Nytt avloppsreningsverk i Lidköping presentation av teknisk förstudie, oktober 2016
Bakgrund Lidköpings kommuns vision om att växa och utvecklas kräver ett nytt avloppsreningsverk. Det nuvarande reningsverket byggdes på 1970-talet och behöver nu utvecklas för att få större kapacitet och bättre förutsättningar att klara de strängare kraven på utsläppsnivåer som kommer i framtiden. Ett nytt reningsverk kommer dessutom att vara en viktig del i Lidköpings arbete med Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. En förutsättning för att kunna utveckla stadsdelen Hamnstaden är antingen att bygga in befintligt reningsverk eller att flytta på det. En utredning har gjorts för att jämföra för- och nackdelarna med de två alternativen. Politikerna har utifrån denna utredning beslutat att vi ska bygga ett nytt reningsverk på en bättre plats än dagens, för att vi ska säkra en långsiktigt hållbar lösning för Lidköping som stad, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Inriktningsbeslutet om att göra en lokaliseringsutredning och teknisk förstudie om nytt reningsverk togs i april 2015. Lokaliseringsutredningen gjordes under våren 2016 och den tog fram en lämplig plats för det nya reningsverket. Platsen ligger vid Ekestubben, Ängen, i Kartåsskogen. Den tekniska förstudien inleddes innan sommaren 2016 och resultatet av den presenteras i denna skrift. Vad innebär en teknisk förstudie? Syftet med den tekniska förstudie som nu har genomförts är att ta fram olika koncept för reningsverk, och att presentera ett förslag till hur just vårt nya verk ska se ut och fungera. Vi har utgått från ett antal grundkrav, som du kan läsa om under rubriken Vilka kriterier har vi utgått ifrån? nedan. I samband med den tekniska förstudien har vi även genomfört ett antal utredningar för att ta fram beslutsunderlag, kostnadskalkyl, samt säkerställa att den valda lokaliseringen är lämplig när det gäller bland annat mark, dagvatten, ledningsdragningar och arkeologi. Fler kommuner vill vara med Lidköpings kommun har frågat grannkommunerna om de är intresserade av att vara med och samarbeta kring nytt reningsverk. Grästorp, Essunga och Vara har svarat att de är intresserade av att titta på gemensam infrastruktur för vatten- och avloppsfrågor. Fördelarna med att flera kommuner samarbetar är att det blir lättare för oss alla att behålla kompetens, vara kostnadseffektiva och att nå upp till miljökraven. Samarbete ger ett mer långsiktigt hållbart vatten- och avloppssystem, och det tjänar verksamheten, invånare och näringsliv på.
Tre koncept ett förslag Teknisk Service, Vatten-Avlopp, i Lidköpings kommun har givit Sweco i uppdrag att ta fram en konceptstudie för tre olika tänkbara koncept för ett framtida avloppsreningsverk i Lidköping. I studien ingår översiktliga belastningsberäkningar, processdimensionering, flödesscheman och layoutförslag, samt översiktliga kostnadskalkyler för jämförelse av tre varianter av avloppsreningsverk. Både investeringskostnader och driftskostnader är medräknat. Storleken på det framtida reningsverket ska klara kommunens mål om att vara 45 000 invånare år 2030. Vi har tittat på tre koncept, eller processtekniska lösningar, för att utvärdera de olika varianterna ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Utredningen leddes av: Sweco Enwironment AB genom projektsamordnare Petter Gustafsson, teknisk samordnare Bengt Mattsson och konceptstudieledare Carl Dahlberg. Vilka kriterier har vi utgått ifrån? Det nya reningsverket ska: Vara flexibelt för utbyggnad. Ha en flexibel vattenreningsdel och slamhanteringsdel. Vara pedagogiskt byggt. Ha processlinjer som är så separata som möjligt. Dels för att få en praktisk och säker drift, men också för att ge försöksmöjligheter. Klara reningskrav som är hårdare än idag. Vara energineutralt, och det gäller samtliga insatsvaror som förbrukas eller produceras. Ge förutsättningar till återföring av näringsämnen. Förberett för läkemedelsrening och fosforåtervinning i framtiden För alla tre koncepten gäller att det går att lägga till läkemedelsrening i framtiden. Koncept 1 och 3 är även förberedda för fosforåtervinning. Anledningen till att dessa reningstekniker inte tas med från början är att det ännu saknas tydliga myndighetskrav. Det är därför osäkert att investera i dessa tekniker, eftersom förutsättningarna kan förändras när det gäller till vilken grad rening av läkemedel ska ske, vilken typ av läkemedelsrester som kraven kommer att handla om och så vidare. Rening av mikroplaster Alla tre koncept har så kallad aktiv slam-hantering, vilket innebär att en betydande del av mikroplaster fångas upp i slammet. När nya tydliga krav kommer i framtiden kan koncepten lätt anpassas för ytterligare avskiljning av mikroplaster.
Hur har vi gått tillväga? Vi har tittat på de olika teknikerna och processlösningarna som finns i branschen och utvärderat dem utifrån våra kriterier. Utifrån detta har vi kommit fram till tre möjliga koncept att gå vidare med. Samtliga tre koncept bygger på aktivslam-teknik för den biologiska reningen, samt rötning för slamstabilisering. I övrigt handlar det om olika reningstekniker och byggnadstekniska lösningar som utvärderas mot varandra utifrån investerings- och driftkostnader, och även biologiskt hållbart perspektiv. Skillnader mellan koncepten Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Hålsilar Hålsilar + Finsilar Hålsilar Försedimentering Försedimentering Förfiltrering Biologisk + Kemisk fosfor Kemisk fosforrening Biologisk + Kemisk fosfor Mellansedimentering Membranfiltrering Mellansedimentering Utbyggbar läkemedel/ozon - Utbyggbar läkemedel/ozon Utbyggbar hårdare krav i linje Ny linje krävs Utbyggbar hårdare krav i linje Skivfiltrering - Skivfiltrering Rening mikroplaster > 10 µm Rening mikroplaster > 0,1 µm Rening mikroplaster > 10 µm Utbyggbar läkemedel/aktiv kol Utbyggbar läkemedel/aktiv kol Utbyggbar läkemedel/aktiv kol Utbyggbar återvinning fosfor - Utbyggbar återvinning fosfor Utredningens förslag Sweco och Vatten-Avlopp föreslår koncept 1. Motiveringen till det är att det innebär lägst investeringskostnader, bäst arbetsmiljö, låga driftkostnader och att det är förberett för rening av läkemedelsrester och återvinning av fosfor. Det innefattar också så kallat aktivt slamsteg, som till viss del renar mikroplaster redan idag. Det föreslagna verket kommer också att vara pedagogiskt byggt, vilket vi ser som en fördel då det kan användas för att ubilda i miljöfrågor. Totalt sett är detta alternativ det långsiktigt mest hållbara och det möjliggör framtida samarbete med andra kommuner. Kostnader I inriktningsbeslutet som kommunfullmäktige fattade den 27 april i år ingick att göra en lokaliseringsutredning och en teknisk förstudie. VA-ingenjörerna hade inför beslutet gjort en uppskattning på 515 miljoner för ett nytt verk, inklusive 50 miljoner för ledningsarbeten. Nu när den tekniska förstudien har gjorts visar det sig att markförhållandena är sämre än beräknat, vilket gör att kostnaden för det nya verket kommer bli cirka 10 procent högre: Detta innebär att den totala kostnaden beräknas bli 575 miljoner. I samband med lokaliseringsutredningen beställde vi en geoteknisk bedömning av reservalternativen och den visar att markförhållandena är liknande på dessa platser.
Vad händer nu? Den politiska processen tar vid. Teknisk Servicenämnd väntas fatta beslut den 3 november om vi ska gå vidare med projektet. För mer information: Följ arbetet med nytt reningsverk på www.lidkoping.se/nytt-reningsverk Kontaktpersoner: VA-chef Pernilla Bratt, 0510-77 02 79, pernilla.bratt@lidkoping.se, eller Teknisk Servicechef Linda Lundström, 0510-77 16 56, linda.lundstrom@lidkoping.se
Lidköpings kommun TEKNISK SERVICE 531 88 Lidköping 0510-77 00 00 www.lidkoping.se