskolan och Umeå universitet som arbetar i ett gemensamt forskningsprogram kallat Högpresterande produkter från trä och träfibrer för ökad industriell användning av skogsråvara. Nätverket omfattar nio projekt med totalt åtta doktorander involverade. FPIRC, Forestry Products Industry Research College (www.fpirc.kth.se) ger kurser inom området massa och papper för forskarstuderande vid svenska universitet och högskolor. Det har sin hemvist på KTH. Mitthögskolan har en forskare i dess styrelse. Mitthögskolans doktorander inom det skogsindustriella området tar del av kursutbud och sommaruniversitet vid FPIRC. Handledarutbildning Mitthögskolan genomförde 2004 en grundläggande utbildning i forskarhandledning i partiellt samarbete med Malmö högskola. Utbildningen omfattade undervisning och hemarbete i två arbetsveckor och motsvarar den utbildning som ges vid universitet. Totalt deltog 22 medarbetare i kursen varav en tredjedel från huvudområde naturvetenskap, teknik och medier och två tredjedelar från huvudområde humanvetenskap. Utgångskravet är disputerade lärare och i kursen deltog såväl docenter och blivande docenter som lektorer. Forskarhandledarutbildningen gavs som videoseminarier över tre campus och delvis med Malmö som fjärde part. Mitthögskolan har tidigare genomfört handledarkurser som tvådagarsinternat. Efter den nu genomförda, kompletta utbildningen kommer fakulteterna att få förslag om en vidareutvecklad kurs som hämtar sina förebilder bl.a. från Lunds och Umeå universitet. Externfinansierad forskning och EU-projekt Externfinansierade projekt En betydande del av Mitthögskolans forskning, 54 procent, är externfinansierad. De viktigaste finansieringskällorna är EU, forskningsstiftelser, svenska myndigheter samt svenska företag och organisationer vilka tillsammans svarar för nära 90 procent av den externa finansieringen. Under året minskade bidragen från EU med nästan 30 procent och bidragen från forskningsstiftelserna fördubblades. Externfinansiering är en nödvändighet för att bygga upp och bedriva forskning, men den är förbunden såväl med glädjeämnen som med problem. Problemen hör främst samman med de förhållandevis korta perioder för vilka medel beviljas. Ett annat problem är osäkerheten i strukturfondernas framtida utveckling. Institutionerna har i olika grad externfinansierad forskning. Den största andelen finns inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier. Några exempel: Institutionen för informationsteknologi och medier beviljades under året en profil Sensible things that communicate från KK-stiftelsen. Det innebär att institutionen fortsättningsvis inte kan räkna med ytterligare finansiering. Då medlen inom Mål 1 tar slut och konkurrensen inom sjätte ramprogrammet ökar begränsar detta möjligheterna att i framtiden öka forskningsvolymen inom området. Vid institutionen för socialt arbete sökte fyra forskargrupper under året externa medel från statliga forskningsråd. Två av projekten tilldelades medel under tre år från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Vid institutionen för utbildningsvetenskap finns sedan hösten 2002 Sveriges nationella centrum för OECD-projektet Programme for International Student Assessment, PISA. 30

Samverkansavdelningen driver 2004 och 2005 Mål 1- projektet Regionalt kontor för utvidgat deltagande i EU:s specifika program som skall ge stöd till högskolans forskare att söka forskningsmedel från EU:s ramprogram. Forskare och projektledare som fått Mål 1 behöver t.ex. råd och handledning för att framgångsrikt överföra projekten till internationella projekt. Mitthögskolan har i ansökningar emellanåt uttalat att projekten efter projekttiden skall vara självgående och självbärande, ett löfte som dock kan vara svårt att uppnå fullt ut i en del fall. Vanligtvis är projekttiden alltför kort för att det skall vara möjligt att bygga upp en bestående verksamhet. Målet under perioden är att minst sju ansökningar avseende forskningsprojekt inlämnas till Kommissionen, att stöd och råd lämnas till 25 företag, att informationsspridning sker genom ett 50-tal träffar och några seminarier, samt att ett 70-tal partnerskapansökningar genomförs. Projektet uppnådde under perioden mars till november 2004 följande: EU-finansierade forskningsprojekt År 2004 hade Mitthögskolan 104 mkr i beviljade projektmedel från EU:s strukturfonder inom ramen för Mål 1. Under året beviljades ytterligare åtta projekt fortsatt eller ny finansiering. Beviljade medel skall upparbetas 2004-2007. De uppgick till 83,3 mkr, varav knappt hälften till forskningsprofilen Skogen som resurs. De kommande två åren minskar de resurser som beviljats i strukturfondsprojekt för att därefter upphöra. Det ställer mycket stora krav på forskare och forskargrupper att finna alternativa finansieringskällor. Under året pågick två Interreg-projekt med Mitthögskolan som huvudman. Det ena avslutades 2004 och avsåg distansutbildning inom entreprenörskap och miljöledning. Det andra avslutas 2005 med målet att utveckla en arena för nyskapande i näringslivet. Mitthögskolan var 2004 aktiv i fyra projekt inom EU:s ramprogram. Ett femte godkändes under året för start 2005. Tabell 31 Indikatorer för Regionalt kontor Indikatorer Mål Resultat Inlämnade ansökan 7 6 Godkända projekt - 4 Ansökningar som fick stöd 25 17 Tabell 32 Beviljade strukturfondsprojekt 2000 2007 Beviljade projektkostnader, tkr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt Egen personal inkl lönebikostnader 4 208 27 818 64 522 61 282 48 557 29 949 15 812 4 424 256 572 Externa tjänster 446 2 151 6 461 6 199 5 497 2 057 1 479 191 24 481 Lokalkostnader 344 2 715 4 928 4 635 3 849 2 988 1 596 504 21 559 Investeringar 8 483 14 458 59 140 12 212 8 850 3 130 480 100 106 853 Övriga kostnader 2 838 16 298 36 342 31 810 25 940 16 279 8 016 2 100 139 623 Offentligt direktfinansierade kostnader 0 750 860 1 040 505 273 3 428 Eget arbete/ideell insats 970 13 541 17 597 13 825 10 398 10 149 4 186 270 70 936 Summa projektkostnader 17 289 76 981 189 740 130 823 104 131 65 057 31 842 7 589 623 452 Finansiering, EG strukturfond 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt 5 288 31 829 85 331 55 490 43 169 18 325 7 642 2 245 249 319 Finansiering, nationell offentlig (typ av finansiering) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt MITTHÖGSKOLAN 735 6 132 32 292 23 972 20 253 18 593 10 698 2 258 114 933 Tabell 33 Projekt inom EU ramprogram Projektnamn Koordinator Beviljade medel Intäkt 2004 tkr BIOMITRE Sheffield Hallam 0,6 M 305 Biomass-based Climate Change University Mitigation Troug Reneweble Energy AEP Mitthögskolan 1,28 M 0 Acustic Emission applied to mechanically loaded paper 3-D RID University of Glasgow 2,96 M 1 439 3D radiation Imaging Detectors Desygn- IT Trinity College 3,8 M 270 Dublin ECEMSIM Mitthögskolan 1,0 M Start 2005 3D radiation Imaging Detectors Dublin 31

Exempel på forskningsprojekt Mitthögskolan bedriver forskning såväl i stora tvärvetenskapliga projekt som i mindre projekt inom ämnen. I det följande ges exempel på forskningsprojekt inom ramen för de olika forskningsprofilerna. Syftet är att spegla något av bredden och mångvetenskapligheten i Mitthögskolans forskningsprofiler. Projektredovisningarna ger också exempel på Mitthögskolans internationella kontakter inom olika forskningsområden. Digitala samhällen Samhällets informationssystem utvecklas i bred samverkan Sverige står i en brytningstid när det gäller den offentliga förvaltningens del av samhällets resurser, vilket kräver att modeller för kunskap, delaktighet, transparens, beslutsstöd samt självbetjäningsprocesser analyseras och utvecklas. Forskningsprojektet Samhällets Informationssystem, SI, har byggts upp i samverkan med myndigheter och företag och med ambitionen att bygga en nationell och internationell samverkan med annan forskning inom området. SI har en mångvetenskaplig bas inom såväl beteende- och samhällsvetenskapliga som tekniska områden och ett 20-tal personer inom Mitthögskolan är verksamma i projektet. Under året etablerade SI en testbädd för bredbandskommunikation i samverkan med projektet Fibre Optic Valley och byggde en samverkan med nätverket Bank, Försäkring och Pension. Genom dessa stora nätverk kan forskningsresultat praktiskt tillämpas, valideras och verifieras. De inrymmer också praktisk utveckling och pilotverksamhet för nya lösningar. Under året genomfördes också en nationell konferens om utveckling av 24-timmarsmyndigheten. Digital Printing Center tar ett helhetsgrepp på tryckprocessen Den pågående satsningen inom digital tryckteknik vid Mitthögskolan, Campus Örnsköldsvik, initierades år 1999 och har som målsättning att bli ett ledande internationellt centrum. Detta har påbörjats genom start av forskningsprojekt och uppbyggandet av forskningsnätverk med inriktning mot elektrofotografiska trycktekniker, samt i ökande utsträckning mot inkjet-tekniker. Projektet drivs i samarbete med Karlstads universitet, Linköpings universitet, KTH, STFI-Packforsk, M-real, MoRe Research AB, Daus Tryckeri och Media, SCA, Agfa, Stora Enso, Horizon, Ågrens Tryckeri, med flera. Det finansieras av EU Mål 1, KK-stiftelsen, Kempestiftelserna, M-real, MoRe Research, Iggesund samt Korsnäs och har fyra seniora forskare, varav två från Mitthögskolan, och fem doktorander. Under 2004 påbörjades ett projekt för att bygga upp en ny forskningsutrustning för höghastighetsinkjet. Riggen blir den första öppna forskningsutrustningen i sitt slag i Europa. Företag och institutioner från hela Europa deltar aktivt i projektet. Kulturarv, demokrati och företagande Relationsbyggande för lokal ekonomisk utveckling stärker samverkan i regionen Projektet Relationsbyggande för ekonomisk utveckling är ett samarbetsprojekt mellan Mitthögskolan, Arbetslivsinstitutet samt Institutet för tillväxtpolitiska studier som inleddes år 2001 och avslutades under innevarande år. Hälften av de tio seniora forskarna och de tolv doktoranderna i projektet representerade Mitthögskolan. En första antologi behandlade samspelet mellan företag och offentliga organisationer. Under 2004 publicerades ytterligare en antologi, som sammanfattar tio forskningsprojekt inom området. Fokus ligger på hur små organisationer inom marknad, stat och offentlig sektor drivs, leds och utvecklas. Projektet har resulterat i en licentiatavhandling och ett färdigt manuskript för doktorsavhandling. Externa utvärderingar har lyft fram projektets stora betydelse för att integrera forskningen på Campus Östersund och hur gemensamma forskningsprofiler kunnat utmejslas av vitalt intresse för hela Mittregionen. Den nya tidens revisor ett projekt som utgår från den praktiska verkligheten Forskare har funnit att det finns intressanta och djupgående skillnader mellan revision som ett tekniskt ideal och som praktik. Det är just denna praktik som har varit utgångspunkten för forskningsprojektet Den nya tidens revisor, som har finansierats med medel från EU:s strukturfonder och som pågått sedan 2001 till och med 2004. En inte oväsentlig del av forskningen inom området har kunnat förverkligas genom en välvillig inställning från regionens revisionsbyråer och företag. Vid Mitthögskolan har två professorer, en ekonomie doktor och tre forskarstuderande samt ytterligare några medarbetare varit delaktiga i projektet som har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Våren 2004 inbjöds forskargruppen till ett seminarium arrangerat av the London School of Economics och the University of Manchester. Av sex presenterade forskningsrapporter inom området svarade Mitthögskoleprojektet för två. Under året har ett antal artiklar och bokkapitel publicerats av deltagarna i programmet. Projektet har under 2004 dessutom resulterat i en licentiatavhandling samt ytterligare två manus till licentiatavhandlingar. En bok som bl.a. sammanfattar den forskning som Mitthögskolan bedrivit inom området kommer att ges ut. Parallellt med arbetet med utgivningen av boken pågår en stor enkätundersökning till små och medelstora företagare för att utröna hur de ser på nyttan av revision. 32

Lärande och bildning PISA utvärderar skolan Syftet med Programme for International Student Assessment, PISA, är att undersöka i vilken grad respektive utbildningssystem bidrar till att 15-åringar är rustade att möta framtiden. Projektet startade 1998 och beräknas bli avslutat 2007. Sedan 2002 finns projektets nationella centrum vid Mitthögskolan där två personer under 2004 hade sin huvudsakliga sysselsättning inom projektet. Därutöver var ytterligare fyra personer vid Mitthögskolan involverade i projektet i olika omfattning. Arbetet inom PISA äger rum i cykler. Tre ämnen ingår: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Under 2004 rapporterades resultaten från en datainsamling för samtliga ämnen 2003. Analysen visar att Sverige har ett signifikant bättre resultat än OECD-genomsnittet i samtliga undersökta ämnen. Stora könsskillnader finns i läsning, medan de i övriga ämnen är små eller obefintliga. Under 2004 påbörjades också förberedelsearbetet inför datainsamlingen 2006, då naturvetenskap är huvudämne. PISA-gruppen vid Mitthögskolan har tagit initiativet till ett nordiskt samarbete kring resultaten från undersökningen. Flexibelt lärande och pedagogiskt ledarskap med fokus på förbättrat lärande Dagens tillgång till information och mellanmänsklig dialogteknik har förbättrat lärandet oberoende av tid och rum. Idag är nätbaserad utbildning en alltmer vanlig företeelse inom hela den akademiska världen. Forsknings- och kompetensutvecklingsprogrammet Flexibelt lärande och pedagogiskt ledarskap, som startade år 2000, syftar till att belysa vilka effekter ett flexibelt lärande kan få för elever och lärare samt vilka konsekvenser detta får för den framtida lärarutbildningen och det pedagogiska arbetet i skolorna. Under 2004 pågick tre delstudier med varsin doktorand och papers presenterades vid såväl nationella som internationella forskningskonferenser. Preliminära resultat visar bland annat att stereotypa föreställningar om ledarskap och kön kan påverka hur skolledarskapet tas emot i en lärargrupp. Skogen som resurs Mekanisk fiberteknologi möjliggör utveckling av effektivare processutrustningar Forskningsprogrammet inom området Mekanisk fiberteknologi är fokuserat på att ta fram sådan fundamental kunskap, som kan leda fram till elenergieffektivare tillverkning av mekaniska, TMP, och kemimekaniska, CTMP, pappersmassor i processer med höga utbyten (högre än 90 procent) för effektivt nyttjande av vår svenska vedråvara. Massatyperna används huvudsakligen i tryckpapper och kartongprodukter med höga krav på kvalitetsegenskaper såsom ytjämnhet, ljushet och ljushetsstabilitet respektive böjstyvhet och bulk. Under året har ett tiotal seniora forskare och tio forskarstuderande varit engagerade i programmet. Det finansieras med anslag från KK-stiftelsen, EU Mål 1, Energimyndigheten, Skogsindustrins Forskningsstiftelse, Bo Rydins Stiftelse, SCA, Metso m.fl. Vid försök i fabriksskala har projektet kunnat visa att elenergiinsatsen vid raffinering av de grövsta och mest svårbearbetade fibrerna vid TMP-tillverkning kan reduceras med 15-20 procent med utnyttjande av högtemperaturteknik, samtidigt som papperets ytjämnhet förbättras, liksom det även visat sig möjligt att tillverka högkvalitativ CTMP med björk som råvara vid betydligt lägre elenergiinsatser än med konventionell teknik. Möjligheten att utnyttja höga temperaturer vid blekning av TMP och CTMP till höga ljusheter har också studerats. Resultaten visar att man vid blekning i trycksatt miljö kan reducera blektiderna till bråkdelar av dagens konventionella teknik, samtidigt som kemikalieåtgången minskar. Den nya tekniken möjliggör utveckling av effektiva och kompakta processutrustningar. Papperselektronik för allt mellan eld och vatten Vid det skogsindustriella forskningsprogrammet Fibre Science and Communication Network, FSCN, och dess grupp för medieteknik ligger fokus på forskning av betydelse för såväl pappersindustrin som akademin. Gruppen har en mångvetenskaplig sammansättning. Här finns företagsekonomer, elektronikforskare och medie- och kommunikationsvetare som tillsammans betonar de tryckta medierna och deras marknader. Ett av gruppens koncept, som kallas Action Activated Tags, AAT, är baserat på tillverkning av sensorer med grafisk tryckteknik och med papper som bärare av elektronik. AAT har under året vunnit priser i såväl Venture Cup som Innovation Cup. Den billiga tryckta sensorn kommunicerar trådlöst med sina mottagare/läsare och larmar när fukt uppstår. En AAT-fuktsensor kan slumra under lång tid för att sedan vakna i sammanhang där fukt utgör katalysator för en önskad funktion. Det innebär att en AAT-sensor kan användas för detektering av helt andra företeelser än fukt, exempelvis skogsbrand. Fukt har då bara har den indirekta uppgiften att starta den tryckta sensorns lilla radiosändare, som i sin tur kommunicerar med omvärlden via en mottagare/läsare. Turism, idrott och upplevelseteknologi Projektet Upplevelseteknologi och Sport Science område med utvecklingspotential Projektet Upplevelseteknologi och Sport Science, PUSS, är ett EU-finansierat Mål 1 projekt som startade 2003. Målet är att utveckla och etablera internationellt erkänd forskning och utbildning inom området upplevelseteknologi och att inom en femårsperiod, och i samverkan med andra aktörer, bli Sveriges centrum för Sport 33

Science med tyngdpunkt på vintersport. Projektet innehåller fem delprojekt: Analys av samverkan mellan mekaniska och biomekaniska strukturer med inriktning mot vintersport. Analys och förebyggande åtgärder för att minimera olycksrisker vid vinteridrott. Nya tekniker för handikappade idrottsutövare inom vinteridrott. Effektivitetshöjande åtgärder för elitidrott med tonvikt på vinteridrott. Utformning och utvärdering av experimentell metodik för modellering och styrning av produkt- och processfaktorer. Kommersiell turism och lokal samhällsutveckling sex fjälldestinationer granskade I en forskningsrapport från ETOUR, turismforskningsinstitutet vid Mitthögskolan, som utkom under 2004, konstateras att börsnoterade SkiStar, med sitt massturistiska koncept, inte bara är ett nytt kommersiellt framgångsrikt inslag i svensk fjällturism. Företaget har också blivit en symbol för att turismen har blivit en riktig näring bland etablerade ekonomiska och politiska samhällsaktörer. Rapporten beskriver och analyserar på ett genomgripande sätt utvecklingen efter 1970 på sex kända svenska fjälldestinationer. De strikt affärsmässiga bolagens kommersiella kvaliteter är enligt rapporten en nödvändig men dock inte tillräcklig förutsättning för att turismens samhällsbärande roll på små orter också fortsättningsvis ska kunna upprätthållas. För detta krävs även en balanserande kraft till destinationens dominerande bolagsaktörer, som kan driva lokalsamhällets intressen och de intressen som är gemensamma för destinationens små åretruntföretag. Välfärdsamhällets utmaningar Personlig utveckling för förebyggande av ohälsa utvärdering av ett primärpreventivt interventionsprogram för livsstilsförändring Detta forskningsprojekt, som utgår från erfarenheterna från ett tidigare rehabiliteringsprogram vid Föllingekliniken i Jämtland, har utvecklat ett nytt kortare, förebyggande program. Det riktar sig till personer som är aktiva i arbetslivet och har en markerad riskprofil för utveckling av kranskärlsjukdom eller annan stress- och livsstilrelaterad sjukdom. Programmet har designats med tanke på att personer som ej är sjukskrivna ska kunna delta trots att de arbetar heltid. Resultaten hittills tyder på att deltagarna i allt väsentligt uppnått lika bra resultat som deltagarna i det längre rehabiliteringsprogrammet och signifikant bättre resultat än de obehandlade referenspersonerna. Studien presenterades vid en konferens i Tyskland sommaren 2004. Arbetsåtergång eller pensionsförmån stor variation mellan försäkringskassor Mitthögskolans forskargrupp inom Centrum för socialförsäkringsforskning, CSF, har i samarbete med Karolinska Institutet, avdelningen för rehabiliteringsmedicin, studerat Arbetsåtergång eller pensionsförmån resultat av givna rehabiliteringsåtgärder vid sex försäkringskassekontor samt en tvåårsuppföljning. Resultatet från en av studierna som publicerades 2004 bygger på en studie av alla rehabiliteringsärenden som gavs inom sex olika försäkringskassekontor under åren 1998 1999. Studien visade på stora skillnader inom flera variabler. Antalet sjukskrivna som fick rehabilitering skiftade mellan olika kontor från 1,2 procent till 8,7 procent. Antalet friskskrivna efter rehabilitering skiftade mellan 24 procent och 58 procent. Även när det gäller sjukfallens längd och typ av rehabiliteringsåtgärder som arbetsträning och utredning uppvisades skillnader. De vanligaste diagnosgrupperna i studien var muskuluskeletala besvär följt av psykiska besvär. WOLF-projektet studerar arbetsorganisationens betydelse för hälsan Forskningsprojektet WOLF, Work Lipids Fibrinogen, startade 1993. Syftet med projektet, som huvudsakligen finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle, var ursprungligen att studera den psykosociala arbetsmiljöns inflytande på riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Under senare år har syftet utvidgats till att studera arbetsorganisatoriska förhållandens och psykologiska arbetsfaktorers betydelse för de anställdas hälsa och välbefinnande och att ge bättre underlag för förebyggande arbete och åtgärder som kan minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. WOLF är en kohortstudie av ca 10 000 yrkesverksamma personer, i vilken medverkan sker från flera institutioner och företagshälsovårdsenheter. Vid Mitthögskolan används data insamlade i WOLF för att studera en ny stressteoretisk modell som försöker förklara hur stress uppkommer hos anställda i arbetslivet. Forskningen inom WOLF har hittills resulterat i elva artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter, varav två under 2004. 34

Gemensamt för grundutbildning och forskning Studentmiljö och studentinflytande Studentmiljö Miljön på Mitthögskolan förändras och utvecklas. Den fysiska studiemiljön är idag god på de fyra campusområdena. Lokalkostnadsprogrammets genomförande kommer naturligtvis att innebära förändringar men inte nödvändigtvis försämringar. Under året minskade t.ex. antalet studentdatorer, dels som en följd av att antalet studenter på vissa utbildningar minskat, dels som en konsekvens av att studenter i ökande grad har egna datorer och arbetar hemma. Bredband i hemmen via kommersiella aktörer hör i dag till vanligheten varför Mitthögskolans ursprungliga argument för att koppla in studentbostäderna på Mitthögskolans nät idag saknar relevans. Belastningen och anmälningar om brott ökade under året och ett arbete inleddes därför för att koppla bort studentbostäderna från detta nät. Arbetet sker i nära samarbete med studentkårer och fastighetsägare. Bortkoppling görs inte utan att studenten erbjuds ett acceptabelt alternativ. Introduktionen av nya studenter är en viktig aktivitet som haft skilda traditioner och lösts på olika sätt på Mitthögskolans fyra campus. Under året fördes diskussioner mellan studentkårerna, som i vissa fall upplevde en tröghet i samarbetet, och Mitthögskolans ledning och institutioner. Överenskommelser träffades avseende ansvarsfördelningen för denna aktivitet mellan studentkårerna och institutionerna. Det finns studenthälsovård på alla campus och även här finns olika traditioner mellan orterna. På ett campus är sjuksköterska och kurator anställd av kåren, på de andra hyrs tjänsterna in. På samtliga campus finns tillgång till en studentpräst som finansieras av Härnösands stift. Högskolestyrelsen beslutade att resurserna till Studenthälsan skall fördubblas under en treårsperiod och mot denna bakgrund gjordes en genomlysning av verksamheten. Studenterna upplever bemanningen bristfällig, vilket leder till att preventivt arbete i viktiga frågor som alkohol, narkotika, stress och likabehandling inte uppfattas få det utrymme som krävs. Studentkårerna har också önskemål om ett större engagemang från Studenthälsans personal i planering och genomförande av aktiviteter under introduktionsdagarna. Under 2005 kommer Studenthälsan att utvecklas vidare. Studentinflytande i Mitthögskolan I högskolans ledning och hos studentkårerna ses studentinflytande som självklart och berikande för organisationen. På institutionsnivå är engagemanget såväl från lärare som från studenter varierande. En genomgång av studentrepresentationen under 2004 visar att drygt trettio studenter (individer) varav knappt hälften kvinnor ingick i högskolestyrelse, prefektråd och nämnder med underorgan. På institutionerna engagerades fler studenter men skillnaderna var stora mellan olika institutioner. Institutionerna inom humanvetenskapligt område engagerade studenter och forskarstuderande i såväl institutionsråd som ämneskollegier. De naturvetenskapligttekniska institutionerna rapporterade endast forskarstuderande som deltagare i dessa organ. Vid institutionen för vård och hälsovetenskap hade prefekten, som ett exempel, tillsammans med programansvariga regelbundna träffar med studenternas linjeförening Emboli. Studenterna hade tre representanter i institutionsrådet, en från varje campus. Studenter deltog dock endast sporadiskt i ämneskollegiet omvårdnad. Kursvärderingar Studentkårerna lyfte åter problemet med kursvärderingarna. Problemet har två sidor lärare genomför kursvärderingar på olika sätt och i vissa fall inte alls men många studenter fyllde heller inte i de kursvärderingar som genomförs. Högskoleverket ställde inför sitt tillsynsbesök i november en fråga avseende detta. Av Mitthögskolans svar framgår bl.a. att rektor fastställde riktlinjer för kursvärderingar 2001. Fakultetsnämnd eller motsvarande skall följa hur arbetet med kursvärderingar sker inom sitt verksamhetsområde. Det operativa ansvaret ligger hos grundutbildningsråd och lärarutbildningsnämnd. Varje institution har egna rutiner och vissa institutioner har gemensamma utvärderingsformulär som används till varje kurs inom institutionen. Andra institutioner har direktiv för vad som skall besvaras i kursvärderingarna och varje ämne utformar sedan själv värderingen. Några ämnen administrerar kursvärderingarna via hemsidan (WebCT) medan andra delar ut kursvärderingen i samband med tentamen. Det som upplevs mest positivt med kursvärderingar på nätet är att sammanställningen görs med en knapptryckning, vilket sparar tid för läraren. För vissa utbildningsprogram har dock svarsfrekvensen minskat sedan kursvärderingen lades ut på nätet. Studenternas synpunkter på hur riktlinjerna för kursvärderingar efterlevs på olika institutioner eller ämnen föranledde diskussioner i prefektrådet och mellan prefekter och studentkårer. Nöjd student Under 2004 utarbetade studentserviceavdelningen en enkät som kommer att mäta s.k. nöjd-student-index. Mätningen sker 2005 och kommer bl.a. att omfatta kursvärderingar. 35

Högskolepedagogisk utbildning Pedagogisk utbildning för personal vid Mitthögskolan genomfördes 2004 som akademisk utbildning, som kompetenshöjande utbildning och som en seminarieserie. Under år 2004 utvecklades kursen Högskolepedagogik och flexibelt lärande, pedagogik A, från fem till tio poäng. Kursen riktar sig till anställda vid lärosäten och till andra intresserade. Den skall ge kunskaper i att planera, genomföra och värdera nätbaserad eller campusförlagd flexibel undervisning med olika vetenskapliga teorier som grund. Aspekter på likabehandling (jämlikhet, jämställdhet och genus) behandlas liksom olika medier som stöd för lärande. Kursen sammankopplar teori, praktisk tillämpning samt forskning och nya rön genom en mix av praktiska övningar och laborationer, pedagogiska teorier och aktuella seminarier. Följande delkurser ingår: Delkurs 1: Medier och lärande, tre poäng Delkurs 2: Högskolepedagogik, fyra poäng Delkurs 3: Pedagogiska seminarier, tre poäng Delkurserna ett och två kan läsas och examineras separat. Delkurs tre kräver aktivt deltagande i fem seminarier. För att erhålla kursbevis krävs att alla tre delkurserna är genomförda och godkända. För den som läser delkurserna separat ges ett intyg för genomförd delkurs. Kursen genomförs på kvartsfart, dvs. ungefär en veckas heltidsstudier per månad under två terminer. Under året examinerades 30 deltagare. Kompetenshöjning för campusövergripande utbildning är en nätbaserad utbildning motsvarande två veckor. Den är en introduktion till campusövergripande utbildning och ger inom det egna ämnes- eller arbetsområdet en grund för arbetet med lärande, kunskapsutveckling och undervisning med stöd av olika medier. Under året deltog även bibliotekspersonal. Utbildningen kan ske helt via WebCT. Fysiska träffar erbjuds vid behov. Under året gjordes sex kursstarter med flexibel studietakt. Kursdeltagarna väljer ofta endast de kursmoment de har behov av och under året inleddes därför en utveckling av valbara moduler. De olika momenten kan sparas i en pedagogisk portfolio. Under 2004 genomfördes en serie pedagogiska seminarier på alla campus via bildkonferens. Seminarierna behandlade t.ex. betydelsen av dialog i nätbaserade kurser, bildmediet som stöd för lärande i flexibla kurser, arbetet med Mitthögskolans likabehandlingsplan, olika faktorer som påverkar handledning, verktyget Byggaren för presentationer med ljud och bild för nätbaserad utbildning, Nätuniversitetets legala handbok, användning av informationskällor på Internet samt hur olika examinationsformer påverkar lärande. Sammanlagt deltog närmare 300 personer i seminarierna. Antalet deltagare ökade påtagligt under året. En orsak var kopplingen av seminarierna till kursen i högskolepedagogik, där aktivt deltagande i seminarierna krävdes. Förutom den pedagogiska seminarieserien genomfördes tolv lunchseminarier med internationella och nationella seminarieledare. Seminarierna behandlade avgränsade ämnesområden eller förmedlade praktisk information. Intresset för dessa seminarier minskade under året medan intresset för workshops ökade, särskilt de som behandlade pedagogisk och teknisk användning av WebCT. Sju sådana seminarier genomfördes. Flexwebben är Mitthögskolans webbaserade läromedel och stöd för de medarbetare som är involverade i flexibel nätbaserad utbildning. Under året gjordes en genomgripande revidering och flexwebben utökades med funktioner och stöd även för studenter. Bibliotek Biblioteket skall, i samverkan med nationella och internationella bibliotek, ge biblioteksservice till Mitthögskolans studenter och anställda samt till allmänheten. Mitthögskolan ger biblioteksservice genom egna bibliotek i Sundsvall och Östersund, genom Sambiblioteket i Härnösand och, i samverkan med Umeå universitetsbibliotek, i Örnsköldsvik. Högskolestyrelsen tillsatte i februari 2004 en biblioteksutredning med uppdrag att utreda innehåll och organisation för ett modernt och kostnadseffektivt bibliotek i en multicampushögskola. En slutrapport överlämnades i oktober och i denna konstateras bl.a. att Mitthögskolans bibliotek inte avviker nämnvärt från svenska universitetsoch högskolebibliotek avseende kostnader och tjänstepro- Tabell 34 Personal som gick pedagogisk utbildning 2004 Sökande till resp kurs Utfärdade kursintyg 2004 kvinnor män Registr. kvinnor män Totalt Kurs 03-04 5p (avslutad) 26 8 18 24 6 11 17 Kurs vt 04 5p (avslutad) 26 6 20 22 2 11 13 Kurs 04-05 10p (pågår) 57 33 24 53 Antal 109 47 62 99 8 22 30 36

duktion. Det verkar vara ett av Sveriges bättre bibliotek i sin funktion som studenternas arbetsplats. Det finns dock indikationer på att Mitthögskolans bibliotek ligger efter andra bibliotek avseende förvärv och framförallt innehav av databaser. Utredningen föreslog bl.a. följande åtgärder: Ett bättre system för verksamhetsstyrning och kommunikation kring budgetprocessen. En uthållig satsning på databaser, inklusive fulltextmaterial. Utarbetande av konkreta förslag rörande Mittuniversitetets framtida vetenskapliga publicering och deltagande i nationella verksamheter på området. Tydliggörande av högskolans ambitionsnivå avseende skrivarbetsplatser och datorarbetsplatser för studenter. Anslaget till biblioteket fastställdes i högskolestyrelsens beslut i oktober 2003, Uppdrag till huvudområden, lärarutbildningsnämnd, bibliotek och förvaltning budgetåret 2004. En reduktion av anslaget till biblioteket verkställdes genom minskningar av personal och öppethållande för att möjliggöra fortsatta förvärv av media i samma omfattning som tidigare. Därefter har ett beslut om en riktad satsning på databaser fattats. Bibliotekets lokalytor har, på samma sätt som högskolans hela lokalbestånd, granskats och bedömts i lokalkostnadsutredningen. Projektet Jourhavande bibliotekarie, som initierats av Mitthögskolan och finansierats av Nätuniversitetet och Bibsam slutfördes under året. I projektet har Mitthögskolan och Högskolan i Jönköping, KTH samt Lunds universitet samverkat. Inom projektet utvecklades en pedagogisk chattjänst, där studenter och personal kan få personlig hjälp och vägledning vid informationssökning. Mitthögskolan avser att delta i den nationella fortsättningen av projektet. Under 2004 var nettoökningen av beståndet knappt 11 100 volymer och det totala antalet volymer var 222 000 vid slutet av året. Drygt 249 000 utlån registrerades, vilket var en ökning med cirka sex procent jämfört med föregående år och en ökning med 27 procent jämfört med 2002. För andra året visar den nationella statistiken för fjärrlån ett nettoöverskott för Mitthögskolan, dvs. fler böcker lånas ut till andra bibliotek än vad som lånas in. Antal lån per student, vilket är ett grovt mått ökade mellan 2002 och 2004 från 20 till 22. Tabell 35 Anslag till biblioteket, lokalhyror samt investeringar 2001 2002 2003 2004 Anslag Mkr, exkl. lokalkostnad 23,0 23,0 24,2 23,8 % av beräknade kostnader vid 4,3 % 4,3 % 3,3 % 3,2 % beslutstillfället (exkl. lokalkostnader) Lokalkostnad Mkr 9,5 11,4 8,9 16,2 % av total lokalkostnad 8,4 % 10,1 % 7,8 % 14,3% Tabell 36 Statistik för bibliotekets verksamhet 2004 Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik Östersund Totalt Öppet tim/vecka 51 52 40 52 Antal studerande 1) ht 2 681 3 435 582 4 640 11 338 Antal sittplatser 2) 450 340 160 396 1 346 Studerande/sittplats 3) 6 10 4 12 8 Anställda vid bibl. 11 13 1 15 40 Volymer totalt 66 700 65 300 13 100 76 900 222 000 Utlån 4) 67 185 79 518 10 900 102 411 249 114 Planlagd undervisning klocktimmar 54 5) 220 53 262 589 Antal undervisade 433 1 408 266 1 624 3 731 1) FFG eller FO. Data ur Ladok 6 oktober. Ortsoberoende studenter har fördelats lika på orterna. 2) Inklusive sittplatser i datorsalar och grupprum. I Sambiblioteket har alla sittplatser och fåtöljer utom programsalen inräknats. 3) Totala antalet låntagare i Sambiblioteket är ca 10 000, och i Örnsköldsvik 600. 4) Inklusive läsesalslån och fjärrlån, exklusive biblioteksadministrativa lån (också för 2002 och 2003). 5) I Härnösand har prövats en kombination av drop-in och planerad undervisning. 37

Internationellt utbyte Initiativ och ansvar för Mitthögskolans internationella utbyte av studenter och lärare, inklusive samarbetsavtal och marknadsföring, ligger på institutionerna som har egna internationella handläggare/koordinatorer som samordnare. Det internationella sekretariatet, IS, inom förvaltningen handlägger student- och lärarutbyten och samordnar de åtta institutionernas verksamhet. Samordningen innefattar löpande information via hemsida och e-post samt regelbundna möten med information kring program, förmedling av nyheter och diskussion av aktuella frågor. IS är också högskoleledningens organ för internationella frågor, de ansvarar för högskolegemensamma bilaterala avtal och för inrapportering till olika EU-program. Övergripande frågor vad gäller forskning, student- och lärarutbyten diskuteras i en referensgrupp. Följande exempel belyser arbetet på institutionsnivå: Inom lärarutbildningen ökade förfrågningarna om utbytesstudier och utlandsförlagd verksamhetsförlagd utbildning. Vårdutbildningarna har flera etablerade nätverk, bl.a. med Arkhangelsk i Ryssland. En distanskurs i Health Promotion annonserades så att studenter från Arkhangelsk kunde söka. Under 2004 kom en grupp primärvårdsläkare och sjuksköterskor från Arkhangelsk för en intensivkurs, i samarbete med landstinget Västernorrland. De tekniskt-naturvetenskapliga institutionerna har en gemensam internationell koordinator. En grupp lärare därifrån har besökt ett flertal europeiska partneruniversitet. Internationalisering på hemmaplan Mitthögskolan har ett relativt stort utbud av kurser på engelska, tillgängliga såväl för utländska som svenska studenter. Utländska studenter integreras så långt som möjligt med svenska studenter, t.ex. i grupparbeten. Forskarstuderande uppmuntras att medverka i internationella konferenser med papers och posters för att utveckla sitt internationella kontaktnät. De stora projekt som finns inom Mitthögskolans forskningsprofiler, t.ex. Skogen som resurs och Digitala samhällen, har utbyggda internationella kontaktnät såväl mot akademi som mot industri och där arbetar doktoranderna i internationella forskningsmiljöer. Gästföreläsningar med besökande lärare/forskare annonseras till både personal och studenter. Institutionerna anordnar årligen tillsammans med IS internationaliseringsdagar, med föreläsningar av såväl inresta som egna lärare/forskare med utbyteserfarenheter. Svenska utbytesstudenter och inresta studenter medverkar också. Mitthögskolan startade 1997 programmet Interkulturell och internationell socionomutbildning. Praktikplatser för detta utbildningsprogram finns i hela världen och institutionen arrangerar årligen en internationell dag. Diagram 5 Ut- och inresande studenter 2000 2004 250 200 150 100 50 0 Hst 2000 2001 2002 2003 2004 Utresande studenter Inresande studenter Tabell 37 Antal ut- och inresande studenter Antal individer Antal helårsstudenter Utresande studenter 2000 2001 2002 2003 2004 2000 2001 2002 2003 2004 EU-program 92 64 61 40 42 45 33 28 20 20 Nordplus 9 7 2 5 4 3 2 1 1 1 Bilaterala avtal 40 43 36 7 16 20 22 18 4 7 Praktik 62 52 61 78 71 27 23 25 32 31 Övrigt 41 36 16 11 14 19 16 8 5 9 Summa 244 202 176 141 147 114 96 80 63 67 Inresande studenter EU-program 106 167 146 149 151 56 72 85 86 85 Nordplus 31 14 9 2 5 9 4 4 1 1 Bilaterala avtal 9 11 13 7 7 4 5 7 3 4 Övrigt 20 21 12 15 35 8 9 7 6 18 Summa 166 213 180 173 198 77 90 103 96 108 38

Studentmobilitet Mitthögskolan tog 2004 emot 198 inresande studenter, både avtalsstudenter och så kallade free movers. Det var 147 studenter som åkte från Mitthögskolan till andra länder. Det mest utnyttjade avtalsstipendiet var det EU-finansierade Erasmus/Socratesstipendiet som täcker både student- och lärarutbyten. Nordplusstipendiet, Nordiska ministerrådets utbytesprogram, stödjer bl.a. kursutveckling, lärarutbyten och studerandeutbyten inom Norden. År 2004 valde Mitthögskolan därutöver att delta i stipendieprogrammet North2North, ett Mobility Programme för så kallade circumpolar studies vilket riktar sig till nordliga universitet och högskolor inom det arktiska universitetet (Uarctic) och administreras av Svenska Institutet. Mitthögskolan skickade ut studenter inom Minor Field Studies, MFS, SIDAS program för att öka kunskaperna om Afrika bland svenska studenter och lärare. Mitthögskolan beviljade 2004 fyra MFS-stipendier. Antalet inresande studenter från EU-länder ökade 2004. Enkäter visar att dessa studenter sätter värde på Mitthögskolan. De trivs i miljön, tycker att högskolan är modern med kompetenta lärare och upplever sig få den hjälp de behöver. Mitthögskolan använder sig för de inresande studenterna av ECTS, European Credit Transfer System, DS, Diploma supplement. Free movers Mitthögskolan märkte 2004 ett ökande intresse från s.k. free movers, de flesta från Asien och Afrika samt från Indien. De lockas av Sveriges fria utbildning och den höga utbildningskvaliteten. Ett ökat antal free movers ställer krav på såväl utbildningar, lärare, studenter som på administrativa insatser. Mitthögskolan inrättade hösten 2003 en arbetsgrupp som föreslog förenklad handläggning och en renodlad antagningsprocess för alla inresande studenter. Mitthögskolan hade drygt 800 ansökningar från free movers under 2004. Endast fem procent av dessa påbörjade studier vid Mitthögskolan. EILC Institutionen för humaniora genomförde sommaren 2004 Erasmus Intensive Language Course, EILC. Denna intensivkurs i svenska omfattar tre veckor och ges med EU-finansiering till inresande Erasmus-studenter som skall läsa vid Mitthögskolan. EILC-kursen är uppskattad eftersom studenterna både lär sig mycket svenska på kort tid och får inblick i svensk kultur. Några studenter valde efter EILC-kursen att läsa kurser på svenska istället för som planerat på engelska. Lärar- och forskarmobilitet Det internationella utbytet inom forskning och forskarutbildning har under de senare åren utvecklats i takt med att forskning och forskarutbildning utvecklats. Forskarmobiliteten ökade t.ex. med mer än 50 procent mellan 2003 och 2004. Läsåret 2004 genomfördes endast sjutton lärarutbyten inom ramen för Eramus/Socratesstipendiet. Orsakerna är säkert flera. Inför ett lärarutbyte ska den utresande läraren förbereda sig, samtidigt som han eller hon ska sköta sitt ordinarie arbete. Språket kan vara en barriär. Under utbytestiden finns kanske ingen vikarie/ersättare vilket gör arbetsbördan tung vid återkomsten. Ju färre lärarutbyten Mitthögskolan har desto lägre blir anslaget från Erasmus/Socrates kommande år. Detta kan i förlängningen medföra att Mitthögskolan har lärare som vill åka utomlands men inga ekonomiska medel för detta. Följande tabell redovisar lärar- och forskarmobilitet mätt i månader 2003 och 2004. Den baseras på uppgifter i enkäter och forskningsdatabas. Utresande forskare har ökat såväl inom humanvetenskap som naturvetenskap och teknik och inresande forskare har ökat markant, främst inom teknik men också inom humanvetenskap. Utbytet sker främst inom ramen för forskningsprojekt. Tabell 38 Lärar- och forskarmobilitet, månader Lärare Forskare Forskarstud. 2003 2004 2003 2004 2003 2004 Länder 2004 Utresande Naturvetenskap - - 2 8 2 - Kanada Frankrike Polen Schweiz Tyskland USA Irland Danmark Finland Teknik 2-2 1-4 Danmark Norge Hum/Sam/Vård 5 7 6 15 3 2 Storbritannien Norge Portugal Finland Irland Australien Tyskland Schweiz Japan Inresande Naturvetenskap - - 44 27-4 Kina Tyskland USA Japan Teknik - - - 43 - - Kina Tyskland Hum/Sam/Vård - 2 4 12 15 6 Storbritannien Polen Frankrike Finland Tyskland Norge Kanada Japan 39

Kunskapsutbyte med omgivande samhälle De största satsningarna på kunskapsutbyte med omgivande samhälle sker i stora forskningsprojekt och genom insatser i grundutbildningen. EU-finansierade och andra externfinansierade projekt förutsätter företagsmedverkan. Utbildningarna till bl.a. sjuksköterska, lärare och socionom genomförs i nära kontakt med kommuner och landsting. I regleringsbrevet förutsätts att högskolorna deltar i arbetet med t.ex. de regionala tillväxtprogrammen. Mitthögskolan lämnade 2003 en separat rapport till regeringen, Mitthögskolans samverkan och kunskapsutbyte med omgivande samhälle. I denna framhålls bl.a. bristen på resurser för samverkansuppgiften. Externa medel kan sökas, men när projekttiden är slut finns likafullt inte en långsiktig finansiering för att driva angelägna projekt vidare och uppnå tillväxt. Statsmakterna måste, enligt Mitthögskolans uppfattning, skapa externa incitament och därmed bättre möjligheter för universitet och högskolor att arbeta med samverkansuppgiften. Högskoleverkets rapport från den nationella utvärderingen av samverkansuppgiften redovisades i december 2004. Arbetet med Mittuniversitetets handlingsplan för samverkan kommer därför att inledas först under 2005. Samverkan inom forskningen Mitthögskolans forskningsverksamhet sker i första hand i gemensamma projekt där externa organisationer deltar. Nedan följer några exempel på samverkan från olika delar av verksamheten: Samverkan med alla större aktörer inom det skogsindustriella området sker inom Fibre Science and Communication Network, FSCN. Inom medie- och kommunikationsvetenskap är Demokratiinstitutet ett exempel på långsiktig verksamhet. Konferenser som Communicare och Demokrativeckan är mer publika verksamheter. Uppbyggnaden av forskningsprogrammet Network for Process Intelligence, NPI, är initierat av företagen M-Real och EUROCON. Företagsekonomiskt forskningsforum syftar till att stärka den regionala konkurrenskraften i dialog med näringslivet. Socialt arbete är per definition ett ämne som forskar kring det sociala arbetes tillämpning i nära anknytning till det sociala arbetets praktik. Inom området vård- och hälsovetenskap finns på liknande sätt samarbete med närsamhället. Centrum för socialförsäkringsforskning, CSF, är ett nätverk av forskare och praktiker. Humanioraämnena har kontaktytor mot arkiv och museer. Ett exempel på samarbetet är det EU-finansierade projektet kring Industrisamhällets kulturarv och historia. Samverkan för rekrytering av studenter Öppet hus på Mitthögskolans alla campus anordnades för andra året. Sammanlagt deltog 2000 personer varav 1200 åhörde ca 50 föreläsningar. Det var ca 100 företag som kom till Öppet hus. Projektet STEGET avslutades under 2004. Projektets övergripande målsättning var att i samverkan med näringslivet utveckla lärcentra för att höja utbildningsnivån hos invånarna och därmed utveckla näringslivet i kommunerna. Mitthögskolan deltog i ledningsgrupper för ett 20-tal Kvalificerade Yrkesutbildningar, KY, företrädesvis i Stockholm och i Mittregionen. Utbildningarna 2004 innefattade vård, turism och IT. Exempel på samverkan inom grundutbildningen Utbildningsprogrammen i socialt arbete omfattar två praktikterminer med ca 300 studenter per år på 15 veckors praktik i Sverige och ca 60 studenter per år i praktik utomlands under 20 veckor. Det finns kontrakt med kommuner och landsting runt om i Sverige liksom med universitet och praktikansvariga främst i Afrika och Sydamerika samt i Indien. Projekt Programstödsgrupper har som mål att utveckla en arbetsmodell som knyter Mitthögskolans utbildningar till det regionala näringslivet och leder till ett ökat kunskapsutbyte mellan högskola och näringsliv. Parallellt genomförs en förnyelse av utbildningsprogrammen i högskolan som bl.a. innefattar fler företagsförlagda moment. Civilingenjörsstuderande vid Mitthögskolan skall ges möjlighet att ha en mentor under studietiden. Syftet är att ge studenten en smidig övergång mellan studentliv och näringsliv samt att generera impulser som utvecklar utbildningen. Mentorerna får tillgång till forskningsrön, kontakter med presumtiv arbetskraft och information om olika utbildningar. Utbildningsprogrammet Beteendevetenskap och data hade 2004 ett 70-tal företag som samarbetade med programmet i syfte att knyta utbildningens innehåll till arbetslivet. Studenterna skriver uppsatser på B- och C-nivå utifrån arbetslivets problemställningar och får därigenom relevant yrkespraktik. Lärarutbildningens verksamhetsförlagda del, VFU, är till 80-85 procent förlagd till regionen i något av Tabell 39 Indikatorer för Projekt STEGET Indikatorer STEGET Vt 2004 Ht 2004 Förändring Antal personer som studerar grundläggande eller gymnasial behörighetsgivande utbildning 517 667 29% Antal personer i uppdragsutbildning eller kompetensutveckling 103 337 227% Antal personer vid KY, påbyggnadsutbildning etc. 46 49 6,50% Antal personer vid LärCentrum som studerar vid universitet och högskola 400 456 14% Summa antal 1066 1509 42% 40

Mitthögskolans partnerområden. Alla lärarutbildningar i landet har idag skapat partnerskolsystem och lokala avtal med förskolor/skolor i närområdet, vilket gör det svårt att placera studenter utanför Mitthögskolans region. Uppdragsutbildning Antalet uppdragsutbildningar fortsatte att minska. Från en redan låg nivå halverades verksamheten under 2004. Orsakerna är dels ett minskat antal inkommande förfrågningar, dels ett minskat antal avslut på offerter. Följande röster kommer från institutionerna: Omstruktureringarna har inneburit en så stor arbetsbelastning på kvarvarande personal att det inte varit möjligt att avsätta arbetstid för utveckling och marknadsföring. Den blygsamma omfattningen kan förklaras av den svaga konjunkturen i databranschen. Under 2004 hade institutionen för socialt arbete uppdragsutbildningar inom socialt behandlingsarbete, inom missbruksområdet samt i systemteoretiskt arbetssätt. Uppdragsutbildningen minskar, vilket är ett nationellt dilemma orsakad av kommunernas svaga ekonomi. Institutionen för humaniora erbjuder uppdragsutbildningar i bl.a. teknisk engelska, språkdidaktik, det mångkulturella Sverige, franska, norrländsk historia, kreativt skrivande och svenska för invandrare. Utbudet resulterade dock inte i några uppdrag. Tabell 40 Avtalade externa uppdrag Antal Omsättning tkr Helårsstudenter 2002 2003 2004 2002 2003 2004 2002 2003 2004 Uppdragsutbildning poänggivande 37 43 21 8 500 7 500 3200 155 103 70 Övrig uppdragsutbildning 26 16 13 1 800 2 100 1300 Övriga uppdrag 57 7 8 5 200 1 500 500 Summa 120 66 42 15 500 11 100 5 000 155 103 70 Tabell 41 Sammanställning av indikatorer för samverkan 2002 2003 2004 avtal avtal avtal Indikatorer antal milj.kr antal milj.kr antal milj.kr Uppdragsforskning 21 6,2 25 7,5 4,3 Upppdragsutbildning 63 10,3 58 9,6 4,5 Utredningar (uppdrag) 57 5,2 7 1,5 0,5 Företagsdoktorander (nya) 3 1,5 Affärsutveckling 47 3,0 47 2,2 25 2,0 Fadderföretag 150 2,5 93 0,5 6 0,5 Ex-jobb/C-uppsatser 70 0,8 42 0,2 68 0,5 Kompetensförstärkning 10 2,0 Mötesfora (kontaktaktiviteter) 9 15 Medelsansökningar 22 7 10 Arbetsgivare feriearbeten 40 70 80 0,5 Totalt 31,5 21,5 12,8 Affärsutveckling Mitthögskolan hade under året kontinuerliga möten med Almi företagsbyggarna och Åkroken Sience Park och fick fortlöpande information om arbetet i Connect Nord. Totalt fördelades 650 tusen kronor från Nutek till Business Incubator och Åkroken Sience Park för arbete med affärsrådgivning, inspiration och entreprenörskap. I Venture Cup Nord deltog 206 personer med 115 olika affärsidéer, att jämföra med 164 personer och 87 idéer förra året. Nära hälften av deltagarna var studenter, 17 procent var forskare/doktorander och 38 procent av deltagarna var utan anknytning till lärosätena. Av det totala antalet deltagare var 17 procent kvinnor. En tredjedel av de presenterade affärsidéerna kom från Mitthögskoleregionen. Samverkansavdelningen Samverkansavdelningen, SAM, är en resurs för Mitthögskolans ledning och institutioner med uppgift att skapa och stärka samverkan mellan Mitthögskolan och näringsliv/samhällsorgan. Till uppgifterna hör också att stötta institutioner och forskare i ansökningar till EU Mål 1, till 6:e ramprogrammet till regionala, lokala och nationella finansieringsorgan. Avdelningen arbetade med lärarkonferensen för naturvetenskap och teknik, Mittnot, med den årliga FSCNkonferensen om forskning kring Skogen som resurs, med konferensen Insikt och utsikt samt med förberedelser inför konferensen HSS 05, Högskola och Samhälle i Samverkan. Förutom de vardera två mötena i Mittforum och Mittföretagsforum hölls under året ett antal möten med Försvarsskolorna i Östersund för att dokumentera den samverkan som finns på Campus Östersund. Avdelningen deltog i och bevakade arbetet med RTP, de regionala tillväxtprogrammen, i de båda länen. Kvalitetsbedömning Under året utvärderades samverkansarbetet av Utbildningsdepartementet, Högskoleverket och RRV. Denna nationella kvalitetsbedömning utföll väl för Mitthögskolans del. Utvärderingen visar, att integrationen av samverkansarbetet med utbildning och forskning generellt måste öka ytterligare. Det påtalas också ett behov av förändring av samverkansorganisationen på lärosätena, bl.a. föreslås Samverkansråd där ledning, fakulteter, institutioner och förvaltning är representerade. 41

Fora för samverkan i regionen Mitthögskolan deltar i och arrangerar ett antal gemensamma arenor och mötesfora i regionen. Det finns tre formella fora, Mittforum, Mittföretagsforum samt RUN, regionalt utvecklingsnätverk vid lärarutbildningen. Mitthögskolan arbetar också med de regionala tillväxtprogrammen, RTP, i Jämtlands och Västernorrlands län där lärare och forskare deltar i styr- och arbetsgrupper på olika nivåer. Mitthögskolan är representerad i de båda länens kompetensråd och har initierat referensgrupper för uppdragsutbildning i campuskommunerna. Det finns också ett antal fora med specifika inriktningar. Se också samverkansrapporten från 2004. Mittforum Mittforum är en mötesplats mellan Mitthögskolan och offentlig sektor i regionen i vilken ingår länsstyrelserna och landstingen i Jämtlands och Västernorrlands län, campuskommunerna med flera kommuner i regionen. Under året genomfördes i denna gruppering två möten där Mitthögskolan informerade om sin verksamhet. Mittföretagsforum Mittföretagsforum är en ideell förening där högskolan, regionens företagare, Svenskt näringsliv, Företagarnas riksorganisation och Handelskammaren träffas. Även i denna konstellation genomfördes två möten där strukturförändringar inom grundutbildning och forskning diskuterades och information lämnades om åtgärder högskolan vidtagit för att uppnå en ekonomi i balans. Andra diskussionsämnen var konsekvenser av kommande universitetsstatus och förslaget till ny struktur för Mitthögskolans tekniska utbildningar. Samverkan inom lärarutbildningen RUN, det regionala utvecklingsnätverket mellan Mitthögskolan och regionens kommuner (Västernorrlands län, Jämtlands län och Hälsingland), har under året fortsatt sitt nätverksbyggande med två tvådagarskonferenser. Teman för de regionala konferenserna var Skolutveckling via läroplansutveckling eller indikatorstyrning och Skolans ledarskap. Samverkan för pedagogisk utveckling, SAMPU, är ett norrländskt organ för samverkan om lärarutbildning och skolutveckling för lärarutbildningarna vid Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mitthögskolan med de anknutna länens regionala utvecklingscentra eller nätverk, länens kommunförbund, Myndigheten för skolutveckling och Skolverket. Under året etablerades detta samverkansorgan vilket kommer att innebära en bättre samordning av undervisningsutbud i små ämnen och yrkeslärarutbildning. Mitthögskolans lärarutbildning ingår i den referensgrupp som Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skapat i samverkan med universitet och högskolor i syfte att främja utvecklingen av IKT-stödd distansutbildning. Referensgruppen är en informationslänk mellan lärarutbildningen och myndigheten. Lärarutbildningen vid Mitthögskolan samarbetade inom lärarutbildningskonventet kring utformningen av examensbevis. Konventet behandlade också validering av allmänna kunskaper och yrkeskunskaper vid antagning till lärarutbildning i gymnasieskolans yrkesämnen. Mitthögskolan deltog i den arbetsgrupp som utsetts för att bereda Bolognaprocessen inom lärarutbildningsområdet. Inom Mitthögskolans utbildningsvetenskapliga institution finns ett Centrum för skol- och kvalitetsutveckling, CSKU, i vars uppdrag alla institutioner kan medverka. RUN samarbetar med detta centrum för att Mitthögskolan ska kunna samordna önskemål om utveckling och forskning från parterna. Centrumet hanterade under året omkring 40 skolutvecklingsprojekt med totalt 3 000 deltagare. Exempel på projekt är: Kvalitetsutbildning i Hälsinglands kommuner som Myndigheten för skolutveckling har upphandlat för ca 540 yrkesverksamma lärare. Uppdraget redovisades i form av en skriftlig slutrapport för varje kommun i december 2004. Ljusdals kommun upphandlade en kurs i Pedagogisk påbyggnad för barnskötare, 20 poäng. Kursen startade ht 2004 och avslutas vt 2007. Ett annat stort projekt som kommunerna i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik upphandlade är Kompetenshöjande utbildning för icke behöriga lärare. Utbildningen är processinriktad och består av totalt 26 halvdagsträffar under tre terminer. Försvarshögskolan har under några år upphandlat Militär högskolepedagogik. Under året genomfördes den nittonde kursen med 33 deltagare från hela Sverige. Centrumet har på uppdrag från samverkansavdelningen utbildat lärare på institutioner som bedriver uppdragsutbildning. Arbete för lika villkor Kraven i såväl lagstiftning som regleringsbrev vad gäller diskrimineringsfrågor ökar successivt. Mitthögskolans råd för lika villkor intensifierade arbetet under året och lokala kontaktpersoner finns nu på alla utom två institutioner liksom inom förvaltning och bibliotek. Till detta kommer JäMå-studenter, vilka också fungerar som kontaktpersoner i organisationen. Resurspersoner med särskild språk- och kulturkunskap, vilka arbetar i ett nätverk, skall kunna fungera som exempelvis faddrar under kortare eller längre tid eller som tolkar. Vid åtta av tio organisationsenheter finns lokala planer för arbetet för lika villkor. Det högskoleövergripande arbetet inriktades under året främst på att öka kunskapen genom öppna föreläsningar och seminarier. Studenter och personal informerades vid bl.a. introduktionsdagar, arbetsplatsträffar och i undervisningen. 42

Förutom förmedling av kunskap om diskrimineringsfrågor innefattade arbetet en rad kontakter med studenter och anställda, vilka upplevde sig kränkta eller trakasserade på grund av kön, etnicitet eller funktionshinder. I två fall blev Mitthögskolan anmäld till Handikappombudsmannen, HO, av studenter. Ärendena handläggs för närvarande av HO. Ett handlingsprogram mot diskriminering och trakasserier remissbehandlades under hösten och skall föreläggas universitetsstyrelsen i februari 2005. De fyra ombudsmännen JämO, HomO, HO och DO genomförde under året en granskning av hur lärosätena lever upp till lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Granskningen följdes av en utdragen skriftväxling innan ombudsmännens synpunkter kunde tillgodoses. I december avslutades granskningen då DO godkände Mitthögskolans arbete inom området. Mitthögskolan arbetar med jämställdhets- och övriga diskrimineringsfrågor inom flera områden. Från grundutbildningen finns följande exempel: Män är underrepresenterade i lärarutbildningen. Mitthögskolan samverkade för sjätte året med Arbetsförmedlingen i projektet Fler män i skolan. En utvärdering visade att projektet varit framgångsrikt utifrån sina intentioner. De män som började preparandåret genomförde i hög utsträckning lärarutbildningen. Qnet är ett nätverk för kvinnliga akademiker inom regionen och finns på alla campus. Under projekttiden 2004-2005 inriktas Qnet på att synliggöra kvinnliga akademiker som en utvecklingsresurs samt på att stärka nätverket och den enskilda individen i Qnet. Fackverket byggkvinnor i Jämtlands län är ett nätverk inom byggutbildning och byggbransch. Kvinnorna träffades kontinuerligt för kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte. Inom utbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap förs fortlöpande diskussioner om betydelsen av genusperspektiv, tolerans och respekt för demokratiska värderingar. Inom lärar-, socionom- och vårdutbildningarna är genusperspektiv självklara inslag. Institutionen för vård- och hälsovetenskap förberedde under året en enkätundersökning bland studenterna avseende lika villkor. Genusmaraton, en presentation av forskning med ett genusperspektiv, genomfördes i februari som bildkonferens mellan Mitthögskolans campus och Högskolan i Kalmar. Ett tjugotal forskare vid Mitthögskolan presenterade forskningsprojekt. En seminariedag med inriktningen genus och teknik anordnades i oktober i samarbete med bl.a. Technichus i Härnösand med målgruppen lärare vid högskolan men även andra intresserade deltog. Högskolestyrelsen fattade i december beslut om innehåll, organisation och finansiering av Forum för genusvetenskap. Bland övriga insatser märktes t.ex.: Fortsatt arbete med lönekartläggning bland Mitthögskolans personal med ett omfattande arbete för att utveckla en faktorplan och koda befattningsgrupper. Faktorplanen fastställdes under hösten. En förstudie om behovet av insatser för studenter med läs- och skrivsvårigheter genomfördes under hösten. Under hösten inleddes planering inför Mitthögskolans medverkan i UR:s TV-programserie Kunskapsriket. Temat för det program som spelas in vid Mittuniversitetet i april 2005 blir Genus och kunskap. Mitthögskolan medverkar i det nationella IDAS-projektet som syftar till att utveckla kvinnor som potentiella och nödvändiga förändringskrafter vid universitet och högskolor. Kvinnor i grundutbildningen Av Mitthögskolans 8 170 hst i grundutbildningen var 5 332 eller 65 procent kvinnor. I programutbildningarna ökade andelen kvinnor till 70 procent. I civilingenjörsutbildningarna ökade andelen kvinnor som en följd av att två nya program startades, Informationsteknologi ht 2003 och Teknisk design ht 2004. Andelen män bland beteendevetare och socionomer ökade men hade med 14 procent en mycket låg nivå. Andelen män inom vårdutbildningar och lärarutbildningar har de sista fyra åren legat stabilt på 18 procent och Mitthögskolan utexaminerade bland de högsta andelarna män inom vårdutbildning i landet. Sammanfattningsvis konserverades under året det traditionella utbildningsvalet ytterligare, men två nya utbildningar fick sökande från underrepresenterat kön. Basårsutbildningar Vårdutbildningar Lärarutbildningar Samhällsvetenskapliga utb. Medieutbildningar Beteendevetare och socionomer Humanistiska utbildningar IT-utbildningar (ej ingenjör) Naturvetenskapliga utbildningar Teknikerutbildningar Civilingenjörsutbildningar Ingenjörsutbildningar Andel män Diagram 6 Könsfördelning i programutbildningarna (antal hst se tabell 11) Andel kvinnor 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 43

Kvinnor bland Mitthögskolans medarbetare Av Mitthögskolans 913 anställda (personår) var 457, dvs. hälften kvinnor. Andelen kvinnor bland professorer var under året sju procent mätt i personår, vilket är en minskning sedan föregående år. Målet för andelen nyrekryterade kvinnliga lektorer år 2004 inom humanvetenskapligt område var 44 procent. Rekryteringen nådde 42 procent. Nytt mål för 2005 fastställdes till 46 procent. Inom huvudområde naturvetenskap, teknik och medier var målet satt till 27 procent. Andelen nyrekryterade kvinnliga lektorer blev oförändrat 23 procent varför målet kvarstod för 2005. Målet för andelen kvinnliga adjunkter, 37 procent, nåddes inte (33 procent) varför samma mål gäller också för 2005. Mitthögskolan gjorde ansträngningar på en generell nivå, t.ex. vid annonsering, för att nå en jämnare könsfördelning i lärargrupperna men också genom riktade insatser. Fyra kvinnliga lärare fick stöd för att kunna meritera sig i ämnena data samt medie- och kommunikationsvetenskap. Sammanlagt avsattes 1,3 miljoner kronor. Detta motsvarade drygt två procent av fakultetens anslagsmedel och 30 procent av för lärare sökbara medel. Andelen kvinnor bland de forskarstuderande är 43 procent, vilket är en minskning sedan 2003. Andelen kvinnor bland dekaner och prefekter uppgår till 36 procent, vilket är samma andel som 2003. Om även rektor, prorektor, tf vice rektor och förvaltningschef räknas in bland ledningspersoner blir andelen kvinnor i ledningen 43 procent. Diagram 7 Andel kvinnor i olika tjänstekategorier 60 % 2000 2001 2002 2003 2004 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Professor Universitets- Universitets- Forskar- Doktorand Annan lektor adjunkt assistenter underv/forskande personal Tabell 42 Andel kvinnor bland forskarstuderande, per vetenskapsområde Vetenskapsområde 2001 2002 2003 2004 Naturvetenskapligt 39 % 38 % 46 % 43% Tekniskt 15 % 20 % 27 % 30% Hum-samhällsvetenskapligt 49 % 57 % 55 % 55% Mitthögskolan 42 % 45 % 44 % 43% därav antagna vid Mitthögskolan Naturvetenskap 50 % 37 % 44 % 44% Teknik 25 % 27% Tabell 43 Könsfördelning för ledningspersoner vid Mitthögskolan (individer) 2001 2002 2003 2004 Ledningspersoner Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Dekaner/ Områdesordförande 3 0 3 0 3 0 3 0 Prefekter 8 4 8 4 8 4 8 5 Andel kvinnor 36% 36% 36% 45% Högskoleledningen 4 2 Totalt 15 7 47 % 44

Personal Utveckling av personalvolymen Antalet anställningar vid Mitthögskolan minskade under 2004 med 40 personår och antalet individer sjönk från 1 077 år 2003 till 1 040 år 2004. Detta är en konsekvens av de uppsägningar som gjordes under 2003 och 2004. Totalt sades under denna period 72 medarbetare upp varav 58 med tillsvidareanställning. Av de uppsagda var 53 lärare och forskare, tre arbetade inom biblioteket och 16 var administrativ personal, varav två på institutionsnivå. Uppsägningarna av bibliotekspersonal och administratörer slår först under 2005 igenom i personalstatistiken. Under 2004 minskade mot denna bakgrund anställda adjunkter med 20 personår och tekniskt-administrativ personal med 17 personår. Undervisande och forskade personal minskade med 17 personår beroende på att forskningsprojekt, bl.a. med EU-finansiering, avslutades. Såväl antalet professorer som antalet doktorander ökade. Personalomsättningen var nio procent under året. Riksgenomsnittet för högskolor och universitet var tretton procent. Mitthögskolans personal hade en medelålder på 45 år, vilket var densamma som vid andra lärosäten. Ledningspersonal har en lägre medelålder är riksgenomsnittet, 49 respektive 53 år. Lärare och forskare, vilka ingår i gruppen kärnkompetens, har med 45 år en medelålder över riksgenomsnittet medan gruppen stödkompetens ligger som genomsnittet, 46 år. Personalen är förhållandevis jämnt fördelad mellan olika åldersgrupper med två till tre procent i pensionsavgångar per år under den kommande tioårsperioden. Diagram 9 Personalens åldersstruktur 2004 Tabell 44 Antal anställda per tjänstekategori 2 (personår) Personår Tjänstekategori 2001 2002 2003 2004 Professor 21,5 32 33 35 Universitetslektor 147 136 136 136 Universitetsadjunkt 274 260 269 249 Gäst/timlärare 3,5 0 0 0 Forskarassistenter 0 4 5 7 Summa lärare 446 432 443 427 Övrig personal Doktorand 92 99 119 126 Annan undervisande/ forskande personal 81 86 81 68 Teknisk personal 87 79 62 45 Administrativ personal 203 216 205 205 Bibliotekspersonal 43 46 43 42 Summa övrig personal 506 526 510 486 Mitthögskolan totalt 952 958 953 913 300 250 200 150 100 50 0 Antal -34 35-44 45-54 55-59 60- År Lärarpersonal Doktorander T/A-personal Bibliotek Antal 600 500 400 300 200 100 0 Diagram 8 Antal anställda i olika kategorier 2001 2002 2003 2004 Lärare*) Doktorander TA-personal Bibliotekspersonal *inkl. annan undervisande och forskande personal Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning 2004: Professorsprogrammet utvecklades som planerat under året. Vid nyrekrytering anställdes i första hand lektorer inom både fakultet och huvudområde och ofta med fokus på forskningsprofilerna. Ett flertal av de nya lektorerna har avlagt doktorsexamen vid andra lärosäten men med finansiering från Mitthögskolan. Inom naturvetenskapligt vetenskapsområde examinerades den första egna doktoranden 2004. Den ökande gruppen egna doktorander är en rekryteringsbas för framtida lektorstillsättningar. För yrkesinriktade program fästes vid nyrekrytering av lärare stor vikt vid yrkeskompetens. Kompetensförsörjning 2005: Forskningsprofilerna skall ytterligare stärkas och ligger i fokus. Inom humanvetenskaplig fakultet kommer de ämnen som bedömts ha möjlighet att starta forskarutbildning att prioriteras vid tilldel- 2 År 2003 ingick i kategorin professorer 1,4 personår gästprofessor. År 2004 var motsvarande siffra 1,6 personår. 45

ningen av forskningsresurser. Strävan är att avsätta särskilda medel till docenter och doktorer så att de kan avsätta tid för att söka externa forskningsmedel. Resurser avsatta för forskarassistenter innebär möjligheter till forskning för nydisputerade. Inom fakulteten för teknik, naturvetenskap och medier skall enligt plan 15 personer ta examen. Professorsprogrammet skall långsiktigt säkerställa kvaliteten i forskargrupperna och också föreslå förändringar för de professorstjänster där innehavaren går i pension. Kompetensförsörjning 2006-2007: Under denna period kommer ett fåtal forskarutbildningsämnen att inrättas. Resurser efterfrågas för nya professurer i anslutning till satsningen på civilingenjörsutbildningen och en samtidig uppbyggnad av forskarutbildning inom teknikområdet. Antal doktorsexamina på teknisk/naturvetenskaplig fakultet är planerade till 40. På den humanvetenskapliga fakulteten kommer antalet professorstjänster att utökas samtidigt som doktorandanställningar ökar och en satsning görs på forskarassistentanställningar. Samverkan med personalorganisationerna Samverkan med personalorganisationerna utgick från avtalet Samverkan för utveckling. Såväl personalorganisationer som arbetsgivare ser detta arbete på alla nivåer i organisationen som betydelsefullt och där båda parter har verksamhetens utveckling i fokus. Den centrala samverkansgruppen, CSG, gick under året igenom de utredningar som genomfördes under året inom ramen för omstruktureringsarbetet. CSG arrangerade utvecklingsdagar för de lokala samverkansgrupperna för att öka dialogen mellan olika grupper av medarbetare. En av de större frågorna i samverkansarbetet var att hantera trygghetsmedlen, de s.k. 0,65- pengarna. De lokala samverkansgrupperna ansökte till CSG om medel för att inleda ett aktivt utvecklingsarbete på den egna arbetsplatsen under 2005. Arbetsmiljö Under 2004 förstärktes fokus på arbetsmiljöfrågorna. I början av året beviljades Mitthögskolan medel från Utvecklingsrådet för att genomföra en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Den är en del av Stressprojektet, som har målet att minska stressen i organisationen. Kartläggningen genomfördes i oktober 2004 som en webbenkät riktad till anställda på institutioner och bibliotek. Resultatet kommer i början av 2005 att återföras och handlingsplaner formuleras. Förvaltningen har under tre år genomfört liknande enkäter, den senaste i maj-juni 2004. Nytt för 2004 är att arbetsmiljöronden delats i en psykosocial och en fysisk rond. Enkäten motsvarar den psykosociala rond, vilken återkommande skall genomföras och följas upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fastighetsavdelningen genomförde den fysiska arbetsmiljöronden under mars/april, handlingsplaner upprättades och åtgärder genomfördes. Brandövningar genomfördes på samtliga orter och brister har åtgärdats. Miljökommittén sammanträdde under året vid fyra tillfällen. Miljösamordnarna, dvs. huvudskyddsombuden, träffade under året vid behov representanter från ledningen för att diskutera arbetsmiljöärenden. I maj anmäldes Mitthögskolan till Arbetsmiljöinspektionen, AI, av miljösamordnarna. Under våren och hösten lades stor möda ned på att i skrift formulera Mitthögskolans systematiska arbetsmiljöarbete och framtidsplaner. Mitthögskolan skickade ett svar till AI från arbetsgivaren enbart, varpå AI begärde in kompletteringar. Därefter formulerade arbetsgivare och miljösamordnare tillsammans ett dokument med gemensamma underskrifter, vilket 1 december 2004 delgavs AI. Ett nytt ramavtal avseende företagshälsovård upphandlades och Mitthögskolan har nu tre olika leverantörer av företagshälsovård, beroende på campus. Detta ställer krav på samverkan mellan myndighet och leverantörer eftersom avtalen skall tolkas och efterlevas lika för alla anställda, oavsett stationeringsort. Sjukfrånvaro Jämfört med 2003 ökade sjukfrånvaron något under 2004. Underlag till diagrammen är hämtat från Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik för 2004. Mitthögskolan hade lägre sjukfrånvaro såväl 2003 som 2004 jämfört med genomsnittet för de myndigheter som ingår i denna statistik. Av samtliga anställda hade 77,5 procent ingen sjukfrånvaro alls jämfört med 61,2 procent för de andra myndigheterna. Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 4,7 procent för år 2004. Antal årsarbetare var 938 och antal individer med sjukfrånvaro var 298. Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) omfattade 81,3 procent av den totala sjukfrånvaron. Korttidsfrånvaron var således relativt låg och långtidsfrånvaron stod för huvuddelen av sjukfrånvaron. 46

Diagram 10 8 % Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Kvinnor Män Total 2002 2003 2004 Totalt var kvinnors sjukfrånvaro 5,8 procent och männens 3,6 procent. Kvinnors sjukfrånvaro minskade jämfört med 2003 medan den ökade för männen. Diagram 11 8 % Sjukfrånvaro i åldersgrupper i procent av tillgänglig arbetstid 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 29 30 49 50 2002 2003 2004 Sjukfrånvaron i åldersgruppen 30-49 år minskade jämfört med 2003 medan den ökade i den äldre och i den yngre åldergruppen i diagrammet.

EKONOMISK REDOVISNING Sammanställning av väsentliga uppgifter 49 Resultaträkning 50 Balansräkning 51 Anslagsredovisning 52 Finansieringsanalys 53 Förändring av likvida medel 54 Noter 55 48

Sammanställning av väsentliga uppgifter (tkr) 04-01-01 03-01-01 02-01-01 01-01-01 00-01-01 04-12-31 03-12-31 02-12-31 01-12-31 00-12-31 Låneram - beviljad 180 000 185 000 180 000 165 000 160 000 - utnyttjad 126 829 139 431 145 390 145 212 117 421 Kontokredit hos RGK - beviljad 58 580 59 381 60 903 56 417 56 264 - utnyttjad 0 0 0 0 0 Räntekonto - räntekostnader 0 0 0 0 0 - ränteintäkter 2 837 755 2 790 2 760 1 543 Avgiftsintäkter 31 389 32 782 34 561 105 338 99 151 Avgiftsintäkter (prognos 1 ) 20 680 27 000 25 000 110 000 Anslagskredit ET ET ET ET ET - beviljad - utnyttjad Anslagssparande 14 283 61 591 49 261 154 130 89 939 Arbetskraft - antalet årsarbetskraft 913 953 958 952 1 030 - medelantalet anställda 1 051 1 049 1 055 1 082 1 088 Driftkostnad per årsarbetskraft 810 757 713 694 659 Årets kapitalförändring 30 149 18 689-5 432-6 330-28 921 Balanserad kapitalförändring 9 222-9 468-4 036 2 294 31 215 1. Avser prognos i regleringsbrev 49

Resultaträkning Verksamhetens intäkter Not 2004 2003 Intäkter av anslag 617 974 598 045 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 31 389 32 782 Intäkter av bidrag 2 172 918 168 542 Finansiella intäkter 3 2 882 830 Summa intäkter 825 163 800 199 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4-488 556-467 449 Kostnader för lokaler -120 810-124 095 Övriga driftskostnader -130 051-130 121 Finansiella kostnader 5-6 650-7 658 Avskrivningar och nedskrivningar -48 947-52 112 Summa kostnader -795 014-781 435 Verksamhetsutfall 30 149 18 764 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd 10 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten -10 Saldo uppbördsverksamhet 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 2 923 4 442 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 308 281 Lämnade bidrag -3 231-4 798 Saldo transfereringar 0-75 Årets kapitalförändring 6 30 149 18 689 50

Balansräkning TILLGÅNGAR Not 2004-12-31 2003-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 1 810 1 236 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 810 1 236 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 24 780 28 511 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 136 220 155 672 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 0 4 083 Summa materiella anläggningstillgångar 7 161 000 188 266 Fordringar Kundfordringar 3 057 3 988 Fordringar hos andra myndigheter 12 518 11 293 Övriga fordringar 370 906 Summa fordringar 15 945 16 187 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 30 118 30 296 Upplupna bidragsintäkter 77 554 85 095 Övriga upplupna intäkter 63 1 236 Summa periodavgränsningsposter 8 107 735 116 627 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket -14 283-61 601 Summa avräkning med statsverket 9-14 283-61 601 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 10 153 806 134 070 Kassa, postgiro och bank 8 19 Summa kassa och bank 153 814 134 089 SUMMA TILLGÅNGAR 426 021 394 804 KAPITAL OCH SKULDER Not 2004-12-31 2003-12-31 Myndighetskapital Statskapital 580 37 Donationskapital 34 34 Balanserad kapitalförändring 11 9 222-9 468 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 11 30 149 18 689 Summa myndighetskapital 12 39 985 9 292 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 27 245 6 371 Summa avsättningar 13 27 245 6 371 Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret 14 126 829 139 431 Skulder till andra myndigheter 14 665 15 162 Leverantörsskulder 35 702 28 747 Övriga skulder 9 065 9 535 Summa skulder mm 186 261 192 875 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 52 191 48 934 Oförbrukade bidrag 115 009 129 007 Övriga förutbetalda intäkter 5 330 8 325 Summa periodavgränsningsposter 15 172 530 186 266 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 426 021 394 804 51

Anslagsredovisning (tkr) Anslag Ingående Årets tilldelning Omdispone- Utnyttjad del Indragning Totalt Utgifter Utgående överförings- enligt rade anslags- av medgivet disponibelt överföringsbelopp regleringsbrev belopp överskridande belopp belopp Ramanslag 16 25 44 Grundutbildning 61 591 463 817-15 134 510 274 495 991 14 283 001 Takbelopp (a) 1 61 591 415 463-15 134 461 920 447 637 14 283 002 Högskoleped utb lärare (a) 379 379 379 0 003 Decentraliserad utbildning (a) 5 931 5 931 5 931 0 004 Utveckla collegeutbildning (a) 1 756 1 756 1 756 0 005 Utveckla flexibla NT-utb. (a) 10 288 10 288 10 288 0 006 Omstrukturera verksamheten (a) 30 000 30 000 30 000 0 16 25 45 Forskning och forskarutbildning 121 983 121 983 121 983 0 001 Naturvetenskapligt (a) 44 334 44 334 44 334 0 002 Övriga forskningsmedel (a) 77 649 77 649 77 649 0 SUMMA 61 591 585 800 0 0-15 134 632 257 617 974 14 283 Not 1: Indrag enligt regeringsbeslut 2004:10 2004-06-03 (U2003/4799/UK) 52

Finansieringsanalys Not 2004 2003 DRIFT Kostnader 16-724 588-732 081 Finansiering av drift Intäkter av anslag 617 974 598 045 Intäkter av avgifter och ersättningar 31 389 32 782 Intäkter av bidrag 16 164 507 133 349 Övriga intäkter 2 882 830 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 816 752 765 006 Överskott/underskott av medel från driften 92 164 32 925 Ökning (-) av kortfristiga fordringar 9 134-10 624 Minskning (-) av kortfristiga skulder -7 748 24 087 Summa ökning/minskning av fordr. och skulder 1 386 13 463 Kassaflöde till eller från drift 93 550 46 388 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar -21 656-25 611 Investeringar i immateriella tillgångar -1 259-584 Summa investeringsutgifter -22 915-26 195 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 22 216 32 788 - amorteringar -34 818-38 747 Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 543 0 Försäljning av anläggningstillgångar, materiella 55 0 Bidragsmedel som erhållits för investeringar 8 412 35 193 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet -3 592 29 234 Kassaflöde från/till investeringar -26 507 3 039 Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag -3 231-4 798 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 2 923 4 442 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 308 281 Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet 0-75 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 67 043 49 352 53

Specifikation av förändring av likvida medel 2004 2003 Likvida medel vid årets början 72 487 23 135 Ökning (+) eller minskning (-) av kassa, postgiro -11 5 Ökning (+) eller minskning (-) av tillgodohavande hos RGK 19 736 21 682 Ökning (+) eller minskning (-) av banktillgodohavande Ökning (+) eller minskning (-) av avräkning med statsverket 47 318 27 665 Summa förändring av likvida medel 67 043 49 352 Summa likvida medel vid årets slut 139 530 72 487 54

Noter Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Redovisningen följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i Ekonomistyrningsverkets (ESV) almänna råd till 6 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Värderingsprinciper Fordringar har värderats till det belopp varmed de beräknas inflyta. Anläggningstillgångar med ett inköpspris överstigande 10 tkr och en livslängd längre än 3 år har aktiverats. Följande avskrivningstider tillämpas: Datorer Superdator Kontorsmaskiner, elektriska apparater, bilar Inredningsinventarier, maskiner, anläggningar, ny- till- och ombyggnad 3 år 4 år 5 år 10 år Mitthögskolan tar upp lån i Riksgäldskontoret två gånger per år, i juni och december. Lånen omfattar anskaffningar gjorda under december till maj, respektive juni till november. Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen uppgår till 10 032 tkr (2003; 7 352 tkr). Not 2 Nätuniversitetet För 2004 översteg produktionen av helårsprestationer registrerade hos nätuniversitetet tilldelade medel med 12 126 tkr. Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret uppgår till, 2 837 tkr (2003; 755 tkr). Not 4 Kostnader för personal Av posten kostnader för personal utgör lönekostnader exkl sociala avgifter 301 058 tkr (2003; 294 731 tkr). Not 5 Finansiella kostnader Av posten finansiell kostnader utgör 6 205 tkr räntekostnader för lån i Riksgäldskontoret (2003; 7 044 tkr) 55

Not 6 Årets kapitalförändring 2004 2003 2004 2003 2004 2003 Totalt Totalt Grund- Grund- Forskning/ Forskning/ Verksamhetens intäkter utbildning utbildning forsk.utb forsk.utb Intäkter av anslag 617 974 598 045 495 991 479 600 121 983 118 445 Intäkter av avg o andra ers 31 390 32 782 27 082 24 026 4 308 8 756 Intäkter av bidrag 172 918 168 542 21 961 13 172 150 957 155 370 Finansiella intäkter 2 882 830 5 9 2 877 821 Summa intäkter 825 164 800 199 545 039 516 807 280 125 283 392 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -488 556-467 449-331 977-306 492-156 579-160 957 Kostnader för lokaler -120 810-124 095-73 934-85 496-46 876-38 599 Övriga driftskostnader -130 051-130 121-86 693-86 299-43 358-43 822 Finansiella kostnader -6 651-7 658-4 013-3 545-2 638-4 113 Avskrivningar -48 947-52 112-18 680-24 137-30 267-27 975 Summa kostnader -795 015-781 435-515 297-505 969-279 718-275 466 Verksamhetsutfall 30 149 18 764 29 742 10 838 407 7 926 Summa uppbördsverksamhet 0 0 0 0 0 0 Summa transfereringar 0-75 0-75 0 0 Årets kapitalförändring 30 149 18 689 29 742 10 763 407 7 926 För vidare uppdelning av verksamhetsgrenarna grundutbildning och forskning se respektive avsnitt i resultatredovisningen. 56

Noter till balansräkningen Not 7 Anläggningstillgångar 2004 2003 Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde IB 37 792 38 465 Årets anskaffningar 40 454 Utrangeringar 0-1 127 Ackumulerad avskrivning IB -9 281-5 999 Årets avskrivningar -3 771-3 862 Utrangeringar 0 580 Summa förbättringsutgifter på annans fastighet 24 780 28 511 Maskiner, inventarier, installationer m m Anskaffningsvärde IB 357 261 354 603 Årets anskaffningar 25 699 21 073 Utrangeringar -14 961-18 415 Ackumulerad avskrivning IB -201 589-170 157 Årets avskrivningar -44 491-47 827 Utrangeringar 14 301 16 395 Summa maskiner, inventarier, installationer m m 136 220 155 672 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde IB 4 083 Årets anskaffningar 0 4 083 Omfört till årets anskaffning maskiner inv mm -4 083 Summa förskott materiella anläggningstillgångar 0 4 083 Summa materiella anläggningstillgångar 161 000 188 266 Reaförlust i samband med försäljning av egendom; 367 tkr. Not 8 Periodavgränsningsposter Posten består till största delen av förutbetalda hyreskostnader, 27 173 tkr (2003; 28 508 tkr) upplupna bidragsintäkter, varav 44 146 tkr från statliga finansiärer samt 33 407 tkr från övriga finansiärer (2003; 43 329 tkr statliga finansiärer, 41 766 tkr från övriga finansiärer). Not 9 Avräkning med statsverket 2004 2003 Ingående balans -61 601-89 266 Avräkning statsverket, anslag 617 974 598 045 Avräkning statsverket, inkomsttitel 0-10 Anslagsmedel som tillförts räntekontot samt indragningar -570 666-570 375 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 10 5 Summa avräkning med statsverket -14 283-61 601 Not 10 Räntekonto i Riksgäldskontoret Mitthögskolan har tillgång till en kredit på räntekontot på 58 580 tkr (2003; 59 381 tkr). Tillgodohavandet på räntekontot per 31 december 2004 var 153 806 tkr och fördelar sig enligt följande: 2004 2003 Anslag grundutbildning 37 890 18 561 Anslag forskning 65 214 64 807 Avgifter 14 482 14 482 Bidrag från statlig myndighet 1 416 1 416 Övriga icke statliga bidrag 34 804 34 804 Summa behållning på räntekontot 153 806 134 070 Mitthögskolans kortsiktiga likviditetsbehov (30 dagar) är 13 592 tkr. 57

Not 11 Balanserad kapitalförändring 2004 2003 Ingående balans 9 222-9 468 Årets kapitalförändring 30 149 18 689 Summa balanserad kapitalförändring 39 371 9 221 Not 12 Myndighetskapital 2004 2003 Belopp (tkr) Belopp (tkr) A. Ack. över- eller underskott (årets och balanserad 39 371 9 221 kapitalförändring) B. Årets totala kostnader 788 364 773 777 A i procent av B 5% 1% Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren (tkr) Verksamhetsgren Balanserad Årets kapital- Summa kap.för. (A) förändring (B) (A+B) Grundläggande högskoleutbildning Icke avgiftsfinansierad verksamhet -60 324 27 706-32 618 Avgiftsfinansierad verksamhet -508 2 036 1 528 Forskning/forskarutbildning/ konstnärligt utvecklingsarbete Icke avgiftsfinansierad verksamhet 70 017 851 70 868 Avgiftsfinansierad verksamhet 37-444 -407 9 222 30 149 39 371 Resultatområde Över-/ Över-/ Intäkter Kostnader Över-/ Ack över-/ underskott underskott 2004 2004 underskott underskott t.o.m. 2002 2003 2004 utgående 2004 Uppdragsverksamhet Beställd utbildning Uppdragsutbildning 11 727-9 717 2010 2010 Uppdragsforskning 187-631 -444-444 Summa 11 914-10 348 1 566 1 566 Övrig avgiftsfinansierad verksamhet Övriga avgifter inom grundläggande högskoleutbildning -405-103 4 121-4 121 26-482 Övriga avgifter inom forskning och forskarutbildning 539-502 15 355-15 355 0 37 Summa 134-605 19 476-19 476 26-445 Total summa 134-605 31 390-29 824 1592 1 121 Mitthögskolan föreslår att överskottet från avgiftsfinansierad verksamhet balanseras i ny räkning Not 13 Avsättningar 2004 2003 Ingående avsättning 6 371 11 697 Årets avsättning 24 213 853 Årets pensionsutbetalningar -3 339-6 179 Utgående avsättningar 27 245 6 371 58

Not 14 Lån i Riksgäldkontoret För investeringar i anläggningstillgångar disponerar Mitthögskolan en låneram på 180 000 tkr 2004 2003 Skuld vid årets början 139 430 145 389 Upptagna lån 22 216 32 788 Årets amorteringar -34 818-38 747 Skuld vid årets slut 126 828 139 430 Under december månad har investeringar gjorts till ett värde av 6 101 tkr. Av dessa kommer 6 101 tkr att lånefinansieras i samband med nästkommande upplåningstillfälle. Not 15 Periodavgränsningsposter (skulder) Av posten upplupna kostnader är 26 426 tkr semesterlöneskuld, (2003; 26 232 tkr). Av oförbrukade bidragsintäkter hänför sig 26 383 tkr till statliga myndigheter och 28 666 tkr till icke statliga myndigheter (2003;20 679 tkr statliga myndigheter, 32 361 tkr icke statliga myndigheter) samt 59 951 tkr avser externt finansierade anläggningstillgångar (2003; 75 948 tkr), Not till finansieringsanalys Not 16 Justering årets kostnader 2004 2003 Kostnader enligt resultaträkningan -795 014-781 435 Justeringar: Avskrivningar och nedskrivningar 48 947 52 112 Realisationsvinst/förlust 660 2 567 Avsättningar 20 874-5 325 Försäljningsintäkt inventarier -55 Kostnader enligt finansieringsanalys -724 588-732 081 Justering bidragsintäkter Bidragsintäkter enligt resultaträkningan 172 919 168 542 Justering: Bidragsmedel som erhållits för investeringar -8 412-35 193 Bidragsintäkter enligt finansieringsanalys 164 507 133 349 59

Övriga noter Not 17 Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse- och rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Andersson AnnSofie Böhlin Birgitta Eriksson Inger Hjalmarson Lennart Lindstein Thomas Lundberg Agneta Nilsson Hans-Erik Nygren Lennart Örner Malou Styrelseledamot, Polisstyrelsen Jämtlands län Styrelseledamot, ALMEGA Styrelseordförande, Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB Styrelsesuppleant, Svenskt Näringsliv Styrelseordförande, Vetenskapsrådets medicinska ämnesråd Styrelseledamot, Aylesford Newsprint Ltd. Styrelseledamot,VD, Kooperation Utan Gränser Styrelseledamot, OK/Q8 Vice ordförande, OK Styrelseledamot, VD, Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Styrelseledamot, Länsstyrelsen i Västernorrlands län Styrelseledamot, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Styrelseledamot, Verket för högskoleservice Styrelseledamot, Åkroken Science Park AB Styrelseordförande, Sensible Solution Sweden AB Styrelseledamot, Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Styrelseordförande, Rumble AB Not 18 Ersättningar och andra förmåner för ledamöter i Mitthögskolans styrelse (kr). Styrelseledamöter anställda vid Mitthögskolan. Thomas Lindstein 1 040 697 Åsa Ljungström 405 166 Hans-Erik Nilsson 530 245 Anna-Lena Näsström 243 930 Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till externa ledamöter (kr) Lennart Hjalmarson 50 000 AnnSofie Andersson 22 000 Andreas Dahlstedt 15 000 Inger Eriksson 22 000 Hanna Forsberg 11 000 Lars-Åke Henriksson 22 000 Jöran Hägglund 22 000 Erik Johansson 22 093 Jani Koskela 11 000 Fredrik Lindahl 12 800 Agneta Lundberg 23 078 Lennart Nygren 22 000 Michael Stiernberg 23 085 Sofie Söderström 11 000 Malou Örner 22 000 60

UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT Styrelsen för Mittuniversitetet har den 18 februari 2005 i Östersund beslutat godkänna Årsredovisning för verksamhetsåret 2004. Birgitta Böhlin ORDFÖRANDE Thomas Lindstein REKTOR Ann-Sofie Andersson Andreas Dahlstedt Inger Eriksson Hanna Forsberg Lars Åke Henriksson Jöran Hägglund Åsa Ljungström Agneta Lundberg Hans-Erik Nilsson Anna-Lena Näsström Sofie Söderström Malou Örner 61