Kemikalieproduktion ur matavfall Innovationssystemets möjligheter och barriärer

Relevanta dokument
Akademins bidrag till industriell omvandling

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

Vad händer i Gävleborg?

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Återvinning av polymerer

Framtidens Bioraffinaderi mycket. mer än papper och massa

1.0 Återvinningsindustriernas generella synpunkter och förslag

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Vad är ett bioraffinaderi? Clas Engström. Processum

Industriell plattform för leverantörer

Västra Götalandsregionen Horisont 2020 och strukturfonder

Lösningar för lönsamhet

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman

Energi & klimat i Värmland

På gång nationellt och inom EU

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne

Stora Enso tilpasser sitt produktspekter til markeder i endring. Skog och tre 2015

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Bioraff Botnia Lasse Jansson, Centria

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Nima Sanandaji

Branschanalys Kemi Uppdragsgivare: Vinnova Utförare: Johanna Mossberg, SP

Info om Hållbar Kemi 2030 Chalmers

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

Inledning. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Lund,

Innova'oner - en förutsä1ning för nya affärsmodeller - och vice versa. SP Sveriges Tekniska Forskningsins0tut John Rune Nielsen, VD och koncernchef

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

En nationell strategi för ökad tillväxt och export av svensk miljöteknik

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Från idéer till framgångsrika företag

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Chemical Industry Companies in Sweden

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Avfallsrådet 10 maj IKEM om plast i en cirkulär ekonomi

Expert Team Chemicals & Energy Uppdatering och rapport från workshop 23 januari 2015

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige , 25

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Bioenergin i EUs 2020-mål

Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

Sustainable Business Hub

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Miljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Avgränsning i relation till stadsförnyelseprojektet Miljöteknik i Högdalen 2020

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

VINNVINN konceptdokument

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver

STUNS VERKSAMHETSPLAN STUNS Verksamhetsplan (1)

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Mål i sikte så styr vi mot miljömålen Omställning hållbar konsumtion

REMISSER & SYNPUNKTER

Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Lokala energistrategier

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Fredrik Grund Innovatum

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

Transkript:

Kemikalieproduktion ur matavfall Innovationssystemets möjligheter och barriärer Johanna Ulmanen 20 september 2016 Chalmers Temadag: Bryt ihop och kom igen gammalt material får nytt liv

Problem och syfte Problem: fossila kemikalier och material - linjärt Lösning: kemikalier och material från biobaserat avfall - cirkulärt Heterogent matavfall till plattformskemikalie = innovativ idé Syfte: Undersöka möjligheterna för svensk utveckling och produktion av bärnstenssyra från heterogent matavfall

Analysredskap: Framåtblickande teknologisk innovationssystemsanalys Vad finns? System struktur Externa faktorer Vad händer? Dynamik: nyckelprocesser Kunskapsutveckling och -spridning Entreprenöriellt experimenterande Materialisering Resursmobilisering Legitimering Vägledning aktörers sökprocesser Marknadsformation (Bergek et al. 2008; Ulmanen, Bergek, Rex work in progress )

Datainsamling Literaturstudie 10 intervjuer 3 workshops

Teknologi Värdekedja: bärnstenssyra från matavfall Tillförsel matavfall (heterogent) Insamling och förbehandling Bioprocess microbakteriell konvertering (E.coli) till bärnstenssyra Konvertering till intermediär/ slutprodukt (polyester) Produkt applikation (ex. UV- coating husgeråd) Flaskhals

Aktörer/ nätverk Nuvarande och möjliga framtida aktörer Det finns aktörer som är intresserade grund för begynnande nätverk Det finns aktörer i närliggande nätverk som skulle kunna mobiliseras i framtiden Hittills är engagemang svagt

Green chemicals (biosuccinate) Fossil Biogas Bioethanol Bio-diesel Other Feedstock suppliers - Food and agricultural industry: Lantmännen Collection, fractioning and pretreatment Aktörer och nätverk - Households - Restaurants - Municipalities (school, daycare, elderly homes etc.) - Food industries - Biogas digestion facilities (sludge) - Agricultural industry - Forest industry (waste from paper and pulp industry etc) - Food industries - Agricultural industry - Textile industry waste - Fish industry waste - Waste collection and management companies: Ragn-Sells - Food and agricultural industry: Lantmännen - Technology providers on biogas pretreatment: SP, JTI, Borås university, KTH Processing to biosuccinate (E.Coli microbial process) - Knowledge providers: KTH, Borås, LTU - Bioprocess companies: Working bugs - Demo: SP Processum biorefinery - Chemical processing industry: Lantmännen Agroetanol, SEKAB - Technology providers: SEKAB - Chemical processing industries (e.g. life sciences, pharmaceutical companies) - Chemical industry - Technology providers - Waste collection and management (fractioning, biogas production): - Knowledge providers on fractioning and biogas production: Universities, companies - Technology providers on biogas pretreatment: - Associations and networks - Food and agricultural industry - Knowledge providers - Demo - Chemical processing industry - Technology providers - Knowledge providers - Process companies (scarce) Conversion to intermediary/end products (polyester) - Chemical companies: Perstorp - Chemical companies producing polyester: Akzo Nobel (paints, coatings and varnish) - Chemical and material companies - Industry associations and networks - Regional clusters - Chemical companies - Networks for R&D etc Product application, distributors and consumers - Furniture: Trä och möbelföretagen - Paints, coatings and varnish - Floor and furniture - Kitchen wear - Other products

Institutioner Möjligheter och Recycling genom biologisk förädling av mat avfall förespråkas (EU & nationellt) Matavfall är tillgängligt genom frivillig sopsortering Ökad legitimitet för att ersätta fossila resurser med förnybara (Parisfördraget) Ökad legitimitet för biobaserat avfall inom kemi och material (BioAmber) barriärer Avfallsreduktionstrend (ökad resurseffektivitet) ifrågasätter tillgänglighet råvara på lång sikt Dock är det endast en biologiska förädling som förespråkas produktion av biogas och till viss grad kompostering Matavfallet är inte tillgängligt på en fri marknad utan låst till rigida ägarstrukturer, longsiktiga investeringar och kontrakt Lagar, regler och standarder/normer upprätthåller dominans fossilt system trots politiskt tryck för substituering Inga dedikerade politiska styrmedel för utveckling/ marknadsimplementering av biobaserade kemikalier och material Omfattande politiska styrmedel för biodrivmedel och bioenergi missgynnar biobaserade kemikalier och material ytterligare GMOs som är del av bioprocesserna är kontroversiella och kan hindra uppskalning av tekniken

Materialisering Experiment Kunskap Kunskapsutveckling och -spridning Entreprenöriellt experimenterande Centrala innovationsprocesser Materialisering Resursmobilisering Legitimering Styrkor (möjligheter) Avanserad kunskapsbas inom bioprocesser och bioteknologi som underhålls genom kontinuerlig satsning på högre utbildning Nätverksaktörer har erfarenhet med E.Coli konvertering av träråvara till bärnstenssyra Pågående experimentering med olika biobaserade plattformskemikalier och relaterade produkter i Sverige och internationellt Nätverket har tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur Nätverksaktörerna har kopplingar till infrastruktur som potentiellt kan nyttjas i framtiden (uppsamling och förbehandling av avfall, kemiska anläggningar etc.) Svagheter (barriärer) Vägledning aktörers sökprocesser Marknadsformation Brist på kunskap om förbehandling och konvertering av heterogent matavfall inom och utanför nätverket Begränsad kunskapsutveckling inom bärnstenssyra från matavfall (1 doktorand) Begränsad kunskapsspridning/lärande mellan aktörer i nätverket Begränsad privat och offentlig finansiering för biobaserade kemikalier Nätverket utför (ännu) inga entreprenöriella aktiviteter med bärnstenssyra från matavfall Stor osäkerhet angående vilken plattformskemikalie som lönar sig Tröghet - kemiindustrin är inlåst i tidigare investeringar och tekniska processer Nätverket har inte ännu utvecklat eller investerat i produktutveckling eller infrastruktur för bärnstenssyra Vissa menar att materialisering hindras av begränsad samverkan mellan universitetets bioprocessforskare och industrin

Marknadsform. Vägledning Legitimering Resursmob. Styrkor (möjligheter) Svagheter (barriärer) Centrala innovationsprocesser forts Nätverket söker aktivt finansiering för plattformskemikalier Nätverket har identifierat aktörer som skulle kunna bidra till utvecklingen av bärnstenssyra från matavfall i framtiden Offentliga (nationell och EU) samt privata medel för utveckling av biobaserade kemikalier har ökat över tid Nätverket arbetar med att öka legitimitet av biobaserade kemikalier generellt Legitimitet för källsortering av matavfall är hög och ökar Legitimitet för biobaserade produkter ökar Politiskt tryck för att minska klimatförändring och förväntad ökning av oljepriset (som för nuvarande hindrar utvecklingen) väntas öka legitimitet för biobaserade kemikalier och material Nätverket drivs av förväntningen att plattformskemikalier från matavfall kommer att generera högre inkomst än biogas Nätverket har identifierat ett antal möjliga slutprodukter från bärnstenssyra Ökad legitimitet för biobaserade kemikalier väntas öka vägledningen av nätverket Det finns en marknad för bärnstenssyra som förväntas växa över tid Även efterfrågan på biobaserade produkter från plattformskemikalier väntas öka, tex grön plast nära konsument Marknaden väntas också stimuleras av grön upphandling och utveckling av standarder Nätverket har inte (ännu) mobiliserat aktörer eller finansiellt kapital för utveckling av bärnstenssyra Bristande offentligt stöd hindrar resursmobilisering i form av privata investeringar och humankapital (level playing field biodrivmedel) Offentliga och privata medel går i större utsträckning till plattformskemikalier i linje med biodrivmedelssatsningar Nätverket lobbar inte för någon specifik kemikalie, tex bärnstenssyra, pga hög osäkerhet vilket teknikspår/produkt är värt att satsa på Svenska institutioner legitimerar konvertering av matavfall till biogas Plattformskemikalier från matavfall är nytt, okänt och därför inte legitimt Det är ett växande politiskt tryck på minsking av matavfall Konkurrens mellan olika användningsområden av matavfall väntas öka (tex kemikalier, biodrivmedel) GMOs som används i bioprocesser har begränsad legitimitet Nätverket har inte en tillräckligt tydlig plan för hur de ska realisera plattformskemikalier från matavfall pga hög osäkerhet och enligt somliga, begränsad samverkan Nätverksaktörerna har låga förväntningar på bärnstenssyra pga tekniska och finansiell osäkerhet Bärnstenssyra från matavfall väntas ha svårt att konkurrera med den kommersiella bärnstenssyran från grödor på kort sikt Behov av nischmarknad för bärnstenssyra från matavfall, men aktiviteter för att utveckla en sådan saknas

System styrkor (möjligheter): Det finns relevanta aktörer, kompetenser och infrastruktur som skulle kunna mobiliseras för produktion i Sverige Det finns legitimitet för biobaserade material, speciellt för produkter nära slutanvändaren (tex. Polyester för matförpackningar, köksredskap) Det finns legitimitet för klimatvänliga och mer resurseffektiva lösningar liksom återanvändning av matavfall

System svagheter (barriärer): Teknik är teoretiskt möjlig, dock är konvertering av matavfall till bärnstenssyra obeprövat Teknikutveckling och marknadsimplementering hindras även av: Existerande (mer institutionaliserade) system, ex: 1. Fossila alternativ konkurrens marknad 2. Bärnstenssyra från grödor konkurrens marknad 3. Biogas från matavfall konkurrens råvara 4. Andra biobaserade utvecklings trajekter (tex biodrivmedel och relaterade kemikalier) konkurrens subventioner FoU Avsaknad politiska styrmedel för högvärdiga plattformskemikalier (speciellt från matavfall) Bristande aktörsengagemang samt samverkan för utveckling av biobaserad bärnstenssyra (ej plattformskemikalier generellt) Brist på tydlig vision och vägledning för den värdekedja (konverteringsprocess, produkt och marknad) man ska satsa på.

Slutsatser Svensk produktion av bärnstenssyra från matavfall: Central styrka: Det finns aktörer, kompetenser och infrastruktur för att realisera utveckling Central svaghet: Institutionella faktorer begränsar förutsättningar Aktörerna samverkar inte, har inte samma mål, utan är del av konkurrerande eller parallella TIS Potentiella åtgärder: Engagera aktörer och öka samverkan tex genom att identifiera gemensamma behov, mål, förutsättningar för synergier Sök vägar för politisk påverkan, förändring institutionella faktorer ex argumentera för ökat stöd för biobaserade kemikalier/ level playing field biodrivmedel, ökad bioraffverksamhet

Tack för uppmärksamheten!